Snabbare tillgång än webbläsare!
125 relationer: Ablativ, Ackusativ, Adverb, Agglutinerande språk, Akkadiska, Aktivum, Alveolar konsonant, Alveolar nasal, Anatolien, Anatoliska språk, Antikens kultur och samhällsliv, Approximant, Arameiska, Arkeologi, Arvord, Arzawa, Assyriologi, Attribut (lingvistik), Bilabial konsonant, Bilabial nasal, Bisats, Bronsåldern, Bustrofedon, Dativ, Demonstrativt pronomen, Dental konsonant, Egyptiska, Enklitisk, Epigrafik, Faryngal konsonant, Feniciska, Flekterande språk, Frikativa, Futurum, Genitiv, Genus (språkvetenskap), Grekiska, Grundordföljd, Hettiter, Hettitiska, Hettitologi, Hieroglyfer, Historisk lingvistik, Hurritiska, Huvudsats, Imperativ, Indikativ, Indoeuropeiska språk, Infinitiv, Instrumentalis, ..., Intransitivt verb, Kariska, Kasus, Kilskrift, Klusil, Kongruens (lingvistik), Konjugation, Konjunktion (ordklass), Konjunktiv, Konstituent (lingvistik), Korpuslingvistik, Labiodental konsonant, Lånord, Logogram, Lokativ, Lydien, Lykiska, Modus, Morfem, Morfologi (lingvistik), Mykene, Nasal konsonant, Neutrum, Nominativ, Numerus, Palaiska, Palatal approximant, Palatal konsonant, Paleografi, Passivum, Person (grammatik), Personligt pronomen, Pluralis, Postposition, Preposition, Presens, Preteritum, Relativpronomen, Relativsats, Religionshistoria, Rhotacism, Sats (lingvistik), Sigill, Singularis, Sture Linnér, Subjekt–objekt–verb-språk, Sumeriska, Syrien, Tempus, Tonande alveolar frikativa, Tonande alveolar klusil, Tonande bilabial klusil, Tonande faryngal frikativa, Tonande konsonant, Tonande labiovelar approximant, Tonande velar frikativa, Tonande velar klusil, Tonlös alveolar frikativa, Tonlös alveolar klusil, Tonlös bilabial klusil, Tonlös faryngal frikativa, Tonlös konsonant, Tonlös velar frikativa, Tonlös velar klusil, Transitivt verb, Transkription (språkvetenskap), Tremulant (fonetik), Troja, Turkiet, Urarteiska, Urartu, Velar konsonant, Verb, Vokal, Vokativ. Förläng index (75 mer) »
Ablativ
Ablativ (latin ablativus, som utmärker fråntagande) är ett kasus i nominas deklination och räknas som ett yttre lokalkasus.
Ny!!: Luviska och Ablativ · Se mer »
Ackusativ
Ackusativ är i grammatiken det kasus som anger verbets direkta objekt (ackusativobjekt) i en sats.
Ny!!: Luviska och Ackusativ · Se mer »
Adverb
Adverb (latin adverbium, av ad ”till” och verbum ”ord”, alltså ”biord”) är enligt traditionell grammatik en ordklass.
Ny!!: Luviska och Adverb · Se mer »
Agglutinerande språk
De agglutinerande språken är en undertyp av de syntetiska språken, det vill säga språk där enskilda ord ändrar form för att kunna användas i olika grammatiska sammanhang.
Ny!!: Luviska och Agglutinerande språk · Se mer »
Akkadiska
Akkadiska (𒀝𒂵𒌈 akkadû) är ett östsemitiskt språk, som var starkt influerat av sumeriskan.
Ny!!: Luviska och Akkadiska · Se mer »
Aktivum
Aktivum (aktiv diates, aktiv form) är en morfologisk diates (ibland kallat verbgenus), det vill säga en böjningsform hos verb som markerar subjektets roll i satsen.
Ny!!: Luviska och Aktivum · Se mer »
Alveolar konsonant
En alveolar fon uttalas genom att tungan förs samman med tandköttet, vid framtändernas fäste.
