Snabbare tillgång än webbläsare!
89 relationer: Alain Aspect, Albert Einstein, Alfasönderfall, Atom, Bells teorem, Bohrs atommodell, Bose–Einstein-kondensat, Bra-ket-notation, Casimireffekten, Determinism, Diskreta värden, Einstein–Podolsky–Rosen-paradoxen, Elektromagnetisk strålning, Elektromagnetiskt spektrum, Elektron, Elektronkonfiguration, Energi, Erwin Schrödinger, Filosofi, Flervärldstolkningen, Fotoelektrisk effekt, Foton, Gravitation, Halvledare, Hamiltonfunktion, Hantverk, Hastighet, Hugh Everett, John Stewart Bell, Köpenhamnstolkningen, Kemi, Kemisk reaktion, Klassisk fysik, Klassisk mekanik, Koherens (fysik), Komplementaritet, Komplexa tal, Korrespondensprincipen, Kvantdator, Kvantelektrodynamik, Kvantfältteori, Kvantgravitation, Kvantkemi, Kvantkromodynamik, Kvantkryptering, Kvantteleportering, Kvanttillstånd, Kvantum, Kvantvakuum, Louis de Broglie, ..., Makroskopi, Matematik, Materia, Max Born, Max Planck, Metall, Mikrokosmos, Modern fysik, Negativ energi, Niels Bohr, Osäkerhetsprincipen, Partikel, Paul Dirac, Per Delsing, Rörelsemängd, Reaktant, Reaktionsmekanism, Relativitetsteori, Richard Feynman, Sannolikhetsfördelning, Schrödingerekvationen, Skalärfält, Spektrallinje, Spektrum, Stegoperatorer, Storhet, Superposition, Suprafluiditet, Supraledare, Svartkropp, Teori, Tunneleffekt, Valenselektron, Väntevärde, Våg-partikeldualitet, Vågfunktion, Virtuell partikel, Werner Heisenberg, Wolfgang Pauli. Förläng index (39 mer) »
Alain Aspect
Alain Aspect, född 15 juni 1947 i Agen, är en fransk fysiker och nobelpristagare.
Ny!!: Kvantmekanik och Alain Aspect · Se mer »
Albert Einstein
Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.
Ny!!: Kvantmekanik och Albert Einstein · Se mer »
Alfasönderfall
Alfasönderfall innebär att den radioaktiva kärnan avger en alfapartikel. Alfasönderfall, även α-sönderfall, är inom kärnfysiken ett radioaktivt sönderfall som innebär att en atomkärna sönderfaller genom att avge en alfapartikel, det vill säga en helium-4-kärna bestående av två protoner och två neutroner.
Ny!!: Kvantmekanik och Alfasönderfall · Se mer »
Atom
En atom (av, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.
Ny!!: Kvantmekanik och Atom · Se mer »
Bells teorem
Bells teorem eller Bells olikhet är ett teorem inom kvantmekanik postulerat och bevisat av J. S. Bell 1964.
Ny!!: Kvantmekanik och Bells teorem · Se mer »
Bohrs atommodell
Bohratomens spektralvåglängder Bohrs atommodell är den av Niels Bohr 1913 uppställda teorin för atomen enligt vilken elektronerna rör sig i cirkulära banor runt atomkärnan, där centripetalkraften ges av coulombkraften och rörelsemängdsmomentet är kvantiserat till ett heltal gånger Plancks konstant, nh/2π.
Ny!!: Kvantmekanik och Bohrs atommodell · Se mer »
Bose–Einstein-kondensat
Bose–Einstein-kondensat av rubidiumatomer vid 170 nanokelvin. Ett Bose–Einstein-kondensat är ett aggregationstillstånd som en förtunnad gas av bosoner, till exempel atomer med heltaligt spinn, kan övergå till vid extremt låga temperaturer.
Ny!!: Kvantmekanik och Bose–Einstein-kondensat · Se mer »
Bra-ket-notation
Bra-ket-notation, eller Diracnotation, är en notation för att beskriva kvanttillstånd inom kvantmekaniken.
Ny!!: Kvantmekanik och Bra-ket-notation · Se mer »
Casimireffekten
Casimirkrafter på parallella plattor Casimireffekten på parallella plattor, med bubblor som ska illustrera fältkvanta av olika storlek. Casimireffekten och Casimir-Polderkraften är en fysisk kraft som uppstår ur kvantfälteffekter.
