Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Nobelpriset i fysik

Index Nobelpriset i fysik

Nobelpriset i fysik är ett av de fem Nobelprisen, inrättade genom Alfred Nobels testamente.

449 relationer: Aage N. Bohr, Abdus Salam, Adam Riess, AGA-fyr, Albert A. Michelson, Albert Einstein, Albert Fert, Aleksandr M. Prochorov, Alexej A. Abrikosov, Alfred Kastler, Alfred Nobel, Andre Geim, Anthony J. Leggett, Antiferromagnetism, Antiproton, Antony Hewish, Argon, Arno Penzias, Arthur Compton, Arthur L. Schawlow, Arthur McDonald, Atomfysik, Atomkärna, Australien, Barry Barish, BCS-teorin, Belgien, Ben R. Mottelson, Bertram N. Brockhouse, Bohrs atommodell, Bose–Einstein-kondensat, Braggs lag, Brian D. Josephson, Brian Schmidt, Bubbelkammare, Burton Richter, C.T.R. Wilson, Carl D. Anderson, Carl Wieman, Carlo Rubbia, Cecil Powell, Chandrasekhara Venkata Raman, Chandrasekhargränsen, Charge Coupled Device, Charles Édouard Guillaume, Charles Glover Barkla, Charles H. Townes, Charles K. Kao, Chen Ning Yang, Claude Cohen-Tannoudji, ..., Clifford G. Shull, Clinton Davisson, Comptonspridning, CP-brott, Cyklotron, Daniel C. Tsui, David J. Gross, David J. Thouless, David M. Lee, David Wineland, De Broglie-våglängd, Dennis Gabor, Diffraktion, Donald A. Glaser, Douglas D. Osheroff, Duncan Haldane, Edison-effekt, Edward M. Purcell, Edward Victor Appleton, Elektron, Elektronmikroskop, Emilio Segrè, Enrico Fermi, Eric Cornell, Ernest Lawrence, Ernest Walton, Ernst Ruska, Erwin Schrödinger, Eugene Wigner, Felix Bloch, Ferdinand Braun, Finstrukturkonstanten, Flytande kristall, Fotoelektrisk effekt, Fotografi, François Englert, Franck-Hertz försök, Frank Wilczek, Frankrike, Frederick Reines, Frits Zernike, Gabriel Lippmann, George E. Smith, George F. Smoot, George Paget Thomson, Georges Charpak, Gerard 't Hooft, Gerd Binnig, Grafen, Gravitationsvåg, Gruppteori, Guglielmo Marconi, Gustaf Dalén, Gustav Hertz, H. David Politzer, Halleffekt, Hannes Alfvén, Hans Bethe, Hans G. Dehmelt, Högtemperatursupraledare, Heike Kamerlingh Onnes, Heinrich Rohrer, Helium, Helium-3, Hendrik Lorentz, Henri Becquerel, Henry Way Kendall, Herbert Kroemer, Hideki Yukawa, Hiroshi Amano, Holografi, Horst L. Störmer, Igor Jevgenjevitj Tamm, Ilja M. Frank, Integrerad krets, Invar, Isamu Akasaki, Isidor Isaac Rabi, Ivar Giæver, J. Georg Bednorz, J. Hans D. Jensen, J. Michael Kosterlitz, J.J. Thomson, Jack S. Kilby, Jack Steinberger, James Chadwick, James Cronin, James Franck, James Rainwater, Japan, Jättemagnetoresistans, Jean Baptiste Perrin, Jerome I. Friedman, Johannes Diderik van der Waals, Johannes Stark, John Bardeen, John C. Mather, John Cockcroft, John H. van Vleck, John L. Hall, John Strutt, 3:e baron Rayleigh, Jonosfär, Joseph Taylor, Josephsoneffekt, Julian Schwinger, K. Alexander Müller, Kai Siegbahn, Kanada, Kaon, Kärnfysik, Kärnmagnetisk resonans, Kärnreaktion, Kenneth G. Wilson, Kina, Kip Thorne, Klaus von Klitzing, Koherens (fysik), Konstantin Novoselov, Kosmisk bakgrundsstrålning, Kosmiska partiklar, Kritisk punkt (termodynamik), Kungliga Vetenskapsakademien, Kvantelektrodynamik, Kvantmekanik, Kvark, Laser, Laserkylning, Lawrence Bragg, Leo Esaki, Leon Cooper, Leon M. Lederman, Lev Landau, LIGO, Lista över Sveriges regenter, Louis de Broglie, Louis Néel, Luis Alvarez, Magnetisk dipol, Magnetism, Magnetohydrodynamik, Makoto Kobayashi, Manne Siegbahn, Maria, Maria Goeppert-Mayer, Marie Curie, Martin L. Perl, Martin Ryle, Martinus J.G. Veltman, Masatoshi Koshiba, Maser, Masspektrometri, Max Born, Max Planck, Max von Laue, Mössbauer-effekten, Melvin Schwartz, Michelson–Morleys experiment, Millikans oljedroppsförsök, Murray Gell-Mann, Nederländerna, Neutrino, Neutrinoastronomi, Neutrinooscillation, Neutron, Neutroninfångning, Nevill F. Mott, Nicolaas Bloembergen, Niels Bohr, Nikolaj G. Basov, Nobelpriset, Norman F. Ramsey, Nukleon, Otto Stern, Owen Chamberlain, Owen Willans Richardson, Paritet, Partikelfysik, Patrick M.S. Blackett, Paul Dirac, Pauliprincipen, Pavel Tjerenkov, Percy W. Bridgman, Peter Grünberg, Peter Higgs, Philip W. Anderson, Philipp Lenard, Pierre Curie, Pierre-Gilles de Gennes, Pieter Zeeman, Pimeson, Pjotr Kapitsa, Polykarp Kusch, Positron, Proton, Pulsar, Radio, Radioaktivitet, Radioastronomi, Rainer Weiss, Ramanspridning, Raymond Davis Jr., Röntgenastronomi, Röntgenemissionspektroskopi, Röntgenkristallografi, Röntgenstrålning, Riccardo Giacconi, Richard E. Taylor, Richard Feynman, Robert A. Millikan, Robert B. Laughlin, Robert C. Richardson, Robert Hofstadter, Robert Schrieffer, Robert Woodrow Wilson, Roy J. Glauber, Rudolf Mössbauer, Russell A. Hulse, Ryssland, Samuel C.C. Ting, Saul Perlmutter, Sedimentation, Serge Haroche, Sheldon Glashow, Shinichiro Tomonaga, Shuji Nakamura, Simon van der Meer, Spektrallinje, Spontant symmetribrott, Stark växelverkan, Starkeffekten, Steven Chu, Steven Weinberg, Stjärna, Stockholm, Stockholms konserthus, Storbritannien, Subramanyan Chandrasekhar, Supernova, Suprafluiditet, Supraledare, Svag växelverkan, Svartkropp, Sveptunnelmikroskop, Takaaki Kajita, Tau-lepton, Testamente, Theodor W. Hänsch, Tjerenkovstrålning, Topologi, Toshihide Masukawa, Transistor, Tryck, Tsung-Dao Lee, Tunneleffekt, Universums expansion, USA, Val Fitch, Van der Waals lag, Vetenskapsåret 1901, Vetenskapsåret 1902, Vetenskapsåret 1903, Vetenskapsåret 1904, Vetenskapsåret 1905, Vetenskapsåret 1906, Vetenskapsåret 1907, Vetenskapsåret 1908, Vetenskapsåret 1909, Vetenskapsåret 1910, Vetenskapsåret 1911, Vetenskapsåret 1912, Vetenskapsåret 1913, Vetenskapsåret 1914, Vetenskapsåret 1915, Vetenskapsåret 1916, Vetenskapsåret 1917, Vetenskapsåret 1918, Vetenskapsåret 1919, Vetenskapsåret 1920, Vetenskapsåret 1921, Vetenskapsåret 1922, Vetenskapsåret 1923, Vetenskapsåret 1924, Vetenskapsåret 1925, Vetenskapsåret 1926, Vetenskapsåret 1927, Vetenskapsåret 1928, Vetenskapsåret 1929, Vetenskapsåret 1930, Vetenskapsåret 1931, Vetenskapsåret 1932, Vetenskapsåret 1933, Vetenskapsåret 1934, Vetenskapsåret 1935, Vetenskapsåret 1936, Vetenskapsåret 1937, Vetenskapsåret 1938, Vetenskapsåret 1939, Vetenskapsåret 1940, Vetenskapsåret 1941, Vetenskapsåret 1942, Vetenskapsåret 1943, Vetenskapsåret 1944, Vetenskapsåret 1945, Vetenskapsåret 1946, Vetenskapsåret 1947, Vetenskapsåret 1948, Vetenskapsåret 1949, Vetenskapsåret 1950, Vetenskapsåret 1951, Vetenskapsåret 1952, Vetenskapsåret 1953, Vetenskapsåret 1954, Vetenskapsåret 1955, Vetenskapsåret 1956, Vetenskapsåret 1957, Vetenskapsåret 1958, Vetenskapsåret 1959, Vetenskapsåret 1960, Vetenskapsåret 1961, Vetenskapsåret 1962, Vetenskapsåret 1963, Vetenskapsåret 1964, Vetenskapsåret 1965, Vetenskapsåret 1966, Vetenskapsåret 1967, Vetenskapsåret 1968, Vetenskapsåret 1969, Vetenskapsåret 1970, Vetenskapsåret 1971, Vetenskapsåret 1972, Vetenskapsåret 1973, Vetenskapsåret 1974, Vetenskapsåret 1975, Vetenskapsåret 1976, Vetenskapsåret 1977, Vetenskapsåret 1978, Vetenskapsåret 1979, Vetenskapsåret 1980, Vetenskapsåret 1981, Vetenskapsåret 1982, Vetenskapsåret 1983, Vetenskapsåret 1984, Vetenskapsåret 1985, Vetenskapsåret 1986, Vetenskapsåret 1987, Vetenskapsåret 1988, Vetenskapsåret 1989, Vetenskapsåret 1990, Vetenskapsåret 1991, Vetenskapsåret 1992, Vetenskapsåret 1993, Vetenskapsåret 1994, Vetenskapsåret 1995, Vetenskapsåret 1996, Vetenskapsåret 1997, Vetenskapsåret 1998, Vetenskapsåret 1999, Vetenskapsåret 2000, Vetenskapsåret 2001, Vetenskapsåret 2002, Vetenskapsåret 2003, Vetenskapsåret 2004, Vetenskapsåret 2005, Vetenskapsåret 2006, Vetenskapsåret 2007, Vetenskapsåret 2008, Vetenskapsåret 2009, Vetenskapsåret 2010, Vetenskapsåret 2011, Vetenskapsåret 2012, Vetenskapsåret 2013, Vetenskapsåret 2014, Vetenskapsåret 2015, Vetenskapsåret 2016, Vetenskapsåret 2017, Victor F. Hess, Vitalij L. Ginzburg, W-boson, Walter H. Brattain, Walther Bothe, Werner Heisenberg, Wiens lag, Wilhelm Röntgen, Wilhelm Wien, Willard S. Boyle, William A. Fowler, William B. Shockley, William Bragg (fysiker), William D. Phillips, Willis E. Lamb, Wilsonkammare, Wolfgang Ketterle, Wolfgang Paul, Wolfgang Pauli, Yoichiro Nambu, Zeemaneffekten, Zjores Alfjorov, 10 december, 1901. Förläng index (399 mer) »

Aage N. Bohr

Aage Bohr 1955. Aage Niels Bohr, född 19 juni 1922 i Köpenhamn, död 8 september 2009 i Köpenhamn, var en dansk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Aage N. Bohr · Se mer »

Abdus Salam

Mohammad Abdus Salam (Punjabi, محمد عبد السلام), född 29 januari 1926 i Jhang, Punjab, död 21 november 1996 i Oxford, var en pakistansk teoretisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Abdus Salam · Se mer »

Adam Riess

Adam Guy Riess, född 16 december 1969 i Washington, D.C., är en amerikansk astrofysiker vid Johns Hopkins University och Space Telescope Science Institute som är mest känd för sitt arbete med att kartlägga universums expansion med hjälp av supernovor.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Adam Riess · Se mer »

AGA-fyr

Blockhusuddens AGA-fyr 2007 AGA-fyren är en typ av automatisk fyr som uppfanns av Gustaf Dalén i början av 1900-talet.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och AGA-fyr · Se mer »

Albert A. Michelson

Albert Abraham Michelson, född 19 december 1852 i Strelno, Posen, Preussen, död 9 maj 1931 i Pasadena, Kalifornien, var en amerikansk sjöofficer, fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Albert A. Michelson · Se mer »

Albert Einstein

Albert Einstein, född 14 mars 1879 i Ulm i Tyskland, död 18 april 1955 i Princeton i USA, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker av judisk börd.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Albert Einstein · Se mer »

Albert Fert

Albert Fert Albert Louis François Fert, född 7 mars 1938 i Carcassonne, är en fransk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Albert Fert · Se mer »

Aleksandr M. Prochorov

Aleksandr Prokhorov Aleksandr Michajlovitj Prochorov (Александр Михайлович Прохоров), född 11 juli 1916 i Atherton, Queensland, Australien, död 8 januari 2002 i Moskva, var en sovjetisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Aleksandr M. Prochorov · Se mer »

Alexej A. Abrikosov

Alexej A. Abrikosov, född 25 juni 1928 i Moskva, död 29 mars 2017 i Palo Alto, Kalifornien, var en rysk-amerikansk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Alexej A. Abrikosov · Se mer »

Alfred Kastler

Alfred Kastler Alfred Kastler, född 3 maj 1902 i Guebwiller, Elsass, död 7 januari 1984 i Bandol, var en fransk fysiker, mottagare av Nobelpriset i fysik 1966.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Alfred Kastler · Se mer »

Alfred Nobel

Alfred Bernhard Nobel, född 21 oktober 1833 i Stockholm, död 10 december 1896 i San Remo, Ligurien, Italien, var en svensk kemist, uppfinnare av dynamiten, industrialist, donator, ingenjör och stiftare av Nobelpriset.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Alfred Nobel · Se mer »

Andre Geim

Andre Geim, född Андрей Константинович Гейм (Andréj Konstantínovitj Gejm) 21 oktober 1958 i Sotji, Ryska SFSR, Sovjetunionen, är en sovjetiskfödd nederländsk-brittisk fysiker och materialvetare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Andre Geim · Se mer »

Anthony J. Leggett

Anthony J. Leggett, född 26 mars 1938 i Camberwell, London, är en brittisk-amerikansk nobelpristagare i fysik år 2003.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Anthony J. Leggett · Se mer »

Antiferromagnetism

Antiferromagnetisk ordning Antiferromagnetism är en typ av magnetism som uppvisas av vissa material.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Antiferromagnetism · Se mer »

Antiproton

Antiproton (\bar) är protonens antipartikel.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Antiproton · Se mer »

Antony Hewish

Antony Hewish, född 11 maj 1924 i Fowey, Cornwall, är en engelsk radioastronom och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Antony Hewish · Se mer »

Argon

Argon är ett icke-metalliskt grundämne som har atomnummer 18 och kemiskt tecken Ar.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Argon · Se mer »

Arno Penzias

Arno Penzias Arno Allan Penzias, född 26 april 1933 i München, är en tyskfödd amerikansk fysiker vid Bell Laboratories i Holmdel, New Jersey.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Arno Penzias · Se mer »

Arthur Compton

Arthur Compton, 1927 Arthur Holly Compton Arthur Holly Compton, född 10 september 1892, död 15 mars 1962, var en amerikansk fysiker som tillsammans med Peter Debye (1884-1966) visade att fotoner inte bara kan ses som vågor utan även som partiklar.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Arthur Compton · Se mer »

Arthur L. Schawlow

Arthur Schawlow Arthur Leonard Schawlow, född 5 maj 1921 i Mount Vernon, New York, död 28 april 1999 i Palo Alto, Kalifornien, var en amerikansk fysiker vid Stanford University i Stanford, Kalifornien.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Arthur L. Schawlow · Se mer »

Arthur McDonald

Arthur B. McDonald presenterar sig och sin forskning. Arthur Bruce "Art" McDonald, född 29 augusti 1943 i Sydney i Nova Scotia, Kanada, är en kanadensisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Arthur McDonald · Se mer »

Atomfysik

Atomfysik är den vetenskapliga studien av atomernas struktur, deras energinivåer och växelverkan med andra partiklar och fält.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Atomfysik · Se mer »

Atomkärna

Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Atomkärna · Se mer »

Australien

Australien, officiellt Australiska statsförbundet eller Samväldet Australien (Commonwealth of Australia), är ett land på södra halvklotet bestående av fastlandet kontinenten Australien, ön Tasmanien samt ett antal mindre öar i Indiska oceanen och Stilla havet.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Australien · Se mer »

Barry Barish

Barry Clark Barish, född 27 januari 1936 i Omaha, Nebraska, är en amerikansk experimentalfysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Barry Barish · Se mer »

BCS-teorin

BCS-teorin (uppkallad efter dess skapare: John Bardeen, Leon N. Cooper och Robert Schrieffer) är en fysikalisk teori som förklarar mekanismerna i supraledning, som innebär att vissa metaller vid mycket låga temperaturer kan leda ström helt utan motstånd.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och BCS-teorin · Se mer »

Belgien

Belgien, formellt Konungariket Belgien (Koninkrijk België, Royaume de Belgique, Königreich Belgien), är en konstitutionell monarki i Västeuropa.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Belgien · Se mer »

Ben R. Mottelson

Ben Roy Mottelson, född 9 juli 1926 i Chicago, Illinois, USA, amerikansk-dansk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Ben R. Mottelson · Se mer »

Bertram N. Brockhouse

Bertram Neville Brockhouse, född 15 juli 1918 i Lethbridge, död 13 oktober 2003 i Hamilton, var en kanadensisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Bertram N. Brockhouse · Se mer »

Bohrs atommodell

Bohratomens spektralvåglängder Bohrs atommodell är den av Niels Bohr 1913 uppställda teorin för atomen enligt vilken elektronerna rör sig i cirkulära banor runt atomkärnan, där centripetalkraften ges av coulombkraften och rörelsemängdsmoment är kvantiserad till ett heltal gånger Plancks konstant, nh/2π.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Bohrs atommodell · Se mer »

Bose–Einstein-kondensat

Bose-Einstein-kondensat av rubidiumatomer vid 170 nanokelvin Bose–Einstein-kondensat är ett aggregationstillstånd som materia kan övergå till vid extremt låga temperaturer.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Bose–Einstein-kondensat · Se mer »

Braggs lag

Bragg-diffraktion. Två strålar med identisk våglängd och fas träffar en kristallyta och reflekteras på atomer i två olika atomplan. Den undre strålen rör sig en längre sträcka som motsvarar 2''d''sin''θ''. Konstruktiv interferens inträffar då denna längd är lika med ett heltal multiplicerat med strålningens våglängd. Braggs lag postulerades av Lawrence Bragg och beskriver hur strålning reflekteras i en kristall.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Braggs lag · Se mer »

Brian D. Josephson

Brian David Josephson, född 4 januari 1940 i Cardiff, Wales, är en brittisk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Brian D. Josephson · Se mer »

Brian Schmidt

Invervju med Brian Schmidt Brian P. Schmidt, född 24 februari 1967 i Missoula i Montana, är en australiensisk-amerikansk astrofysiker vid Mount Stromlo Observatory i Australien.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Brian Schmidt · Se mer »

Bubbelkammare

En bubbelkammare. Första spåret observerat i en flytande vätebubbelkammare år 1954. En bubbelkammare är ett kärl fyllt med en genomskinlig vätska (oftast flytande väte) som är överhettad (dvs vid en temperatur strax över kokpunkten).

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Bubbelkammare · Se mer »

Burton Richter

Burton Richter, född i Brooklyn, New York 22 mars 1931, är en amerikansk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Burton Richter · Se mer »

C.T.R. Wilson

C.T.R. Wilson Charles Thomson Rees Wilson, född 14 februari 1869 i Glencorse nära Edinburgh, död 15 november 1959 i Carlops nära Edinburgh, var en skotsk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och C.T.R. Wilson · Se mer »

Carl D. Anderson

Carl David Anderson, född 3 september 1905 i New York, död 11 januari 1991 i San Marino, Kalifornien, var en svenskättad amerikansk experimentalfysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Carl D. Anderson · Se mer »

Carl Wieman

Carl Wieman Carl Edwin Wieman, född 26 mars 1951 i Corvallis, Benton County, Oregon, är en amerikansk nobelpristagare i fysik år 2001.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Carl Wieman · Se mer »

Carlo Rubbia

Carlo Rubbia, född i Gorizia 31 mars 1934, italiensk nobelpristagare i fysik 1984.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Carlo Rubbia · Se mer »

Cecil Powell

Cecil Powell Cecil Frank (C. F.) Powell, född 5 december 1903 i Tonbridge, Kent, död 9 augusti 1969 i Bellano vid Comosjön i Lombardiet, var en brittisk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1950 för sin utveckling av en fotografisk metod för att studera subatomära partiklar, vilket ledde till att han var med och upptäckte pionen 1947.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Cecil Powell · Se mer »

Chandrasekhara Venkata Raman

Sir CV Raman. Sir Chandrasekhara Venkata Raman, född 7 november 1888 i Tiruchirappalli i Tamil Nadu, död 21 november 1970 i Bangalore, var en indisk vetenskapsman och fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Chandrasekhara Venkata Raman · Se mer »

Chandrasekhargränsen

Plottning av ChadrasekhargränsenChandrasekhargränsen är ett begrepp inom astronomin.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Chandrasekhargränsen · Se mer »

Charge Coupled Device

En CCD i en övervakningskamera Charge-Coupled Device (engelska för laddningskopplad enhet) är en typ av elektronisk halvledarbricka som mäter ljusstyrkan som faller på den.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Charge Coupled Device · Se mer »

Charles Édouard Guillaume

Charles Édouard Guillaume Charles Édouard Guillaume, född i Fleurier 15 februari 1861, död i Sèvres 13 maj 1938, var en schweizisk-fransk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1920 för sin forskning på nickellegeringar.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Charles Édouard Guillaume · Se mer »

Charles Glover Barkla

Charles Glover Barkla. Charles Glover Barkla, född 7 juni 1877, död 23 oktober 1944, var en brittisk fysiker, som fick Nobelpriset i fysik 1917 för sin forskning på röntgenstrålning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Charles Glover Barkla · Se mer »

Charles H. Townes

Charles Townes 2007. Charles Hard Townes, född 28 juli 1915 i Greenville, South Carolina, död 27 januari 2015 i Berkeley, Kalifornien, var en amerikansk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Charles H. Townes · Se mer »

Charles K. Kao

Charles Kuen Kao, född 4 november 1933 i Shanghai, är en kinesisk-brittisk-amerikansk ingenjör och forskare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Charles K. Kao · Se mer »

Chen Ning Yang

Chen Ning Yang född 22 september 1922 i Hefei, Anhui, är en kinesisk-amerikansk fysiker som arbetade med statistisk mekanik och symmetriprinciper.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Chen Ning Yang · Se mer »

Claude Cohen-Tannoudji

Claude Cohen-Tannoudji Claude Cohen-Tannoudji.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Claude Cohen-Tannoudji · Se mer »

Clifford G. Shull

Clifford Glenwood Shull, född 23 september 1915 i Pittsburgh, Pennsylvania, död 31 mars 2001 i Medford, Massachusetts, var en amerikansk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1994.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Clifford G. Shull · Se mer »

Clinton Davisson

Clinton Davisson (till vänster) tillsammans med Lester Germer. Clinton Davisson, född i Bloomington, McLean County, Illinois 22 oktober 1881, död i Charlottesville, Albemarle County, Virginia 1 februari 1958, var en amerikansk fysiker som var delaktig i upptäckten av elektrondiffraktionen.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Clinton Davisson · Se mer »

Comptonspridning

En foton förlorar energi i en växelverkan med en elektron Comptonspridning (efter Arthur Compton) avser spridningen av en foton efter en växelverkan med en elektron och där fotonen förlorar energi.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Comptonspridning · Se mer »

CP-brott

Genom ''CP''-transformation genereras en spegelbild där laddning och paritet ombytes. I detta exempel blir en spin-upp elektron till en spin-ner positron och vice versa. Enligt CP-symmetrin ska varje spegelbild fungera på samma sätt, men denna bryts under vissa omständigheter och ett CP-brott har då uppstått. CP-brott är inom partikelfysiken ett brott mot den inom fysiken postulerade CP-symmetrin.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och CP-brott · Se mer »

Cyklotron

En cyklotron är en form av partikelaccelerator.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Cyklotron · Se mer »

Daniel C. Tsui

Daniel C. Tsui född den 28 februari 1939 i Baofeng, Henan, är en kinesisk-amerikansk nobelpristagare i fysik år 1998.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Daniel C. Tsui · Se mer »

David J. Gross

David Gross David Jonathan Gross, född 19 februari 1941 i Washington, D.C., är en amerikansk i fysiker och matematisk fysiker vid Princeton University.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och David J. Gross · Se mer »

David J. Thouless

David James Thouless FRS, född 21 september 1934 i Bearsden i East Dunbartonshire i Skottland, är en brittisk fysiker verksam inom kondenserade materiens fysik.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och David J. Thouless · Se mer »

David M. Lee

David M. Lee 2007. David M. Lee, född 20 januari 1931 i Rye i New York, är en amerikansk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och David M. Lee · Se mer »

David Wineland

David Jeffrey Wineland, född 24 februari 1944 i Milwaukee, Wisconsin, är en amerikansk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och David Wineland · Se mer »

De Broglie-våglängd

fas kan visas som en färg eller som en sinusfunktion. de Broglie-våglängd är inom kvantmekaniken en våglängd som partiklar har.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och De Broglie-våglängd · Se mer »

Dennis Gabor

Dennis Gabor (ungerska Gábor Dénes, ursprungligen Günszberg Denes), född 5 juni 1900 i Budapest, Ungern, död 9 februari 1979 i London, var en ungersk-brittisk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Dennis Gabor · Se mer »

Diffraktion

Böjning av plana vågor genom ett nålhål Två spalter ger ett diffraktions- och interferensmönster. Här markeras bara riktningar där avståndet mellan spalterna ger maximal amplitud. Varje enskild spalt ger ett diffraktionsmönster. Spaltens bredd i förhållande till våglängden avgör i vilka riktningar som amplituden blir minimal (grått). Formen på det centrala området med stor amplitud till höger gör att man talar om "böjning" av vågen, som var plan innan spalten. Diffraktion (latin diffractio, av diffringere, sönderbryta) är böjning av ljus.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Diffraktion · Se mer »

Donald A. Glaser

Donald A. Glaser En bubbelkammare Donald Arthur Glaser, född 21 september 1926 i Cleveland, Ohio, död 28 februari 2013 i Berkeley, Kalifornien, var en amerikansk fysiker och neurobiolog.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Donald A. Glaser · Se mer »

Douglas D. Osheroff

Columbia-olyckan) Douglas D. Osheroff, född 1 augusti 1945 i Aberdeen, Washington, är en amerikansk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Douglas D. Osheroff · Se mer »

Duncan Haldane

Frederick Duncan Michael Haldane FRS, född 14 september 1951 i London, är en brittisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Duncan Haldane · Se mer »

Edison-effekt

Edison-effekt kallas det fenomen som uppträder när man kopplar ett elektronrör felaktigt.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Edison-effekt · Se mer »

Edward M. Purcell

Edward Mills Purcell Edward Mills Purcell, född 30 augusti 1912 i Taylorville i Illinois, död 7 mars 1997 i Cambridge i Massachusetts, var en amerikansk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Edward M. Purcell · Se mer »

Edward Victor Appleton

Edward Victor Appleton Edward Victor Appleton, född 6 september 1892, död 21 april 1965, var en brittisk fysiker som fick Nobelpriset i fysik 1947 för sin forskning på jordens jonosfär.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Edward Victor Appleton · Se mer »

Elektron

Den här sidan handlar om elementarpartikeln.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Elektron · Se mer »

Elektronmikroskop

myra betraktad genom ett svepelektronmikroskop. Elektronmikroskop är ett samlingsnamn för olika typer av mikroskop där man använder elektroner i stället för elektromagnetisk strålning för att erhålla bilder av mycket små objekt.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Elektronmikroskop · Se mer »

Emilio Segrè

Emilio Gino Segrè, född 1 februari 1905 i Tivoli i Italien, död 22 april 1989 i Lafayette, Contra Costa County, Kalifornien, var en italiensk-amerikansk fysiker som, tillsammans med Owen Chamberlain, fick Nobelpriset i fysik 1959 för att ha upptäckt antiprotonen.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Emilio Segrè · Se mer »

Enrico Fermi

Enrico Fermi, född 29 september 1901 i Rom, död 28 november 1954 i Chicago, USA, var en italiensk fysiker som 1938 belönades med Nobelpriset i fysik.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Enrico Fermi · Se mer »

Eric Cornell

Eric Cornell 2015. Eric Allin Cornell, född 19 december 1962 i Palo Alto, Kalifornien, är en amerikansk nobelpristagare i fysik år 2001.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Eric Cornell · Se mer »

Ernest Lawrence

Ernest Lawrence till höger med Robert Oppenheimer och Enrico Fermi. Ernest Orlando Lawrence, född 8 augusti 1901 i Canton i South Dakota, död 27 augusti 1958 i Palo Alto i Kalifornien, var en amerikansk fysiker som medverkade i Manhattanprojektet.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Ernest Lawrence · Se mer »

Ernest Walton

Ernest Thomas Sinton Walton, född 6 oktober 1903 i Dungarvan i County Waterford, Irland, död 25 juni 1995 i Belfast, var en irländsk fysiker som belönades med Nobelpriset i fysik 1951 tillsammans med Sir John Douglas Cockcroft.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Ernest Walton · Se mer »

Ernst Ruska

Ruskas elektronmikroskop på Deutsches Museum i München. Ernst Ruska, född 25 december 1906 i Heidelberg, död 25 maj 1988 i Västberlin, var en tysk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Ernst Ruska · Se mer »

Erwin Schrödinger

Erwin Schrödinger, född 12 augusti 1887 i Wien, död 4 januari 1961 i Wien, var en österrikisk teoretisk fysiker, som bidrog till utvecklandet av kvantmekaniken och speciellt vågteorin inom densamma.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Erwin Schrödinger · Se mer »

Eugene Wigner

Eugene Wigner Eugene Paul Wigner (ungersk namnform Wigner Pál Jenő), född i Budapest 17 november 1902, död i Princeton 1 januari 1995, var en ungerskfödd fysiker och matematiker som verkade i Tyskland och USA.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Eugene Wigner · Se mer »

Felix Bloch

Felix Bloch, född 23 oktober 1905, död 10 september 1983, amerikansk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Felix Bloch · Se mer »

Ferdinand Braun

Ferdinand Braun Karl Ferdinand Braun, född 6 juni 1850 i Fulda, Tyskland, död 20 april 1918 i New York, var en tysk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Ferdinand Braun · Se mer »

Finstrukturkonstanten

Finstruktur av väteatomens energinivåer - relativistiska korrektioner på Bohrs atommodell Finstrukturkonstanten är en dimensionslös storhet (betecknas &#x3B1) som enligt moderna tolkningar anger den elektromagnetiska kraftens styrka.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Finstrukturkonstanten · Se mer »

Flytande kristall

Flytande kristaller (en. liquid crystals) är en klass av molekyler som under vissa omständigheter har faser som uppvisar ett isotropiskt och flödeslikt beteende, och under andra omständigheter uppvisar direkt motsatsen; anisotropisk strukturlik ordning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Flytande kristall · Se mer »

Fotoelektrisk effekt

Fotoelektrisk effekt: Inkommande elektromagnetisk strålning slår ut elektroner ur metallen. Den fotoelektriska effekten är ett fysikaliskt fenomen, som bygger på kvantmekanik, där elektroner emitteras från ett ämne då det belyses med elektromagnetisk strålning av tillräckligt hög frekvens.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Fotoelektrisk effekt · Se mer »

Fotografi

'''Principen för en hålkamera eller camera obscura.''' Ljus som reflekteras från ett objekt passerar ett hål och bildar en uppochnervänd bild. '''Subtraktiv färgblandning är en grundläggande teknik i färgfotografi.'''Det är ''bakgrundens färg'' som separeras till tre primärfärger. Om ingenting släpps igenom blir det svart. Fotografi är vetenskapen om framställning och behandling av fotografier.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Fotografi · Se mer »

François Englert

François Englert, född 6 november 1932 i Etterbeek, är en belgisk teoretisk fysiker som har gjort viktiga bidrag till teorin om Higgsmekanism.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och François Englert · Se mer »

Franck-Hertz försök

Franck-Hertz försök var ett fysikexperiment som stöder Bohrs atommodell, en föregångare till kvantmekanik.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Franck-Hertz försök · Se mer »

Frank Wilczek

Frank Wilczek, född 15 maj 1951 i Mineola, New York, är en amerikansk teoretisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Frank Wilczek · Se mer »

Frankrike

Reliefkarta över Frankrike Karta med franska städer Eiffeltornet är kanske Frankrikes mest kända landmärke. Frankrike, karta Frankrike (France), formellt Republiken Frankrike, alternativt Franska republiken (République française), är en republik i Västeuropa. Frankrike har kust mot Atlanten, Engelska kanalen och Medelhavet. I söder gränsar landet mot Spanien och Andorra, åt öster mot Italien, Monaco och Schweiz, och åt nordost mot Tyskland, Luxemburg och Belgien. Frankrike består även av fem departement utanför Europa (Frankrikes utomeuropeiska departement): Franska Guyana med gräns mot Brasilien och Surinam, ögruppen Guadeloupe och ön Martinique i Västindien samt öarna Réunion och Mayotte öster om Madagaskar. Dessa departement utgör integrerade delar av Republiken Frankrike. Därutöver tillkommer de utomeuropeiska förvaltningsområdena (collectivité d'outre-mer) Franska Polynesien, Saint-Barthélemy, Saint-Martin, Saint-Pierre och Miquelon och Wallis- och Futunaöarna, vilka har mer självstyre. Franska sydterritorierna och Clippertonön utgör utomeuropeiska territorier (territoire d'outre-mer) och båda saknar permanent befolkning. Nya Kaledonien har sui generis-status i Frankrike och är varken ett utomeuropeiskt förvaltningsområde eller departement. Samtliga utomeuropeiska territorier och regioner utgör del av Europeiska unionen som territorier associerade med Europeiska unionen. Frankrikes europeiska fastlandsdel brukar sägas ha sex kanter, tre kuster och tre landgränser, och benämns därför ofta "l'hexagone", hexagonen. Med sina 82 miljoner internationella turistankomster 2007 är Frankrike världens populäraste turistdestination. Den franska revolutionen gav deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, som än idag uttrycker republikens främsta ideal. Frankrike var en av initiativtagarna till bildandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, som senare utvecklades till Europeiska gemenskapen och Europeiska unionen. Frankrike är medlem av militäralliansen Nato sedan den bildades 1949. Landet utgör en av de fem permanenta medlemmarna vid säkerhetsrådet i Förenta nationerna, och är en av världens kärnvapenmakter.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Frankrike · Se mer »

Frederick Reines

Frederick Reines Frederick Reines, född 16 mars 1918 i Paterson, New Jersey, död 26 augusti 1998 i Orange, Kalifornien.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Frederick Reines · Se mer »

Frits Zernike

Frits Zernike Frits Zernike, född i Amsterdam 16 juli 1888, död i Amersfoort 10 mars 1966, var en nederländsk fysiker och professor vid universitetet i Groningen.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Frits Zernike · Se mer »

Gabriel Lippmann

Gabriel Lippmann Gabriel Jonas Lippmann, född 16 augusti 1845 i Bonnevoie, Luxemburg, död 13 juli 1921, var en fysiker född i Luxembourg av franska föräldrar.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Gabriel Lippmann · Se mer »

George E. Smith

George Elwood Smith, född 10 maj 1930 i White Plains, är en amerikansk fysiker, som tilldelades Nobelpriset i fysik 2009 "för uppfinningen av en avbildande halvledarkrets – CCD-detektorn".

Ny!!: Nobelpriset i fysik och George E. Smith · Se mer »

George F. Smoot

George Fitzgerald Smoot, född 20 februari 1945 i Yukon, Florida, är en amerikansk fysiker, som tilldelades Nobelpriset i fysik 2006 tillsammans med John C. Mather "för upptäckten av den kosmiska bakgrundsstrålningens svartkroppsform och anisotropi".

Ny!!: Nobelpriset i fysik och George F. Smoot · Se mer »

George Paget Thomson

George Paget Thomson, född 3 maj 1892 i Cambridge, död 10 september 1975 i Cambridge, var en brittisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och George Paget Thomson · Se mer »

Georges Charpak

Georges Charpak 2005 Schema av en trådkammare: en partikel T passerar några trådar W mellan katodplattor P; elektriska pulsar visas efter förstärkare A. Georges Charpak, född 1 augusti 1924 i Dąbrowica, Polen) (nuvarande Dubrovytsia, Ukraina), död 29 september 2010 i Paris, var en fransk nobelpristagare i fysik 1992. Han fick priset med motiveringen "för hans uppfinning och utveckling av partikeldetektorer, särskilt flertrådsproportionalkammaren". Charpaks familj flyttade från Polen till Paris när han var 7 år gammal. Under andra världskriget deltog han i den franska motståndsrörelsen och fängslades 1943. 1944 deporterades han till koncentrationslägret i Dachau, där han blev kvar till krigets slut 1945. Han blev fransk medborgare 1946. Charpak tog doktorsexamen vid Collège de France, Paris 1955. 1959 började han arbeta vid CERN i Genève och 1984 blev han Joliot-Curie professor vid École Normale Supérieure de Physique et Chimie i Paris. Han blev medlem i franska vetenskapsakademin 1985. Charpaks uppfinning, flertrådsproportionalkammaren, möjliggör upptäckten av mycket kortlivade och sällsynta partiklar. Detektorn levererar data direkt till anslutna datorer som kan analysera en mycket stor mängd data. Detta gör det möjligt att studera förlopp med både större upplösning och tätare tidsintervall än som tidigare var möjligt med till exempel bubbelkammare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Georges Charpak · Se mer »

Gerard 't Hooft

Gerard 't Hooft, 2008 Gerardus 't Hooft, född 5 juli 1946 i Den Helder, är en nederländsk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik år 1999.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Gerard 't Hooft · Se mer »

Gerd Binnig

Gerd Binnig, född 20 juli 1947.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Gerd Binnig · Se mer »

Grafen

Grafen är ett skikt kolatomer ordnade i ett hönsnätsmönster. Grafen /grafén/ är en allotrop av grundämnet kol, som till stora delar har samma egenskaper och uppbyggnad som grafit.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Grafen · Se mer »

Gravitationsvåg

Se även Gravitationsvåg (flödesdynamik). Gravitationsvåg avser inom fundamental fysik gravitationsstrålning som uppträder som krusningar i krökningen av rumtiden som från källan utbreder sig som vågor.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Gravitationsvåg · Se mer »

Gruppteori

Gruppteori är inom abstrakt algebra, studiet av de algebraiska strukturer som kallas grupper.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Gruppteori · Se mer »

Guglielmo Marconi

Guglielmo Marconi, född 25 april 1874 i Bologna, Emilia-Romagna, Italien, död 20 juli 1937 i Rom, Italien, var en italiensk uppfinnare och fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Guglielmo Marconi · Se mer »

Gustaf Dalén

Nils Gustaf Dalén, född 30 november 1869 i Stenstorp, Skaraborgs län, död 9 december 1937 på Lidingö, var en svensk civilingenjör, uppfinnare och företagsledare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Gustaf Dalén · Se mer »

Gustav Hertz

Gustav Hertz Gustav Hertz, född 22 juli 1887 i Hamburg, död 30 oktober 1975 i Berlin, var en tysk vetenskapsman, professor och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Gustav Hertz · Se mer »

H. David Politzer

Hugh David Politzer, född 31 augusti 1949 i New York i New York, är en amerikansk fysiker som är anställd vid California Institute of Technology (Caltech) i Pasadena i Kalifornien.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och H. David Politzer · Se mer »

Halleffekt

Diagram som förklarar Halleffekt, där de blå partiklarna (1) föreställer elektroner, som rör sig från batteriets minuspol till dess pluspol. I figur '''A''' avlänkar Lorentzkraften elektronerna till plattans översida som bli blå (negativ). I '''B''' och '''C''' avlänkas elektronerna till undersidan eftersom strömriktning eller fältriktning har ändrat riktning. I '''D''' är både ström- och magnet-fältet omvända jämfört med A, därför avlänkas elektronerna till översidan igen. Halleffekt är fenomenet att strömförande ledare i magnetfält får en potentialskillnad (Hallspänning) vinkelrätt mot strömriktningen.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Halleffekt · Se mer »

Hannes Alfvén

Hannes Olof Gösta Alfvén, född 30 maj 1908 i S:t Olai församling i Norrköping, död 2 april 1995 i Djursholm, var en svensk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1970.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Hannes Alfvén · Se mer »

Hans Bethe

Hans Bethe Hans Albrecht Bethe, född 2 juli 1906 i Strassburg, död 6 mars 2005 i Ithaca, New York, USA, var en tysk-amerikansk fysiker som mottog 1967 års Nobelpris i fysik för sin teori om energiproduktionen i stjärnor.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Hans Bethe · Se mer »

Hans G. Dehmelt

Hans Georg Dehmelt, född 9 september 1922 i Görlitz i Tyskland, död 7 mars 2017 i Seattle i USA, var en tysk-amerikansk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik år 1989.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Hans G. Dehmelt · Se mer »

Högtemperatursupraledare

Högtemperatursupraledare är material som är supraledande vid temperaturer över kokpunkten för flytande kväve (-196 °C eller 77 K), den kryogeniska temperatur som är lättast att uppnå, till skillnad mot vanliga supraledare som når detta tillstånd endast om de når temperaturer på ett fåtal kelvin.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Högtemperatursupraledare · Se mer »

Heike Kamerlingh Onnes

Heike Kamerlingh Onnes. Heike Kamerlingh Onnes, född 21 september 1853 i Groningen, död 21 februari 1926 i Leiden, var en nederländsk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1913 för sin forskning på materia vid mycket låga temperaturer.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Heike Kamerlingh Onnes · Se mer »

Heinrich Rohrer

Heinrich Rohrer. Heinrich Rohrer, född 6 juni 1933 i Buchs, Sankt Gallen, död 16 maj 2013 i Wollerau, Schwyz, var en schweizisk nobelpristagare i fysik 1986.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Heinrich Rohrer · Se mer »

Helium

Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Helium · Se mer »

Helium-3

Helium-3, He-3, ibland tralphium, är en stabil isotop av helium vars kärna består av två protoner och en neutron.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Helium-3 · Se mer »

Hendrik Lorentz

Hendrik Antoon Lorentz, född 18 juli 1853 i Arnhem, död 4 februari 1928 i Haarlem, var en nederländsk matematiker och fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Hendrik Lorentz · Se mer »

Henri Becquerel

Antoine Henri Becquerel, född 15 december 1852 i Paris, död 25 augusti 1908 i Le Croisic i Loire-Atlantique, var en fransk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik år 1903.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Henri Becquerel · Se mer »

Henry Way Kendall

Henry Way Kendall, född 9 december 1926 i Boston, Massachusetts, död 15 februari 1999 i Wakulla Springs State Park, Florida, var en amerikansk amerikansk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1990.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Henry Way Kendall · Se mer »

Herbert Kroemer

Herbert Kroemer, född 25 augusti 1928 i Weimar, Tyskland, är en tysk nobelpristagare i fysik år 2000.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Herbert Kroemer · Se mer »

Hideki Yukawa

Hideki Yukawa Hideki Yukawa (湯川 秀樹), född 23 januari 1907 i Tokyo, död 8 september 1981 i Tokyo, var en japansk teoretisk fysiker och nobelpristagare i fysik.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Hideki Yukawa · Se mer »

Hiroshi Amano

Hiroshi Amano (天野 浩), född 11 september 1960 i Hamamatsu, är en japansk fysiker, som tillsammans med Isamu Akasaki och Shuji Nakamura tilldelades nobelpriset i fysik 2014 för "uppfinningen av effektiva blå lysdioder vilka möjliggjort ljusstarka och energisnåla vita ljuskällor", s.k. LED-lampor.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Hiroshi Amano · Se mer »

Holografi

Holografi (av grekiskans holo.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Holografi · Se mer »

Horst L. Störmer

Horst Störmer Horst Ludwig Störmer, född i Frankfurt am Main 6 april 1949, är en tysk nobelpristagare i fysik år 1998.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Horst L. Störmer · Se mer »

Igor Jevgenjevitj Tamm

Igor Tamm Igor Jevgenjevitj Tamm (Игорь Евгеньевич Тамм), född i Vladivostok 8 juli 1895, död i Moskva 12 april 1971, var en sovjetisk fysiker och Nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Igor Jevgenjevitj Tamm · Se mer »

Ilja M. Frank

Ilja Frank Ilja Michajlovitj Frank, född i Sankt Petersburg den 22 oktober 1908, död i Moskva den 22 juni 1990, var en sovjetisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Ilja M. Frank · Se mer »

Integrerad krets

Ett EPROM-chip i en integrerad krets. En integrerad krets (IC), är en elektronisk krets där komponenterna tillverkas tillsammans, till skillnad från en traditionell krets, där komponenterna är tillverkade var för sig och sedan ansluts till varandra.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Integrerad krets · Se mer »

Invar

Klossar av invar. Invar är en legering av järn (64 %) och nickel (36 %) med något kol och krom.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Invar · Se mer »

Isamu Akasaki

Isamu Akasaki (japanska: 赤崎 勇 Akasaki Isamu), född 30 januari 1929 i Kagoshimaprefekturen, är en japansk ingenjör, forskare och nobelpristagare, känd som uppfinnaren av den ljusstarka blåa galliumnitridbaserade p-n-övergång-lysdioden 1989 och vidareutvecklingar av den.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Isamu Akasaki · Se mer »

Isidor Isaac Rabi

Isidor Isaac Rabi Isidor Isaac Rabi, född 29 juli 1898 i en judisk familj i Rymanów i Galizien (dagens Polen), död 11 januari 1988 i New York i New York, var en amerikansk fysiker som ursprungligen kom från Österrike-Ungern.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Isidor Isaac Rabi · Se mer »

Ivar Giæver

Ivar Giæver. Ivar Giæver, född 5 april, 1929 i Bergen i Norge, är en norsk-amerikansk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Ivar Giæver · Se mer »

J. Georg Bednorz

Johannes Georg Bednorz, född 16 maj 1950, är en tysk fysiker vid IBM Zurich Research Laboratory.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och J. Georg Bednorz · Se mer »

J. Hans D. Jensen

J.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och J. Hans D. Jensen · Se mer »

J. Michael Kosterlitz

John Michael Kosterlitz, född 1942 i Aberdeen i Skottland, är en brittisk professor i fysik vid Brown University och son till biokemisten Hans Kosterlitz.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och J. Michael Kosterlitz · Se mer »

J.J. Thomson

J.J. Thomson Joseph John Thomson, född 18 december 1856 i Cheetham Hill nära Manchester, död 30 augusti 1940 i Cambridge, var en brittisk fysiker verksam i Cambridge.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och J.J. Thomson · Se mer »

Jack S. Kilby

Jack St.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Jack S. Kilby · Se mer »

Jack Steinberger

Jack Steinberger Jack Steinberger, född 25 maj 1921 i Bad Kissingen, Bayern i Tyskland är en amerikansk nobelpristagare i fysik år 1988.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Jack Steinberger · Se mer »

James Chadwick

James Chadwick 1945 Sir James Chadwick, född 20 oktober 1891 i Bollington, Cheshire, död 24 juli 1974 i Cambridge, Cambridgeshire, var en brittisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och James Chadwick · Se mer »

James Cronin

James Cronin (Vietnam, 2006). James Watson Cronin, född 29 september 1931 i Chicago, Illinois, död 25 augusti 2016 i Saint Paul, Minnesota, var en amerikansk fysiker som erhöll Nobelpriset i fysik 1980.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och James Cronin · Se mer »

James Franck

James Franck James Franck, Chicago 1952 James Franck, född 26 augusti 1882 i Hamburg, död 21 maj 1964 i Göttingen, var en tysk-amerikansk fysiker som tillsammans med Gustav Hertz fick Nobelpriset i fysik 1925 för sin forskning på elektronstrukturen i atomer (Franck-Hertz försök).

Ny!!: Nobelpriset i fysik och James Franck · Se mer »

James Rainwater

Leo James Rainwater, född 9 december 1917 i Council, i Adams County, Idaho, död 31 maj 1986 i New York i New York, var en amerikansk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och James Rainwater · Se mer »

Japan

Japan (日本 Nihon eller Nippon; formellt 日本国 eller Nihon-koku eller; bokstavligt staten Japan) är en östat och konstitutionell monarki (kejsardöme) i Östasien.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Japan · Se mer »

Jättemagnetoresistans

år.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Jättemagnetoresistans · Se mer »

Jean Baptiste Perrin

Jean Baptiste Perrin 1926. Jean Baptiste Perrin, född 30 september 1870 i Lille, död 17 april 1942 i New York, var en fransk fysiker som fick Nobelpriset i fysik 1926 för sitt arbete med att visa att materien består av atomer.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Jean Baptiste Perrin · Se mer »

Jerome I. Friedman

Jerome I. Friedman (2016) Jerome Isaac Friedman, född 28 mars 1930 i Chicago, Illinois, är en amerikansk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1990.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Jerome I. Friedman · Se mer »

Johannes Diderik van der Waals

J D van der Waals Johannes Diderik van der Waals, född 23 november 1837 i Leiden, död 8 mars 1923 i Amsterdam, var en nederländsk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Johannes Diderik van der Waals · Se mer »

Johannes Stark

Johannes Stark 1919 Johannes Stark, född 15 april 1874 i Schickenhof (numera Freihung) i Bayern, död 21 juni 1957 i Traunstein, Bayern, var en tysk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Johannes Stark · Se mer »

John Bardeen

John Bardeen John Bardeen, född 23 maj 1908 i Madison, Wisconsin, död 30 januari 1991 i Boston, Massachusetts, var en amerikansk fysiker och dubbel nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och John Bardeen · Se mer »

John C. Mather

John C. Mather John C. Mather, född 7 augusti 1946 i Roanoke, Virginia, är en amerikansk fysiker verksam vid NASA:s Goddard Space Flight Center i Maryland.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och John C. Mather · Se mer »

John Cockcroft

John Cockcroft John Douglas Cockcroft, född 27 maj 1897 i Todmorden, West Yorkshire, död 18 september 1967 i Cambridge, var en brittisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och John Cockcroft · Se mer »

John H. van Vleck

John Hasbrouck van Vleck, född 13 mars 1899 i Middletown, Connecticut, död 27 oktober 1980 i Cambridge, Massachusetts, var en amerikansk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och John H. van Vleck · Se mer »

John L. Hall

John L. Hall, juli 2012. John L. Hall, född 21 augusti 1934 i Denver, Colorado, är en amerikansk fysiker vid University of Colorado i Boulder.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och John L. Hall · Se mer »

John Strutt, 3:e baron Rayleigh

John William Strutt, 3:e baron Rayleigh, född 12 november 1842 i Langford Grove nära Maldon i Essex, död 30 juni 1919 i Witham i Essex, var en brittisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och John Strutt, 3:e baron Rayleigh · Se mer »

Jonosfär

Polarsken (norrsken) är ljus som utsänds från jonosfären där den träffas av energirika partiklar, mest elektroner, från magnetosfären. Jonosfär (engelska ionosphere), den del av en himlakropps övre atmosfär som joniseras av strålning från rymden och därför utgörs av ett plasma.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Jonosfär · Se mer »

Joseph Taylor

Joseph Taylor med fru Marietta Taylor, 2008 Joseph Hooton Taylor, Jr., född i Philadelphia, Pennsylvania 29 mars 1941, är en amerikansk radioastronom och nobelpristagare i fysik 1993.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Joseph Taylor · Se mer »

Josephsoneffekt

Josephson-effekt är ett fenomen i kvantfysiken, som beskriver en tunnelström mellan två supraledare, åtskilda av en ytterst tunn isolerande barriär.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Josephsoneffekt · Se mer »

Julian Schwinger

Julian Schwinger. Julian Schwinger, född i New York 12 februari 1918, död 16 juli 1994 i Los Angeles, var en amerikansk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Julian Schwinger · Se mer »

K. Alexander Müller

Alex Müller, 2001 Karl Alexander Müller, född i Basel 20 april 1927, är en schweizisk nobelpristagare i fysik 1987.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och K. Alexander Müller · Se mer »

Kai Siegbahn

Kai Manne Börje Siegbahn, född 20 april 1918 i Lund, död 20 juli 2007 i Ängelholm, var en svensk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Kai Siegbahn · Se mer »

Kanada

Kanada (engelska och franska: Canada) är ett land i Nordamerika.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Kanada · Se mer »

Kaon

Kaonen (även K-meson) tillhör familjen mesoner, det finns fyra olika kaoner.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Kaon · Se mer »

Kärnfysik

Alla kända nuklider och deras halveringstider Kärnfysik, den del av fysiken som berör atomkärnorna, deras beståndsdelar, struktur, dynamik och de krafter som verkar på och inom dem.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Kärnfysik · Se mer »

Kärnmagnetisk resonans

En NMR-spektrometer Kärnmagnetisk resonans, även kallat magnetresonans, kärnspinnresonans eller NMR (från engelska nuclear magnetic resonance) är ett atomfysiskt fenomen som används flitigt inom sjukvård (i magnetresonanstomografi), organisk kemi och biokemi.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Kärnmagnetisk resonans · Se mer »

Kärnreaktion

En kärnreaktion är en ämnesomvandling där en atomkärna, genom att reagera med en annan partikel, genomgår en förändring och bildar en eller flera produkter.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Kärnreaktion · Se mer »

Kenneth G. Wilson

Kenneth Geddes Wilson, född 8 juni 1936 i Waltham, Massachusetts, död 15 juni 2013 i Saco, Maine, var en amerikansk fysiker vid Cornell University i Ithaca, New York.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Kenneth G. Wilson · Se mer »

Kina

Kina, officiellt namn Folkrepubliken Kina, är det till ytan största landet i Östasien och världens folkrikaste land med 1,4 miljarder invånare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Kina · Se mer »

Kip Thorne

Kip Thorne, född 1 juni 1940 i Logan i Utah, är en amerikansk teoretisk fysiker, känd för sina bidrag inom gravitationsfysik och astrofysik.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Kip Thorne · Se mer »

Klaus von Klitzing

Klaus von Klitzing Klaus von Klitzing, född i Środa Wielkopolska 28 juni 1943, tysk nobelpristagare i fysik 1985.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Klaus von Klitzing · Se mer »

Koherens (fysik)

Koherens är en egenskap hos vågor som beskriver hur väl en vågs fas korrelerar över hela vågen (autokorrelation) eller med en annan vågs fas.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Koherens (fysik) · Se mer »

Konstantin Novoselov

Sir Konstantin ”Kostia” Sergejevitj Novoselov (ryska: Константин Сергеевич Новосёлов), född 23 augusti 1974 i Nizjnij Tagil, är en rysk fysiker verksam vid University of Manchester i England.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Konstantin Novoselov · Se mer »

Kosmisk bakgrundsstrålning

K. Fluktuationer i den kosmiska bakgrundsstrålningen, uppmätta av WMAP (2006). Färgskalan har en bredd på ± 0,2 millikelvin. I mikrovågsområdet ser man ljuset från tiden då universum blev transparent, och var cirka 1000 gånger mindre än idag. titel.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Kosmisk bakgrundsstrålning · Se mer »

Kosmiska partiklar

De kosmiska partiklarnas flöde som funktion av energi. Kosmiska partiklar, kosmisk strålning, atomära och subatomära partiklar som rör sig genom universum i hastigheter nära ljusets hastighet.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Kosmiska partiklar · Se mer »

Kritisk punkt (termodynamik)

Fasdiagram för koldioxid; den kritiska punkten ligger vid slutet av gränslinjen mellan vätska och gas. En kritisk punkt är de förhållanden (temperatur, tryck) bortom vilken skillnaden mellan vätska och gas upphör och ämnet blir superkritiskt.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Kritisk punkt (termodynamik) · Se mer »

Kungliga Vetenskapsakademien

Kungl. Vetenskapsakademien Linnésalen på Vetenskapsakademien Kungl.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Kungliga Vetenskapsakademien · Se mer »

Kvantelektrodynamik

Kvantelektrodynamik (QED efter engelska Quantum electrodynamics) är en fysikalisk teori grundad på kvantfysik och elektrodynamik som kan sägas vara en tillämpning av kvantfältteori på elektromagnetiska fält.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Kvantelektrodynamik · Se mer »

Kvantmekanik

Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Kvantmekanik · Se mer »

Kvark

En kvark är inom kvantfysiken en elementarpartikel som tillsammans med en eller flera andra kvarkar bygger upp den grupp partiklar som kallas hadroner.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Kvark · Se mer »

Laser

Laser Laser är en teknik som genom stimulerad emission skapar ljusstrålar som är enfärgade (monokroma), koherenta (ljusvågorna är i fas), har en riktning och har stark intensitet.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Laser · Se mer »

Laserkylning

Laserns kraft som funktion av atomens hastighet Laserkylning är en metod för att sänka temperaturen i en gas med hjälp av ljus.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Laserkylning · Se mer »

Lawrence Bragg

Bragg designade bland annat röntgenspektrometern. Sir William Lawrence Bragg, född 31 mars 1890 i Adelaide i Australien, död 1 juli 1971 i Waldringfield nära Ipswich i Suffolk, var en brittisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Lawrence Bragg · Se mer »

Leo Esaki

Leo Esaki (江崎 玲於奈 Esaki Reona), född 12 mars 1925 i Osaka Japan, är en japansk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Leo Esaki · Se mer »

Leon Cooper

Leon Cooper 2007. Leon Neil Cooper, född 28 februari 1930, är en amerikansk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Leon Cooper · Se mer »

Leon M. Lederman

Leon Lederman Leon M. Lederman, född 15 juli 1922 i New York i New York, är en amerikansk fysiker som tillsammans med Melvin Schwartz och Jack Steinberger mottog nobelpristagare i fysik år 1988, med motiveringen "för metoden med neutrinostrålar och påvisandet av leptonernas dubblettstruktur genom upptäckten av myonneutrinon".

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Leon M. Lederman · Se mer »

Lev Landau

Lev Davidovitj Landau (ryska: Ле́в Дави́дович Ланда́у), född 22 januari 1908 i Baku (Azerbajdzjan), död i Moskva 1 april 1968, var en sovjetisk teoretisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Lev Landau · Se mer »

LIGO

En arm av LIGO-interferometern LIGO (förk. av "Laser Interferometer Gravitational-Wave Observatory") är en anläggning för att detektera gravitationsvågor.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och LIGO · Se mer »

Lista över Sveriges regenter

En tavla över regenterna i Sverige från 1521 till 1907 (några kungar var först riksföreståndare). Följande lista över Sveriges regenter redogör för de personer som har varit regenter (kungar, regerande drottningar eller riksföreståndare/rikshövitsmän) i kungariket Sverige sedan slutet av 900-talet.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Lista över Sveriges regenter · Se mer »

Louis de Broglie

Louis de Broglie. Louis-Victor Pierre Raymond de Broglie eller oftare bara Louis de Broglie, född den 15 mars 1892, död den 19 mars 1987, var en fransk fysiker och sjunde hertigen de Broglie.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Louis de Broglie · Se mer »

Louis Néel

Louis Eugène Félix Néel, född 22 november 1904 i Lyon, död 17 november 2000 i Brive-la-Gaillarde, var en fransk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Louis Néel · Se mer »

Luis Alvarez

Alvarez som doktorand hos Arthur Compton vid University of Chicago 1933. Luis Walter Alvarez, född 13 juni 1911 i San Francisco, död 1 september 1988 i Berkeley, Kalifornien, var en amerikansk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Luis Alvarez · Se mer »

Magnetisk dipol

Magnetiskt moment '''m''' av en ringström ''I'' med area ''a'' En magnetisk dipol är ett fysikaliskt objekt som har ett magnetiskt dipolmoment.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Magnetisk dipol · Se mer »

Magnetism

Magnetfält kring en stavformig magnet, synliggjord genom järnfilspån Magnetism är ett fysikaliskt fenomen genom vilket ett material utövar attraktiva eller repulsiva krafter på andra material.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Magnetism · Se mer »

Magnetohydrodynamik

Magnetohydrodynamik, ofta förkortat MHD, är den vetenskap som studerar hur elektriskt ledande vätskor eller gaser uppför sig i magnetfält.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Magnetohydrodynamik · Se mer »

Makoto Kobayashi

Makoto Kobayashi, född 7 april 1944 i Nagoya, är en japansk fysiker känd för sitt arbete inom partikelfysiken med CP-brott.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Makoto Kobayashi · Se mer »

Manne Siegbahn

Karl Manne Georg Siegbahn, född 3 december 1886 i Örebro, död 26 september 1978 i Stockholm, var en svensk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1924 "för sina upptäckter och forskning inom fältet röntgenemissionspektroskopi".

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Manne Siegbahn · Se mer »

Maria

Maria är ett kvinnonamn, och en grekisk eller latinsk form av det ursprungliga arameiska namnet Mariam, (hebreiska Mirjam, arabiska Maryam).

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Maria · Se mer »

Maria Goeppert-Mayer

Maria Goeppert-Mayer och Gustaf VI Adolf på Nobelfesten 1963. Maria Goeppert-Mayer, född 28 juni 1906 (som Maria Göppert), död 20 februari 1972, var en tysk-amerikansk teoretisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Maria Goeppert-Mayer · Se mer »

Marie Curie

Nobelprisdiplomet från 1911. Pierre och Marie Curie 1906. Monument i Lublin. Marie Salomea Skłodowska Curie, född Maria Skłodowska 7 november 1867 i Warszawa i Polen, Kejsardömet Ryssland, död 4 juli 1934 på Sancellemoz sanatorium i Passy i Haute-Savoie i Frankrike, var en polsk-fransk kemist och fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Marie Curie · Se mer »

Martin L. Perl

Martin Perl Martin Lewis Perl, född 24 juni 1927 i Brooklyn i New York, död 30 september 2014 i Palo Alto i Kalifornien, var en amerikansk nobelpristagare i fysik 1995.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Martin L. Perl · Se mer »

Martin Ryle

Sir Martin Ryle, född i Brighton 27 september 1918, död i Cambridge, Cambridgeshire 20 oktober 1984, engelsk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Martin Ryle · Se mer »

Martinus J.G. Veltman

Martinus J.G. Veltman, född 27 juni 1931 i Waalwijk, är en nederländsk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Martinus J.G. Veltman · Se mer »

Masatoshi Koshiba

Masatoshi Koshiba (japanska 小柴 昌俊 Koshiba Masatoshi), född 19 september 1926 i Toyohashi, Aichi, är en japansk astrofysiker som mottog Nobelpriset i fysik 2002.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Masatoshi Koshiba · Se mer »

Maser

---- En maser är en anordning som producerar koherent elektromagnetisk strålning som förstärks genom stimulerad emission.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Maser · Se mer »

Masspektrometri

En SIMS masspektrometer, modell IMS 3f. Masspektrometri, ofta förkortat som MS, är en teknik för att separera joner i gasfas från varandra utifrån deras förhållande mellan massa och laddning (m/z).

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Masspektrometri · Se mer »

Max Born

Max Born, född 11 december 1882 i Breslau, död 5 januari 1970 i Göttingen, var en tysk matematiker och fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1954.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Max Born · Se mer »

Max Planck

Max Karl Ernst Ludwig Planck, född 23 april 1858 i Kiel, död 4 oktober 1947 i Göttingen, var en tysk teoretisk fysiker och främste upphovsman till kvantteorin, vilket också gav honom Nobelpriset i fysik 1918.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Max Planck · Se mer »

Max von Laue

Max von Laue och ett Laue-diffraktionsmönster. Max Theodore Felix von Laue, född 9 oktober 1879 i Pfaffendorf nära Koblenz, död 24 april 1960 i Västberlin, var en tysk fysiker och nobelpristagare i fysik 1914 för upptäckten av röntgendiffraktion i kristaller.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Max von Laue · Se mer »

Mössbauer-effekten

Mössbauer-effekten är ett fenomen inom fysiken, upptäckt av Rudolf Mössbauer 1957, och beskriver resonans och rekylfri emission och absorption av fotoner av bundna atomer.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Mössbauer-effekten · Se mer »

Melvin Schwartz

Melvin Schwartz, född 2 november 1932 i New York i New York, död 28 augusti 2006 i Twin Falls i Twin Falls County i Idaho, var en amerikansk fysiker, nobelpristagare i fysik år 1988.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Melvin Schwartz · Se mer »

Michelson–Morleys experiment

thumb Michelson–Morleys experiment är ett av de viktigaste och mest berömda experimenten i fysikens historia.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Michelson–Morleys experiment · Se mer »

Millikans oljedroppsförsök

Millikans uppställning Robert Millikans oljedroppsförsök är ett klassiskt experiment inom fysiken som först utfördes 1909 och används för att bestämma elementarladdningens storlek.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Millikans oljedroppsförsök · Se mer »

Murray Gell-Mann

Murray Gell-Mann Murray Gell-Mann, född 15 september 1929 i New York, är en amerikansk teoretisk fysiker vid California Institute of Technology i Pasadena, Kalifornien.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Murray Gell-Mann · Se mer »

Nederländerna

Nederländerna (nederländska) är ett land i Västeuropa.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Nederländerna · Se mer »

Neutrino

pion. Neutrinon är en elementarpartikel, som tillhör familjen leptoner och saknar elektrisk laddning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Neutrino · Se mer »

Neutrinoastronomi

Neutrinoastronomi är ett nytt fönster mot universum, som går ut på att studera dels de väldiga flöden av neutriner som når oss från stjärnor i olika stadier av sina livscykler, dels en trolig bakgrundsstrålning av samma ursprung som den elektromagnetiska.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Neutrinoastronomi · Se mer »

Neutrinooscillation

Neutrinooscillationer är ett fenomen i elementarpartikelfysiken som innebär att neutriner, som kan skapas och detekteras i tre väl definierade skilda slag (aromer) kan ändra karaktär på väg från källa till detektor.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Neutrinooscillation · Se mer »

Neutron

Neutronen (n) är en subatomär partikel som tillsammans med protoner bildar en atomkärna.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Neutron · Se mer »

Neutroninfångning

Neutroninfångning är en kärnreaktion där en atomkärna kolliderar med en neutron och de smälter samman till en tyngre atomkärna.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Neutroninfångning · Se mer »

Nevill F. Mott

Sir Nevill Francis Mott, född 30 september 1905 i Leeds, West Yorkshire, död 8 augusti 1996 i Milton Keynes, Buckinghamshire, var en brittisk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Nevill F. Mott · Se mer »

Nicolaas Bloembergen

Nicolaas Bloembergen Nicolaas Bloembergen, född 11 mars 1920 i Dordrecht, Nederländerna, död 5 september 2017 i Tucson, Arizona, var en nederländsk-amerikansk fysiker verksam vid Harvard University i Cambridge, Massachusetts.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Nicolaas Bloembergen · Se mer »

Niels Bohr

Niels Bohr och Albert Einstein i december 1925. Niels Henrik David BohrSvensk uppslagsbok, Malmö 1939, född 7 oktober 1885 i Köpenhamn, död 18 november 1962 i Köpenhamn, var en av 1900-talets främsta atomfysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Niels Bohr · Se mer »

Nikolaj G. Basov

Nikolaj Basov Nikolaj Gennadijevitj Basov (Николай Геннадиевич Басов), född 14 december 1922 i Usman i Lipetsk oblast, död 1 juli 2001 i Moskva, var en sovjetisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Nikolaj G. Basov · Se mer »

Nobelpriset

Nobelpriset är årliga internationella utmärkelser, som av tre svenska och en norsk institution tilldelas personer som "gjort mänskligheten den största nytta" inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Nobelpriset · Se mer »

Norman F. Ramsey

Norman Ramsey (vänster), Francis Perrin (mitten) och Robert R. Wilson (höger), 1970. Norman Foster Ramsey (höger) med atombomben Little Boy, 1945. Norman Foster Ramsey, Jr., född 27 augusti 1915 i Washington, D.C., död 4 november 2011 i Wayland, Massachusetts, var en amerikansk nobelpristagare i fysik år 1989.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Norman F. Ramsey · Se mer »

Nukleon

Nukleon (lat. och eng. nucleus.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Nukleon · Se mer »

Otto Stern

Otto Stern. Otto Stern, född 17 februari 1888 i Sorau (nu Żory), död i Berkeley, Alameda County, Kalifornien 17 augusti 1969 var en tysk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Otto Stern · Se mer »

Owen Chamberlain

Owen Chamberlain, född 10 juli 1920 i San Francisco, Kalifornien, död 28 februari 2006 i Berkeley, Kalifornien, var en amerikansk fysiker som delade Nobelpriset i fysik 1959 med Emilio Segrè för deras upptäckt av antiprotonen.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Owen Chamberlain · Se mer »

Owen Willans Richardson

Niels Bohr och Owen Richardson på Solvaykonferensen 1927 Owen Willans Richardson, född 26 april 1879 i Dewsbury i Yorkshire, död 15 februari 1959 i Alton i Hampshire, var en brittisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Owen Willans Richardson · Se mer »

Paritet

Paritet är inom kvantfysiken en tvåvärdig egenskap som är relaterad till förändringar hos rumskoordinaterna.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Paritet · Se mer »

Partikelfysik

Partikelfysik eller elementarpartikelfysik är den gren inom fysiken som studerar elementarpartiklar, materiens minsta beståndsdelar, och hur dessa växelverkar med varandra.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Partikelfysik · Se mer »

Patrick M.S. Blackett

Patrick Maynard Stuart Blackett, från 1969 Baron Blackett of Chelsea (Lord Blackett), OM CH FRS, född 18 november 1897, död 13 juli 1974, var en brittisk experimentalfysiker, känd för sina arbeten kring kosmisk strålning och paleomagnetism.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Patrick M.S. Blackett · Se mer »

Paul Dirac

Paul Adrien Maurice Dirac, född 8 augusti 1902 i Bristol, död 20 oktober 1984 i Tallahassee, Florida, var en brittisk fysiker, delaktig i att grunda kvantmekaniken, och en av dess största teoretiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Paul Dirac · Se mer »

Pauliprincipen

Pauliprincipen, eller Paulis uteslutningsprincip, innebär att vågfunktionen för ett system av fermioner (ourskiljbara partiklar med halvtaligt spinn) måste vara antisymmetrisk under byte av två av de ingående partiklarna.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Pauliprincipen · Se mer »

Pavel Tjerenkov

Pavel Aleksejevitj Tjerenkov (Павел Алексеевич Черенков), född 28 juli 1904 i Novaja Tjigla, Voronezj, död 6 januari 1990 i Moskva, var en sovjetisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Pavel Tjerenkov · Se mer »

Percy W. Bridgman

Percy Williams Bridgman, född 21 april 1882 i Cambridge, Massachusetts, död 20 augusti 1961, var en amerikansk fysiker som fick Nobelpriset i fysik 1946 för sina studier av hur höga tryck påverkar olika fysikaliska egenskaper.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Percy W. Bridgman · Se mer »

Peter Grünberg

Peter Grünberg, född 18 maj 1939 i Pilsen i Böhmen-Mähren (i nuvarande Tjeckien), död 7 april 2018 i Jülich i Nordrhein-Westfalen, var en tysk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Peter Grünberg · Se mer »

Peter Higgs

Peter Ware Higgs, född 29 maj 1929 i Newcastle upon Tyne, är en brittisk fysiker som föreslog att W- och Z-bosonerna i den elektrosvaga teorin inom partikelfysiken får sina massor genom spontant symmetribrott, i det som nu kallas Higgsmekanismen.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Peter Higgs · Se mer »

Philip W. Anderson

Philip Warren Anderson Philip Warren Anderson, född 13 december 1923 i Indianapolis, Indiana, är en amerikansk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Philip W. Anderson · Se mer »

Philipp Lenard

Philipp Eduard Anton Lenard, född 7 juni 1862 i Pozsony i Kungariket Ungern, Österrike-Ungern, död 20 maj 1947 i Messelhausen, Main-Tauber-Kreis, Baden-Württemberg, var en ungersk-tysk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Philipp Lenard · Se mer »

Pierre Curie

Pierre Curie, född 15 maj 1859 i Paris, död 19 april 1906 i Paris, var en fransk fysikalisk kemist, gift med Marie Curie.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Pierre Curie · Se mer »

Pierre-Gilles de Gennes

Pierre-Gilles de Gennes (2006) Pierre-Gilles de Gennes, född 24 oktober 1932 i Paris, död 18 maj 2007 i Orsay, Essonne, var en fransk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1991.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Pierre-Gilles de Gennes · Se mer »

Pieter Zeeman

Pieter Zeeman, född 25 maj 1865 i Zonnemaire, Schouwen-Duiveland, Zeeland, död 9 oktober 1943 i Amsterdam, var en nederländsk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Pieter Zeeman · Se mer »

Pimeson

En pimeson, π-meson eller pion (uttal), är en meson, det vill säga en partikel som är uppbyggd av två kvarkar.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Pimeson · Se mer »

Pjotr Kapitsa

Pjotr Kapitsa (till vänster) och Nikolaj Semjonov. Målning av Boris Kustodijev 1921. Pjotr Leonidovitj Kapitsa (ryska: Пётр Леонидович Капица), född 9 juli 1894 i Kronstadt, död 8 april 1984 i Moskva, var en sovjetisk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Pjotr Kapitsa · Se mer »

Polykarp Kusch

Polykarp Kusch, född 26 januari 1911 i Blankenburg, hertigdömet Braunschweig, Tyskland, död 20 mars 1993 i Dallas, Texas, var en tysk-amerikansk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Polykarp Kusch · Se mer »

Positron

En positron (antielektron) är elektronens antipartikel.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Positron · Se mer »

Proton

Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Proton · Se mer »

Pulsar

högenergistrålning och så småningom bildas en pulsar med en rotationshastighet på upp till 1000 gånger per sekund. En pulsar (av engelskans pulsating star) eller pulserande stjärna kallas en roterande neutronstjärna som genererar regelbundna pulser av strålning med våglängder från radiostrålning till gammastrålning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Pulsar · Se mer »

Radio

Radiotorn Radio är trådlös överföring av signaler genom modulering av elektromagnetiska vågor med frekvenser lägre än det synliga ljusets.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Radio · Se mer »

Radioaktivitet

Radioaktivitet är ett fysikaliskt fenomen där atomkärnor spontant omvandlas till andra typer av kärnor samtidigt som de avger joniserande strålning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Radioaktivitet · Se mer »

Radioastronomi

Radioteleskopet vid Parkes Observatory i Australien. Det finns 27 radioteleskop i Very Large Array. Radioastronomi är den del av astronomin som studerar radiovågor som kommer till jorden från processer i universum.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Radioastronomi · Se mer »

Rainer Weiss

Rainer Weiss, 2006 Rainer Weiss, född 29 september 1932 i Berlin, Tyskland, är en tysk-amerikansk fysiker och en av de ledande vetenskapsmännen i LIGO-projektet som inrättades för att detektera gravitationsvågor.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Rainer Weiss · Se mer »

Ramanspridning

Ramanspridning är inelastisk spridning av ljus eller annan elektromagnetisk strålning genom växelverkan med elektroniska, magnetiska eller vibrationella excitationer i materia.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Ramanspridning · Se mer »

Raymond Davis Jr.

Raymond Davis Jr. 2001. Raymond Davis Jr., född 14 oktober 1914 i Washington, D.C., död 31 maj 2006 i Blue Point, Suffolk County, New York, var en amerikansk fysiker och mottagare av Nobelpriset i fysik år 2002.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Raymond Davis Jr. · Se mer »

Röntgenastronomi

Röntgenastronomi är en gren av astronomin som studerar elektromagnetisk strålning med fotonenergier i området ca 0,1-100 keV (kiloelektronvolt), motsvarande 1- 0,1 nm (nanometer)i våglängd.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Röntgenastronomi · Se mer »

Röntgenemissionspektroskopi

Röntgenemissionspektroskopi är en experimentell mätmetod där man registrerar röntgenfotoner som ett prov sänder ut (emitterar;se också emissionslinje)) efter att den har exciterats med en annan elementarpartikel eller foton som hade tillräckligt hög energi. Denna excitation försätter en atom i provet i ett tillstånd där en av de inre elektronskalen har frigjorts och är emottagligt för en annan elektron som befinner sig i ett av de yttre skalen. En röntgenfoton kan emitteras när en sådan yttre elektron "faller ner i" (fyller) det tomma elektronskalet. Strålningen kallas för "karaktäristisk" eftersom de inre elektronskalens energinivåer är ganska väl bestämda ("skarpa") och grundämnenas energinivåer välseparerade från varandra.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Röntgenemissionspektroskopi · Se mer »

Röntgenkristallografi

Röntgenkristallografi är en fysikalisk metod som används för att bestämma den tredimensionella strukturen för en kristall; två vanligt förekommande användningsområden är undersökning av kristalliserade protein och av metallers kristallstruktur.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Röntgenkristallografi · Se mer »

Röntgenstrålning

Röntgens bild av Albert von Köllikers hand från 23 januari 1896. En röntgenbild av en bärbar dator från 2010. Röntgenstrålning är en typ av fotonstrålning, det vill säga joniserande elektromagnetisk strålning med kort våglängd (cirka 0,01-10 nm) och höga fotonenergier (100 eV - 100keV).

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Röntgenstrålning · Se mer »

Riccardo Giacconi

Riccardo Giacconi, född 6 oktober 1931 i Genua, Italien, är en italiensk-amerikansk astrofysiker och pionjär inom röntgenastronomi.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Riccardo Giacconi · Se mer »

Richard E. Taylor

Richard E. Taylor, född 2 november 1929 i Medicine Hat i Alberta, Kanada, död 22 februari 2018 i Stanford i Kalifornien, USA, var en kanadensisk fysiker som mottog Nobelpriset i fysik 1990.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Richard E. Taylor · Se mer »

Richard Feynman

Richard Feynman (tvåa från vänster) tillsammans med Robert Oppenheimer under Manhattanprojektet. Richard Phillips Feynman, född 11 maj 1918 i Far Rockaway, Queens, New York, död 15 februari 1988 i Los Angeles, var en amerikansk teoretisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Richard Feynman · Se mer »

Robert A. Millikan

Robert A. Millikan. Robert Andrews Millikan, född i Morrison, Whiteside County, Illinois 22 mars 1868, död i San Marino, Kalifornien 19 december 1953, amerikansk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Robert A. Millikan · Se mer »

Robert B. Laughlin

Robert Laughlin Robert B. Laughlin.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Robert B. Laughlin · Se mer »

Robert C. Richardson

Robert Coleman Richardson, född 26 juni 1937 i Washington, D.C., död 19 februari 2013 i Ithaca, New York, var en amerikansk fysiker och mottagare av Nobelpriset i fysik år 1996.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Robert C. Richardson · Se mer »

Robert Hofstadter

Robert Hofstadter Robert Hofstadter, född i New York 5 februari 1915, död i Stanford 17 november 1990, var en amerikansk fysiker, far till Douglas Hofstadter.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Robert Hofstadter · Se mer »

Robert Schrieffer

John Robert Schrieffer, född i Oak Park, Cook County, Illinois 31 maj 1931, är en amerikansk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Robert Schrieffer · Se mer »

Robert Woodrow Wilson

Wilson och Penzias framför Bell Labs hornantenn varmed de upptäckte kosmisk bakgrundsstrålning. Robert Woodrow Wilson, född 10 januari 1936 i Houston i Texas, är en amerikansk fysiker vid Bell Laboratories i Holmdel, New Jersey.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Robert Woodrow Wilson · Se mer »

Roy J. Glauber

Roy J. Glauber vid Nobelprisutdelningen Roy Jay Glauber född i New York i New York 1 september 1925, är en amerikansk fysiker vid Harvard University.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Roy J. Glauber · Se mer »

Rudolf Mössbauer

Rudolf Mössbauer Rudolf Ludwig Mössbauer, född 31 januari 1929 i München, Bayern, död 14 september 2011 i Grünwald, Bayern, var en tysk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Rudolf Mössbauer · Se mer »

Russell A. Hulse

Russell Hulse Russel A. Hulse, född i New York i New York 28 november 1950, är en amerikansk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Russell A. Hulse · Se mer »

Ryssland

Ryssland (Россия; Rossija), formellt Ryska federationen (Российская Федерация; Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Ryssland · Se mer »

Samuel C.C. Ting

Samuel Chao Chung Ting, amerikansk fysiker och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Samuel C.C. Ting · Se mer »

Saul Perlmutter

Saul Perlmutter, född 22 september 1959 i Champaign-Urbana, Illinois, är en amerikansk astrofysiker vid Lawrence Berkeley National Laboratory.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Saul Perlmutter · Se mer »

Sedimentation

Sedimentation eller sedimentering är den rörelse som en extern kraft får till stånd på molekyler i lösningsmedel eller kolloidala partiklar i ett vätskemedium.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Sedimentation · Se mer »

Serge Haroche

Serge Haroche, född 11 september 1944 i Casablanca i Marocko, är en fransk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Serge Haroche · Se mer »

Sheldon Glashow

Sheldon Glashow Sheldon Lee Glashow, född i New York 5 december 1932, amerikansk fysiker vid Harvard University i Cambridge, Massachusetts.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Sheldon Glashow · Se mer »

Shinichiro Tomonaga

Tomonaga Tomonaga, Shinichirō (朝永 振一郎), född i Tokyo 31 mars 1906, död där 8 juli 1979, var en japansk fysiker, professor i Tokyo.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Shinichiro Tomonaga · Se mer »

Shuji Nakamura

Shuji Nakamura, japanska: 中村 修二 Nakamura Shūji, född 22 maj 1954 i Ikata i prefekturen Ehime, är en japansk-amerikansk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Shuji Nakamura · Se mer »

Simon van der Meer

Simon van der Meer, 1987. Simon van der Meer, född den 24 november 1925 i Haag, död den 4 mars 2011 i Genève, var en nederländsk nobelpristagare i fysik (1984).

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Simon van der Meer · Se mer »

Spektrallinje

Kontinuerligt spektrum Emissionslinjer Absorptionslinjer 'Spektralcirklar' från en kvicksilverlampa fotograferade genom en CD-skiva. Spektrallinjer är ljusa eller mörka linjer i spektrumet från en ljuskälla.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Spektrallinje · Se mer »

Spontant symmetribrott

Spontant symmetribrott i ett enkelt mekaniskt system Spontant symmetribrott är ett fenomen i fysiken där en symmetri hos ett system bryts av grundtillståndet (eller vakuumtillståndet hos en kvantfältteori).

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Spontant symmetribrott · Se mer »

Stark växelverkan

Den starka växelverkan, eller den starka kärnkraften, är en av de fyra kända fundamentala krafterna inom fysiken.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Stark växelverkan · Se mer »

Starkeffekten

Starkeffekten är den förskjutning och uppspaltning av atomers och molekylers spektrallinjer som beror på närvaron av ett yttre statiskt ''elektriskt'' fält.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Starkeffekten · Se mer »

Steven Chu

Steven Chu, född 28 februari 1948 i Saint Louis, Missouri, är en amerikansk fysiker som var USA:s energiminister 2009-2013.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Steven Chu · Se mer »

Steven Weinberg

Steven Weinberg Steven Weinberg, född 3 maj 1933 i New York i New York, är en amerikansk fysiker, som f.n. arbetar som professor i fysik och astronomi vid University of Texas i Austin i Texas.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Steven Weinberg · Se mer »

Stjärna

En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Stjärna · Se mer »

Stockholm

Stockholm är Sveriges huvudstad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Stockholm · Se mer »

Stockholms konserthus

Stockholms konserthus ligger i kvarteret Konserthuset 2 i Stockholms centrum vid Hötorget i hörnet Kungsgatan och Sveavägen.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Stockholms konserthus · Se mer »

Storbritannien

Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Storbritannien · Se mer »

Subramanyan Chandrasekhar

Subrahmanyan Chandrasekhar (tamil: சுப்பிரமணியன் சந்திரசேகர்), född 19 oktober 1910 i Lahore, död 21 augusti 1995 i Chicago, var en tamilsk-amerikansk teoretisk astrofysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Subramanyan Chandrasekhar · Se mer »

Supernova

Resterna efter Keplers supernova, SN 1604 En supernova är en exploderande stjärna.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Supernova · Se mer »

Suprafluiditet

Supraflytande helium-4 rinner över väggar. Suprafluiditet kallas det fenomen som gör att vissa ämnen vid låga temperaturer har en fluid fas som flödar utan viskositet, så kallade suprafluider.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Suprafluiditet · Se mer »

Supraledare

En magnet som svävar över en supraledare och därigenom påvisar Meissnereffekten. O7. Supraledning är ett fenomen i fasta tillståndets fysik som uppträder under en viss kritisk temperatur (ofta betecknad Tc) i vissa material.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Supraledare · Se mer »

Svag växelverkan

W- boson. Svag kärnkraft eller svag växelverkan är en av de fyra fundamentala krafterna i naturen.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Svag växelverkan · Se mer »

Svartkropp

Spektrum av svartkroppsstrålning vid olika temperaturer på en dubbellogaritmisk skala; den gula kurvan visar solens yttemperatur och regnbågen det synliga spektrumet. En svartkropp är ett objekt som absorberar all infallande elektromagnetisk strålning, och därmed inte reflekterar någonting.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Svartkropp · Se mer »

Sveptunnelmikroskop

Grundprincipen för STM. Uppslagsordet STM omdirigerar hit, för Specific Transmission Module för tåg, se ATC och ERTMS, för Svenska Tobaksmonopolet, se Tobaksbolaget. Sveptunnelmikroskop (STM) är ett icke-optiskt mikroskop med tillräckligt bra upplösning för att kunna särskilja atomer.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Sveptunnelmikroskop · Se mer »

Takaaki Kajita

Takaaki Kajita (jap. 梶田隆章, Kajita Takaaki), född 9 mars 1959 i Higashimatsuyama i Saitama prefektur, är en japansk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Takaaki Kajita · Se mer »

Tau-lepton

Möjliga sönderfall av tau-partikeln Tau-leptonen, eller ibland tauonen, är en elementarpartikel, en lepton, den tyngsta släktingen till elektronen.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Tau-lepton · Se mer »

Testamente

Testamente av Alfred Nobel Ett testamente är ett juridiskt bindande dokument som en person skriver för att reglera hur kvarlåtenskapen ska fördelas efter dennes död.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Testamente · Se mer »

Theodor W. Hänsch

Theodor W. Hänsch Theodor Wolfgang Hänsch, född 30 oktober 1941 i Heidelberg i Tyskland, är en tysk fysiker som erhöll nobelpriset i fysik 2005 tillsammans med Roy J. Glauber och John L. Hall.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Theodor W. Hänsch · Se mer »

Tjerenkovstrålning

Det blåa Tjerenkov-ljuset. Tjerenkovstrålning från en laddad partikel som färdas nära ljusets hastighet i ett medium med brytningsindex ''n''.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Tjerenkovstrålning · Se mer »

Topologi

Broarna i Königsberg är ett klassiskt topologiskt problem. Topologi från grekiskans τοπος ("topos": plats, ställe) och λογος ("logos": lära), är en gren inom den moderna matematiken.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Topologi · Se mer »

Toshihide Masukawa

Toshihide Masukawa, född 7 februari 1940 i Nagoya, är en japansk teoretisk fysiker, känd för sina arbeten kring CP-brott.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Toshihide Masukawa · Se mer »

Transistor

Transistor är en halvledarkomponent som används som signalförstärkare, strömbrytare, spänningsreglerare och för signalmodulering, men även andra applikationer förekommer.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Transistor · Se mer »

Tryck

Tryck är kraft per areaenhet som verkar i varje punkt inuti gaser och vätskor och även vinkelrätt mot angränsande fasta kroppars ytor, till exempel kärlets väggar.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Tryck · Se mer »

Tsung-Dao Lee

Tsung-Dao Lee född 24 november 1926 i Shanghai, är en kinesisk-amerikansk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Tsung-Dao Lee · Se mer »

Tunneleffekt

Ett vågpaket studsar tillbaka från potentialbarriär, men en del transmitteras (tunnlar) igenom. Tunneleffekt, tunnling är ett fenomen inom kvantfysik som väsentligen innebär att kvantmekaniska partiklar kan ta sig förbi hinder på ett sätt som klassisk fysik inte tillåter.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Tunneleffekt · Se mer »

Universums expansion

En del av universum under normal expansion.Samma scenario men med accelererande expansion. Universums expansion avser den metriska avståndsökningen mellan objekt i universum med tiden.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Universums expansion · Se mer »

USA

President Donald Trump Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och USA · Se mer »

Val Fitch

Val Fitch Val Logsdon Fitch, född 10 mars 1923 i Merriman, Cherry County, Nebraska, död 5 februari 2015 i Princeton, New Jersey, var en amerikansk fysiker vid Princeton University.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Val Fitch · Se mer »

Van der Waals lag

isotermer av koldioxid enligt van der Waals ekvation. Vid temperaturer under den kritiska svänger kurvorna upp och ned i ett visst intervall. Fysikaliskt skall det tolkas som att ett horisontellt streck som delar kurvan så att areorna över och under det blir lika visar konstant tryck över en vätska. van der Waals lag är en generalisering och förbättring av den ideala gaslagen.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Van der Waals lag · Se mer »

Vetenskapsåret 1901

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1901 · Se mer »

Vetenskapsåret 1902

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1902 · Se mer »

Vetenskapsåret 1903

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1903 · Se mer »

Vetenskapsåret 1904

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1904 · Se mer »

Vetenskapsåret 1905

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1905 · Se mer »

Vetenskapsåret 1906

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1906 · Se mer »

Vetenskapsåret 1907

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1907 · Se mer »

Vetenskapsåret 1908

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1908 · Se mer »

Vetenskapsåret 1909

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1909 · Se mer »

Vetenskapsåret 1910

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1910 · Se mer »

Vetenskapsåret 1911

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1911 · Se mer »

Vetenskapsåret 1912

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1912 · Se mer »

Vetenskapsåret 1913

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1913 · Se mer »

Vetenskapsåret 1914

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1914 · Se mer »

Vetenskapsåret 1915

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1915 · Se mer »

Vetenskapsåret 1916

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1916 · Se mer »

Vetenskapsåret 1917

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1917 · Se mer »

Vetenskapsåret 1918

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1918 · Se mer »

Vetenskapsåret 1919

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1919 · Se mer »

Vetenskapsåret 1920

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1920 · Se mer »

Vetenskapsåret 1921

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1921 · Se mer »

Vetenskapsåret 1922

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1922 · Se mer »

Vetenskapsåret 1923

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1923 · Se mer »

Vetenskapsåret 1924

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1924 · Se mer »

Vetenskapsåret 1925

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1925 · Se mer »

Vetenskapsåret 1926

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1926 · Se mer »

Vetenskapsåret 1927

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1927 · Se mer »

Vetenskapsåret 1928

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1928 · Se mer »

Vetenskapsåret 1929

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1929 · Se mer »

Vetenskapsåret 1930

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1930 · Se mer »

Vetenskapsåret 1931

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1931 · Se mer »

Vetenskapsåret 1932

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1932 · Se mer »

Vetenskapsåret 1933

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1933 · Se mer »

Vetenskapsåret 1934

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1934 · Se mer »

Vetenskapsåret 1935

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1935 · Se mer »

Vetenskapsåret 1936

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1936 · Se mer »

Vetenskapsåret 1937

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1937 · Se mer »

Vetenskapsåret 1938

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1938 · Se mer »

Vetenskapsåret 1939

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1939 · Se mer »

Vetenskapsåret 1940

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1940 · Se mer »

Vetenskapsåret 1941

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1941 · Se mer »

Vetenskapsåret 1942

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1942 · Se mer »

Vetenskapsåret 1943

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1943 · Se mer »

Vetenskapsåret 1944

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1944 · Se mer »

Vetenskapsåret 1945

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1945 · Se mer »

Vetenskapsåret 1946

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1946 · Se mer »

Vetenskapsåret 1947

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1947 · Se mer »

Vetenskapsåret 1948

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1948 · Se mer »

Vetenskapsåret 1949

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1949 · Se mer »

Vetenskapsåret 1950

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1950 · Se mer »

Vetenskapsåret 1951

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1951 · Se mer »

Vetenskapsåret 1952

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1952 · Se mer »

Vetenskapsåret 1953

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1953 · Se mer »

Vetenskapsåret 1954

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1954 · Se mer »

Vetenskapsåret 1955

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1955 · Se mer »

Vetenskapsåret 1956

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1956 · Se mer »

Vetenskapsåret 1957

Sputnik 1.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1957 · Se mer »

Vetenskapsåret 1958

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1958 · Se mer »

Vetenskapsåret 1959

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1959 · Se mer »

Vetenskapsåret 1960

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1960 · Se mer »

Vetenskapsåret 1961

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1961 · Se mer »

Vetenskapsåret 1962

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1962 · Se mer »

Vetenskapsåret 1963

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1963 · Se mer »

Vetenskapsåret 1964

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1964 · Se mer »

Vetenskapsåret 1965

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1965 · Se mer »

Vetenskapsåret 1966

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1966 · Se mer »

Vetenskapsåret 1967

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1967 · Se mer »

Vetenskapsåret 1968

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1968 · Se mer »

Vetenskapsåret 1969

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1969 · Se mer »

Vetenskapsåret 1970

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1970 · Se mer »

Vetenskapsåret 1971

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1971 · Se mer »

Vetenskapsåret 1972

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1972 · Se mer »

Vetenskapsåret 1973

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1973 · Se mer »

Vetenskapsåret 1974

Lucy.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1974 · Se mer »

Vetenskapsåret 1975

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1975 · Se mer »

Vetenskapsåret 1976

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1976 · Se mer »

Vetenskapsåret 1977

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1977 · Se mer »

Vetenskapsåret 1978

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1978 · Se mer »

Vetenskapsåret 1979

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1979 · Se mer »

Vetenskapsåret 1980

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1980 · Se mer »

Vetenskapsåret 1981

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1981 · Se mer »

Vetenskapsåret 1982

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1982 · Se mer »

Vetenskapsåret 1983

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1983 · Se mer »

Vetenskapsåret 1984

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1984 · Se mer »

Vetenskapsåret 1985

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1985 · Se mer »

Vetenskapsåret 1986

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1986 · Se mer »

Vetenskapsåret 1987

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1987 · Se mer »

Vetenskapsåret 1988

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1988 · Se mer »

Vetenskapsåret 1989

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1989 · Se mer »

Vetenskapsåret 1990

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1990 · Se mer »

Vetenskapsåret 1991

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1991 · Se mer »

Vetenskapsåret 1992

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1992 · Se mer »

Vetenskapsåret 1993

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1993 · Se mer »

Vetenskapsåret 1994

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1994 · Se mer »

Vetenskapsåret 1995

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1995 · Se mer »

Vetenskapsåret 1996

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1996 · Se mer »

Vetenskapsåret 1997

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1997 · Se mer »

Vetenskapsåret 1998

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1998 · Se mer »

Vetenskapsåret 1999

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 1999 · Se mer »

Vetenskapsåret 2000

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 2000 · Se mer »

Vetenskapsåret 2001

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 2001 · Se mer »

Vetenskapsåret 2002

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 2002 · Se mer »

Vetenskapsåret 2003

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 2003 · Se mer »

Vetenskapsåret 2004

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 2004 · Se mer »

Vetenskapsåret 2005

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 2005 · Se mer »

Vetenskapsåret 2006

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 2006 · Se mer »

Vetenskapsåret 2007

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 2007 · Se mer »

Vetenskapsåret 2008

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 2008 · Se mer »

Vetenskapsåret 2009

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 2009 · Se mer »

Vetenskapsåret 2010

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 2010 · Se mer »

Vetenskapsåret 2011

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 2011 · Se mer »

Vetenskapsåret 2012

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 2012 · Se mer »

Vetenskapsåret 2013

Studier pekar på att Vintergatan i snitt har en planet per stjärna.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 2013 · Se mer »

Vetenskapsåret 2014

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 2014 · Se mer »

Vetenskapsåret 2015

New Horizons fotograferar Pluto.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 2015 · Se mer »

Vetenskapsåret 2016

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 2016 · Se mer »

Vetenskapsåret 2017

Ingen beskrivning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vetenskapsåret 2017 · Se mer »

Victor F. Hess

Victor Hess Victor Franz Hess, född i Steiermark i Österrike den 24 juni 1883, död i Mount Vernon i USA den 17 december 1964, var en österrikisk-amerikansk fysiker, som tilldelades Nobelpriset i fysik 1936 för sin upptäckt av kosmisk strålning.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Victor F. Hess · Se mer »

Vitalij L. Ginzburg

Vitalij L. Ginzburg Vitalij L. Ginzburg, född 4 oktober (enl. n.s.) 1916 i Moskva, död 8 november 2009 i Moskva, var en rysk nobelpristagare i fysik år 2003.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Vitalij L. Ginzburg · Se mer »

W-boson

W-bosonen är en av budbärarpartiklarna för svag växelverkan, den andra är Z-bosonen.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och W-boson · Se mer »

Walter H. Brattain

Walter Houser Brattain, född 10 februari 1902 i Gulangyu, Fujian, Kina, död 13 oktober 1987 i Seattle, Washington, var en amerikansk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Walter H. Brattain · Se mer »

Walther Bothe

Walther Bothe Walther Wilhelm Georg Bothe, född 8 januari 1891 i Oranienburg, död 8 februari 1957 i Heidelberg, var en tysk fysiker, matematiker, kemist och nobelpristagare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Walther Bothe · Se mer »

Werner Heisenberg

Werner Karl Heisenberg, född 5 december 1901 i Würzburg, död 1 februari 1976 i München, var en tysk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Werner Heisenberg · Se mer »

Wiens lag

Svartkroppsspektrum vid olika temperaturer på dubbellogaritmisk skala; den streckade linjen genom topparna anger Wiens lag. Wiens lag, också kallad Wiens förskjutninglag, är sambandet mellan emissionsmaximum och temperaturen av en svartkroppsstrålare.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Wiens lag · Se mer »

Wilhelm Röntgen

Albert von Köllikers hand Wilhelm Conrad Röntgen, född 27 mars 1845 i Lennep, död 10 februari 1923 i München, var en tysk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Wilhelm Röntgen · Se mer »

Wilhelm Wien

Wilhelm Wien. Wilhelm (Willy) Carl Werner Otto Fritz Franz Wien, född 13 januari 1864 i Fischhausen (numera Primorsk), Ostpreussen, död 30 augusti 1928 i München, var en tysk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Wilhelm Wien · Se mer »

Willard S. Boyle

Willard Sterling Boyle, född 19 augusti 1924 i Amherst, Nova Scotia, död 7 maj 2011 i Wallace, Nova Scotia, var en kanadensisk fysiker, som tilldelades Nobelpriset i fysik 2009 "för uppfinningen av en avbildande halvledarkrets – CCD-detektorn".

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Willard S. Boyle · Se mer »

William A. Fowler

William Alfred Fowler, född i Pittsburgh, Allegheny County, Pennsylvania 9 augusti 1911, död i Pasadena, Los Angeles County, Kalifornien 14 mars 1995.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och William A. Fowler · Se mer »

William B. Shockley

William Shockley William Bradford Shockley, född 13 februari 1910 i London, död 12 augusti 1989 i Stanford, Santa Clara County, Kalifornien, var en brittisk-amerikansk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och William B. Shockley · Se mer »

William Bragg (fysiker)

Sir William Henry Bragg, född 2 juli 1862 i Wigton i Cumberland, död 10 mars 1942 i London, var en brittisk fysiker och kemist som också var verksam i Australien.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och William Bragg (fysiker) · Se mer »

William D. Phillips

William D. PhillipsWilliam D. Phillips, född 5 november 1948, i Wilkes-Barre, Luzerne County, Pennsylvania, är en amerikansk fysiker som tilldelades Nobelpriset i fysik år 1997 för "utveckling av metoder att kyla och infånga atomer med laserljus".

Ny!!: Nobelpriset i fysik och William D. Phillips · Se mer »

Willis E. Lamb

Willis Eugene Lamb, född 12 juli 1913 i Los Angeles, Kalifornien, död 15 maj 2008 i Tucson, Arizona, var en amerikansk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Willis E. Lamb · Se mer »

Wilsonkammare

Alfapartiklar från en källa lämnar cirka 5 centimeter långa spår Wilsonkammare, eller dimkammare är instrument som används för att studera joniserande strålning, ursprungligen utvecklad av den skotske fysikern Charles T. R. Wilson för meteorologiska experiment.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Wilsonkammare · Se mer »

Wolfgang Ketterle

Wolfgang Ketterle.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Wolfgang Ketterle · Se mer »

Wolfgang Paul

Wolfgang Paul, född 10 augusti 1913 i Lorenzkirch i Zeithain i Sachsen, död 7 december 1993 i Bonn, var en tysk fysiker som tilldelades Nobelpriset i fysik år 1989.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Wolfgang Paul · Se mer »

Wolfgang Pauli

Wolfgang Pauli. Wolfgang Ernst Pauli, född 25 april 1900 i Wien, död 15 december 1958 i Zürich, Schweiz, var en österrikisk fysiker.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Wolfgang Pauli · Se mer »

Yoichiro Nambu

Yoichiro Nambu, född 18 januari 1921 i Tokyo, död 5 juli 2015 i Osaka, var en japansk teoretisk fysiker verksam i Japan och USA.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Yoichiro Nambu · Se mer »

Zeemaneffekten

Zeemans foto av natriumlinjernas uppspaltning i ett magnetfält Zeemaneffekten är en magnetooptisk effekt, där en delning av en spektrallinje uppstår i ett magnetfält.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Zeemaneffekten · Se mer »

Zjores Alfjorov

Zjores Ivanovitj Alfjorov, född 15 mars 1930 i Vitsebsk i Vitryssland i dåvarande Sovjetunionen, är en rysk nobelpristagare i fysik.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och Zjores Alfjorov · Se mer »

10 december

10 december är den 344:e dagen på året i den gregorianska kalendern (345:e under skottår).

Ny!!: Nobelpriset i fysik och 10 december · Se mer »

1901

1901 (MCMI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Nobelpriset i fysik och 1901 · Se mer »

Omdirigerar här:

Lista över nobelpristagare i fysik, Nobelpris i fysik, Nobelpristagare i fysik.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »