Snabbare tillgång än webbläsare!
34 relationer: Arvid Horn, Åbo, Bengt Oxenstierna (1623–1702), Diplomat, Ehrenstéen, Envälde, Envoyé, Erik Lindschöld, Förhandling, Friherre, Greve, Gyldenstolpe, Hovkansler, Justitiesekreterare, Kanslipresident, Karl XI, Karl XII, Kungliga Akademien i Åbo, Kungligt råd, Lagkommissionen, Lantmarskalk, Lindschöld, Lunds universitet, Magnus Stenbock, Michael Gyldenstolpe, Nederländerna, Nedre justitierevisionen, Slaget vid Poltava, Universitetskansler, Wärnschöld, 1642, 1709, 4 maj, 5 november.
Arvid Horn
Arvid Bernhard Horn af Ekebyholm, född 6 april 1664 på godset Vuorentaka i Halikko, Finland, död 17 april 1742 på Ekebyholms slott i Uppland, Sverige, var en svensk greve, militär och statsman.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Arvid Horn · Se mer »
Åbo
Åbo (Turku) är en stad och kommun i landskapet Egentliga Finland.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Åbo · Se mer »
Bengt Oxenstierna (1623–1702)
Bengt Gabrielsson Oxenstierna af Korsholm och Wasa, född den 16 juli 1623, död den 12 juli 1702, var en svensk greve, diplomat och ämbetsman.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Bengt Oxenstierna (1623–1702) · Se mer »
Diplomat
Raoul Wallenberg var en svensk diplomat. Diplomat (till exempel en chargé d'affaires) är en tjänsteman som företräder sitt lands regering, periodvis placerad på beskickning hos främmande makt, då med diplomatisk ackreditering och diplomatpass med skydd av Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Diplomat · Se mer »
Ehrenstéen
Ehrenstéen var en svensk adelsätt, adlad 1657, introducerad 1660 på nummer 33, Uppflyttad i dåvarande riddareklassen 1686, och utdöd 1711.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Ehrenstéen · Se mer »
Envälde
Envälde, politisk absolutism, monokrati eller autokrati (grekiska αυτοκρατία, självvälde, från αυτός, själv, och κρατείν, härska) är ett statsskick utan maktdelning där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare eller självhärskare (autokrat) med absolut makt, till exempel diktatur, absolut monarki och tyranni.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Envälde · Se mer »
Envoyé
En envoyé (tidigare även envoajoé) är ett diplomatiskt sändebud hos en främmande stat.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Envoyé · Se mer »
Erik Lindschöld
Erik Lindschöld, tidigare Lindeman, född den 2 februari 1634 i Skänninge, död den 11 juni 1690 i Stockholm, var en svensk greve och kungligt råd som stod högt i gunst hos Karl XI och var Karl XII:s guvernant.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Erik Lindschöld · Se mer »
Förhandling
Förhandling är en överläggning mellan två eller flera parter för att nå en överenskommelse och/eller fatta olika beslut.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Förhandling · Se mer »
Friherre
Friherre Erik Rynings (nr 15) (1592–1654) huvudbaner i Vadsbro kyrka, Södermanland Friherre (av tyska Freiherr) är en adlig titel som också benämns friherrlig värdighet.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Friherre · Se mer »
Greve
Greve är en adlig värdighet.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Greve · Se mer »
Gyldenstolpe
Gyldenstolpe var en svensk friherrlig och grevlig adelsätt.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Gyldenstolpe · Se mer »
Hovkansler
Hovkansler var en svensk ämbetstitel, vars ursprung går att spåras till Johan III:s tid då den finns omnämnd för första gången.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Hovkansler · Se mer »
Justitiesekreterare
En justitiesekreterare (tidigare revisionssekreterare vid Högsta domstolen och regeringsrättssekreterare vid Regeringsrätten) är föredragande vid Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen i Sverige.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Justitiesekreterare · Se mer »
Kanslipresident
Kanslipresident var ett offentligt ämbete i Sverige från slutet av 1600-talet till början av 1800-talet, som till stora delar motsvarar det nuvarande statsministerämbetet.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Kanslipresident · Se mer »
Karl XI
Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Karl XI · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Karl XII · Se mer »
Kungliga Akademien i Åbo
Domkyrkan. Till vänster tomten där nya (nu gamla) akademihuset byggdes. Åbo gamla observatorium på Vårdberget från 1819, ritat av Carl Ludvig Engel. Kungliga Akademien i Åbo grundades den 26 mars 1640 och var det tredje (Uppsala 1477, Dorpat 1632, Greifswald (grundlagt 1456, svenskt 1648–1815) och Lund 1666) av de fem svenska riksuniversiteten under stormaktstiden.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Kungliga Akademien i Åbo · Se mer »
Kungligt råd
Kungliga råd var i Sverige de rådgivare som, efter att Karl XI infört karolinska enväldet i samband med 1680 års riksdag, ersatte de tidigare riksråden och Riksrådet.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Kungligt råd · Se mer »
Lagkommissionen
Lagkommissionen kallas en svensk juristgrupp som den 6 december 1686 tillsattes av Karl XI för att, under ordförandeskap av Erik Lindschöld, revidera landslagen.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Lagkommissionen · Se mer »
Lantmarskalk
Gustav III:s faddertecken från Gustav IV Adolfs dop 1778. Brahe håller lantmarskalksstaven i handen. Målning av Carl Fredrik von Breda Lantmarskalk var titeln på adelståndets talman under den svenska ståndsriksdagens tid.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Lantmarskalk · Se mer »
Lindschöld
Lindschöld är en adlig (nr 1672) och grevlig (nr 32) ätt.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Lindschöld · Se mer »
Lunds universitet
Lunds universitet (LU) (ursprungligt namn Regia Academia Carolina, Kungliga Karolinska akademien) är ett svenskt statligt universitet.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Lunds universitet · Se mer »
Magnus Stenbock
Magnus Stenbock, född 12 maj 1665 i Jakobs församling i Stockholm, död 23 februari 1717 i Köpenhamn, var en svensk greve och militär.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Magnus Stenbock · Se mer »
Michael Gyldenstolpe
Michael Olai Wexionius, född 16 februari 1609 i Pjätteryds prästgård, död 28 juni 1670 i Åbo, var en svensk rättslärd och stamfader till ätten Gyldenstolpe.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Michael Gyldenstolpe · Se mer »
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Nederländerna · Se mer »
Nedre justitierevisionen
Nedre justitierevisionen var ett organ som förberedde ärenden för Justitierevisionen inom Sveriges riksråd och senare Högsta domstolen.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Nedre justitierevisionen · Se mer »
Slaget vid Poltava
Slaget vid Poltava var ett fältslag som utkämpades vid staden Poltava i dagens Ukraina den 28 juni 1709 (enligt den svenska kalendern; 27 juni enligt den julianska och 8 juli enligt den gregorianska).
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Slaget vid Poltava · Se mer »
Universitetskansler
Universitetskansler (plural: universitetskanslerer) är en titel för den högste tjänstemannen inom svenskt och finskt universitetsväsen.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Universitetskansler · Se mer »
Wärnschöld
Wärnschöld var en svensk adelsätt.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och Wärnschöld · Se mer »
1642
1642 (MDCXLII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och 1642 · Se mer »
1709
1709 (MDCCIX) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en fredag i den svenska kalendern.
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och 1709 · Se mer »
4 maj
4 maj är den 124:e dagen på året i den gregorianska kalendern (125:e under skottår).
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och 4 maj · Se mer »
5 november
5 november är den 309:e dagen på året i den gregorianska kalendern (310:e under skottår).
Ny!!: Nils Gyldenstolpe (1642–1709) och 5 november · Se mer »
Omdirigerar här:
Nils Gyldenstolpe (1642-1709).