Ny!!: Luviska och Alveolar konsonant · Se mer »
Alveolar nasal
En alveolar nasal är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Luviska och Alveolar nasal · Se mer »
Anatolien
Anatolien (turkiska: Anadolu; från grekiska Ανατολή, Anatolē eller Anatolí, 'soluppgång', jämför Orienten) är den halvö i västra Asien som upptar större delen av Turkiet.
Ny!!: Luviska och Anatolien · Se mer »
Anatoliska språk
Anatoliska språk är en grupp i äldre tid i Anatolien talade språk som antingen utgör en egen språkgrupp inom den indoeuropeiska språkfamiljen eller en systergrupp till övriga indoeuropeiska språk.
Ny!!: Luviska och Anatoliska språk · Se mer »
Antikens kultur och samhällsliv
Antikens kultur och samhällsliv är ett universitetsämne för det tvärvetenskapliga studiet av grekisk-romersk kultur och samhällsliv under antiken.
Ny!!: Luviska och Antikens kultur och samhällsliv · Se mer »
Approximant
Approximanter är en typ av språkljud som kan betraktas som ett mellanting mellan vokaler och typiska konsonanter.
Ny!!: Luviska och Approximant · Se mer »
Arameiska
Arameiska är ett språk eller en grupp av språk som tillhör den semitiska språkfamiljen.
Ny!!: Luviska och Arameiska · Se mer »
Arkeologi
Utgrävning i Sheffield, England. Arkeologi (av grek. archaiologia "fornkunskap", av archaios "urgammal", "forntida": kunskapen om den forna människan).
Ny!!: Luviska och Arkeologi · Se mer »
Arvord
Arvord är de ord som fortlevt i ett språk sedan urminnes tider.
Ny!!: Luviska och Arvord · Se mer »
Arzawa
efternamn.
Ny!!: Luviska och Arzawa · Se mer »
Assyriologi
Kilskrift från 1780 f.Kr. Assyriologi är en vetenskap inom vilken de kulturer i främre Orienten som använde sig av kilskrift studeras.
Ny!!: Luviska och Assyriologi · Se mer »
Attribut (lingvistik)
Attribut har inom grammatiken två funktioner: dels används attribut som bestämningar i fraser, dels som satsdelar.
Ny!!: Luviska och Attribut (lingvistik) · Se mer »
Bilabial konsonant
En bilabial fon uttalas genom att läpparna förs samman.
Ny!!: Luviska och Bilabial konsonant · Se mer »
Bilabial nasal
En bilabial nasal är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Luviska och Bilabial nasal · Se mer »
Bisats
Ett exempel på bisatser i "Efterspråk från Gylfes gäckelse" ur ''Snorres Edda''. Bisats eller inbäddad sats är en sats som inte själv kan utgöra en mening, utan den är alltid underordnad till en huvudsats, en annan bisats eller en fras.
Ny!!: Luviska och Bisats · Se mer »
Bronsåldern
Vid Basteröd på Tjörn finns denna hällristning med bland annat skepp och skålgropar. Bronsåldern är den tidsepok enligt Thomsens treperiodsystem för Gamla världens förhistoriska tid då bronset var råmaterialet för redskap och vapen.
Ny!!: Luviska och Bronsåldern · Se mer »
Bustrofedon
Gammal grekisk bustrofedonskrift från staden Gortyn på Kreta, 500-talet f.Kr. Bustrofedon eller Boustrofedon, av grekiskans βούς (bous), ”oxe” och στρέφειν (strefein), ”omvändning”, ”vända om”, är ett skrivsätt där varannan rad skrivs och läses från vänster till höger, och varannan rad från höger till vänster, på liknande sätt som oxar vid plöjning vänder fram och tillbaka över fältet.
Ny!!: Luviska och Bustrofedon · Se mer »
Dativ
Dativ är i den grammatiska morfologin det kasus som anger att ett ord fungerar som indirekt objekt i en sats.
Ny!!: Luviska och Dativ · Se mer »
Demonstrativt pronomen
Demonstrativa pronomen används i stället för substantiv för att peka ut eller visa upp något.
Ny!!: Luviska och Demonstrativt pronomen · Se mer »
Dental konsonant
En dental fon uttalas genom att tungan trycks mot överkäkens framtänder.
Ny!!: Luviska och Dental konsonant · Se mer »
Egyptiska
Egyptiska hieroglyfer. Egyptiska (även fornegyptiska) var det språk som talades i det forna Egypten och finns belagt i skrift från 3200 f.Kr. och framåt.
Ny!!: Luviska och Egyptiska · Se mer »
Enklitisk
Enklitisk är en lingvistisk benämning för såväl en syntaktisk position som för sådana ord (ibland morfem) som fyller denna position.
Ny!!: Luviska och Enklitisk · Se mer »
Epigrafik
Epigrafik (av grekiska epigrafe, "inskrift", jämför epigram) är den gren av arkeologin, som sysselsätter sig med tolkningen av de inskrifter, vilka bevarats från antiken, samt med deras bearbetande för arkeologins ändamål.
Ny!!: Luviska och Epigrafik · Se mer »
Faryngal konsonant
En faryngal fon uttalas genom att tungan trycker mot svalget.
Ny!!: Luviska och Faryngal konsonant · Se mer »
Feniciska
Feniciska (även puniska) var det talade och skrivna språket i Fenicien, ett numera utdött semitiskt språk.
Ny!!: Luviska och Feniciska · Se mer »
Flekterande språk
Flekterande språk är en lingvistisk term som används inom morfologisk typologi för den grupp av språk som bildar en undertyp av syntetiska språk.
Ny!!: Luviska och Flekterande språk · Se mer »
Frikativa
Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.
Ny!!: Luviska och Frikativa · Se mer »
Futurum
Futurum handlar om sådant som ännu inte inträffat. Futurum (latin: neutrum av futurus, 'framtida') är ett tempus som beskriver en händelse i framtiden.
Ny!!: Luviska och Futurum · Se mer »
Genitiv
Genitiv är ett grammatiskt kasus, som oftast markerar ägarskap – att ett visst substantiv äger, innehar eller besitter ett annat substantiv.
Ny!!: Luviska och Genitiv · Se mer »
Genus (språkvetenskap)
Genus är inom språkvetenskapen en indelning av ett språks substantiv och pronomen i olika klasser med utgångspunkt från deras inverkan på böjningen av artiklar, adjektiv och verb.
Ny!!: Luviska och Genus (språkvetenskap) · Se mer »
Grekiska
Områden där modern grekiska talas. Mörkblått anger där språket är ett officiellt språk. Grekiska (klassisk grekiska: ἑλληνική, hellēnikḗ; nygrekiska: ελληνικά, elliniká) utgör en egen gren av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Luviska och Grekiska · Se mer »
Grundordföljd
Grundordföljd är vilken ordning fraser kommer i en prototypisk huvudsats.
Ny!!: Luviska och Grundordföljd · Se mer »
Hettiter
Hettiter var ett forntida indoeuropeiskt folk i centrala Mindre Asien.
Ny!!: Luviska och Hettiter · Se mer »
Hettitiska
Hettitiska är ett utdött språk som talades av hettiterna som levde i Anatolien i nuvarande Turkiet.
Ny!!: Luviska och Hettitiska · Se mer »
Hettitologi
Hettitologi är en gren inom vetenskapen assyriologi.
Ny!!: Luviska och Hettitologi · Se mer »
Hieroglyfer
Fornegyptiska hieroglyfer, inom ram så kallade kartuscher med regentnamn Hieroglyfer, grekiska hieroglyphikos (heliga tecken), kallas den fornegyptiska bildskriften.
Ny!!: Luviska och Hieroglyfer · Se mer »
Historisk lingvistik
Historisk lingvistik (även historisk språkvetenskap, språkhistoria, diakronisk språkvetenskap, diakron lingvistik, komparativ lingvistik eller jämförande lingvistik) är den gren av lingvistiken som studerar hur språk förändras över tiden.
Ny!!: Luviska och Historisk lingvistik · Se mer »
Hurritiska
Hurritiska är ett utdött agglutinativt-ergativt språk, som talades i Främre Orienten, i ett område som sträckte sig från nuvarande östra Turkiet till nuvarande norra Irak, omkring 2300–1200 f.Kr.
Ny!!: Luviska och Hurritiska · Se mer »
Huvudsats
En huvudsats är en syntaktiskt självständig sats, som ensam kan utgöra ett informativt eller krävande yttrande.
Ny!!: Luviska och Huvudsats · Se mer »
Imperativ
Imperativ är ett verbmodus med vilket man formulerar en uppmaning.
Ny!!: Luviska och Imperativ · Se mer »
Indikativ
Indikativ är ett modus som i huvudsak används för att uttrycka faktisk information.
Ny!!: Luviska och Indikativ · Se mer »
Indoeuropeiska språk
De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa (Engstrand 2019).
Ny!!: Luviska och Indoeuropeiska språk · Se mer »
Infinitiv
Infinitiv är en grammatisk term som används för att hänvisa till vissa verbformer som finns på många språk.
Ny!!: Luviska och Infinitiv · Se mer »
Instrumentalis
Instrumentalis är ett separat kasus i bland annat slaviska och baltiska språk.
Ny!!: Luviska och Instrumentalis · Se mer »
Intransitivt verb
Ett intransitivt verb är inom grammatik ett verb som inte kan ha något objekt.
Ny!!: Luviska och Intransitivt verb · Se mer »
Kariska
Kariska är ett utdött språk som en gång talades i Karien vid den egeiska kusten i Mindre Asien i nuvarande Turkiet.
Ny!!: Luviska och Kariska · Se mer »
Kasus
Kasus är en grammatisk kategori för nomen (eller nominalfraser), som markerar dessas funktion i satsen.
Ny!!: Luviska och Kasus · Se mer »
Kilskrift
Kilskrift från omkring 852 f. Kr. på Kurkh-monoliten, vilken föreställer Shalmaneser III. Kilskrift kallas den ord- och stavelseskrift som var det vanligaste skriftsystemet i Främre Orienten under perioden från cirka 3200 f.Kr. till cirka 75 e.Kr och som skrevs med kilformade tecken, oftast på lertavlor.
Ny!!: Luviska och Kilskrift · Se mer »
Klusil
Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).
Ny!!: Luviska och Klusil · Se mer »
Kongruens (lingvistik)
Kongruens syftar på samstämmigheten eller variationen mellan olika relaterade ord.
Ny!!: Luviska och Kongruens (lingvistik) · Se mer »
Konjugation
Konjugationer grupper av ett språks verb, som urskiljs av grammatiker för att få överblick över verbböjningssystemet.
Ny!!: Luviska och Konjugation · Se mer »
Konjunktion (ordklass)
En konjunktion (av latinets conjunctio, 'förening') är ett ord eller en fras som har till uppgift att binda samman satsdelar eller satser.
Ny!!: Luviska och Konjunktion (ordklass) · Se mer »
Konjunktiv
Konjunktiv är ett grammatiskt modus.
Ny!!: Luviska och Konjunktiv · Se mer »
Konstituent (lingvistik)
Konstituent är inom syntaktisk analys ett ord eller en grupp ord som fungerar som en enhet inom en hierarkisk struktur.
Ny!!: Luviska och Konstituent (lingvistik) · Se mer »
Korpuslingvistik
Korpuslingvistik kallas metoden att använda en korpus, en stor samling språkliga data, för språkstudier.
Ny!!: Luviska och Korpuslingvistik · Se mer »
Labiodental konsonant
Labiodentala konsonanter (ytterst av latin labium, ’läpp’ och dens, ’tand’) är en grupp av konsonanta språkljud som uttalas antingen genom att underläppen förs samman med överkäkens tänder, eller motsvarande för överläpp och underkäkens tänder.
Ny!!: Luviska och Labiodental konsonant · Se mer »
Lånord
ord.
Ny!!: Luviska och Lånord · Se mer »
Logogram
Egyptiska hieroglyfer var logogram. Logogram kallas ett skrivtecken (grafem) som representerar ett morfem eller ord.
Ny!!: Luviska och Logogram · Se mer »
Lokativ
Lokativ är ett kasus som i sig uttrycker läge eller som förekommer tillsammans med lägesprepositioner.
Ny!!: Luviska och Lokativ · Se mer »
Lydien
Karta över det ursprungliga Lydien. Lydien när det var som störst. Lydien, i äldre tider även kallat Meonien, var i antiken namnet på ett vidsträckt landskap i västra delen av Mindre Asien.
Ny!!: Luviska och Lydien · Se mer »
Lykiska
Lykiska (lykiska Trm̃miliBryce (1986) sid. 30.) är ett utdött språk som en gång talades i Lykien i Mindre Asien i nuvarande Turkiet.
Ny!!: Luviska och Lykiska · Se mer »
Modus
Modus (pl. modi eller modus), av latinets modus, m, 'mått', 'sätt', är inom språkvetenskap en böjningskategori hos verb som uttrycker modalitet.
Ny!!: Luviska och Modus · Se mer »
Morfem
Ett morfem eller ordled är den minsta betydelsebärande enheten i ett språk.
Ny!!: Luviska och Morfem · Se mer »
Morfologi (lingvistik)
Morfologi eller formlära är den del av lingvistiken som studerar ordens struktur, deras former och bildning.
Ny!!: Luviska och Morfologi (lingvistik) · Se mer »
Mykene
Lejonporten i Mykene. Portöverstycket är 4½ m långt, 2 m brett och 1 m högt. Mykene är en arkeologisk fyndort i Grekland, belägen 11 kilometer norr om Argos.
Ny!!: Luviska och Mykene · Se mer »
Nasal konsonant
Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.
Ny!!: Luviska och Nasal konsonant · Se mer »
Neutrum
Neutrum (av latinets neuter - "ingendera (av de två)") är ett genus i svenska och flera andra språk.
Ny!!: Luviska och Neutrum · Se mer »
Nominativ
Nominativ är det kasus som anger subjektet i en sats.
Ny!!: Luviska och Nominativ · Se mer »
Numerus
Numerus (ung. antalsform) är en grammatisk böjningskategori.
Ny!!: Luviska och Numerus · Se mer »
Palaiska
Palaiska är ett utdött språk som en gång talades i Anatolien i nuvarande Turkiet.
Ny!!: Luviska och Palaiska · Se mer »
Palatal approximant
En palatal approximant är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Luviska och Palatal approximant · Se mer »
Palatal konsonant
En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.
Ny!!: Luviska och Palatal konsonant · Se mer »
Paleografi
Paleografi (av grekiskans παλαιός, "gammal", och γράφω, "skriva") "är vetenskapen om skriftens utveckling och användning i äldre tid samt läsning och tolkning av handskrifter".
Ny!!: Luviska och Paleografi · Se mer »
Passivum
Passivum (passiv diates, passiv form) är en morfologisk diates (ibland kallat verbgenus), det vill säga en böjningsform hos verb som markerar subjektets roll i satsen.
Ny!!: Luviska och Passivum · Se mer »
Person (grammatik)
Inom lingvistiken används person för att beskriva vilken roll ett givet nomen spelar i en sats, till exempel huruvida nomenet utpekar talaren, den tilltalade, det omtalade eller någon annan roll.
Ny!!: Luviska och Person (grammatik) · Se mer »
Personligt pronomen
Personliga pronomen är en typ av pronomen som uttrycker en viss grammatisk person.
Ny!!: Luviska och Personligt pronomen · Se mer »
Pluralis
Pluralis eller plural (flertal) är ett numerus som betecknar flertal.
Ny!!: Luviska och Pluralis · Se mer »
Postposition
En postposition är en typ av adposition, ett grammatiskt ord som uttrycker någon sorts relation mellan en nominalfras och en annan del av satsen.
