Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Courtoisina cyperoides

Index Courtoisina cyperoides

Courtoisina cyperoides är en halvgräsart som först beskrevs av William Roxburgh, och fick sitt nu gällande namn av Jiří Soják.

17 relationer: Albert Gottfried Dietrich, Catalogue of Life, Christian Gottfried Daniel Nees von Esenbeck, Courtoisina, Enhjärtbladiga växter, Ernst Gottlieb von Steudel, Familj (biologi), Ferdinand von Hochstetter, Georg Kükenthal, Gräsordningen, Halvgräs, Jiří Soják, Kärlväxter, Släkte, Stephan Rauschert, Växtriket, William Roxburgh.

Albert Gottfried Dietrich

Albert Gottfried Dietrich, född 8 november 1795 i Gdansk, Polen, död 22 maj 1856 i Berlin, Tyskland, var en tysk botaniker.

Ny!!: Courtoisina cyperoides och Albert Gottfried Dietrich · Se mer »

Catalogue of Life

Catalogue of Life är en webbaserad taxonomisk databas, som startades i juni 2001 av Species 2000 och Integrated Taxonomic Information System (ITIS).

Ny!!: Courtoisina cyperoides och Catalogue of Life · Se mer »

Christian Gottfried Daniel Nees von Esenbeck

Christian Gottfried Daniel Nees von Esenbeck, född 14 februari 1776 på Reichenberg, död 18 mars 1858 i Breslau, var en tysk botaniker och naturfilosof.

Ny!!: Courtoisina cyperoides och Christian Gottfried Daniel Nees von Esenbeck · Se mer »

Courtoisina

Courtoisina är ett släkte av halvgräs.

Ny!!: Courtoisina cyperoides och Courtoisina · Se mer »

Enhjärtbladiga växter

Enhjärtbladiga gömfröväxter (Monocotyledonae, kallas också Liliopsida) omfattar olika liljeartade växter med gräslikt utseende, flera av familjerna är vattenlevande, och även andra växter såsom palmer och bananväxter.

Ny!!: Courtoisina cyperoides och Enhjärtbladiga växter · Se mer »

Ernst Gottlieb von Steudel

Ernst Gottlieb Theophil von Steudel, född 30 maj 1783 i Esslingen am Neckar, död där 12 maj 1856, var en tysk läkare och botaniker.

Ny!!: Courtoisina cyperoides och Ernst Gottlieb von Steudel · Se mer »

Familj (biologi)

hierarkiska systemet i biologin. Inom den biologiska systematiken är en familj en undergrupp till en ordning, och består av ett eller flera släkten, vilka i sin tur delas in i arter.

Ny!!: Courtoisina cyperoides och Familj (biologi) · Se mer »

Ferdinand von Hochstetter

Christian Gottlob Ferdinand Ritter von Hochstetter, född 30 april 1829 i Esslingen am Neckar, död 18 juli 1884 i Wien, var en tysk geolog och naturforskare, verksam i Österrike.

Ny!!: Courtoisina cyperoides och Ferdinand von Hochstetter · Se mer »

Georg Kükenthal

Georg Kükenthal, född 30 mars 1864 i Weißenfels, död 20 oktober 1955 i Coburg, var en tysk präst och botaniker som specialiserade sig på starrsläktet.

Ny!!: Courtoisina cyperoides och Georg Kükenthal · Se mer »

Gräsordningen

Gräsordningen (Poales) är en ordning i undergruppen commelinider av enhjärtbladiga växter.

Ny!!: Courtoisina cyperoides och Gräsordningen · Se mer »

Halvgräs

Halvgräs (Cyperaceae) är en växtfamilj bland de enhjärtbladiga växterna. Dessa växter är örter som till det yttre liknar gräsen, med vilka de också är ganska nära besläktade. De har liksom gräsen oansenligt färgade blommor med mycket enkelt hylle eller inget alls. Blommorna har vanligen tre ståndare och sitter i ax. Blommornas färg kommer av att de pollineras genom spridning med vinden, de är inte utformade för att attrahera insekter. Halvgräsen skiljs från gräsen genom att strået skenbart är oledat (det består av en utvecklad och flera outvecklade mellanleder) samt inuti är svampigt (inte ihåligt), att bladens slidor i regel är helt slutna och att fröet inte är sammanväxt med fruktväggen. Detta är en stor familj med flera tusen arter. De förekommer i nästan alla länder, men rikligast i de nordligare, där de utgör en betydande del av växtligheten. Av de växtfamiljer som finns i Skandinavien är denna, näst efter korgblommiga växter och gräs (Poaceae), den talrikaste, av vilka de flesta hör till släktet starrar (Carex). De flesta halvgräs växer i kärr och på våta platser. Välbekanta är säv (Schoenoplectus lacustris), som kantar stränderna av insjöar, ängsull (Eriophorum angustifolium), utmärkt genom de vita, långhåriga fruktaxen, och starrarterna, av vilka en del utgör det mesta av gräset på sanka ängar. Stråna och bladen är kiselrika, saftlösa och torra. Flera arter, till exempel jordmandel (Cyperus esculentus) och vattenkastanj, har underjordiska stamdelar, som används som livsmedel. De underjordiska stamdelarna från andra arter har använts inom medicinen.

Ny!!: Courtoisina cyperoides och Halvgräs · Se mer »

Jiří Soják

Jiří Soják, född den 13 maj 1936 i Brno, död den 17 oktober 2012, var en tjeckisk botaniker som var specialiserad på fingerörtssläktet.

Ny!!: Courtoisina cyperoides och Jiří Soják · Se mer »

Kärlväxter

Kärlväxter (Tracheobionta eller Tracheophyta) är en stor monofyletisk grupp av växter, som är anpassade till landliv genom välutvecklade transportsystem med xylem och floem.

Ny!!: Courtoisina cyperoides och Kärlväxter · Se mer »

Släkte

hierarkiska systemet i biologin I biologisk systematik är ett släkte (synonym: genus, pluralis: genera) en grupp inom en familj.

Ny!!: Courtoisina cyperoides och Släkte · Se mer »

Stephan Rauschert

Stephan Rauschert, född 1931, död 1986, var en tysk botaniker och mykolog.

Ny!!: Courtoisina cyperoides och Stephan Rauschert · Se mer »

Växtriket

Växtriket (Plantae) är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken.

Ny!!: Courtoisina cyperoides och Växtriket · Se mer »

William Roxburgh

William Roxburgh, född den 29 juni 1751 i Underwood, död den 10 april 1815 i Edinburgh, var en skotsk botaniker och kirurg.

Ny!!: Courtoisina cyperoides och William Roxburgh · Se mer »

Omdirigerar här:

Courtoisia cyperoides, Courtoisia cyperoides var. africana, Cyperus kleinianus, Cyperus pseudokyllingioides, Cyperus pseudokyllingioides var. africanus, Indocourtoisia cyperoides, Kyllinga cyperoides, Mariscus cyperoides, Mariscus cyperoides subsp. africanus, Pseudomariscus cyperoides.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »