Snabbare tillgång än webbläsare!
44 relationer: A.K. Cajander, Antti Tulenheimo, Österbotten (historiskt landskap), Bank, Bonde, Bondeståndet i Finland, Centern i Finland, Finland, Finlands Bank, Finlands lantdagar, Finlands president, Finlands riksdag, Finlands statsminister, Finska inbördeskriget, Fortsättningskriget, Gunnar Carlquist, Gustaf Mannerheim, Helsingfors, Kaarlo Juho Ståhlberg, Karelen, Lauri Kristian Relander, Lista över Finlands statsöverhuvuden, Lista över Finlands statsministrar, Oskari Mantere, Pehr Evind Svinhufvud, President, Presidentvalet i Finland 1937, Regeringen Kaarlo Castrén, Regeringen Tulenheimo, Regeringen Vennola I, Regeringen Vennola II, Risto Ryti, Sovjetunionen, Stroke, Svensk uppslagsbok, Toivo Mikael Kivimäki, Väinö Tanner, Vinterkriget, Ylivieska, 10 april, 1873, 19 december, 1937, 1940.
A.K. Cajander
Aimo Kaarlo Cajander, född den 4 april 1879 i Nystad, död 21 januari 1943 i Helsingfors, var en finländsk politiker för det Nationella Framstegspartiet och statsminister i tre regeringar.
Ny!!: Kyösti Kallio och A.K. Cajander · Se mer »
Antti Tulenheimo
Antti Agathon Tulenheimo, ursprungligen Thulé, född 4 december 1879 i Kangasala, död 3 september 1952 i Helsingfors, var en finländsk politiker, professor i straffrätt, kansler, Helsingfors universitets rektor 1926–1930, Helsingfors stadsdirektör (överborgmästare) 1931–1944 och Finlands statsminister år 1925.
Ny!!: Kyösti Kallio och Antti Tulenheimo · Se mer »
Österbotten (historiskt landskap)
Landskapets vapen Finlands historiska landskap i olika blåa nyanser. Österbotten är det stora området norr om de övriga, men söder om det längst i norr liggande mörkblåa Lappland.Dagens landskapsförbund markeras med gula gränser. Österbottens läge (yttre gränser 1660–1721). Österbotten (på finska: Pohjanmaa, på latin: Botnia orientalis) är ett historiskt landskap i Finland.
Ny!!: Kyösti Kallio och Österbotten (historiskt landskap) · Se mer »
Bank
Interiör från Bank of England vid mitten av 1800-talet SEB:s huvudkontor i Tallinn, Estland. 1970 En bank (av franska banque, från italienska banca, ”bänk” eller ”bord”) (symbol ⛻) är ett företag som framförallt ägnar sig åt att skapa nya pengar i form av krediter.
Ny!!: Kyösti Kallio och Bank · Se mer »
Bonde
Östeuropeisk bonde. Bonde (fornsvenska: boandi, bondi, egentligen particip presens av bua, boa; 'boende', 'bofast') är en person som arbetar inom jordbruk.
Ny!!: Kyösti Kallio och Bonde · Se mer »
Bondeståndet i Finland
De ofrälse ståndens sammanträdeslokal, Ständerhuset i Helsingfors. Bondeståndet var en politisk gruppering med representation vid lantdagarna i Storfurstendömet Finland fram till 1906.
Ny!!: Kyösti Kallio och Bondeståndet i Finland · Se mer »
Centern i Finland
Centern i Finland (finska Suomen Keskusta, Kesk.) är ett politiskt parti i Finland.
Ny!!: Kyösti Kallio och Centern i Finland · Se mer »
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Ny!!: Kyösti Kallio och Finland · Se mer »
Finlands Bank
Finlands Banks huvudkontor i Helsingfors. Finlands Bank (finska: Suomen Pankki) är Finlands centralbank.
Ny!!: Kyösti Kallio och Finlands Bank · Se mer »
Finlands lantdagar
Finlands lantdagar (finska Suomen maapäivät, senare valtiopäivät; svenska Finlands lantdagar), var Finlands parlament åren 1809–1906, och ersättare till Sveriges ståndsriksdag.
Ny!!: Kyösti Kallio och Finlands lantdagar · Se mer »
Finlands president
Finlands president, officiellt Republiken Finlands president, är Finlands statschef och högsta offentliga ämbete.
