Snabbare tillgång än webbläsare!
107 relationer: Anomali, Antiken, Antropologi, Bertrand Russell, Biologi, David Hume, Deltagande observation, Demarkationsproblemet, Denotation, Determinism, Empiri, Empirism, Epistemologi, Etnografi, Etnometodologi, Euklides, Evolution, Experiment, Faktum, Falsifierbarhet, Förhållandet mellan vetenskap och religion, Försokratisk filosofi, Feministisk vetenskapsteori, Fenomenologi, Filosof, Filosofi, Francis Bacon, Fysik, George Berkeley, Gottlob Frege, Grundad teori, Gudsbevis, Henri Poincaré, Hermeneutik, Himlakropp, Holism, Humaniora, Hypotes, Hypotetisk-deduktiv metod, Idéhistoria, Idealism, Imre Lakatos, Induktion (filosofi), Instrumentalism, Intuition, Intuitionism, John Locke, Kaosteori, Karl Popper, Källkritik, ..., Komplexitet, Kropp (fysik), Kunskap, Kvalitativ forskning, Kvantitativ forskning, Länstol, Leviathan (Thomas Hobbes), Logicism, Logik, Logisk positivism, Ludwig Wittgenstein, Marginalvetenskap, Matematik, Matematikfilosofi, Medeltiden, Medvetandefilosofi, Metafysik, Mytologi, Naturfilosofi, Naturlag, Naturvetenskap, Normalvetenskap, Paradigm, Paradigmskifte, Paul Feyerabend, Positivism, Pragmatism, Protovetenskap, Pseudovetenskap, Rationalism, Rättsfilosofi, Relativism, Religion, Rudolf Carnap, Samhällsinstitution, Samhällsvetenskap, Santa Fe Institute, Socialkonstruktivism, Sociologi, Språkfilosofi, Statistik, Symbolisk interaktionism, Teoretisk filosofi, Teori, Thales, Thomas Hobbes, Thomas Kuhn, Tid, Trekropparsproblemet, Tvärvetenskap, Verklighet, Vetenskap, Vetenskaplig metod, Vetenskaplig skepticism, Vetenskapshistoria, Vidskepelse, Wienkretsen. Förläng index (57 mer) »
Anomali
En anomali är en avvikelse från det normala.
Ny!!: Vetenskapsteori och Anomali · Se mer »
Antiken
Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.
Ny!!: Vetenskapsteori och Antiken · Se mer »
Antropologi
Antropologi är läran om människosläktet och människan som gruppvarelse.
Ny!!: Vetenskapsteori och Antropologi · Se mer »
Bertrand Russell
Bertrand Arthur William Russell, från 1931 3:e earl Russell, född 18 maj 1872 i Trellech, Monmouthshire, Wales, död 2 februari 1970 i Penrhyndeudraeth, Gwynedd, Wales, var en brittisk filosof, logiker, matematiker, historiker och pacifist.
Ny!!: Vetenskapsteori och Bertrand Russell · Se mer »
Biologi
Insekt som pollinerar en blomma Biologi eller biovetenskap är den naturvetenskap som berör läran om livet, levande organismer och livets processer, inklusive dess struktur, funktion, tillväxt, ursprung, evolution, utspridning och taxonomi.
Ny!!: Vetenskapsteori och Biologi · Se mer »
David Hume
David Hume, född 7 maj 1711 i Edinburgh, Skottland, död 25 augusti 1776 i Edinburgh, var en skotsk filosof, historiker och nationalekonom.
Ny!!: Vetenskapsteori och David Hume · Se mer »
Deltagande observation
Deltagande observation är en kvalitativ metod för beteendeobservation.
Ny!!: Vetenskapsteori och Deltagande observation · Se mer »
Demarkationsproblemet
Demarkationsproblemet i vetenskapsteorin handlar om hur och var man ska dra gränsen för vad som är vetenskap.
Ny!!: Vetenskapsteori och Demarkationsproblemet · Se mer »
Denotation
Ett ords denotation är dess betydelse eller dess abstrakta definition.
Ny!!: Vetenskapsteori och Denotation · Se mer »
Determinism
Determinism är en världsåskådning eller ståndpunkt som i första hand behandlas i filosofin, vilken innebär att allt som sker bestäms av tidigare orsaker eller villkor.
Ny!!: Vetenskapsteori och Determinism · Se mer »
Empiri
Empiri (av grekiska ἐμπειρία, erfarenhet) innefattar erfarenheter och sinnesintryck som ligger till grund för upplevelse, tolkning eller slutledning.
Ny!!: Vetenskapsteori och Empiri · Se mer »
Empirism
Empirism är en filosofisk lära som tar sin utgångspunkt i tanken att all kunskap om yttervärlden har sitt ursprung i sinnesintryck.
Ny!!: Vetenskapsteori och Empirism · Se mer »
Epistemologi
Enligt Platon är kunskap en delmängd av det som är både sant och trott. Epistemologi (eller kunskapsteori) är läran om kunskap.
Ny!!: Vetenskapsteori och Epistemologi · Se mer »
Etnografi
Etnografi (från grekiskans ethnos, folk, och grafein, skriva) är en vetenskaplig teknik för att beskriva och jämföra världens olika kultur- och samhällstyper genom fältstudier.
Ny!!: Vetenskapsteori och Etnografi · Se mer »
Etnometodologi
Etnometodologi, EM, är ett sociologiskt forskningsområde med rötter i 1950- och 1960-talet.
Ny!!: Vetenskapsteori och Etnometodologi · Se mer »
Euklides
Euklides (grekiska Eukleides), född cirka 325 f.Kr., död cirka 265 f.Kr., ibland kallad Euklides från Alexandria, var en grekisk matematiker verksam i Alexandria i nuvarande Egypten omkring 300 f.Kr. Han är mest känd för verket Elementa.
Ny!!: Vetenskapsteori och Euklides · Se mer »
Evolution
Livets träd i grova drag. Evolution i biologisk mening är den process varigenom levande organismers egenskaper förändras från en form till en annan mellan successiva generationer.
Ny!!: Vetenskapsteori och Evolution · Se mer »
Experiment
I modulen Spacelab som medföljde rymdfärjan genomfördes experiment i tyngdlöshet. Vid Apollo 15:s vistelse på månen visar David Scott att en hammare och fjäder faller lika snabbt i vakuum. Ett experiment är en vetenskaplig prövning av en hypotes, teori eller konstruktion.
Ny!!: Vetenskapsteori och Experiment · Se mer »
Faktum
Faktum (av latin factum, av facere ”att göra”), plural fakta, avser inom till exempel filosofi ett faktiskt föreliggande sakförhållande.
Ny!!: Vetenskapsteori och Faktum · Se mer »
Falsifierbarhet
En man lever i hela sitt liv vid en sjö med bara svarta svanar. Han har empiriskt goda skäl att tro att det bara finns svarta svanar. Betyder det att han ''vet'' att det bara finns svarta svanar? Falsifierbarhet är möjligheten att beskriva ett sammanhang där ett givet påstående kan visa sig falskt.
Ny!!: Vetenskapsteori och Falsifierbarhet · Se mer »
Förhållandet mellan vetenskap och religion
Förhållandet mellan vetenskap och religion handlar dels om var gränsen för vetenskapens räckvidd ska dras, dels om hur gränslandet mellan vetenskap och religion ser ut.
Ny!!: Vetenskapsteori och Förhållandet mellan vetenskap och religion · Se mer »
Försokratisk filosofi
Tidsaxel över de mest kända försokratiska filosofernas födelsedatum. Försokratiker (omkring 600–400 f.Kr.) är samlingsnamnet på de första kända filosoferna som verkade före Sokrates.
Ny!!: Vetenskapsteori och Försokratisk filosofi · Se mer »
Feministisk vetenskapsteori
Feministisk vetenskapsteori (eller feministisk vetenskapsfilosofi) är en akademisk teoriutveckling huvudsakligen hemmahörande i filosofin som behandlar förhållandet mellan vetenskap och kön/genus.
Ny!!: Vetenskapsteori och Feministisk vetenskapsteori · Se mer »
Fenomenologi
Fenomenologi (av grekiska fainomenon, det som synes) är en teori och metod inom filosofin, läran om fenomen och väsen.
Ny!!: Vetenskapsteori och Fenomenologi · Se mer »
Filosof
Bertrand Russell, en av 1900-talets främsta filosofer och logiker, 1907. En filosof är en person som yrkesmässigt ägnar sig åt filosofi.
Ny!!: Vetenskapsteori och Filosof · Se mer »
Filosofi
Tänkaren av Auguste Rodin. Filosofi, från grekiskans philosophía (φιλοσοφία), "kärlek till vishet", är en akademisk disciplin som systematiskt studerar frågor om bland annat rationalitet, kunskap, värden, medvetande och existens.
Ny!!: Vetenskapsteori och Filosofi · Se mer »
Francis Bacon
Francis Bacon, 1:e viscount Saint Albans, baron Verulam, född 22 januari 1561 i London, död 9 april 1626 i Highgate i London, var en engelsk filosof, advokat, vetenskapsman, statsman, författare och Englands lordkansler 1618–1621.
Ny!!: Vetenskapsteori och Francis Bacon · Se mer »
Fysik
NASA:s konstnärliga skildring av ett svart hål. Block och talja är exempel på tillämpningar av klassisk mekanik. myra, betraktad genom ett svepelektronmikroskop, en tillämpning av våg-partikeldualismen. En regnbåge är ett exempel på hur ljus bryts i övergången mellan vatten och luft. En magnet som svävar över en supraledare, vilket demonstrerar Meissnereffekten. Atombomben är ett exempel på de väldiga krafter som fysiken har bemästrat under 1900-talet. Fysik (från grekiskans φυσικός, physikos som har betydelsen "naturlig" eller från latinets physica som betyder "läran om naturen") är vetenskapen om hur naturen fungerar på den mest fundamentala nivån.
Ny!!: Vetenskapsteori och Fysik · Se mer »
George Berkeley
George Berkeley (ˈbɑːrkli), född den 12 mars 1685 på Dysart Castle i närheten av Thomastown i Kilkenny, död den 14 januari 1753 i Oxford, var en irländsk filosof (empiriker, fenomenalist och kunskapsidealist) och biskop.
Ny!!: Vetenskapsteori och George Berkeley · Se mer »
Gottlob Frege
Friedrich Ludwig Gottlob Frege, född 8 november 1848 i Wismar, död 26 juli 1925 i Bad Kleinen, var en tysk matematiker, logiker och filosof.
Ny!!: Vetenskapsteori och Gottlob Frege · Se mer »
Grundad teori
Grundad teori (engelska grounded theory) är en forskningsmetod som utvecklats inom medicinsk sociologi och används inom många andra forskningsområden, exempelvis företagsekonomi och pedagogik.
Ny!!: Vetenskapsteori och Grundad teori · Se mer »
Gudsbevis
Gudsbevis är logiska resonemang som på filosofisk väg argumenterar för Guds existens.
Ny!!: Vetenskapsteori och Gudsbevis · Se mer »
Henri Poincaré
Jules Henri Poincaré, född 29 april 1854, död 17 juli 1912, var en av Frankrikes största matematiker, fysiker, och vetenskapsteoretiker.
Ny!!: Vetenskapsteori och Henri Poincaré · Se mer »
Hermeneutik
Hermeneutik är vetenskapen om rätt tolkning av en text eller läran om förståelse.
Ny!!: Vetenskapsteori och Hermeneutik · Se mer »
Himlakropp
En himlakropp är ett naturligt föremål i rymden.
Ny!!: Vetenskapsteori och Himlakropp · Se mer »
Holism
Holism (av grekiska holos, 'hel; odelad') är i allmän bemärkelse ett filosofiskt betraktelsesätt att helheten är större än summan av delarna och att ingenting kan beskrivas enskilt utan kontext.
Ny!!: Vetenskapsteori och Holism · Se mer »
Humaniora
Humaniora är de ämnen som studerar människan som kulturell varelse.
Ny!!: Vetenskapsteori och Humaniora · Se mer »
Hypotes
En hypotes är ett ännu obevisat antagande om verkligheten.
Ny!!: Vetenskapsteori och Hypotes · Se mer »
Hypotetisk-deduktiv metod
Hypotetisk-deduktiv metod är en vetenskaplig metod som anses beskriva hur vetenskaper fungerar.
Ny!!: Vetenskapsteori och Hypotetisk-deduktiv metod · Se mer »
Idéhistoria
Idéhistoria eller lärdomshistoria är ett akademiskt ämne som i första hand är en nordisk företeelse, men förekommer även i andra länder, företrädesvis i Tyskland där Ideengeschichte är en del av filosofihistoria och i USA, där History of Ideas (idag mer vanligen Intellectual history) har studerats sedan 1930-talet då det grundades av Arthur Lovejoy.
Ny!!: Vetenskapsteori och Idéhistoria · Se mer »
Idealism
Platon och Aristoteles på Rafaels målning "Skolan i Athen". Platon är avbildad pekande mot himlen, "den högre verklighet", för att illustrera hans idealism. Idealism är en tankeriktning inom filosofin.
Ny!!: Vetenskapsteori och Idealism · Se mer »
Imre Lakatos
Imre Lakatos på 1960-talet. Imre Lakatos, född Imre Lipschitz 9 november 1922 i Debrecen, Ungern, död 2 februari 1974 i London, England, var en ungersk filosof, vetenskapsteoretiker och matematiker.
Ny!!: Vetenskapsteori och Imre Lakatos · Se mer »
Induktion (filosofi)
Induktion är inom vetenskapsteori en slutledningmetod som härleder generella slutsatser utifrån ett antal enskilda fall.
Ny!!: Vetenskapsteori och Induktion (filosofi) · Se mer »
Instrumentalism
Instrumentalism är en uppfattning inom vetenskapsfilosofi som gör gällande att teorier eller hypoteser ska bedömas efter den utsträckning i vilken de leder till tydliga empiriska förutsägelser eller dylikt.
Ny!!: Vetenskapsteori och Instrumentalism · Se mer »
Intuition
Intuition kommer från latinets intueri, som betyder åskåda, se på eller betrakta.
Ny!!: Vetenskapsteori och Intuition · Se mer »
Intuitionism
Intuitionism, matematikfilosofisk åskådning grundad av Luitzen Egbertus Jan Brouwer, enligt vilken stora delar av den klassiska matematiken måste förkastas.
Ny!!: Vetenskapsteori och Intuitionism · Se mer »
John Locke
John Locke, född 29 augusti 1632 i Wrington i Somerset, död 28 oktober 1704 i High Laver i Essex, var en engelsk filosof och politisk tänkare.
Ny!!: Vetenskapsteori och John Locke · Se mer »
Kaosteori
Kaosteori är ett forskningsområde där kaotiska egenskaper hos system studeras.
Ny!!: Vetenskapsteori och Kaosteori · Se mer »
Karl Popper
Sir Karl Raimund Popper, född 28 juli 1902 i Wien, död 17 september 1994 i London, var en österrikiskfödd brittisk filosof, vetenskapsteoretiker och politisk teoretiker.
Ny!!: Vetenskapsteori och Karl Popper · Se mer »
Källkritik
verkligen ägde rum. Källkritik är kritisk granskning av källmaterial och bedömning av trovärdigheten av påståenden som ges i en informationskälla.
Ny!!: Vetenskapsteori och Källkritik · Se mer »
Komplexitet
Komplexitet som ett filosofiskt begrepp anger nivån på oöverskådlighet i ett sammanhang.
Ny!!: Vetenskapsteori och Komplexitet · Se mer »
Kropp (fysik)
En kropp, objekt, ting(est) eller föremål är i fysiken en sammanhängande mängd materia.
Ny!!: Vetenskapsteori och Kropp (fysik) · Se mer »
Kunskap
Enligt Platon är kunskap en delmängd av det som är både sant och trott. Kunskap eller lärdom är inlärd teoretisk förmåga att förstå, återge och tillämpa information och idéer, exempelvis faktauppgifter om skeenden och sakförhållanden, tillvägagångssätt, regler, samband, begreppsdefinitioner, innovationer, orsaksförhållanden, förklaringsmodeller och prediktionsmodeller.
Ny!!: Vetenskapsteori och Kunskap · Se mer »
Kvalitativ forskning
För kvalitativ analys inom kemi, se kemisk analys. Kvalitativ forskning använder vetenskapliga metoder för insamling och tolkning av löpande text och annan icke-numerisk data.
Ny!!: Vetenskapsteori och Kvalitativ forskning · Se mer »
Kvantitativ forskning
Kvantitativ forskning är en typ av forskningsmetod som fokuserar på mätbara data som kan uttryckas med hjälp av siffror.
Ny!!: Vetenskapsteori och Kvantitativ forskning · Se mer »
Länstol
En länstol (från tyska lehnen, luta eller stödja sig) är en stol med både rygg- och armstöd.
Ny!!: Vetenskapsteori och Länstol · Se mer »
Leviathan (Thomas Hobbes)
Leviathan (originaltitel: Leviathan or The Matter, Forme and Power of a Common-Wealth Ecclesiasticall and Civil) är en bok på ämnet politisk filosofi från 1651, av den engelske filosofen Thomas Hobbes (1588–1679).
Ny!!: Vetenskapsteori och Leviathan (Thomas Hobbes) · Se mer »
Logicism
Logicismen är ett program i matematisk grundvalsforskning som lär att matematik är detsamma som logik och kan härledas från denna.
Ny!!: Vetenskapsteori och Logicism · Se mer »
Logik
Logik är i bred bemärkelse läran om vad som gör ett resonemang eller en argumentation giltig.
Ny!!: Vetenskapsteori och Logik · Se mer »
Logisk positivism
Logisk positivism är en filosofisk riktning som också kallas logisk empirism, främst representerad av den så kallade Wienkretsen, som kombinerade två grundläggande idéer: att endast observerbara fakta är vetbara (förutom a prioriska satser; som satser i matematiken och logiken) med en djup tro på att studiet av filosofins frågor skulle främjas av att man tog hjälp av de verktyg den nyligen utvecklade formella logiken erbjöd.
Ny!!: Vetenskapsteori och Logisk positivism · Se mer »
Ludwig Wittgenstein
Ludwig Josef Johann Wittgenstein, född 26 april 1889 i Wien i dåvarande Österrike-Ungern, död 29 april 1951 i Cambridge i Storbritannien, var en österrikisk-brittisk filosof och professor vid Universitetet i Cambridge 1939–1947 (han efterträddes av Georg Henrik von Wright).
Ny!!: Vetenskapsteori och Ludwig Wittgenstein · Se mer »
Marginalvetenskap
Marginalvetenskap (eng. fringe science) är ett uttryck för att beskriva vetenskaplig frågeställning inom ett etablerat fält, vilken avviker markant från den gällande huvudfåran, mainstream, eller ortodoxa teorier.
Ny!!: Vetenskapsteori och Marginalvetenskap · Se mer »
Matematik
arkivdatum.
Ny!!: Vetenskapsteori och Matematik · Se mer »
Matematikfilosofi
Matematikfilosofin ställer de för matematiken mest grundläggande frågorna: den handlar om vad matematik är och hur matematiken skall användas.
Ny!!: Vetenskapsteori och Matematikfilosofi · Se mer »
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Ny!!: Vetenskapsteori och Medeltiden · Se mer »
Medvetandefilosofi
En frenologisk karta över hjärnan. Frenologin var ett av de första försöken att sätta mentala funktioner i relation till specifika delar av hjärnan. Medvetandefilosofi är den gren av filosofin som studerar medvetandets natur, mentala processer, mentala funktioner, mentala egenskaper och deras relation till den fysiska kroppen.
Ny!!: Vetenskapsteori och Medvetandefilosofi · Se mer »
Metafysik
den geocentriska världsbilden befinner sig jorden i centrum av universum. Bild från 1493 (''Nürnbergkrönikan''). Metafysik är den gren inom filosofin som behandlar frågan om verklighetens grundläggande natur och försöker göra rationella utsagor om fundamentala drag hos allt varande.
Ny!!: Vetenskapsteori och Metafysik · Se mer »
Mytologi
Mytologi kan beteckna.
Ny!!: Vetenskapsteori och Mytologi · Se mer »
Naturfilosofi
Naturfilosofi var en filosofisk gren som studerade naturen; vetenskapsgrenen räknas numera ofta till fysiken, vetenskapsfilosofin, eller andra ämnen.
Ny!!: Vetenskapsteori och Naturfilosofi · Se mer »
Naturlag
Demokritos född cirka 460 f.Kr., död cirka 370 f.Kr., var en grekisk filosof från Abdera, tillhörande den atomistiska skolan En naturlag är en sats eller ekvation som beskriver regelbundenheter i naturförloppen.
Ny!!: Vetenskapsteori och Naturlag · Se mer »
Naturvetenskap
Naturvetenskap är läran om den fysiska världen (naturen).
Ny!!: Vetenskapsteori och Naturvetenskap · Se mer »
Normalvetenskap
Normalvetenskap är en vetenskapsteoretisk term myntad av Thomas Kuhn i boken De vetenskapliga revolutionernas struktur, och avser den forskning som följer rådande vetenskapliga normer och tankemönster.
Ny!!: Vetenskapsteori och Normalvetenskap · Se mer »
Paradigm
Paradigm är en populär term myntad av fysikern och vetenskapshistorikern Thomas Samuel Kuhn för att beteckna en förebild, ett idealexempel eller mönster inom vetenskapen.
Ny!!: Vetenskapsteori och Paradigm · Se mer »
Paradigmskifte
Paradigmskifte (engelska: paradigm shift) är inom vetenskapsteorin ett byte av vetenskapliga tankemönster och förebilder, så kallade paradigm.
Ny!!: Vetenskapsteori och Paradigmskifte · Se mer »
Paul Feyerabend
Paul Karl Feyerabend, född 13 januari 1924 i Wien, Österrike, död 11 februari 1994 i Genolier, Schweiz, var en österrikisk filosof och vetenskapsteoretiker.
Ny!!: Vetenskapsteori och Paul Feyerabend · Se mer »
Positivism
Auguste Comte var en av de tidiga positivisterna. Positivism (franska: positivisme) är inom vetenskapsteori en ståndpunkt som menar att vetenskap ska grunda sig på "fakta", vilket enligt positivismen är kunskap baserad på sinneserfarenhet.
Ny!!: Vetenskapsteori och Positivism · Se mer »
Pragmatism
Pragmatism är en filosofi och sanningsteori som uppkom i USA vid slutet av 1800-talet och som kännetecknas av fokus på handlingars och påståendens praktiska konsekvenser.
Ny!!: Vetenskapsteori och Pragmatism · Se mer »
Protovetenskap
Protovetenskap är en teoribildning, vars överensstämmelse med verkligheten ännu inte hunnit undersökas enligt vetenskapliga metoder.
Ny!!: Vetenskapsteori och Protovetenskap · Se mer »
Pseudovetenskap
Pseudovetenskap, (pseudo- från grekiskans 'skenbar'), även kvasivetenskap, är en lära som hävdar sig vara vetenskaplig men som inte uppfyller dess metodologiska krav eller på annat sätt kunnat visas ogrundad.
Ny!!: Vetenskapsteori och Pseudovetenskap · Se mer »
Rationalism
Rationalism är alla filosofiska riktningar, som är centrerade kring förnuftet (ratio på latin), tänkandet och tingens logiska ordning.
Ny!!: Vetenskapsteori och Rationalism · Se mer »
Rättsfilosofi
Rättsfilosofi är en inriktning inom filosofin och rättsvetenskapen, där grundläggande frågeställningar som "vad är gällande rätt?", "är makt detsamma som rätt?", "vilken är skillnaden mellan rätt och moral?" och "vem är eller bör rätten vara till för?" studeras.
Ny!!: Vetenskapsteori och Rättsfilosofi · Se mer »
Relativism
Relativism är en filosofisk ståndpunkt som sätter någonting i relation till något annat.
Ny!!: Vetenskapsteori och Relativism · Se mer »
Religion
Världsreligionernas geografiska utbredning. Världsreligionernas fördelning per land. De huvudsakliga religiösa grupperna som andelar av världens befolkning år 2005 enligt ''Encyclopaedia Britannica''. Människors anslutande till de huvudsakliga religiösa grupperna kan summeras så här: Abrahamitiska religioner: 53,5%, Indiska religioner: 19,7%, Icke-religiösa: 14,3%, Östasiatiska religioner: 6,5%, Naturreligioner: 4,0%, Nya religiösa rörelser: 2,0%. Religion är ett sociokulturellt system av specificerade beteenden, praktiker, moraliska och etiska principer, världsåskådningar, texter, helgedomar, profetior och organisationer, som kopplar människolivet till övernaturliga, transcendentala och andliga företeelser.
Ny!!: Vetenskapsteori och Religion · Se mer »
Rudolf Carnap
Rudolf Carnap, född 18 maj 1891 i Ronsdorf, död 14 september 1970 i Santa Monica, var en tysk filosof och logiker.
Ny!!: Vetenskapsteori och Rudolf Carnap · Se mer »
Samhällsinstitution
Samhällsinstitution eller social institution är inom samhällsvetenskapen ett system av normer och regler som strukturerar mänskligt handlande till bestående eller återkommande beteendemönster.
Ny!!: Vetenskapsteori och Samhällsinstitution · Se mer »
Samhällsvetenskap
Samhällsvetenskap är en samlingsbenämning på de vetenskapliga ämnen (samhällsvetenskaper) som studerar samhället ur olika aspekter.
Ny!!: Vetenskapsteori och Samhällsvetenskap · Se mer »
Santa Fe Institute
Ingångsskylt Santa Fe Institute är ett icke vinstinriktat forskningsinstitut i Santa Fe i New Mexico.
Ny!!: Vetenskapsteori och Santa Fe Institute · Se mer »
Socialkonstruktivism
Ett sätt att visualisera hur verkligheten är socialt konstruerad och att varje person tolkar sin omgivning och agerar utifrån sina tolkningar Socialkonstruktivism är en idé som säger att samhället och våra uppfattningar om världen skapas i samspel med andra människor.
Ny!!: Vetenskapsteori och Socialkonstruktivism · Se mer »
Sociologi
Ett sociogram är ett exempel på en medvetet reduktionistisk grafisk framställning av social interaktion. Sociologi är den vetenskapliga disciplin som studerar samhällen, institutioner, sociala relationer, sociala strukturer och socialt samspel.
Ny!!: Vetenskapsteori och Sociologi · Se mer »
Språkfilosofi
Språkfilosofin är en gren av filosofin som undersöker språkets natur, ursprung och användning.
Ny!!: Vetenskapsteori och Språkfilosofi · Se mer »
Statistik
Diagram över en normalfördelning med standardavvikelserna markerade. Strecket i mitten markerar medianen, som i det här fallet sammanfaller med medelvärdet. Statistik är en gren inom tillämpad matematik som sysslar med insamling, utvärdering, analys och presentation av data eller information.
Ny!!: Vetenskapsteori och Statistik · Se mer »
Symbolisk interaktionism
Symbolisk interaktionism är en teoretisk tradition inom sociologin, vilken även anses relevant inom vissa områden av socialpsykologin till följd av dess mikroorienterade metod som fokuserar på vardagliga handlingar och upplevelser.
Ny!!: Vetenskapsteori och Symbolisk interaktionism · Se mer »
Teoretisk filosofi
Uppdelningen mellan praktisk och teoretisk filosofi har sitt ursprung hos Aristoteles.
Ny!!: Vetenskapsteori och Teoretisk filosofi · Se mer »
Teori
Teori är resultatet av kontemplativt, rationellt abstrakt och generaliserande tankearbete.
Ny!!: Vetenskapsteori och Teori · Se mer »
Thales
Thales från Miletos (grekiska Θαλής ὁ Μιλήσιος), född cirka 625 f.Kr. i Miletos, död cirka 545 f.Kr., var en grekisk försokratisk filosof, allmänt benämnd som den förste filosofen men känd också för insatser inom astronomi och matematik.
Ny!!: Vetenskapsteori och Thales · Se mer »
Thomas Hobbes
Thomas Hobbes (/hɒbz/), född 5 april 1588 i Westport (idag en del av Malmesbury), Wiltshire, död 4 december 1679 på Hardwick Hall i Derbyshire,Fredriksson (1994), s. 48 var en engelsk konservativ filosof och politisk teoretiker.
Ny!!: Vetenskapsteori och Thomas Hobbes · Se mer »
Thomas Kuhn
Thomas Samuel Kuhn, född 18 juli 1922 i Cincinnati, Ohio, död 17 juni 1996 i Cambridge, Massachusetts, var en amerikansk professor, vetenskapsteoretiker och författare till många verk inom idé- och lärdomshistoria.
Ny!!: Vetenskapsteori och Thomas Kuhn · Se mer »
Tid
klocka. Tid är en grundläggande dimension i vår tillvaro som gör att vi kan beskriva händelser i vad som har skett, vad som sker nu och vad som kommer att hända senare, det vill säga ge en ordnad följd, en sekvens, av händelser.
Ny!!: Vetenskapsteori och Tid · Se mer »
Trekropparsproblemet
Kaotisk rörelse av tre samverkande, nästan likadana partiklar. Trekropparsproblemet är problemet att beskriva ett mekaniskt system med tre kroppar.
Ny!!: Vetenskapsteori och Trekropparsproblemet · Se mer »
Tvärvetenskap
Tvärvetenskap är en forskningsverksamhet eller vetenskaplig gren som involverar kunskaper, metoder, terminologi och expertis från skilda vetenskapsgrenar.
Ny!!: Vetenskapsteori och Tvärvetenskap · Se mer »
Verklighet
Verklighet (även realitet, engelska reality; franska réalité; grekiska energeia; latin actualitas, realitas; tyska Wirklichkeit; spanska realidad) är ett begrepp som används särskilt inom filosofin och som betecknar både egenskapen att vara verklig/t och allt det som är verkligt.
Ny!!: Vetenskapsteori och Verklighet · Se mer »
Vetenskap
Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.
Ny!!: Vetenskapsteori och Vetenskap · Se mer »
Vetenskaplig metod
Albert Einsteins relativitetsteori förutsäger att tunga föremål, såsom stjärnor, böjer ljusstrålar. Vetenskaplig metod är de metoder för systematisering, kartläggning och inhämtande av kunskap som används inom vetenskapen.
Ny!!: Vetenskapsteori och Vetenskaplig metod · Se mer »
Vetenskaplig skepticism
Vetenskaplig skepticism är ett förhållningssätt där man ifrågasätter giltigheten i påståenden om den objektiva verkligheten som saknar empiriskt stöd.
Ny!!: Vetenskapsteori och Vetenskaplig skepticism · Se mer »
Vetenskapshistoria
Vetenskapshistoria är studiet av människans förståelse av världen utifrån ett historiskt perspektiv.
Ny!!: Vetenskapsteori och Vetenskapshistoria · Se mer »
Vidskepelse
Vidskepelse, superstition, är en tankevilla om verklighetens beskaffenhet som inte baserar sig på kunskap eller förnuft.
Ny!!: Vetenskapsteori och Vidskepelse · Se mer »
Wienkretsen
Wienkretsen var en grupp vetenskapsteoretiker, matematiker och filosofer, som samlades kring Moritz Schlick, då denne 1922 kallades till en professur i "De induktiva vetenskapernas filosofi" vid universitetet i Wien.
Ny!!: Vetenskapsteori och Wienkretsen · Se mer »
Omdirigerar här:
Gummiteori, Metodologi, Vetenskapsfilosof, Vetenskapsfilosofi, Vetenskapsteoretiker, Vetenskapsteoretisk.
