Snabbare tillgång än webbläsare!
215 relationer: A, Aasmund Olavsson Vinje, Ackusativ, Adjektiv, Aftenposten, Allofon, Alveolar konsonant, Alveolar tremulant, Alveolopalatal konsonant, Analogi, Andra världskriget, Approximant, Arnulf Øverland, Aust-Agder fylke, Avljud, Ø, Østfold fylke, Østlandet, Öppen ordklass, Öresund, Œ, Æ, Å, B, Bergen, Bestämdhet, Bilabial konsonant, Bokmål, Boktryckarkonst, Bolsjevik, Buskerud fylke, C, Citat, D, Danmark, Danmark-Norge, Danska, Dativ, Demonstrativt pronomen, Dental konsonant, Det Norske Akademi for Språk og Litteratur, Diakritiskt tecken, Dialekt, Dialektkontinuum, Diftong, Digerdöden, E, Elof Hellquist, Engelska, Erik Pontoppidan (olika betydelser), ..., Examen artium, F, Färöarna, Färöiska, Femininum, Finit verb, Finska, Fonologi, Fornöstnordiska, Fornengelska, Forngutniska, Fornnordiska, Fornvästnordiska, Frikativa, Futhark, G, Genus (språkvetenskap), Germanska språk, Glottal konsonant, Grammatik, Gustav Vasas bibel, H, Halvdan Koht, Hans Strøm, Hardanger, Högnorska, Henrik Wergeland, Hjälpverb, Homograf, I, Imperativ, Indoeuropeiska språk, Infinit verb, Infinitiv, Internet, Island, Isländska, Ivar Aasen, J, K, Kalmarunionen, Kasus, Kebabnorsk, Klusil, Knud Knudsen, Koine, Kolahalvön, Kolanorrmän, Komparativ, Krimgotiska, L, Labiodental konsonant, Lagting (Stortinget), Latin, Latinska alfabetet, Laurents Hallager, Lågtyska, Lexikografi, Ligatur, Likvida, Ludvig Kristensen Daa, M, Maskulinum, Mellanvästra USA, Modersmål, Moltke Moe, Monoftong, Morfologi (lingvistik), N, Nasal konsonant, Nederländska, Neutrum, Nominativ, Nordamerika, Norden, Nordiska rådet, Nordiska språk, Nordmøre, Nordnorge, Norge, Norges fylken, Norsk rikskringkasting, Norska språkstriden, Numerus, Nynorska, O, Obstruent, Officiellt språk, Optativ, Ordaccent, Ordförråd, Ortografi, Oslo, P, Palatal konsonant, Palatalisering, Particip, Positiv (grammatik), Possessivt pronomen, Postalveolar konsonant, Presens, Preteritum, Q, R, Reformationen, Relativpronomen, Retroflex konsonant, Rikssvenska, Rim, Romsdal, Runor, S, Samiska, Samnorska, Senmedeltiden, Själland, Skandinavien, Skriftspråk, Sluten ordklass, Sociolekt, Språkfamilj, Språkrådet (Norge), Starkt verb, Stavelse, Stød, Stockholm, Substantiv, Suffix, Sunnmøre, Superlativ, Svenska, Sverige, Svimning, Svorska, Syntax, T, Talspråk, Telemark fylke, Television, Tonande retroflex flapp, Topografi, Trøndelag, Tungrots-r, Tyska, U, Urnordiska, USA, Uttal, Uvular konsonant, V, Varietet (lingvistik), Västnordiska språk, Velar konsonant, Venstre (Norge), Verb, Vest-Agder fylke, Vestlandet, Vikingatiden, Vokalbrytning, W, X, Y, Z, 1800-talet, 1929. Förläng index (165 mer) »
A
A är den första bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och A · Se mer »
Aasmund Olavsson Vinje
Aasmund Olavsson Vinje, född 6 april 1818 i Vinje i Telemark, död 30 juli 1870 på Hadeland, var en norsk författare, journalist och sångtextförfattare.
Ny!!: Norska och Aasmund Olavsson Vinje · Se mer »
Ackusativ
Ackusativ är i grammatiken det kasus som anger verbets direkta objekt (ackusativobjekt) i en sats.
Ny!!: Norska och Ackusativ · Se mer »
Adjektiv
Adjektiv är en ordklass.
Ny!!: Norska och Adjektiv · Se mer »
Aftenposten
Aftenposten är en norsk dagstidning som ges ut i Oslo.
Ny!!: Norska och Aftenposten · Se mer »
Allofon
En allofon är ett språkljud: en variant av ett fonem i en viss språklig varietet som trots skiljande uttal inte kan ändra betydelsen av ett ord.
Ny!!: Norska och Allofon · Se mer »
Alveolar konsonant
En alveolar fon uttalas genom att tungan förs samman med tandköttet, vid framtändernas fäste.
Ny!!: Norska och Alveolar konsonant · Se mer »
Alveolar tremulant
En alveolar tremulant är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Norska och Alveolar tremulant · Se mer »
Alveolopalatal konsonant
En alveolopalatal fon uttalas genom att tungryggen trycks mot tandvallen.
Ny!!: Norska och Alveolopalatal konsonant · Se mer »
Analogi
Analogi kan syfta på.
Ny!!: Norska och Analogi · Se mer »
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Ny!!: Norska och Andra världskriget · Se mer »
Approximant
Approximanter är en typ av språkljud som kan betraktas som ett mellanting mellan vokaler och typiska konsonanter.
Ny!!: Norska och Approximant · Se mer »
Arnulf Øverland
Ole Peter Arnulf Øverland, född 27 april 1889 i Kristiansund, död 25 mars 1968 i Oslo, var en norsk författare och lyriker.
Ny!!: Norska och Arnulf Øverland · Se mer »
Aust-Agder fylke
Aust-Agder fylke (före 1919 Nedenes amt) var ett norskt fylke beläget på östra Sørlandet med kust mot Skagerrak.
Ny!!: Norska och Aust-Agder fylke · Se mer »
Avljud
Avljud är en vokalväxling som sammanhänger med accenten i det indoeuropeiska urspråket.
Ny!!: Norska och Avljud · Se mer »
Ø
Ø (gemen form: ø) är en bokstav i bland annat flera nordiska språk, där den motsvarar (och uttalas ungefär som) svenskans Ö.
Ny!!: Norska och Ø · Se mer »
Østfold fylke
datum.
Ny!!: Norska och Østfold fylke · Se mer »
Østlandet
Landskap i Østlandet. Østlandets läge i Norge. Østlandet (bokmål) eller Austlandet (nynorska) är en av Norges landsdelar.
Ny!!: Norska och Østlandet · Se mer »
Öppen ordklass
En öppen ordklass är en ordklass där det kontinuerligt tillkommer nya ord, exempelvis genom nybildning och inlån från andra språk.
Ny!!: Norska och Öppen ordklass · Se mer »
Öresund
Karta över Öresund. Öresundsbron är ett tydligt kännetecken för Öresund. Öresund är sundet mellan Skåne och Själland och här löper en del av riksgränsen mellan Sverige och Danmark.
Ny!!: Norska och Öresund · Se mer »
Œ
Œ (gemenform: œ) är en bokstav i det latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och Œ · Se mer »
Æ
Æ (gemenform: æ) är en bokstav i de danska, norska, isländska och färöiska alfabeten.
Ny!!: Norska och Æ · Se mer »
Å
Å(gemenform: å) är den tjugosjunde bokstaven i det svenska och finska alfabetet och den tjugonionde i det dansknorska alfabetet.
Ny!!: Norska och Å · Se mer »
B
B är den andra bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och B · Se mer »
Bergen
Bergen är Norges näst största stad med 285 601 invånare 1 januari 2021.
Ny!!: Norska och Bergen · Se mer »
Bestämdhet
Bestämdhet eller species (latin: slag, art) är inom grammatiken en term för böjningskategorierna bestämd form (definit form) och obestämd form (indefinit form) hos substantiv, orden som underordnas huvudordet i en nominalfras och ibland vissa andra nominala ord, i språk där den uttrycks med affix.
Ny!!: Norska och Bestämdhet · Se mer »
Bilabial konsonant
En bilabial fon uttalas genom att läpparna förs samman.
Ny!!: Norska och Bilabial konsonant · Se mer »
Bokmål
Bokmål är det ena officiella skriftspråket för norska, som majoriteten i Norge använder.
Ny!!: Norska och Bokmål · Se mer »
Boktryckarkonst
Handdriven tryckpress från 1811. Gutenberg kallas ofta '''boktryckarkonst'''ens fader. Boktryckarkonst är en teknik att överföra text och bild från en infärgad förhöjd yta med löstagbara typer till papper med hjälp av trycket från en press.
Ny!!: Norska och Boktryckarkonst · Se mer »
Bolsjevik
Bolsjevikmöte. Vladimir Lenin till höger. Boris Kustodijevs målning ''Bolsjevik'' (1920). Bolsjevik (av ryskans большевик, ’majoritetsman’) kallade sig medlemmarna i den ena av de två fraktioner som bildades efter en splittring av Rysslands socialdemokratiska arbetareparti år 1903.
Ny!!: Norska och Bolsjevik · Se mer »
Buskerud fylke
Jonsknuten. Gol. Buskerud fylke är ett norskt fylke, som gränsar mot Akershus, Oslo, Innlandet, Vestland, Telemark och Vestfold.
