Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Logik

Index Logik

Logik är i bred bemärkelse läran om vad som gör ett resonemang eller en argumentation giltig.

60 relationer: Alan Turing, Alfred Tarski, Algoritm, Alonzo Church, Argument (retorik), Aristoteles, Avgörbarhetsproblemet, Bertrand Russell, Bevisteori, Charles Sanders Peirce, Datavetenskap, Deduktion, Definition, Douglas Hofstadter, Första ordningens logik, Filosofisk logik, Flervärd logik, Formalism, Formalvetenskap, Formellt språk, Formellt system, Fullständighet (logik), Georg Cantor, Georg Henrik von Wright, Gottlob Frege, Härledning, Härledningssystem, Henry M. Sheffer, Intuitionistisk logik, Klassisk logik, Kognitionsvetenskap, Konsekvens (logik), Kurt Gödel, Ludwig Wittgenstein, Luitzen Egbertus Jan Brouwer, Matematik, Matematikfilosofi, Matematisk logik, Matematiskt bevis, Mängd, Mängdteori, Metalogik, Modell (logik), Modellteori, Parakonsistent logik, Per Martin-Löf, Predikatlogik, Premiss, Rekursion, Rudolf Carnap, ..., Sanning, Sats (logik), Satslogik, Semantik, Slutledning, Språkvetenskap, Suddig logik, Syllogism, Syntax, Willard Van Orman Quine. Förläng index (10 mer) »

Alan Turing

Sir Alan Mathison Turing (IPA), OBE, FRS, född 23 juni 1912 i Maida Vale, London, död genom förgiftning den 7 juni 1954 i Wilmslow, Cheshire, var en brittisk matematiker, logiker och kryptoanalytiker.

Ny!!: Logik och Alan Turing · Se mer »

Alfred Tarski

Alfred Tarski, född 1902, död 1983, polsk matematiker och logiker, var en ledande gestalt inom Warszawagruppen fram till dess upplösning vid andra världskrigets utbrott och verkade därefter vid University of California, USA.

Ny!!: Logik och Alfred Tarski · Se mer »

Algoritm

Flödesscheman ger en grafisk representation av algoritmer. sovjetiskt frimärke. En algoritm är, inom matematiken och datavetenskapen, en ändlig uppsättning (mängd) otvetydiga instruktioner som efter exekvering löser ett problem.

Ny!!: Logik och Algoritm · Se mer »

Alonzo Church

Alonzo Church, född 14 juni 1903 i Washington, D.C., död 11 augusti 1995, var en amerikansk matematiker och logiker, som lämnade fundamentala bidrag till datavetenskapen.

Ny!!: Logik och Alonzo Church · Se mer »

Argument (retorik)

Argument är inom retorik en följd av påståenden i en argumentation som anförs som skäl för eller mot en tes.

Ny!!: Logik och Argument (retorik) · Se mer »

Aristoteles

Aristoteles (grekiska: Ἀριστοτέλης, Aristotélēs), född 384 f.Kr. i Stageira på halvön Chalkidike, död år 322 f.Kr. i Chalkis, var en grekisk filosof och astronom.

Ny!!: Logik och Aristoteles · Se mer »

Avgörbarhetsproblemet

Inom matematik och datavetenskap är Avgörbarhetsproblemet eller Entscheidungsproblemet (av tyskans Entscheidung 'beslut') en fråga som ursprungligen formulerades av David Hilbert 1928: Enligt Gödels fullständighetssats för första ordningens logik är en utsaga universellt giltig om och endast om den kan härledas från dess axiom, så avgörbarhetsproblemet kan också ses som frågan om huruvida en utsaga är bevisbar utifrån axiomen eller inte.

Ny!!: Logik och Avgörbarhetsproblemet · Se mer »

Bertrand Russell

Bertrand Arthur William Russell, från 1931 3:e earl Russell, född 18 maj 1872 i Trellech, Monmouthshire, Wales, död 2 februari 1970 i Penrhyndeudraeth, Gwynedd, Wales, var en brittisk filosof, logiker, matematiker, historiker och pacifist.

Ny!!: Logik och Bertrand Russell · Se mer »

Bevisteori

Bevisteori är en gren av matematisk logik som representerar bevis som matematiska objekt i sig, vilket underlättar analys av dem med matematiska tekniker.

Ny!!: Logik och Bevisteori · Se mer »

Charles Sanders Peirce

Charles Sanders Peirce (/pɜːrs/), född 10 september 1839 i Cambridge i Massachusetts, död 19 april 1914 i Milford i Pennsylvania, var en amerikansk filosof.

Ny!!: Logik och Charles Sanders Peirce · Se mer »

Datavetenskap

Datavetenskap bygger på teorin bakom beräkningar, och innefattar även teknikerna som används för att tillämpa denna teori.

Ny!!: Logik och Datavetenskap · Se mer »

Deduktion

Deduktion (vetenskapliga bevis) är generellt identiskt med härledning av slutsatser från givna premisser.

Ny!!: Logik och Deduktion · Se mer »

Definition

En definition är ett kortfattat, klart och tydligt angivande av vad något är till skillnad från allt annat.

Ny!!: Logik och Definition · Se mer »

Douglas Hofstadter

Douglas Richard Hofstadter, född 15 februari 1945, är en amerikansk akademiker och författare.

Ny!!: Logik och Douglas Hofstadter · Se mer »

Första ordningens logik

Första ordningens logik (FOL) är ett formellt deduktivt system som används i matematik, filosofi, lingvistik och datavetenskap.

Ny!!: Logik och Första ordningens logik · Se mer »

Filosofisk logik

Filosofisk logik är ett begrepp som används med flera delvis olika innebörder inom filosofin.

Ny!!: Logik och Filosofisk logik · Se mer »

Flervärd logik

Flervärd logik är en term inom logiken som avser logiska system som hanterar fler sanningsvärden än sann (T) och falsk (F).

Ny!!: Logik och Flervärd logik · Se mer »

Formalism

Formalism är en tankeströmning som förespråkar formens mening framför innehållets, men har i de olika sammanhang det förekommer i mer eller mindre specifik betydelse.

Ny!!: Logik och Formalism · Se mer »

Formalvetenskap

Formalvetenskap eller formella vetenskaper är ett samlingsbegrepp för sådana vetenskapliga discipliner som behandlar formella system.

Ny!!: Logik och Formalvetenskap · Se mer »

Formellt språk

Ett formellt språk är en mängd ord över ett alfabet Σ.

Ny!!: Logik och Formellt språk · Se mer »

Formellt system

Ett formellt system, även kallat axiomatiskt system, är ursprungligen en symbolisk representation av en matematisk teori.

Ny!!: Logik och Formellt system · Se mer »

Fullständighet (logik)

Ett axiomatiskt uppbyggt system eller ett formellt system är fullständigt, om allt det, som man önskar skall vara ett teorem i systemet också är ett teorem.

Ny!!: Logik och Fullständighet (logik) · Se mer »

Georg Cantor

Georg Ferdinand Ludwig Philip Cantor, född den 3 mars 1845 i Sankt Petersburg i Ryssland, död den 6 januari 1918 i Halle an der Saale, Kungariket Sachsen, Kejsardömet Tyskland, var en tysk matematiker.

Ny!!: Logik och Georg Cantor · Se mer »

Georg Henrik von Wright

Georg Henrik von Wright, född 14 juni 1916 i Helsingfors, död 16 juni 2003 i Helsingfors, var en finlandssvensk filosof.

Ny!!: Logik och Georg Henrik von Wright · Se mer »

Gottlob Frege

Friedrich Ludwig Gottlob Frege, född 8 november 1848 i Wismar, död 26 juli 1925 i Bad Kleinen, var en tysk matematiker, logiker och filosof.

Ny!!: Logik och Gottlob Frege · Se mer »

Härledning

En härledning är generellt en serie logiska steg, vilka med utgångspunkt från ett antal premisser och slutledningsregler leder fram till en slutsats.

Ny!!: Logik och Härledning · Se mer »

Härledningssystem

Ett härledningssystem är ett formellt system som beskriver bevisföringen i en given kontext.

Ny!!: Logik och Härledningssystem · Se mer »

Henry M. Sheffer

Henry M. Sheffer, född 1882, död 1964, amerikansk logiker, inskriven i logikhistorien som upphovsman till det så kallade Sheffers streck.

Ny!!: Logik och Henry M. Sheffer · Se mer »

Intuitionistisk logik

Den intuitionistiska logiken har sitt ursprung i intuitionismen som grundar sig på uppfattningen att existensen av ett (matematiskt) objekt endast kan fastställas genom att i någon mening konstruera objektet.

Ny!!: Logik och Intuitionistisk logik · Se mer »

Klassisk logik

Inom den klassiska logiken utgår man från att alla påståenden antingen är sanna eller falska.

Ny!!: Logik och Klassisk logik · Se mer »

Kognitionsvetenskap

Kognitionsvetenskap är ett tvärvetenskapligt forskningsområde där forskare från så olika fält som filosofi, psykologi, neurovetenskap, datavetenskap, lingvistik och socialantropologi studerar det mänskliga tänkandets natur.

Ny!!: Logik och Kognitionsvetenskap · Se mer »

Konsekvens (logik)

En konsekvens är en slutsats, dragen med stöd av en eller flera premisser.

Ny!!: Logik och Konsekvens (logik) · Se mer »

Kurt Gödel

Kurt Gödel, född 28 april 1906 i Brünn (nu Brno i Tjeckien), död 14 januari 1978 i Princeton, var en österrikisk, senare amerikansk, logiker och matematiker.

Ny!!: Logik och Kurt Gödel · Se mer »

Ludwig Wittgenstein

Ludwig Josef Johann Wittgenstein, född 26 april 1889 i Wien i dåvarande Österrike-Ungern, död 29 april 1951 i Cambridge i Storbritannien, var en österrikisk-brittisk filosof och professor vid Universitetet i Cambridge 1939–1947 (han efterträddes av Georg Henrik von Wright).

Ny!!: Logik och Ludwig Wittgenstein · Se mer »

Luitzen Egbertus Jan Brouwer

Luitzen Egbertus Jan Brouwer, född 27 februari 1881 i Overschie, Nederländerna, död 2 december 1966 Blaricum, Nederländerna, ofta citerad som L.E.J. Brouwer, men av vänner kallad Bertus, var en nederländsk matematiker och filosof.

Ny!!: Logik och Luitzen Egbertus Jan Brouwer · Se mer »

Matematik

arkivdatum.

Ny!!: Logik och Matematik · Se mer »

Matematikfilosofi

Matematikfilosofin ställer de för matematiken mest grundläggande frågorna: den handlar om vad matematik är och hur matematiken skall användas.

Ny!!: Logik och Matematikfilosofi · Se mer »

Matematisk logik

Matematisk logik har generellt två betydelser.

Ny!!: Logik och Matematisk logik · Se mer »

Matematiskt bevis

Ett bevis eller mer generellt en härledning, är en följd av slutledningar, vilka från bestämda axiom och givna premisser leder fram till en slutsats.

Ny!!: Logik och Matematiskt bevis · Se mer »

Mängd

En mängd är en samling av objekt.

Ny!!: Logik och Mängd · Se mer »

Mängdteori

miniatyr Mängdteori är del inom matematisk logik som syftar till att studera samlingar av element som kallas för mängder.

Ny!!: Logik och Mängdteori · Se mer »

Metalogik

Metalogik är studiet av logikens formella system och språk, så kallade objektlogiker, och deras egenskaper.

Ny!!: Logik och Metalogik · Se mer »

Modell (logik)

Modell (tolkning, struktur), begrepp inom logik.

Ny!!: Logik och Modell (logik) · Se mer »

Modellteori

Modellteori är ett stort ämnesområde med många delområden som alla på ett eller annat sätt handlar om studiet av modeller (strukturer) såsom dessa definieras inom logik.