Ny!!: Kvantmekanik och Casimireffekten · Se mer »
Determinism
Determinism är en världsåskådning eller ståndpunkt som i första hand behandlas i filosofin, vilken innebär att allt som sker bestäms av tidigare orsaker eller villkor.
Ny!!: Kvantmekanik och Determinism · Se mer »
Diskreta värden
Diskreta värden är värden som är åtskilda från varandra till skillnad från kontinuerliga värden.
Ny!!: Kvantmekanik och Diskreta värden · Se mer »
Einstein–Podolsky–Rosen-paradoxen
Einstein–Podolsky–Rosen-paradoxen (EPR-paradoxen) är en paradox som formulerades 1935 av fysikerna Albert Einstein, Boris Podolsky och Nathan Rosen med syfte att påvisa att kvantmekaniken är en ofullständig fysikalisk teori.
Ny!!: Kvantmekanik och Einstein–Podolsky–Rosen-paradoxen · Se mer »
Elektromagnetisk strålning
Elektromagnetisk strålning (ems) är en vågrörelse som fortplantas i tid och rum.
Ny!!: Kvantmekanik och Elektromagnetisk strålning · Se mer »
Elektromagnetiskt spektrum
Ett diagram över det elektromagnetiska spektrumet, som visar olika egenskaper över hela våglängds- och frekvensområdet. Det elektromagnetiska spektrumet omfattar hela frekvensområdet för elektromagnetisk strålning med respektive, associerade fotonvåglängder.
Ny!!: Kvantmekanik och Elektromagnetiskt spektrum · Se mer »
Elektron
En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).
Ny!!: Kvantmekanik och Elektron · Se mer »
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration anger hur elektronerna i en atom av visst atomnummer är arrangerade.
Ny!!: Kvantmekanik och Elektronkonfiguration · Se mer »
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Ny!!: Kvantmekanik och Energi · Se mer »
Erwin Schrödinger
Erwin Rudolf Josef Alexander Schrödinger, född 12 augusti 1887 i Wien, död 4 januari 1961 i Wien, var en österrikisk teoretisk fysiker, som bidrog till utvecklandet av kvantmekaniken och speciellt vågteorin inom densamma.
Ny!!: Kvantmekanik och Erwin Schrödinger · Se mer »
Filosofi
Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "kärlek till vishet", är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.
Ny!!: Kvantmekanik och Filosofi · Se mer »
Flervärldstolkningen
Schrödingers katt enligt flervärldstolkningen. Flervärldstolkningen, även kallad Everetts många världar-tolkning, är en tolkning av kvantmekanik som föreslogs 1957 av den amerikanske fysikern Hugh Everett.
Ny!!: Kvantmekanik och Flervärldstolkningen · Se mer »
Fotoelektrisk effekt
Fotoelektrisk effekt: Inkommande elektromagnetisk strålning slår ut elektroner ur metallen. Den fotoelektriska effekten är ett fysikaliskt fenomen, som bygger på kvantmekanik, där elektroner emitteras från ett ämne då det belyses med elektromagnetisk strålning av tillräckligt hög frekvens.
Ny!!: Kvantmekanik och Fotoelektrisk effekt · Se mer »
Foton
Foton /fot'ån/ (från φως (phos), ljus) är det elektromagnetiska fältets energikvantum, den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.
Ny!!: Kvantmekanik och Foton · Se mer »
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Ny!!: Kvantmekanik och Gravitation · Se mer »
Halvledare
Jämförelse av elektronband i metall, halvledare och isolator Halvledare (halvledarmaterial) är kristallina material som inte leder elektrisk ström lika bra som en ledare, men inte heller utesluter strömledning som en isolator.
Ny!!: Kvantmekanik och Halvledare · Se mer »
Hamiltonfunktion
Hamiltonfunktionen är en funktion, uppkallad efter William Rowan Hamilton som beskriver klassisk mekanik på ett sätt som gör den bättre lämpad än Lagrangefunktionen för att utvidga den mekaniska teorin, men å andra sidan sämre att använda på specifika problem.
Ny!!: Kvantmekanik och Hamiltonfunktion · Se mer »
Hantverk
En krukmakare i Indien med sin produktion. Hantverk är ett produktionssätt som utförs för hand.
Ny!!: Kvantmekanik och Hantverk · Se mer »
Hastighet
Tåg som rör sig med hög hastighet integrering. Hastighet (även velocitet) är inom fysik en storhet för att beskriva rörelse.
Ny!!: Kvantmekanik och Hastighet · Se mer »
Hugh Everett
Hugh Everett III, född 11 november 1930 i Washington, D.C., död 19 juli 1982 i McLean, Virginia, var en amerikansk matematiker och fysiker.
Ny!!: Kvantmekanik och Hugh Everett · Se mer »
John Stewart Bell
John Stewart Bell, född 28 juni 1928, död 1 oktober 1990, var en nordirländsk fysiker.
Ny!!: Kvantmekanik och John Stewart Bell · Se mer »
Köpenhamnstolkningen
Köpenhamnstolkningen är en samlingsbeteckning för de tolkningar av kvantmekaniken som växte fram i slutet av 1920-talet.
Ny!!: Kvantmekanik och Köpenhamnstolkningen · Se mer »
Kemi
kemiska reaktioner. substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts. Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.
Ny!!: Kvantmekanik och Kemi · Se mer »
Kemisk reaktion
Ammoniak reagerar i luft med saltsyra till salmiak 389x389px Kemisk reaktion är den kemiska inverkan som två eller flera ämnen utövar på varandra och är en process varvid ett eller flera nya ämnen bildas av andra ämnen vilka härvid helt eller delvis förbrukas.
Ny!!: Kvantmekanik och Kemisk reaktion · Se mer »
Klassisk fysik
Klassisk fysik är samlingsnamnet för de fysikaliska teorierna som inte påverkas av modern fysik, det vill säga 1900-talets kvantmekanik.
Ny!!: Kvantmekanik och Klassisk fysik · Se mer »
Klassisk mekanik
''Principia''. Klassisk mekanik är den del av mekaniken som grundar sig på de rörelselagar som Isaac Newton formulerade i sitt banbrytande verk Principia 1687.
Ny!!: Kvantmekanik och Klassisk mekanik · Se mer »
Koherens (fysik)
Koherens är en egenskap hos vågor som beskriver hur väl en vågs fas korrelerar över hela vågen (autokorrelation) eller med en annan vågs fas.
Ny!!: Kvantmekanik och Koherens (fysik) · Se mer »
Komplementaritet
Den danske fysikern Niels Bohr myntade begreppet komplementaritet (inom kvantmekaniken) för att beskriva dubbelheten hos naturen, exempelvis att elektromagnetisk strålning (ljus) kan fungera både som partikel och våg, den så kallade våg-partikeldualiteten.
Ny!!: Kvantmekanik och Komplementaritet · Se mer »
Komplexa tal
Det komplexa talplanet (arganddiagram). Varje komplext tal representeras av en realdel (''Re'') och en imaginärdel (''Im'') De komplexa talen kan ses som en utvidgning av de reella talen.
Ny!!: Kvantmekanik och Komplexa tal · Se mer »
Korrespondensprincipen
Korrespondensprincipen inom fysik säger att beteendet hos system som beskrivs med kvantmekanik närmar sig klassisk mekanik när kvanttalen är stora.
Ny!!: Kvantmekanik och Korrespondensprincipen · Se mer »
Kvantdator
En 3-kvantbitsprocessor En kvantdator är en beräkningsenhet som använder kvantmekanik för att utföra flera beräkningar samtidigt.
Ny!!: Kvantmekanik och Kvantdator · Se mer »
Kvantelektrodynamik
Kvantelektrodynamik (QED efter engelska Quantum electrodynamics) är en fysikalisk teori grundad på kvantmekanik och elektrodynamik som kan sägas vara en tillämpning av kvantfältteori på elektromagnetiska fält.
Ny!!: Kvantmekanik och Kvantelektrodynamik · Se mer »
Kvantfältteori
Kvantfältteori (engelska QFT, Quantum field theory) är en fysikalisk teori som applicerar kvantmekanik på fält.
Ny!!: Kvantmekanik och Kvantfältteori · Se mer »
Kvantgravitation
Kvantgravitation är ett forskningsfält inom teoretisk fysik som har som mål att lösa ett av de stora och angelägna problemen inom fysiken: att formulera en kvantmekanisk beskrivning av gravitationen.
Ny!!: Kvantmekanik och Kvantgravitation · Se mer »
Kvantkemi
Kvantkemi är en gren inom teoretisk kemi som använder teorier från kvantmekanik och kvantfältteori för att lösa kemiska problem.
Ny!!: Kvantmekanik och Kvantkemi · Se mer »
Kvantkromodynamik
Kvantkromodynamik eller QCD (från engelskans quantum chromodynamics) är inom partikelfysiken den teoretiska beskrivningen av stark växelverkan.
