Snabbare tillgång än webbläsare!
16 relationer: Baryton, Basstämma, Benito Mussolini, Beverly Hills, Italien, Italo Montemezzi, L'amore dei tre re, Libretto, Metropolitan Opera House, Nekromant, Richard Strauss, Richard Wagner, Sem Benelli, Sopran, Tenor, Verism.
Baryton
Baryton är ett röstläge för män som klingar mellan tenor och bas, ungefär mellan stora g (G) och ettstrukna f (f1).
Ny!!: L'incantesimo och Baryton · Se mer »
Basstämma
En bas är en typ av manlig sångröst inom framför allt klassisk musik med det lägsta röstomfånget av alla rösttyper.
Ny!!: L'incantesimo och Basstämma · Se mer »
Benito Mussolini
Benito Amilcare Andrea Mussolini, född 29 juli 1883 i Dovia di Predappio nära Forlì, död 28 april 1945 i Giulino di Mezzegra nära Dongo i Como-området, var Kungariket Italiens premiärminister och fascistiske ledare 1922–1943.
Ny!!: L'incantesimo och Benito Mussolini · Se mer »
Beverly Hills
palmerna. Bilden visar korsningen Benedict Canyon Drive och Lexington Road. Affärsgatan Via Rodeo vid korsningen Rodeo Drive och Dayton Way. Beverly Hills är en liten stad i Los Angeles County i Kalifornien som, med undantag för den lilla staden West Hollywood i öster, är helt omgiven av staden Los Angeles.
Ny!!: L'incantesimo och Beverly Hills · Se mer »
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Ny!!: L'incantesimo och Italien · Se mer »
Italo Montemezzi
Italo Montemezzi, född 4 augusti 1875, död 15 maj 1952, var en italiensk kompositör.
Ny!!: L'incantesimo och Italo Montemezzi · Se mer »
L'amore dei tre re
Italo Montemezzi L'amore dei tre re (Tre kungars kärlek) är en tragisk opera i tre akter med musik av Italo Montemezzi och libretto av Sem Benelli efter hans egen pjäs med samma namn.
Ny!!: L'incantesimo och L'amore dei tre re · Se mer »
Libretto
Sidor från ett libretto för operan Ernani från 1859. Ett libretto (diminutiv av italienska: libro, dvs. liten bok, häfte) är texten eller en story board i ett musikdramatiskt verk som en opera, en operett, en musikal eller en balett.
Ny!!: L'incantesimo och Libretto · Se mer »
Metropolitan Opera House
Metropolitan Opera, 1937. Metropolitan Opera House, populärt kallat Met, är ett av de främsta operahusen i världen.
Ny!!: L'incantesimo och Metropolitan Opera House · Se mer »
Nekromant
En nekromant (vardaglig form: nekromantiker) är någon som ägnar sig åt nekromanti (från grekiska νεκρομαντεία nekromanteia, ’dödssiande’, sammansatt av nekrós ("död") och manteía ("spådom", "förutsägelse"). Det var ursprungligen en schaman eller andebesvärjare som söker kontakt med de dödas andar för att få kunskap om framtiden eller något annat som endast de döda antas känna till. På engelska blev necromancer en synonym för en ondskefull trollkarl, varifrån ordet har kommit in i fantasylitteraturen, där nekromanter ofta förekommer och är magiker som styr och behärskar den döda vävnadens användningsområden. Nekromanti är känt från hela jorden i alla möjliga former. I det forntida Egypten med dess rikt utvecklade dödskult spelade nekromantin en underordnad roll, då man ansåg att det fanns oöverstigligt motsatsförhållande mellan levande och döda. Hos de semitiska folken stod däremot nekromantin högt. Ett känt exempel från Bibeln är när Saul besöker andebesvärjerskan i Endor, som för kungen frambesvärjer den döde Samuels ande. Den initierade nekromantin stod dock högst i Grekland, där den under hellenistisk tid utvecklades till en av ett fåtal behärskad lärdomsgren. Den sammanblandades här med den redan i Babylonien efter astrologiska principer bedrivna