Ny!!: Kyösti Kallio och Finlands president · Se mer »
Finlands riksdag
Finlands riksdag (Suomen eduskunta), riksdagen, är Finlands lagstiftande församling och enligt grundlagen folkets företrädare.
Ny!!: Kyösti Kallio och Finlands riksdag · Se mer »
Finlands statsminister
Finlands statsminister har sitt ämbete reglerat i Finlands grundlag.
Ny!!: Kyösti Kallio och Finlands statsminister · Se mer »
Finska inbördeskriget
Finska inbördeskriget (även frihetskrig, medborgarkrig, revolution) var en väpnad konflikt i det nyligen självständiga Finland, som pågick från den 27 januari till den 15 maj 1918, mellan den "röda" sidan och den "vita" sidan.
Ny!!: Kyösti Kallio och Finska inbördeskriget · Se mer »
Fortsättningskriget
Fortsättningskriget (jatkosota, Советско-финская война 1941–1944: Sovetsko-finskaja vojna 1941–1944) utkämpades av Finland och Nazityskland mot Sovjetunionen mellan den 25 juni 1941 och den 19 september 1944 under andra världskriget.
Ny!!: Kyösti Kallio och Fortsättningskriget · Se mer »
Gunnar Carlquist
Nils Vilhelm Gunnar Carlquist, född 3 februari 1889 i Knästorp i Skåne, död 19 november 1963 i Lunds Allhelgonaförsamling, var en svensk historiker och biblioteksman.
Ny!!: Kyösti Kallio och Gunnar Carlquist · Se mer »
Gustaf Mannerheim
Carl Gustaf Emil Mannerheim, född 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland, död 27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz, var en finlandssvensk friherre, militärofficer och statsman. Han är den ende som innehaft titeln marskalk av Finland. Han är främst känd för sin ledande roll under vinterkriget och fortsättningskriget, men hade därtill ett avgörande inflytande på genomförandet av Finlands självständighet, finska inbördeskriget, dess politiska orientering mot övriga Norden och stadfästandet av Finlands regeringsform från 1919. 53 år efter sin död röstades han fram som den främste finländaren genom tiderna. Före 1917 var det som då kallades Storfurstendömet Finland en autonom del av det ryska imperiet, och Mannerheim gjorde karriär i den kejserliga ryska armén. Han hade en framträdande plats vid ceremonierna för kejsar Nikolaus II:s kröning 1896 och hade senare flera privata möten med kejsaren. Han tjänstgjorde i det rysk-japanska kriget och även på östfronten under första världskriget. 1917 utnämndes han till generallöjtnant. Efter den bolsjevikiska revolutionen i november 1917 i Ryssland förklarade Finland sin självständighet den 6 december samma år – men blev snart indraget i finska inbördeskriget 1918, mellan de probolsjevikiska ”röda” och de ”vita”, som de trupper som leddes av Finlands senat, understödda av trupper från tyska riket kallades. En finsk delegation utsåg Mannerheim till militär chef för de vita i januari 1918, och han ledde dem till seger och höll en triumfartad segerparad i Helsingfors i maj. Efter att ha tillbringat en tid utomlands bjöds han tillbaka till Finland för att tjänstgöra som landets andre regent, eller statschef, från december 1918 till juli 1919. Trots att han var monarkist ratificerade han formellt Finlands republikanska grundlag. Han ställde sedan upp mot Kaarlo Juho Ståhlberg i det första finska presidentvalet 1919, men förlorade och lämnade politiken. Mannerheim var med och grundade Mannerheims förbund för barnskydd 1920 och ledde Finlands Röda Kors från 1922 till sin död. Han fick åter en central roll i den nationella försvarspolitiken när president Svinhufvud 1931 utsåg honom till ordförande för Finlands försvarsråd, med uppgift att förbereda ett eventuellt krig mot Sovjetunionen. Man kom också överens om att han tillfälligt skulle ta över rollen som överbefälhavare för landets väpnade styrkor från presidenten om det skulle bli krig. Sedan Sovjetunionen hade invaderat Finland i november 1939, i det som blev vinterkriget, ersatte Mannerheim president Kyösti Kallio som överbefälhavare, och innehade posten även under fortsättningskriget som utbröt året efter vinterkrigets slut. Han blev en enande symbol för krigsansträngningen och en del av landets ledning. Han deltog personligen i planeringen av Operation Barbarossa och ledde de finska försvarsstyrkorna i en invasion av Sovjetunionen parallellt med Nazityskland. Det blev känt som fortsättningskriget (1941–1944). 1944, när utsikterna för att Nazityskland skulle lida nederlag i andra världskriget sågs som uppenbara, avgick president Risto Ryti sedan ett vapenstillestånd med Sovjetunionen hade säkrats och därefter utsågs Mannerheim av riksdagen till Finlands president. Han övervakade fredsförhandlingarna med Sovjetunionen och Storbritannien. På grund av dålig hälsa avgick Mannerheim från presidentposten 1946 och tillbringade en stor del av sitt återstående liv på ett sanatorium i Schweiz, där han skrev sina memoarer och dog 1951 i Lausanne i Schweiz. Mannerheim dog den 27 januari 1951 på (Lausannes universitetssjukhus i Lausanne, Schweiz. Han begravdes 4 februari 1951 på Sandudds begravningsplats i Helsingfors med statsbegravning med fulla militära hedersbetygelser.
Ny!!: Kyösti Kallio och Gustaf Mannerheim · Se mer »
Helsingfors
Helsingfors (Helsinki) är Finlands huvudstad och största stad samt landets kulturella, mediala, ekonomiska och politiska centrum.
Ny!!: Kyösti Kallio och Helsingfors · Se mer »
Kaarlo Juho Ståhlberg
Kaarlo Juho Ståhlberg, dopnamn Carl Johan, född 28 januari 1865 i Suomussalmi, Storfurstendömet Finland, död 22 september 1952, var republiken Finlands första president åren 1919–1925.
Ny!!: Kyösti Kallio och Kaarlo Juho Ståhlberg · Se mer »
Karelen
Östkarelen och Västkarelen med gränserna från 1939 och 1940/1947. Områdena kallas även ryska Karelen respektive finska Karelen. Finska Karelen kan delas upp i Norra Karelen och Södra Karelen. Östkarelen (som även kallas Fjärrkarelen) kan delas upp i Vita Karelen (även kallat Vitahavskarelen) och Olonets-Karelen (oftast enbart Olonets eller Aunus). Ladogakarelen och Karelska näset påverkades av att gränserna drogs om under andra världskriget. Karelska dräkten av Pehr Hilleström, 1782-1810. Karelens flagga mellan 1920 och 1922 samt mellan 1941 och 1944. Karelen (historiskt Kirjalaland, karelska och finska: Karjala; ryska: Карелия, Karelija; latin: Carelia) är ett landområde som ligger inom Finlands och Rysslands gränser och är hemland för karelerna.
Ny!!: Kyösti Kallio och Karelen · Se mer »
Lauri Kristian Relander
Lauri Kristian Relander, född 31 maj 1883 i Kronoborg, Karelen (i nuv. Ryssland), död 9 februari 1942 i Helsingfors, var republiken Finlands andra president åren 1925–1931.
Ny!!: Kyösti Kallio och Lauri Kristian Relander · Se mer »
Lista över Finlands statsöverhuvuden
Lista över Finlands statsöverhuvuden omfattar de personer, som har varit statschefer över Finland.
Ny!!: Kyösti Kallio och Lista över Finlands statsöverhuvuden · Se mer »
Lista över Finlands statsministrar
Finlands statsminister leder Finlands statsråd (till 1919 senat) från och med självständigheten.
Ny!!: Kyösti Kallio och Lista över Finlands statsministrar · Se mer »
Oskari Mantere
Oskar (Oskari) Mantere (fram till 1889 Majamäki), född 18 september 1874 i Hausjärvi, död 9 december 1942 i Helsingfors, var en finländsk politiker tillhörande Nationella Framstegspartiet 1919–1938 och finsk statsminister från 22 december 1928 till 16 augusti 1929.
Ny!!: Kyösti Kallio och Oskari Mantere · Se mer »
Pehr Evind Svinhufvud
heraldiska vapen. Pehr Evind Svinhufvud af Qvalstad, finskt smeknamn Ukko-Pekka ("gubben Pekka"), född 15 december 1861 i Sääksmäki, död 29 februari 1944 i Luumäki, var en finländsk jurist och politiker.
Ny!!: Kyösti Kallio och Pehr Evind Svinhufvud · Se mer »
President
Michael D. Higgins är Irlands president President, titel, som etymologiskt har ungefär samma betydelse som ordet ordförande.
