Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Kyllinga comosipes

Index Kyllinga comosipes

Kyllinga comosipes är en halvgräsart som först beskrevs av Johannes Mattfeld och Georg Kükenthal, och fick sitt nu gällande namn av Diana Margaret Napper.

10 relationer: Enhjärtbladiga växter, Familj (biologi), Georg Kükenthal, Gräsordningen, Halvgräs, Johann Otto Boeckeler, Kärlväxter, Kyllinga, Släkte, Växtriket.

Enhjärtbladiga växter

Enhjärtbladiga gömfröväxter (Monocotyledonae, kallas också Liliopsida) omfattar olika liljeartade växter med gräslikt utseende, flera av familjerna är vattenlevande, och även andra växter såsom palmer och bananväxter.

Ny!!: Kyllinga comosipes och Enhjärtbladiga växter · Se mer »

Familj (biologi)

hierarkiska systemet i biologin. Inom den biologiska systematiken är en familj en undergrupp till en ordning, och består av ett eller flera släkten, vilka i sin tur delas in i arter.

Ny!!: Kyllinga comosipes och Familj (biologi) · Se mer »

Georg Kükenthal

Georg Kükenthal, född 30 mars 1864 i Weißenfels, död 20 oktober 1955 i Coburg, var en tysk präst och botaniker som specialiserade sig på starrsläktet.

Ny!!: Kyllinga comosipes och Georg Kükenthal · Se mer »

Gräsordningen

Gräsordningen (Poales) är en ordning i undergruppen commelinider av enhjärtbladiga växter.

Ny!!: Kyllinga comosipes och Gräsordningen · Se mer »

Halvgräs

Halvgräs (Cyperaceae) är en växtfamilj bland de enhjärtbladiga växterna. Dessa växter är örter som till det yttre liknar gräsen, med vilka de också är ganska nära besläktade. De har liksom gräsen oansenligt färgade blommor med mycket enkelt hylle eller inget alls. Blommorna har vanligen tre ståndare och sitter i ax. Blommornas färg kommer av att de pollineras genom spridning med vinden, de är inte utformade för att attrahera insekter. Halvgräsen skiljs från gräsen genom att strået skenbart är oledat (det består av en utvecklad och flera outvecklade mellanleder) samt inuti är svampigt (inte ihåligt), att bladens slidor i regel är helt slutna och att fröet inte är sammanväxt med fruktväggen. Detta är en stor familj med flera tusen arter. De förekommer i nästan alla länder, men rikligast i de nordligare, där de utgör en betydande del av växtligheten. Av de växtfamiljer som finns i Skandinavien är denna, näst efter korgblommiga växter och gräs (Poaceae), den talrikaste, av vilka de flesta hör till släktet starrar (Carex). De flesta halvgräs växer i kärr och på våta platser. Välbekanta är säv (Schoenoplectus lacustris), som kantar stränderna av insjöar, ängsull (Eriophorum angustifolium), utmärkt genom de vita, långhåriga fruktaxen, och starrarterna, av vilka en del utgör det mesta av gräset på sanka ängar. Stråna och bladen är kiselrika, saftlösa och torra. Flera arter, till exempel jordmandel (Cyperus esculentus) och vattenkastanj, har underjordiska stamdelar, som används som livsmedel. De underjordiska stamdelarna från andra arter har använts inom medicinen.

Ny!!: Kyllinga comosipes och Halvgräs · Se mer »

Johann Otto Boeckeler

Johann Otto Boeckeler, född 1803, död 1899, var en tysk botaniker från Oldenburg som specialiserade sig på halvgräs.

Ny!!: Kyllinga comosipes och Johann Otto Boeckeler · Se mer »

Kärlväxter

Kärlväxter (Tracheobionta eller Tracheophyta) är en stor monofyletisk grupp av växter, som är anpassade till landliv genom välutvecklade transportsystem med xylem och floem.

Ny!!: Kyllinga comosipes och Kärlväxter · Se mer »

Kyllinga

Kyllinga är ett släkte av halvgräs.

Ny!!: Kyllinga comosipes och Kyllinga · Se mer »

Släkte

hierarkiska systemet i biologin I biologisk systematik är ett släkte (synonym: genus, pluralis: genera) en grupp inom en familj.

Ny!!: Kyllinga comosipes och Släkte · Se mer »

Växtriket

Växtriket (Plantae) är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken.

Ny!!: Kyllinga comosipes och Växtriket · Se mer »

Omdirigerar här:

Cyperus comosipes, Kyllinga chrysantha var. comosipes, Kyllinga leucocephala.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »