Snabbare tillgång än webbläsare!
25 relationer: Erlaucht, Furstbiskop, Furste, Furstendöme, Inkorporering, Länsherre, Markgrevskapet Brandenburg, Mediat, Napoleonkrigen, Nordisk familjebok, Preussen, Privilegium, Riksfurstar, Riksomedelbar, Riksstäder, Riksstånd, Sekularisering, Standesherren, Tysk-romersk kejsare, Tysk-romerska riket, Vasall, Wienkongressen, 1600-talet, 1700-talet, 1800-talet.
Erlaucht
Erlaucht är en titel som enligt tyska förbundsdagens beslut 1829 bars av huvudmännen för tidigare riksomedelbara, senare mediatiserade, grevliga ätter (t. ex. Pappenheim och Stadion).
Ny!!: Mediatisering och Erlaucht · Se mer »
Furstbiskop
biskopsdömen) i Tysk-romerska riket år 1648. Furstbiskop är en biskop som utöver sitt kyrkliga uppdrag att leda sitt kyrkliga stift även utövar världslig makt som regent över ett geografiskt område.
Ny!!: Mediatisering och Furstbiskop · Se mer »
Furste
Furste är, tillsammans med den kvinnliga formen furstinna, en titel för en suverän monark av lägre rang som härskar över ett mindre område.
Ny!!: Mediatisering och Furste · Se mer »
Furstendöme
Ett furstendöme är ett självständigt, i regel mindre, landområde med en furste som statschef.
Ny!!: Mediatisering och Furstendöme · Se mer »
Inkorporering
Inkorporering sker när en administrativ enhet utökar sitt territorium.
Ny!!: Mediatisering och Inkorporering · Se mer »
Länsherre
Länsherre var en högre titel för en kunglig eller adlig innehavare av en förläning, vilken delade ut som lån till en läntagare eller vasall.
Ny!!: Mediatisering och Länsherre · Se mer »
Markgrevskapet Brandenburg
Markgrevskapet Brandenburg (tyska: Mark Brandenburg, polska: Marchia Brandenburska, latin: Marchia Brandenburgensis), efter 1356 även Kurfurstendömet Brandenburg, är ett historiskt landskap och en tidigare stat i dagens nordöstra Tyskland och västra Polen.
Ny!!: Mediatisering och Markgrevskapet Brandenburg · Se mer »
Mediat
Mediat var en stad eller ett område under det Tysk-romerska riket som inte lydde direkt under kejsaren utan istället lydde under ett så kallat riksstånd, vilket kunde vara en länsherre som i sin tur var vasall under kejsaren.
Ny!!: Mediatisering och Mediat · Se mer »
Napoleonkrigen
Napoleonkrigen var en serie krig i Europa som löpte från 1803 till 1815 mellan Napoleons franska kejsardöme och olika koalitioner.
Ny!!: Mediatisering och Napoleonkrigen · Se mer »
Nordisk familjebok
Nordisk familjebok är ett klassiskt svenskt uppslagsverk. Den första upplagan kom ut i 20 volymer under åren 1876–1899. Den andra upplagan, vanligen kallad Uggleupplagan, kom ut i 38 volymer 1904–1926. Senare trycktes ytterligare tre koncentrerade upplagor.
Ny!!: Mediatisering och Nordisk familjebok · Se mer »
Preussen
Preussen (tyska:, eller) var ett hertigdöme, senare ett konungarike och till sist en delstat i Tyskland.
Ny!!: Mediatisering och Preussen · Se mer »
Privilegium
Ett privilegium, är en exklusiv rättighet som ges till en viss person eller grupp av staten eller annat organ som kan utdela sådant.
Ny!!: Mediatisering och Privilegium · Se mer »
Riksfurstar
''Fürstenhut'', hatten som fungerade som riksfurstarnas rangkrona Riksfurstar (tyska Reichsfürsten) kallades i det forna tysk-romerska riket ursprungligen de personer som mottagit ett rikslän omedelbart av kejsaren och inte hade någon annan länsherre.
Ny!!: Mediatisering och Riksfurstar · Se mer »
Riksomedelbar
Fredrik II som gav Lübeck riksomedelbar ställning i Tysk-romerska riket. Riksomedelbar (tyska: reichsunmittelbar) var i tysk-romerska riket en sådan territoriell besittning och en sådan person, som enbart lydde under kejsaren och riket.
Ny!!: Mediatisering och Riksomedelbar · Se mer »
Riksstäder
Riksstäder i Tysk-romerska riket, 1648. Riksstäder (tyska Reichsstädte) kallades i det tysk-romerska riket riksomedelbara städer, det vill säga städer som hörde till riket omedelbart under kejsaren.
Ny!!: Mediatisering och Riksstäder · Se mer »
Riksstånd
Riksstånd, Riksständer (lat. status regni, fr. états généraux, nederl. staten, ty. Reichsstände), kamrarna i de från medeltiden härstammande, på ståndsprincipen grundade riksförsamlingarna.
Ny!!: Mediatisering och Riksstånd · Se mer »
Sekularisering
Sekularisering (av latin sæcularis.
Ny!!: Mediatisering och Sekularisering · Se mer »
Standesherren
Sigill för ''Verein der deutschen Standesherren''. Standesherren, tyska för "ståndsherrar", kallades medlemmarna av (eller i inskränkt mening: huvudmännen för) tidigare riksomedelbara, men sedermera mediatiserade furstliga och grevliga hus.
Ny!!: Mediatisering och Standesherren · Se mer »
Tysk-romersk kejsare
kungavärdigheten var kurfurstarna, de som valde kejsare och kung, de förnämsta värdigheterna i det Tysk-romerska riket. örn som symbol för sin makt. Heliga romerska riket under 1300-talet. Färgerna visar kungahus som också gjorde anspråk på kejsarvärdigheten. Tysk-romersk kejsare eller Helig romersk kejsare (tyska: Römischer Kaiser eller Römisch-Deutscher Kaiser, latin: Romanorum Imperator) var den valde kejsare som regerade över Heliga romerska riket av tysk nation, en stat i Centraleuropa som fanns under medeltiden och tidigmodern tid.
Ny!!: Mediatisering och Tysk-romersk kejsare · Se mer »
Tysk-romerska riket
Tysk-romerska riket, formellt Heliga romerska riket av tysk nation var en riksbildning i Centraleuropa från år 962 till 1806.
Ny!!: Mediatisering och Tysk-romerska riket · Se mer »
Vasall
Vasall, även kallad läntagare, är en part i ett feodalsystem, vanligen med en adelstitel, och som lyder under en herre, exempelvis en kung.
Ny!!: Mediatisering och Vasall · Se mer »
Wienkongressen
Wienkongressen, målning av Jean-Baptiste Isabey, 1819. Wienkongressen var en kongress med representanter från Europas stater som hölls i Wien mellan september 1814 och juni 1815, efter Napoleonkrigen.
Ny!!: Mediatisering och Wienkongressen · Se mer »
1600-talet
1600-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1600 och 31 december 1699.
Ny!!: Mediatisering och 1600-talet · Se mer »
1700-talet
1700-talet var ett århundrade inom den kristna-västerländska tideräkningen, som varade mellan 1 januari 1700 och 31 december 1799.
Ny!!: Mediatisering och 1700-talet · Se mer »
1800-talet
'''Världskarta''' från 1891 med de europeiska staternas besittningar markerade. Det Brittiska imperiet är seklets stormakt. Kartans nollmeridian passerar genom Greenwich, såsom beslutats vid den internationella meridiankonferensen 1884. 1800-talet är perioden från 1 januari 1800 till 31 december 1899.
Ny!!: Mediatisering och 1800-talet · Se mer »