demonbesvärjelsen, vilken senare komma att utgöra ett viktigt drag i medeltidens lärda svartkonst, som i sin tur fick inflytande på senare tiders folkliga nekromantin, bland annat i fråga om den på marken eller kyrkgolvet uppritade cirkeln med planettecknen eller namnen i treenigheten, inom vilken nekromantikern ansågs oåtkomlig för den makt han frambesvärjde. Hos olika europeiska folk var dödskulten i äldre tid knuten till bestämda årsfester, och nekromantin har ofta förlagts till dessa. Hos keltiska folk var den annat förlagd till hösten, vilket påverkade uppkomsten av Alla helgons dag. Hos finsk-ugriska och slaviska folk pågick kyrkogårdsfesterna vissa dagar på våren, och hos germanska folk var julen den tid då de döda ansågs kunna besöka de levandes värld. Själve Oden är en nekromant (och julens specielle gud) och berättar i "Hávamál" om en runbesvärjelse som låter honom tala med de döda. I "Balders Drömmar" rider Oden till Hel där han manar fram en död völva för att få information om framtiden och enligt Snorre Sturlasson ska Oden ha kallats "Draugadróttinn": De Odödas Härskare. Bland de många metoder för nekromanti som förekommit i svensk folktro finns att koka en, på kyrkogården framgrävd, dödskalle i gröt, varvid man ansett sig kunna kalla den döde till sig. Gustaf von Düben beskrev i Om Lappland och lapparne 1873 hur andetalare kommunicerar med de döda medan en nåjd samtidigt trummar på sin trumma. Även i småländsk folktro omtalas på 1800-talet hur man använde en trumma för att söka kontakt med de dödas andar. Även Emanuel Swedenborg kan betraktas som nekromantiker. För modernare försök att kommunicera med de döda brukar i stället begreppet spiritism användas. Från början anses det vara en form av spådom, genom vilken de döda kontaktas för att ge svar. Mycket likt de medium och synska personer man lätt ser i TV-serier även nu. Det finns även de som trots sin fromma kristna tro har sett eller åtminstone säger att de har sett nekromanter utföra sina ritualer. Bland dessa är då likvakan en vanlig företeelse. Då gräver nekromanten upp ett flertal döda kroppar och med hjälp av besvärjelser väcker de denna till liv. Nekromanter förekommer ofta i vissa typer av rollspel och filmer. Ordet nekromant används i allmänhet ej längre i svenska språket.
Ny!!: L'incantesimo och Nekromant · Se mer »
Richard Strauss
Richard Strauss, född 11 juni 1864 i München i Kungariket Bayern, död 8 september 1949 i Garmisch-Partenkirchen i Bayern i Tyskland, var en tysk kompositör.
Ny!!: L'incantesimo och Richard Strauss · Se mer »
Richard Wagner
Wilhelm Richard Wagner, född 22 maj 1813 i Leipzig, Sachsen, död 13 februari 1883 i Venedig, Italien, var en tysk musikdramatiker, kompositör, dirigent och författare.
Ny!!: L'incantesimo och Richard Wagner · Se mer »
Sem Benelli
Sem Benelli, född 10 augusti 1877 i och död 18 december 1949, var en italiensk författare.
Ny!!: L'incantesimo och Sem Benelli · Se mer »
Sopran
Sopran (av italienska, ’den översta’) är inom musiken antingen en kvinnoröst väl anpassad för höga toner, ett instrument som likaledes spelar toner i höga register eller den eller de högsta stämmorna i en kör.
Ny!!: L'incantesimo och Sopran · Se mer »
Tenor
Tenor (från latinets: 'tenor', uttalas med o- eller å-ljud, av tenere – att bära) är en stämma inom solosång och körsång.
Ny!!: L'incantesimo och Tenor · Se mer »
Verism
Verism, av italienska verismo betecknar en italiensk operastil från slutet av 1800-talet med anknytning till en litterär riktning med samma namn.
Ny!!: L'incantesimo och Verism · Se mer »