Ny!!: Kvantmekanik och Kvantkromodynamik · Se mer »
Kvantkryptering
Kvantkryptering är de tekniker inom kryptologi som använder de speciella egenskaperna hos kvantmekaniska system för att skydda transport av information.
Ny!!: Kvantmekanik och Kvantkryptering · Se mer »
Kvantteleportering
Kvantteleportering är en process genom vilken information om kvanttillståndet för, till exempel, en foton kan överföras (i princip exakt) till en foton på en annan plats med hjälp av en kombination av kvantsammanflätning och klassisk kommunikation.
Ny!!: Kvantmekanik och Kvantteleportering · Se mer »
Kvanttillstånd
Ett kvanttillstånd, eller kvantmekaniskt tillstånd, är en kvantmekanisk beskrivning av tillståndet för ett fysikaliskt system och utgör tillsammans med observabler grunden för kvantteorin.
Ny!!: Kvantmekanik och Kvanttillstånd · Se mer »
Kvantum
Kvantum, av latin "hur mycket?", diskret enhet av någonting, särskilt verkanskvantat (Plancks konstant) som spelar en grundläggande roll i kvantfysik.
Ny!!: Kvantmekanik och Kvantum · Se mer »
Kvantvakuum
Kvantvakuum är ett fysikaliskt tillstånd, där inga reella partiklar (i motsats till virtuella partiklar) finns inom en viss rymd.
Ny!!: Kvantmekanik och Kvantvakuum · Se mer »
Louis de Broglie
Louis-Victor Pierre Raymond de Broglie eller oftare bara Louis de Broglie, född den 15 augusti 1892 i Dieppe, död den 19 mars 1987, var en fransk fysiker och sjunde hertigen de Broglie.
Ny!!: Kvantmekanik och Louis de Broglie · Se mer »
Makroskopi
Makroskopi är en fysikalisk term som betyder ungefär "storskalig", "synlig för blotta ögat" eller "enkel att se".
Ny!!: Kvantmekanik och Makroskopi · Se mer »
Matematik
arkivdatum.
Ny!!: Kvantmekanik och Matematik · Se mer »
Materia
Materia (av latinets materia, "ämne", "material") är de fysiska beståndsdelar som universum är uppbyggd av.
Ny!!: Kvantmekanik och Materia · Se mer »
Max Born
Max Born, född 11 december 1882 i Breslau, död 5 januari 1970 i Göttingen, var en tysk matematiker och fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1954.
Ny!!: Kvantmekanik och Max Born · Se mer »
Max Planck
Max Karl Ernst Ludwig Planck, född 23 april 1858 i Kiel, död 4 oktober 1947 i Göttingen, var en tysk teoretisk fysiker och främste upphovsman till kvantteorin, vilket också gav honom Nobelpriset i fysik 1918.
Ny!!: Kvantmekanik och Max Planck · Se mer »
Metall
Gallium är en metall. En metall är ett grundämne (eller en legering) med metalliska egenskaper, till exempel hög ledningsförmåga för elektricitet och för värme, formbarhet, i allmänhet hög densitet och metallglans.
Ny!!: Kvantmekanik och Metall · Se mer »
Mikrokosmos
Mikrokosmos, den mindre ordningen, till skillnad från den större (makrokosmos) och den halvstora ordningen (mesokosmos).
Ny!!: Kvantmekanik och Mikrokosmos · Se mer »
Modern fysik
Modern fysik är ett samlingsnamn som används för den fysik som presenterades på 1900-talet.
Ny!!: Kvantmekanik och Modern fysik · Se mer »
Negativ energi
Med negativ energi avses ett begrepp främst inom fysikens energi men även inom esoterism och fantastik som kontrast till reguljär positiv energi.
Ny!!: Kvantmekanik och Negativ energi · Se mer »
Niels Bohr
Niels Bohr och Albert Einstein i december 1925. Niels Henrik David BohrSvensk uppslagsbok, Malmö 1939, född 7 oktober 1885 i Köpenhamn, död 18 november 1962 i Köpenhamn, var en av 1900-talets främsta atomfysiker.
Ny!!: Kvantmekanik och Niels Bohr · Se mer »
Osäkerhetsprincipen
Inom kvantfysiken anger Heisenbergs osäkerhetsprincip att det för ett objekt inte går att samtidigt känna till både position och rörelsemängd med en godtyckligt hög grad av noggrannhet utan att det finns en bestämbar undre gräns för osäkerheten; detta till skillnad från klassisk mekanik där varje partikel har ett bestämt läge och en bestämd rörelsemängd vid varje given tidpunkt.
Ny!!: Kvantmekanik och Osäkerhetsprincipen · Se mer »
Partikel
Partikel kan syfta på.
Ny!!: Kvantmekanik och Partikel · Se mer »
Paul Dirac
Paul Adrien Maurice Dirac, född 8 augusti 1902 i Bristol, död 20 oktober 1984 i Tallahassee, Florida, var en brittisk fysiker, delaktig i att grunda kvantmekaniken, och en av dess största teoretiker.
Ny!!: Kvantmekanik och Paul Dirac · Se mer »
Per Delsing
Per Delsing Per Delsing, född 1959, är en svensk fysiker och professor i experimentell fysik vid Chalmers tekniska högskola.
Ny!!: Kvantmekanik och Per Delsing · Se mer »
Rörelsemängd
Inom klassisk mekanik, definieras rörelsemängden (SI-enhet kg·m/s) som produkten av ett objekts massa och hastighet.
Ny!!: Kvantmekanik och Rörelsemängd · Se mer »
Reaktant
En reaktant är en komponent som är inblandad i en kemisk reaktion och genom det övergår till ett annat ämne.
Ny!!: Kvantmekanik och Reaktant · Se mer »
Reaktionsmekanism
SN2-reaktion, som visar hur ett negativt laddat övergångstillstånd (inom hakparentes) har en central kolatom med fem bindningar, vilket är ett instabilt tillstånd. En reaktionsmekanism beskriver stegvis hur en viss kemisk reaktion går till, via sina elementarreaktioner.
Ny!!: Kvantmekanik och Reaktionsmekanism · Se mer »
Relativitetsteori
Tvådimensionell visualisering av rumtid-störningen från en massiv kropp. Beskriven med allmän relativitetsteori. Albert Einsteins relativitetsteori är en uppsättning av två teorier i fysik: den speciella relativitetsteorin och den allmänna relativitetsteorin.
Ny!!: Kvantmekanik och Relativitetsteori · Se mer »
Richard Feynman
Richard Feynman (andre från vänster) tillsammans med Robert Oppenheimer under Manhattanprojektet. ID-foto från Los Alamos ca 1943. Richard Phillips Feynman, född 11 maj 1918 i Far Rockaway, Queens, New York, död 15 februari 1988 i Los Angeles, var en amerikansk teoretisk fysiker.
Ny!!: Kvantmekanik och Richard Feynman · Se mer »
Sannolikhetsfördelning
Normalfördelningen är en mycket vanligt förekommande sannolikhetsfördelning i statistiska modeller Sannolikhetsfördelning är inom sannolikhetsteori, statistik och matematisk statistik, en beskrivning (ofta i form av en funktion) av sannolikheterna för utfallen i ett utfallsrum.
Ny!!: Kvantmekanik och Sannolikhetsfördelning · Se mer »
Schrödingerekvationen
Schrödingerekvationen är en partiell differentialekvation av central betydelse inom kvantmekaniken.
Ny!!: Kvantmekanik och Schrödingerekvationen · Se mer »
Skalärfält
Ett skalärfält, för till exempel temperatur eller tryck, där fältstyrkans skalära värde representeras grafiskt av en färgnyans Ett skalärfält associerar ett skalärt värde med varje punkt i rummet.
Ny!!: Kvantmekanik och Skalärfält · Se mer »
Spektrallinje
Kontinuerligt spektrum Emissionslinjer Absorptionslinjer 'Spektralcirklar' från en kvicksilverlampa fotograferade genom en CD-skiva. Spektrallinjer är ljusa eller mörka linjer i spektrumet från en ljuskälla.
Ny!!: Kvantmekanik och Spektrallinje · Se mer »
Spektrum
Det elektromagnetiska spektrumets olika våglängder; synligt ljus i detalj. Inom fysiken är ett spektrum (plural spektrum, spektrer eller spektra) en uppdelning av elektromagnetisk strålning eller annan typ av vågrörelse i olika våglängder eller frekvenser.
Ny!!: Kvantmekanik och Spektrum · Se mer »
Stegoperatorer
En stegoperator är inom linjär algebra (och dess tillämpning inom kvantmekanik), en ökande eller minskande operator som ökar eller minskar egenvärdet av en annan operator.