Ny!!: Norska och Buskerud fylke · Se mer »
C
Etruskiskt '''C''' Latinskt '''C''' C är den tredje bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och C · Se mer »
Citat
Ett citat är ett exakt återgivande av vad någon har sagt eller skrivit, till skillnad från ett referat, som är ett återgivande med andra formuleringar.
Ny!!: Norska och Citat · Se mer »
D
D är den fjärde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och D · Se mer »
Danmark
Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.
Ny!!: Norska och Danmark · Se mer »
Danmark-Norge
Danmark–Norge är en ofta brukad benämning för de förenade konungarikena Danmark och Norge, ett rike som varade under 434 år.
Ny!!: Norska och Danmark-Norge · Se mer »
Danska
Danska (dansk) är ett östnordiskt språk som är nationalspråk i Danmark och modersmål för flertalet danskar.
Ny!!: Norska och Danska · Se mer »
Dativ
Dativ är i den grammatiska morfologin det kasus som anger att ett ord fungerar som indirekt objekt i en sats.
Ny!!: Norska och Dativ · Se mer »
Demonstrativt pronomen
Demonstrativa pronomen används i stället för substantiv för att peka ut eller visa upp något.
Ny!!: Norska och Demonstrativt pronomen · Se mer »
Dental konsonant
En dental fon uttalas genom att tungan trycks mot överkäkens framtänder.
Ny!!: Norska och Dental konsonant · Se mer »
Det Norske Akademi for Språk og Litteratur
Det Norske Akademi for Språk og Litteratur (före 2013: Det Norske Akademi for Sprog og Litteratur), alternativt endast Det Norske Akademi ("Norska Akademien") är en språklig och litterär akademi i Norge som bland annat står för produktionen och utgivningen av Det Norske Akademis ordbok och Norsk Riksmålsordbok samt utdelningen av Det Norske Akademis Pris.
Ny!!: Norska och Det Norske Akademi for Språk og Litteratur · Se mer »
Diakritiskt tecken
Diakritiska tecken (från grekiskans diakritikoʹs - "som åtskiljer") är små skrivtecken som läggs till en bokstav (över, under eller ovanpå) som har en särskiljande funktion (det vill säga bokstavens uttal ändras).
Ny!!: Norska och Diakritiskt tecken · Se mer »
Dialekt
En dialekt (av grekiska διάλεκτος; diálektos) eller ett mål (folkmål, sockenmål, bygdemål, allmogemål) är en språklig varietet med regional (geografisk) bas och viss tidsmässig konstans i motsats till sociolekter som har sin bas i en social grupp, till exempel en samhällsklass.
Ny!!: Norska och Dialekt · Se mer »
Dialektkontinuum
Dialektkontinuum är ett område där angränsande dialekter eller enskilda språk inbegrips av ömsesidig begriplighet, dialekt A med B, B med A och C, C med B och D men inte nödvändigtvis med dialekt A.
Ny!!: Norska och Dialektkontinuum · Se mer »
Diftong
gutniskt ursprung, innehåller en diftong. En diftong är en vokal som inrymmer två olika klangfärger.
Ny!!: Norska och Diftong · Se mer »
Digerdöden
Engelskspråkig karta över hur digerdöden spreds i Europa: de trakter som drabbades tidigare har mörkare färg. Digerdöden, också kallad svarta döden eller den stora döden, var en zoonotisk pandemisk sjukdom under medeltiden som i genomsnitt dödade var tredje person i Europa.
Ny!!: Norska och Digerdöden · Se mer »
E
E är den femte bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och E · Se mer »
Elof Hellquist
Elof Hellquist,.fotograferad av Per Bagge. Norra kyrkogården i Lund. Gustaf Elof Hellquist, född 26 juni 1864 i Norrköping, död 7 mars 1933 i Lund, var en svensk språkforskare.
Ny!!: Norska och Elof Hellquist · Se mer »
Engelska
Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.
Ny!!: Norska och Engelska · Se mer »
Erik Pontoppidan (olika betydelser)
Erik Pontoppidan kan syfta på flera personer, bland andra: *Erik Pontoppidan den äldre, (1616–1678), biskop i Trondhjem.
Ny!!: Norska och Erik Pontoppidan (olika betydelser) · Se mer »
Examen artium
Examen artium var en i Danmark och Norge avslutande examen motsvarande gymnasieexamen som omfattade bland annat latin, engelska och naturkunskap.
Ny!!: Norska och Examen artium · Se mer »
F
F är den sjätte bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och F · Se mer »
Färöarna
Topografisk karta över Färöarna. Lunnefågeln på färöiskt frimärke Färöarna (färöiska: Føroyar; danska: Færøerne) är en ögrupp i Nordatlanten och en självstyrande del av Danmark.