Ny!!: Kyösti Kallio och President · Se mer »
Presidentvalet i Finland 1937
Presidentvalet i Finland 1937 ledde till att Kyösti Kallio från Agrarförbundet (nuvarande Centern) valdes till president för en mandatperiod på sex år.
Ny!!: Kyösti Kallio och Presidentvalet i Finland 1937 · Se mer »
Regeringen Kaarlo Castrén
Regeringen Kaarlo Castrén var Republiken Finlands fjärde regering bestående av Framstegspartiet, Agrarförbundet och Svenska folkpartiet.
Ny!!: Kyösti Kallio och Regeringen Kaarlo Castrén · Se mer »
Regeringen Tulenheimo
Regeringen Tulenheimo var det självständiga Finlands tolfte regering bestående av Samlingspartiet och Agrarförbundet.
Ny!!: Kyösti Kallio och Regeringen Tulenheimo · Se mer »
Regeringen Vennola I
Regeringen Vennola I var det självständiga Finlands femte regering bestående av Framstegspartiet och Agrarförbundet.
Ny!!: Kyösti Kallio och Regeringen Vennola I · Se mer »
Regeringen Vennola II
Regeringen Vennola II var det självständiga Finlands sjunde regering bestående av Framstegspartiet och Agrarförbundet.
Ny!!: Kyösti Kallio och Regeringen Vennola II · Se mer »
Risto Ryti
Ryti tillsammans med Adolf Hitler och Gustaf Mannerheim i Finland 4 juni 1942. Risto Heikki Ryti, född 3 februari 1889 i Vittis, död 25 oktober 1956 i Helsingfors, var en finländsk politiker och president i Finland 1940–1944.
Ny!!: Kyösti Kallio och Risto Ryti · Se mer »
Sovjetunionen
Sovjetunionen, formellt De Socialistiska Rådsrepublikernas Union, informellt även Sovjetryssland eller endast Sovjet, var en konstitutionellt socialistisk stat som existerade på den största delen av territoriet av det forna Kejsardömet Ryssland i Eurasien mellan 1922 och 1991.
Ny!!: Kyösti Kallio och Sovjetunionen · Se mer »
Stroke
Stroke, även (förr vanligen) slaganfall, är ett sjukdomstillstånd där syrebrist i en del av hjärnan leder till celldöd i det drabbade området.
Ny!!: Kyösti Kallio och Stroke · Se mer »
Svensk uppslagsbok
Svensk uppslagsbok är en svensk encyklopedi som utkom i två upplagor mellan åren 1929 och 1955.
Ny!!: Kyösti Kallio och Svensk uppslagsbok · Se mer »
Toivo Mikael Kivimäki
Toivo Mikael Kivimäki, född 5 juni 1886 i Tarvasjoki, död 6 maj 1968 i Helsingfors, var en finländsk politiker.
Ny!!: Kyösti Kallio och Toivo Mikael Kivimäki · Se mer »
Väinö Tanner
Väinö Alfred Tanner, ursprungligen Thomasson, född 12 mars 1881 i Helsingfors, död 19 april 1966 i Helsingfors, var en finländsk socialdemokratisk politiker.
Ny!!: Kyösti Kallio och Väinö Tanner · Se mer »
Vinterkriget
Vinterkriget (talvisota; Советско-финляндская (советско-финская) война 1939—1940, tr. Sovetsko-finljandskaja (sovetsko-finskaja) vojna 1939—1940; i Sverige vanligen kallat finska vinterkriget) utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen, sedan Sovjetunionen den, in i andra världskriget, anfallit Finland.
Ny!!: Kyösti Kallio och Vinterkriget · Se mer »
Ylivieska
Ylivieska station Ylivieska är en stad i landskapet Norra Österbotten i före detta Uleåborgs län kring Kalajokis mellersta lopp.
Ny!!: Kyösti Kallio och Ylivieska · Se mer »
10 april
10 april är den 100:e dagen på året i den gregorianska kalendern (101:a under skottår).
Ny!!: Kyösti Kallio och 10 april · Se mer »
1873
1873 (MDCCCLXXIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Kyösti Kallio och 1873 · Se mer »
19 december
19 december är den 353:e dagen på året i den gregorianska kalendern (354:e under skottår).
Ny!!: Kyösti Kallio och 19 december · Se mer »
1937
1937 (MCMXXXVII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Kyösti Kallio och 1937 · Se mer »
1940
1940 (MCMXL) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Kyösti Kallio och 1940 · Se mer »