Ny!!: Kvantmekanik och Stegoperatorer · Se mer »
Storhet
enhet Storheter används inom främst naturvetenskaper för att beskriva kvantitativa egenskaper hos föremål eller fenomen.
Ny!!: Kvantmekanik och Storhet · Se mer »
Superposition
Vid superposition adderas två eller flera lösningar till en ekvation vilket ger en ny lösning.
Ny!!: Kvantmekanik och Superposition · Se mer »
Suprafluiditet
Supraflytande helium-4 rinner över väggar. Suprafluiditet kallas det fenomen som gör att vissa ämnen vid låga temperaturer har en fluid fas som flödar utan viskositet, så kallade suprafluider.
Ny!!: Kvantmekanik och Suprafluiditet · Se mer »
Supraledare
En magnet som svävar över en supraledare och därigenom påvisar Meissnereffekten. O7. Supraledning är ett fenomen i fasta tillståndets fysik som uppträder under en viss kritisk temperatur (ofta betecknad Tc) i vissa material.
Ny!!: Kvantmekanik och Supraledare · Se mer »
Svartkropp
Spektrum av svartkroppsstrålning vid olika temperaturer på en dubbellogaritmisk skala; den gula kurvan visar solens yttemperatur och regnbågen det synliga spektrumet. Ungefärliga färger vid olika temperaturer (i Kelvin). En svartkropp är ett objekt som absorberar all infallande elektromagnetisk strålning, och därmed inte reflekterar någonting.
Ny!!: Kvantmekanik och Svartkropp · Se mer »
Teori
Teori är resultatet av kontemplativt, rationellt abstrakt och generaliserande tankearbete.
Ny!!: Kvantmekanik och Teori · Se mer »
Tunneleffekt
Ett vågpaket studsar tillbaka från potentialbarriär, men en del transmitteras (tunnlar) igenom. Tunneleffekt, tunnling är ett fenomen inom kvantfysik som väsentligen innebär att kvantmekaniska partiklar kan ta sig förbi hinder på ett sätt som klassisk fysik inte tillåter.
Ny!!: Kvantmekanik och Tunneleffekt · Se mer »
Valenselektron
En valenselektron är en elektron i atomens yttersta skal (valensskalet).
Ny!!: Kvantmekanik och Valenselektron · Se mer »
Väntevärde
När antalet försök växer konvergerar medelvärdet mot väntevärdet. Röd kurva: medelvärdet som funktion av antalet tärningskast. Streckad linje: väntevärdet 3,5 Väntevärde är inom matematisk statistik en egenskap hos en stokastisk variabel X och dess sannolikhetsfördelning.
Ny!!: Kvantmekanik och Väntevärde · Se mer »
Våg-partikeldualitet
Våg-partikeldualitet innebär att elektromagnetisk strålning (till exempel ljus) och materia (i praktiken små objekt, till exempel elementarpartiklar, atomer och molekyler) uppvisar både vågegenskaper och partikelegenskaper.
Ny!!: Kvantmekanik och Våg-partikeldualitet · Se mer »
Vågfunktion
En vågfunktion, Ψ (psi) är en funktion som beskriver ett kvantmekaniskt system medelst en amplitud och en fas som beror på systemets koordinater och på tid Ψ(x i, t). Amplitudens kvadrat motsvarar en sannolikhet och fasen beskriver interferens.
Ny!!: Kvantmekanik och Vågfunktion · Se mer »
Virtuell partikel
En virtuell partikel är i kvantfysiken en partikel som existerar i en begränsad tid och rymd, vilket innebär en osäkerhet i dess energi respektive rörelsemängd enligt Heisenbergs osäkerhetsprincip.
Ny!!: Kvantmekanik och Virtuell partikel · Se mer »
Werner Heisenberg
Werner Karl Heisenberg, född 5 december 1901 i Würzburg, död 1 februari 1976 i München, var en tysk fysiker.
Ny!!: Kvantmekanik och Werner Heisenberg · Se mer »
Wolfgang Pauli
Wolfgang Pauli. Wolfgang Ernst Pauli, född 25 april 1900 i Wien, död 15 december 1958 i Zürich i Schweiz, var en österrikisk fysiker.
Ny!!: Kvantmekanik och Wolfgang Pauli · Se mer »
Omdirigerar här:
Kvantfysik, Kvantfysikens historia, Kvantfysikens historik, Kvantmekaniken, Kvantmekanisk, Kvantteori, Kvantteorin, Kvantum Teorin, Kvantummekanik.