Ny!!: Luviska och Postposition · Se mer »
Preposition
Prepositioner är adpositioner som placeras framför de nominalfraser för vilka de anger funktion i en sats.
Ny!!: Luviska och Preposition · Se mer »
Presens
Presens är det tempus som vanligtvis uttrycker vad som händer just nu.
Ny!!: Luviska och Presens · Se mer »
Preteritum
Preteritum, eller dåtid, är ett tempus i bland annat svenska och andra germanska språk, som används allmänt för att beteckna dåtid.
Ny!!: Luviska och Preteritum · Se mer »
Relativpronomen
Relativpronomen är ett pronomen i början av en relativsats, där det hänvisar till korrelatet i den överordnade satsen.
Ny!!: Luviska och Relativpronomen · Se mer »
Relativsats
Relativsats, eller relativ bisats, är en attributiv bisats, där bindeordet, alltså det ord som realiserar anknytningen till överordnad sats, utgörs av ett relativpronomen, ett relativt adverb eller – i svenskan – subjunktionen som.
Ny!!: Luviska och Relativsats · Se mer »
Religionshistoria
Religionshistoria är en vetenskaplig disciplin som utforskar religioner ur ett historiskt perspektiv.
Ny!!: Luviska och Religionshistoria · Se mer »
Rhotacism
Rhotacism är beteckning för det fonetiska fenomenet att en annan konsonant övergår till ett r-ljud.
Ny!!: Luviska och Rhotacism · Se mer »
Sats (lingvistik)
En sats är en syntaktisk enhet som vanligen består av ett predikat och de övriga satsdelar som det aktuella språkets syntaktiska regler kräver.
Ny!!: Luviska och Sats (lingvistik) · Se mer »
Sigill
Dalarnas äldsta kända sigill (från 1435). Ett sigill, eller insegel, är ett märke som ursprungligen syftade till att intyga äktheten hos ett dokument.
Ny!!: Luviska och Sigill · Se mer »
Singularis
Singularis (ental) är ett numerus som betecknar ental.
Ny!!: Luviska och Singularis · Se mer »
Sture Linnér
Carl Sture Linnér, född 15 juni 1917 i Solna, död 25 mars 2010 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, var en svensk klassisk filolog, företagsledare och diplomat.
Ny!!: Luviska och Sture Linnér · Se mer »
Subjekt–objekt–verb-språk
Ett subjekt–objekt–verb-språk (SOV-språk) är inom lingvistiken ett språk som har en grundordföljd där subjektet (S) står först i satser, följt av objektet (O) och sedan (predikats-)verbet (V).
Ny!!: Luviska och Subjekt–objekt–verb-språk · Se mer »
Sumeriska
En sumerisk lertavla. Sumeriska var det språk som talades i det forntida Sumer i södra Mesopotamien i nuvarande södra Irak omkring 3200-1700 f.Kr.
Ny!!: Luviska och Sumeriska · Se mer »
Syrien
Syrien (سورية), formellt Syriska arabiska republiken, alternativt Syriska arabrepubliken (الجمهورية العربية السورية), är ett land i västra Asien och gränsar till Libanon i väst, Turkiet i norr, Irak i öst, Jordanien i syd och Israel i sydväst.
Ny!!: Luviska och Syrien · Se mer »
Tempus
Tempus handlar om att beskriva händelser i förhållande till tid. Tempus (latin för "tid") anges hur satsens aktion förhåller sig tidsligt till talögonblicket.
Ny!!: Luviska och Tempus · Se mer »
Tonande alveolar frikativa
En tonande alveolar frikativa är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Luviska och Tonande alveolar frikativa · Se mer »
Tonande alveolar klusil
En tonande alveolar klusil är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Luviska och Tonande alveolar klusil · Se mer »
Tonande bilabial klusil
En tonande bilabial klusil är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Luviska och Tonande bilabial klusil · Se mer »
Tonande faryngal frikativa
En tonande faryngal frikativa är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Luviska och Tonande faryngal frikativa · Se mer »
Tonande konsonant
En konsonant fon är tonande om röstkällan är aktiv under uttalet, till exempel att stämbanden är spända.
Ny!!: Luviska och Tonande konsonant · Se mer »
Tonande labiovelar approximant
En tonande labiovelar approximant eller labiovelart v är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Luviska och Tonande labiovelar approximant · Se mer »
Tonande velar frikativa
En tonande velar frikativa, ibland kallad frikativt g, är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Luviska och Tonande velar frikativa · Se mer »
Tonande velar klusil
En tonande velar klusil är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Luviska och Tonande velar klusil · Se mer »
Tonlös alveolar frikativa
En tonlös alveolar frikativa är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Luviska och Tonlös alveolar frikativa · Se mer »
Tonlös alveolar klusil
En tonlös alveolar klusil är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Luviska och Tonlös alveolar klusil · Se mer »
Tonlös bilabial klusil
En tonlös bilabial klusil är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Luviska och Tonlös bilabial klusil · Se mer »
Tonlös faryngal frikativa
En tonlös faryngal frikativa är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Luviska och Tonlös faryngal frikativa · Se mer »
Tonlös konsonant
En konsonant fon är tonlös om röstkällan är passiv under uttalet.
Ny!!: Luviska och Tonlös konsonant · Se mer »
Tonlös velar frikativa
En tonlös velar frikativa är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Luviska och Tonlös velar frikativa · Se mer »
Tonlös velar klusil
En tonlös velar klusil är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Luviska och Tonlös velar klusil · Se mer »
Transitivt verb
Ett transitivt verb är inom grammatik ett verb som kan ha ett eller flera objekt.
Ny!!: Luviska och Transitivt verb · Se mer »
Transkription (språkvetenskap)
Det här är en fonetisk transkription av det svenska ordet stubb. stub. Transkription är en språkvetenskaplig term.
Ny!!: Luviska och Transkription (språkvetenskap) · Se mer »
Tremulant (fonetik)
Tremulanter (även vibranter) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att artikulationsområdet vibrerar.
Ny!!: Luviska och Tremulant (fonetik) · Se mer »
Troja
Karta över Troja. Utgrävningar i Troja, maj 2006. Den antika staden Troja (grekiska: Τροία, Troia, eller Ίλιον, Ilion, latin: Troia eller Ilium, turkiska: Truva) är en arkeologisk plats i nuvarande Mindre Asien, nordvästra Turkiet, vid Dardanellerna vid Hissarlik nära staden Çanakkale.
Ny!!: Luviska och Troja · Se mer »
Turkiet
Turkiet (Türkiye), officiellt Republiken Turkiet (Türkiye Cumhuriyeti), är ett eurasiskt land som sträcker sig över halvön Anatolien i sydvästra Asien och Östra Thrakien på Balkanhalvön i sydöstra Europa.
Ny!!: Luviska och Turkiet · Se mer »
Urarteiska
vidare nedan. Urarteiska (även kallat kaldiska) var ett språk som talades under första årtusendet f.Kr.
Ny!!: Luviska och Urarteiska · Se mer »
Urartu
Urartu var ett forntida rike (cirka 1200 till 600-talet f.Kr.) vid Vansjön i östra nuvarande Turkiet.
Ny!!: Luviska och Urartu · Se mer »
Velar konsonant
En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.
Ny!!: Luviska och Velar konsonant · Se mer »
Verb
Verb (av lat. verbum, ord) är en ordklass som innehåller ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande.
Ny!!: Luviska och Verb · Se mer »
Vokal
En vokal är ett språkljud som bildas utan förträngning eller avspärrning i de delar av talapparaten som är ovanför glottis.
Ny!!: Luviska och Vokal · Se mer »
Vokativ
Vokativ är ett kasus som bland annat används i en del av de slaviska språken.
Ny!!: Luviska och Vokativ · Se mer »
Omdirigerar här:
Hieroglyfluviska, Kilskriftsluviska, Luwiska.