Ny!!: Logik och Modellteori · Se mer »

Parakonsistent logik

Parakonsistent logik är logiska system som utvecklats för att undvika egenskapen att vad som helst kan härledas ur en kontradiktion i klassisk logik, intuitionistisk logik m.fl.

Ny!!: Logik och Parakonsistent logik · Se mer »

Per Martin-Löf

Per Erik Rutger Martin-Löf, född 8 maj 1942 i Stockholm, är professor emeritus i matematisk logik vid Stockholms universitet.

Ny!!: Logik och Per Martin-Löf · Se mer »

Predikatlogik

Predikatlogik är en del av den matematiska logiken.

Ny!!: Logik och Predikatlogik · Se mer »

Premiss

Premisser är antaganden, som utgör förutsättningar i en härledning.

Ny!!: Logik och Premiss · Se mer »

Rekursion

Spegel i spegeleffekt kallas drosteeffekten och är ett exempel på rekursion. Rekursion uppstår när någonting definieras i termer av sig själv.

Ny!!: Logik och Rekursion · Se mer »

Rudolf Carnap

Rudolf Carnap, född 18 maj 1891 i Ronsdorf, död 14 september 1970 i Santa Monica, var en tysk filosof och logiker.

Ny!!: Logik och Rudolf Carnap · Se mer »

Sanning

Bocca della Verità ("Sanningens mun"), som enligt medeltida sägner biter av handen på den som ljuger. Sanning är enligt vanligt tänkesätt en uppfattnings överensstämmelse med dess föremål, eller yttrande eller tanke som överensstämmer med verkligheten.

Ny!!: Logik och Sanning · Se mer »

Sats (logik)

En sats eller en utsaga är inom logik och filosofi ett påstående som kan vara sant eller falskt i en viss tolkning.

Ny!!: Logik och Sats (logik) · Se mer »

Satslogik

Satslogiken är ett formellt logiskt system med väldefinierad syntax, avsett att symboliskt hantera språkliga satser, vilka uttrycker påståenden, och från dessa med giltiga slutledningar, dra slutsatser.

Ny!!: Logik och Satslogik · Se mer »

Semantik

Semantik (av grekiska sema, "tecken") avser det vetenskapliga studiet av språklig betydelse eller studiet av teckensystems innebörd och tolkning.

Ny!!: Logik och Semantik · Se mer »

Slutledning

En slutledning är en process, vid vilken man från ett antal premisser och i kraft av en slutledningsregel framställer en slutsats.

Ny!!: Logik och Slutledning · Se mer »

Språkvetenskap

Språkvetenskap eller lingvistik är vetenskapen om mänskligt språk.

Ny!!: Logik och Språkvetenskap · Se mer »

Suddig logik

Suddig logik (engelska fuzzy logic), vanligen kallad oskarp logik, utvecklad av Lotfi Zadeh under 1960- och 70-talen, är en form av logik där lagen om det uteslutna tredje inte gäller.

Ny!!: Logik och Suddig logik · Se mer »

Syllogism

En syllogism (klassisk grekiska: συλλογισμός, "slutsats", "slutledning") kan direkt jämföras med en slutledningsregel, det vill säga ett sätt att från två premisser dra en slutsats.

Ny!!: Logik och Syllogism · Se mer »

Syntax

Syntax (av grekiska σύνταξις, sýntaxis; "sammanställning", av σύν, "samman", och τάξις, "ordning", "sekvens") eller satslära är en del av grammatiken.

Ny!!: Logik och Syntax · Se mer »

Willard Van Orman Quine

Willard Van Orman Quine, född 25 juni 1908 i Akron, Ohio, död 25 december 2000 i Boston, Massachusetts, var en amerikansk filosof och logiker samt professor vid Harvard University från 1948.

Ny!!: Logik och Willard Van Orman Quine · Se mer »

Omdirigerar här:

Formell logik, Logiken, Logisk, Symbolisk logik.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »