Snabbare tillgång än webbläsare!
68 relationer: Bayern, Berlin, Bremen, Federation, Fransk-tyska kriget, Furstendömet Lippe, Furstendömet Reuss-Greiz, Hamburg, Hertigdömet Anhalt, Hertigdömet Braunschweig, Hertigdömet Limburg (1839–1867), Huset Reuss, Kejsardömet Österrike, Kejsardömet Tyskland, Kejsare, Konfederation, Kristendom, Kungariket Hannover, Kungariket Sachsen, Kungariket Württemberg, Kvadratkilometer, Lübeck, Luxemburg, Main, Nederländerna, Oberhessen, Otto von Bismarck, Preussen, Provinsen Posen, Riksdag, Sachsen-Altenburg, Sachsen-Coburg-Gotha, Sachsen-Meiningen, Sachsen-Weimar-Eisenach, Schaumburg-Lippe, Schleswig (landskap), Schwarzburg-Rudolstadt, Schwarzburg-Sondershausen, Slaget vid Königgrätz, Slottet i Versailles, Storhertigdömet Baden, Storhertigdömet Hessen, Storhertigdömet Mecklenburg-Schwerin, Storhertigdömet Mecklenburg-Strelitz, Storhertigdömet Oldenburg, Tyska, Tyska enhetskriget, Tyska förbundet, Tyska riket, Tyskland, ..., Vilhelm I av Tyskland, Waldeck-Pyrmont, 1 juli, 10 december, 15 december, 16 april, 16 juli, 18 april, 18 augusti, 18 januari, 1815, 1866, 1867, 1870, 1871, 21 oktober, 25 juni, 3 juli. Förläng index (18 mer) »
Bayern
Bayern, officiellt Freistaat Bayern, på latin och engelska Bavaria, är ett förbundsland i sydöstra Tyskland.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Bayern · Se mer »
Berlin
Berlin är huvudstad såväl som största stad i Tyskland, med mer än 3,6 miljoner invånare (2021) och utgör även förbundslandet Berlin och, enligt 2022 års beräkning av Demographia, 4 miljoner i tätorten, som är den näst folkrikaste tyska tätorten efter Düsseldorf i Rhen-Ruhr-regionen, och omkring 6,2 miljoner i storstadsområdet.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Berlin · Se mer »
Bremen
Bremen är en stad i norra Tyskland belägen i förbundslandet Bremen.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Bremen · Se mer »
Federation
Förbundsstater En federation (efter latin foedus, 'fördrag', 'förbund'), federal stat eller förbundsstat är en sammanslutning av flera självständiga enheter: stater, delstater eller organisationer.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Federation · Se mer »
Fransk-tyska kriget
Fransk-tyska kriget (fransk-preussiska kriget) var ett krig som utkämpades 1870–1871 mellan å ena sidan Frankrike och å andra sidan det av Preussen ledda Nordtyska förbundet samt Baden, Bayern, Hessen och Württemberg.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Fransk-tyska kriget · Se mer »
Furstendömet Lippe
Furstendömet Lippe eller Lippe-Detmold var tidigare ett tyskt furstendöme beläget mellan Weser och Teutoburger Wald och nästan helt omgivet av Preussen.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Furstendömet Lippe · Se mer »
Furstendömet Reuss-Greiz
Furstendömet Reuss-Greiz i Thüringen. Furstendömet Reuss-Greiz var en tysk mikrostat och ett suveränt furstendöme i Thüringen, som styrdes av Huset Reuss' äldre gren åren 1778-1918.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Furstendömet Reuss-Greiz · Se mer »
Hamburg
Kontainerterminal i Hamburgs hamn. Hamburg (lågtyska:, danska: Hamborg), officiellt Freie und Hansestadt Hamburg, är både ett tyskt förbundsland och Tysklands näst största stad.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Hamburg · Se mer »
Hertigdömet Anhalt
Karta över Hertigdömet Anhalt. Hertigdömet Anhalt (tyska: Herzogtum Anhalt) var ett hertigdöme som existerade åren 1863-1918.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Hertigdömet Anhalt · Se mer »
Hertigdömet Braunschweig
Hertigdömets flagga mellan 1815 och 1830. Karta över Hertigdömet Braunschweig från 1914. Den streckade linjen markerar gränsen mellan nuvarande tyska förbundsländer. Hertigdömet Braunschweig (tyska: Herzogtum Braunschweig) var en stat som existerade mellan 1815 och 1918.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Hertigdömet Braunschweig · Se mer »
Hertigdömet Limburg (1839–1867)
Hertigdömet Limburg (Hertogdom Limburg, Herzogtum Limburg) skapades ur östra delen av Provinsen Limburg, som ett resultat av fördraget i London 1839.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Hertigdömet Limburg (1839–1867) · Se mer »
Huset Reuss
Huset Reuss' vapen. Huset Reuss eller Reuß var en tysk grevlig och senare furstlig ätt som regerade flera stater i Thüringen.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Huset Reuss · Se mer »
Kejsardömet Österrike
Kejsardömet Österrike (Kaisertum Österreich; enligt dåtida skrivsätt Kaiserthum Oesterreich) var en stat i Centraleuropa med Wien som huvudstad.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Kejsardömet Österrike · Se mer »
Kejsardömet Tyskland
Kejsardömet Tyskland (Deutsches Kaiserreich) kallas traditionellt den period i tyska rikets historia då landets statsskick var ett kejsardöme (förbundsmonarki), vilken varade från Tysklands enande 18 januari 1871 till kejsarhusets avveckling den 9 november 1918 i och med Kejsare Vilhelm IIs abdikation.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Kejsardömet Tyskland · Se mer »
Kejsare
Kejsare är titeln på den manliga monarken i vissa monarkier, som därför brukar kallas kejsardömen; den kvinnliga motsvarigheten heter kejsarinna, en titel som också bärs av en kejsares hustru.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Kejsare · Se mer »
Konfederation
En konfederation är en union med bibehållen suveränitet för de ingående parterna.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Konfederation · Se mer »
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Ny!!: Nordtyska förbundet och Kristendom · Se mer »
Kungariket Hannover
Kungariket Hannover var ett kungarike 1814-1866 i det som idag är förbundslandet Niedersachsen.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Kungariket Hannover · Se mer »
Kungariket Sachsen
Kungariket Sachsen (tyska: Königreich Sachsen), var ett kungarike som existerade mellan 1806 och 1918.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Kungariket Sachsen · Se mer »
Kungariket Württemberg
Württembergs riksvapen Kungariket Württemberg (tyska: Königreich Württemberg) var en stat som existerade mellan 1806 och 1918 och som under tiden för sin existens var Europas minsta kungarike.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Kungariket Württemberg · Se mer »
Kvadratkilometer
1 km² Kvadratkilometer eller km² är en areaenhet, och det grundmått som används inom geografi på internationell nivå, till exempel för att ange länders yta.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Kvadratkilometer · Se mer »
Lübeck
Lübeck (på svenska även Lybeck) eller egentligen Hansestadt Lübeck, är en nordtysk hamnstad som ligger vid floden Trave i förbundslandet Schleswig-Holstein.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Lübeck · Se mer »
Luxemburg
Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg (Groussherzogtum Lëtzebuerg, Grand-Duché de Luxembourg, Großherzogtum Luxemburg), är en stat belägen i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder. Det består av två huvudregioner: Oesling i norr, som en del av Ardennermassivet, och Gutland i söder. Luxemburg hade ett invånarantal på 590 667 den 1 januari 2017 och har en yta på 2 586 kvadratkilometer (cirka en fjärdedel så stort som Skåne), vilket gör det till en av de minsta suveräna staterna i Europa och en av Europas mikrostater. Som en representativ demokrati med en konstitutionell monark leds landet av en storhertig och är världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburg är ett industriland, med en avancerad ekonomi och världens näst högsta BNP (PPP) per capita (efter Qatar), enligt Världsbanken. Dess centrala läge har historiskt gjort att det har haft stor strategisk betydelse för många makter, med anor tillbaka till grundandet som en romersk fästning, platsen för en viktig frankisk borg under tidig medeltid, och dess roll som en bastion för den spanska vägen från 1400-talet till 1600-talet. Luxemburg är medlem i Europeiska unionen, Nato, OECD, FN och Benelux, vilket speglar dess politiska konsensus till förmån för ekonomisk, politisk och militär integration. Staden Luxemburg, som är huvudstad och största stad, är säte för flera institutioner och organ inom EU. Den 18 oktober 2012 valdes Luxemburg in på en tillfällig plats i FN:s säkerhetsråd för första gången någonsin. Landet tjänstgjorde i säkerhetsrådet från den 1 januari 2013 till 31 december 2014. I enlighet med sitt geografiska läge, är Luxemburgs kultur en fusion av romanska och germanska Europa där man integrerar seder från båda två. Följaktligen är Luxemburg ett trespråkigt land: luxemburgiska, franska och tyska är officiella språk. Även om det är en sekulär stat, är Luxemburg övervägande romersk-katolsk.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Luxemburg · Se mer »
Main
Main är en biflod till floden Rhen i södra Tyskland.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Main · Se mer »
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Nederländerna · Se mer »
Oberhessen
Oberhessen var en provins i storhertigdömet Hessen (senare folkstaten Hessen), omsluten av preussiska provinsen Hessen-Nassau.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Oberhessen · Se mer »
Otto von Bismarck
En ung Otto von Bismarck. Porträtt från 1836. Otto von Bismarck. Porträtt från 1879. Otto von Bismarck i uniform med pickelhuva. Bismarck erhöll 1874 en hedersbefordran till general, och bar ofta generalsuniformen vid offentliga framträdanden. Bismarckmonumentet i Hamburg. In Good Old Colony Times, den tyska balladen Schwäbische Kunde, studentsången Gaudeamus igitur på latin och slutligen den franska Marseljäsen; därefter ger han råd åt sin son.http://einestages.spiegel.de/static/topicalbumbackground-xxl/24306/so_klang_bismarck.html Sensationelle Tonaufnahmen: So klang Bismarck! Spiegel Online, 30 januari 2012 Otto Eduard Leopold von Bismarck-Schönhausen, eller bara Otto von Bismarck, född 1 april 1815 i Schönhausen, död 30 juli 1898 i Friedrichsruh, ofta kallad "järnkanslern", var en preussisk och tysk statsman; greve 1865, furste 1871, hertig av Lauenburg 1890.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Otto von Bismarck · Se mer »
Preussen
Preussen (tyska:, eller) var ett hertigdöme, senare ett konungarike och till sist en delstat i Tyskland.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Preussen · Se mer »
Provinsen Posen
Posen var åren 1848–1919 en preussisk provins som begränsades i öster av ryska Polen, i norr, väster och söder av de preussiska provinserna Västpreussen, Brandenburg och Schlesien, 28 992 km².
Ny!!: Nordtyska förbundet och Provinsen Posen · Se mer »
Riksdag
Reichstagsgebäude i Berlin. Sveriges riksdagshus, Stockholm. Riksdag, ursprungligen i betydelsen "riksmöte", är ett politiskt möte där deltagarna representerar medborgarna i riket i syfte att ta ställning till frågor som gäller rikets inre och yttre angelägenheter.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Riksdag · Se mer »
Sachsen-Altenburg
Ernestinska hertigdömena år 1825 med Sachsen-Altenburg i orange färg. Sachsen-Altenburg var en mikrostat och ett ernestinskt hertigdöme i det tyska riket under perioderna 1603–1672 och 1826–1918.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Sachsen-Altenburg · Se mer »
Sachsen-Coburg-Gotha
Sachsen-Coburg och Gotha, även kallat Sachsen-Coburg-Gotha var ett ernestinskt hertigdöme i mellersta Tyskland och är ett europeiskt kungligt furstehus med många förgreningar.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Sachsen-Coburg-Gotha · Se mer »
Sachsen-Meiningen
De thüringska staterna 1890 med Sachsen-Meiningen i gult. Sachsen-Meiningen var en tysk mikrostat och ett ernestinskt hertigdöme som var beläget i en del av det nuvarande förbundslandet Thüringen i Tyskland.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Sachsen-Meiningen · Se mer »
Sachsen-Weimar-Eisenach
De thüringska staterna 1890 med Sachsen-Weimar-Eisenach i rosa. Sachsen-Weimar-Eisenach var en tysk mikrostat och ett ernestinskt hertigdöme som låg i nuvarande Thüringen i Tyskland och som var resultatet av sammanslagningen av de två hertigdömena Sachsen-Weimar och Sachsen-Eisenach 1809.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Sachsen-Weimar-Eisenach · Se mer »
Schaumburg-Lippe
Schaumburg-Lippe var fram till 1946 en självständig tysk stat belägen i dagens Niedersachsen, mellan staden Hannover och den westfaliska gränsen.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Schaumburg-Lippe · Se mer »
Schleswig (landskap)
Hertigdömet Schleswig till 1864 (omfattade även öarna Fehmarn och Ærø, 9a resp. 4b på kartan). Dansk karta över Sønderjylland, 1918 Schleswig (tyska), Slesvig eller Sønderjylland (danska) är ett historiskt landskap och tidigare danskt hertigdöme, som i dag utgör nordliga delen av Schleswig-Holstein i Tyskland och sydvästra delen av Region Syddanmark i Danmark.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Schleswig (landskap) · Se mer »
Schwarzburg-Rudolstadt
Schwarzburg-Rudolstadt var en tysk mikrostat och ett furstendöme som idag utgör ett område inom förbundslandet Thüringen, Tyskland.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Schwarzburg-Rudolstadt · Se mer »
Schwarzburg-Sondershausen
Schwarzburg-Sondershausen var en tysk mikrostat och ett furstendöme som styrdes av huset Schwarzburg och existerade mellan 1599 och 1918.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Schwarzburg-Sondershausen · Se mer »
Slaget vid Königgrätz
Slaget vid Königgrätz stod den 3 juli 1866 vid Königgrätz (nuvarande Hradec Králové) i nuvarande östra Tjeckien mellan Preussen och Österrike.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Slaget vid Königgrätz · Se mer »
Slottet i Versailles
Slottet i Versailles (Château de Versailles) är ett före detta kungligt slott i Versailles, omkring 20 km sydväst om Paris i Frankrike.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Slottet i Versailles · Se mer »
Storhertigdömet Baden
Storhertigdömet Baden (tyska: Großherzogtum Baden) var en historisk stat vid Rhens högra strand i nuvarande sydvästra Tyskland.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Storhertigdömet Baden · Se mer »
Storhertigdömet Hessen
Storhertigdömet Hessen (tyska: Großherzogtum Hessen) var tidigare en stat som delvis existerade där det tyska förbundslandet Hessen ligger idag.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Storhertigdömet Hessen · Se mer »
Storhertigdömet Mecklenburg-Schwerin
Mecklenburg-Schwerin var ett storhertigdöme i det som idag utgör norra Tyskland och tillkom vid en delning av hertigdömet Mecklenburg.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Storhertigdömet Mecklenburg-Schwerin · Se mer »
Storhertigdömet Mecklenburg-Strelitz
Mecklenburg-Strelitz var ett storhertigdöme i norra Tyskland och bestod ungefär av det område som idag utgör Landkreis Mecklenburg-Strelitz, områden som angränsar till dagens Brandenburg med staden Fürstenberg och området kring Ratzeburg i dagens Schleswig-Holstein.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Storhertigdömet Mecklenburg-Strelitz · Se mer »
Storhertigdömet Oldenburg
Storhertigdömet Oldenburg var en genom Wienkongressen återupprättad suverän stat.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Storhertigdömet Oldenburg · Se mer »
Tyska
Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).
Ny!!: Nordtyska förbundet och Tyska · Se mer »
Tyska enhetskriget
Tyska enhetskriget, även kallat tyska inbördeskriget och preussisk-österrikiska kriget, var ett krig som utspelades sommaren 1866 mellan å ena sidan Österrike och dess allierade tyska stater och å andra sidan Preussen med allierade tyska stater och Italien.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Tyska enhetskriget · Se mer »
Tyska förbundet
Tyska förbundets flottas flagga (''Reichsflotte''), 1848–1852. Tyska förbundet (tyska: Deutscher Bund), var ett statsförbund av 41 självständiga tyska stater, bland dem Kungariket Preussen och Kejsardömet Österrike.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Tyska förbundet · Se mer »
Tyska riket
Tyska riket (Deutsches Reich, uttal) var mellan 1871 och 1945 det internationellt officiella namnet på den tyska staten.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Tyska riket · Se mer »
Tyskland
Tyskland (Deutschland), formellt Förbundsrepubliken Tyskland (Bundesrepublik Deutschland), är en förbundsstat belägen i Centraleuropa bestående av 16 förbundsländer (tyska: Bundesländer).
Ny!!: Nordtyska förbundet och Tyskland · Se mer »
Vilhelm I av Tyskland
Vilhelm I (Wilhelm I.), fullständigt namn, Vilhelm Fredrik Ludvig (tyska, Wilhelm Friedrich Ludwig) född 22 mars 1797, död 9 mars 1888, var kung av Preussen från 1861 och tysk kejsare från 18 januari 1871.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Vilhelm I av Tyskland · Se mer »
Waldeck-Pyrmont
Waldeck-Pyrmont var ett tyskt furstendöme och ingick i Tyska förbundet.
Ny!!: Nordtyska förbundet och Waldeck-Pyrmont · Se mer »
1 juli
1 juli är den 182:a dagen på året i den gregorianska kalendern (183:e under skottår).
Ny!!: Nordtyska förbundet och 1 juli · Se mer »
10 december
10 december är den 344:e dagen på året i den gregorianska kalendern (345:e under skottår).
Ny!!: Nordtyska förbundet och 10 december · Se mer »
15 december
15 december är den 349:e dagen på året i den gregorianska kalendern (350:e under skottår).
Ny!!: Nordtyska förbundet och 15 december · Se mer »
16 april
16 april är den 106:e dagen på året i den gregorianska kalendern (107:e under skottår).
Ny!!: Nordtyska förbundet och 16 april · Se mer »
16 juli
16 juli är den 197:e dagen på året i den gregorianska kalendern (198:e under skottår).
Ny!!: Nordtyska förbundet och 16 juli · Se mer »
18 april
18 april är den 108:e dagen på året i den gregorianska kalendern (109:e under skottår).
Ny!!: Nordtyska förbundet och 18 april · Se mer »
18 augusti
18 augusti är den 230:e dagen på året i den gregorianska kalendern (231:a under skottår).
Ny!!: Nordtyska förbundet och 18 augusti · Se mer »
18 januari
18 januari är den 18:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Nordtyska förbundet och 18 januari · Se mer »
1815
1815 (MDCCCXV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Nordtyska förbundet och 1815 · Se mer »
1866
1866 (MDCCCLXVI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Nordtyska förbundet och 1866 · Se mer »
1867
1867 (MDCCCLXVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Nordtyska förbundet och 1867 · Se mer »
1870
1870 (MDCCCLXX) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Nordtyska förbundet och 1870 · Se mer »
1871
1871 (MDCCCLXXI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Nordtyska förbundet och 1871 · Se mer »
21 oktober
21 oktober är den 294:e dagen på året i den gregorianska kalendern (295:e under skottår).
Ny!!: Nordtyska förbundet och 21 oktober · Se mer »
25 juni
25 juni är den 176:e dagen på året i den gregorianska kalendern (177:e under skottår).
Ny!!: Nordtyska förbundet och 25 juni · Se mer »
3 juli
3 juli är den 184:e dagen på året i den gregorianska kalendern (185:e under skottår).
Ny!!: Nordtyska förbundet och 3 juli · Se mer »
Omdirigerar här:
Norddeutscher Bund, Nordtyska Förbundet.
