17 relationer: Boris I av Bulgarien, Bulgarien, Bulgariens historia, Bysantinska riket, Huvudstad, Johannes I Tzimiskes, Kyrilliska alfabetet, Naum av Preslav, Ohrids litterära skola, Pliska, Preslav, Simeon I av Bulgarien, Slaver, 885, 886, 893, 972.
Boris I av Bulgarien
Boris I Michail eller Boris I Mikael (bulgariska Борис I Михаил), död 2 maj 907, var bulgarisk khan från 852 till 889 och den förste kristne härskaren över Bulgarien.
Ny!!: Preslavs litterära skola och Boris I av Bulgarien · Se mer »
Bulgarien
Bulgarien (България, Bǎlgarija), formellt Republiken Bulgarien (Република България, Republika Bălgarija, uttalas), är en republik i Sydeuropa, på nordöstra delen av Balkanhalvön, som i norr gränsar mot Rumänien, i väster mot Serbien och Nordmakedonien, i söder mot Grekland och Turkiet, och i öster har kust mot Svarta havet. Bulgarien har en yta på 110 879 kvadratkilometer och cirka 7,1 miljoner invånare (2016); största stad är huvudstaden Sofia med 1,2 miljoner invånare. Dagens Bulgarien överlappar de antika romerska provinserna Moesia, Thrakien och Makedonien. Landet har bibehållit samma traditioner, språk och alfabet sedan det första bulgariska riket 681–1018 e.Kr. Under långa tider utgjorde dåtidens bulgariska imperium större delen av Balkanhalvön, därmed spreds dess alfabet, litteratur och kultur bland de slaviska folken och de närliggande länderna i Östeuropa. Århundraden senare med nedgången av det andra bulgariska riket (1186–1396 e.Kr.) kom landet under det osmanska rikets styre under nästa 482 år. Det rysk-turkiska kriget (1877–1878) bidrog till ett återetablerande av en bulgarisk stat som en konstitutionell monarki år 1878, med San Stefanofördraget som ledde till den tredje bulgariska staten. Efter andra världskriget blev Bulgarien en kommunistisk stat och en del av östblocket. Vid kommunismens fall 1990 hölls det första flerpartivalet och landet fick därvid en demokratiskt vald regering och ett år senare ett statsskick som demokratisk republik. Bulgarien är medlem i Nato sedan 2004 och i Europeiska unionen sedan 2007.
Ny!!: Preslavs litterära skola och Bulgarien · Se mer »
Bulgariens historia
Bulgariens historia som statsbildning börjar på 600-talet e.Kr., då det första bulgariska kungariket bildades, men själva det geografiska området har varit bebott sedan paleolitisk tid.
Ny!!: Preslavs litterära skola och Bulgariens historia · Se mer »
Bysantinska riket
Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.
Ny!!: Preslavs litterära skola och Bysantinska riket · Se mer »
Huvudstad
Enligt Sveriges grundlag sammanträder Sveriges riksdag i Stockholm, i riksdagshuset i bildens mitt. Till vänster i bild syns Stockholms slott, som är kungens officiella residens. En huvudstad är den stad i en suverän stat där dess statschef eller lagstiftande församling har sitt säte.
Ny!!: Preslavs litterära skola och Huvudstad · Se mer »
Johannes I Tzimiskes
Johannes I Tzimiskes (grekiska: Ιωάννης Τζιμισκής Κουρκούας), född omkring 925 i Armenien, död 10 januari 976, var bysantinsk kejsare från 11 december 969 till 10 januari 976.
Ny!!: Preslavs litterära skola och Johannes I Tzimiskes · Se mer »
Kyrilliska alfabetet
Länder där kyrilliska alfabetet används i de officiella språken. Det kyrilliska alfabetet eller azbuka (efter det gamla namnet på de två första bokstäverna) är en grupp av alfabet som används för att skriva åtta slaviska språk (ryska, belarusiska, bulgariska, makedonska, serbiska, bosniska, ukrainska och montenegrinska) och flera icke-slaviska språk främst i före detta Sovjetunionen (bland annat kazakiska, uzbekiska, kirgiziska, mongoliska, tadzjikiska, turkmeniska, tjetjenska och kildinsamiska).
Ny!!: Preslavs litterära skola och Kyrilliska alfabetet · Se mer »
Naum av Preslav
Sankt Naum av Preslav eller Sankt Naum av Ohrid, född cirka 830, död 23 december 910, var en medeltida bulgarisk lärd, författare och lärare.
Ny!!: Preslavs litterära skola och Naum av Preslav · Se mer »
Ohrids litterära skola
Ohrid litterära skola var en av Bulgariens två betydande kulturella centra under medeltiden; det andra var Preslavs litterära skola (Pliskas litterära skola).
Ny!!: Preslavs litterära skola och Ohrids litterära skola · Se mer »
Pliska
Pliska (Плиска) var Bulgariens huvudstad mellan 681 och 893.
Ny!!: Preslavs litterära skola och Pliska · Se mer »
Preslav
Veliki Preslav (bulgariska: Велики Преслав), framtill 1993 enbart Preslav, är en ort i Bulgarien.
Ny!!: Preslavs litterära skola och Preslav · Se mer »
Simeon I av Bulgarien
Simeon (även Symeon) I, eller Simeon den store, (Симеон I Велики, translittererat Simeon I Veliki; IPA) härskade över Bulgarien från 893 till 927,Lalkov, Rulers of Bulgaria, s. 23-25, refererad i. under det första bulgariska riket.
Ny!!: Preslavs litterära skola och Simeon I av Bulgarien · Se mer »
Slaver
sydslaviska Slaver är en etnolingvistisk grupp som talar olika men besläktade slaviska språk som i sin tur ingår i den baltoslaviska språkgruppen och är del av den större indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Preslavs litterära skola och Slaver · Se mer »
885
885 (DCCCLXXXV) var ett normalår som började en fredag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Preslavs litterära skola och 885 · Se mer »
886
886 (DCCCLXXXVI) var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Preslavs litterära skola och 886 · Se mer »
893
893 (DCCCXCIII) var ett normalår som började en måndag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Preslavs litterära skola och 893 · Se mer »
972
972 (CMLXXII) var ett skottår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Preslavs litterära skola och 972 · Se mer »