Ny!!: Norska och Färöarna · Se mer »
Färöiska
Färöiskan har en rik tradition av folkvisor. Frimärke från 1982 med en vers från visan ''Harra Pætur og Elinborg''. Färöiska (føroyskt mál, uttalas eller) är ett västnordiskt språk som talas av ca 75 000 människor, främst av de 53 000 invånarna på Färöarna men även av färöiska utvandrare och deras ättlingar, framför allt i Danmark.
Ny!!: Norska och Färöiska · Se mer »
Femininum
Femininum är i språkvetenskapen ett grammatiskt genus som brukar motsvara kvinnligt kön.
Ny!!: Norska och Femininum · Se mer »
Finit verb
Ett finit verb är ett verb som är böjt för att (bland annat i svenskan) uttrycka tempus och modus: (indikativ, konjunktiv eller imperativ) och/eller för att ange personen som utför verbhandlingen.
Ny!!: Norska och Finit verb · Se mer »
Finska
Finska (suomen kieli) är ett finsk-ugriskt språk framförallt talat i Finland, där det tillsammans med svenskan är officiellt språk.
Ny!!: Norska och Finska · Se mer »
Fonologi
Fonologi (av grekiskans phōnē, "ljud", och logia, "lära", även kallat fonematik, främst av engelska strukturalistiska fonologer) är vetenskapen om språkljudens och prosodins interna funktion.
Ny!!: Norska och Fonologi · Se mer »
Fornöstnordiska
Fornöstnordiska var en dialekt av fornnordiska talad i Sverige och Danmark omkring 850-1300 e.Kr.
Ny!!: Norska och Fornöstnordiska · Se mer »
Fornengelska
Fornengelska eller anglosaxiska (fornengelska: Ænglisc, Anglisc, Englisc, engelska: Old English, Anglo-Saxon) kallas den tidiga form av engelska som talades, och så småningom även skrevs, i delar av nuvarande England och sydöstra Skottland från anglosaxarnas ankomst under 400-talet, till 1150-talet, då den övergick i vad som kallas medelengelska.
Ny!!: Norska och Fornengelska · Se mer »
Forngutniska
Forngutniska kallas det språk som talades på Gotland från omkring 900 e.Kr till och med 1600-talet.
Ny!!: Norska och Forngutniska · Se mer »
Fornnordiska
Krimgotiska (östgermanskt språk) Fornnordiska är en äldre term för det eller de germanska språk som talades i Norden runt vikingatiden (år 800–1200-talet).
Ny!!: Norska och Fornnordiska · Se mer »
Fornvästnordiska
Fornvästnordiska, även norrönatunga eller norrönaspråket (se norröna), är en gemensam benämning för fornisländska och fornnorska.
Ny!!: Norska och Fornvästnordiska · Se mer »
Frikativa
Frikativor (plural av frikativa) är samlingsnamnet för kontinuerliga brusande språkljud.
Ny!!: Norska och Frikativa · Se mer »
Futhark
En vikingatida runrad ristad på ett ben. Futhark eller fuþark (med runor: ᚠᚢᚦᚨᚱᚴ) är namnet på en mängd runrader (uppsättningar runor eller "runalfabet") från nordeuropeisk järnålder, uppkomna från okänd grund så tidigt som 100-talet e.Kr. och formellt brukade fram tills latinska alfabetet slog igenom under 1200-talet.
Ny!!: Norska och Futhark · Se mer »
G
G (numera sällan) är den sjunde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och G · Se mer »
Genus (språkvetenskap)
Genus är inom språkvetenskapen en indelning av ett språks substantiv och pronomen i olika klasser med utgångspunkt från deras inverkan på böjningen av artiklar, adjektiv och verb.
Ny!!: Norska och Genus (språkvetenskap) · Se mer »
Germanska språk
Gräns mellan nord- och västgermanska språk. Förenklat språkträd för germanska språk. De germanska språken är en av grenarna i den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Norska och Germanska språk · Se mer »
Glottal konsonant
En glottal fon är ett språkljud som bildas genom att stämläpparna (stämbanden) förs samman.
Ny!!: Norska och Glottal konsonant · Se mer »
Grammatik
Grammatik (Från grekiska: γραμματική, grammatikí) är det regelsystem för språk som beskriver hur morfem (orddelar) kombineras för att bilda ord och dessa i sin tur kombineras för att skapa förståeliga satser och meningar.
Ny!!: Norska och Grammatik · Se mer »
Gustav Vasas bibel
Gustav Vasas bibel (förkortas GVB), ofta även kallad Vasabibeln, eg.
Ny!!: Norska och Gustav Vasas bibel · Se mer »
H
Högertrafikmärket av Sten Kindgren. H är den åttonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och H · Se mer »
Halvdan Koht
Halvdan Koht, född 7 juli 1873 i Tromsø, död 12 december 1965, var en norsk historiker och politiker.
Ny!!: Norska och Halvdan Koht · Se mer »
Hans Strøm
Hans Strøm, född 25 januari 1726 i Borgund, Sunnmøre, död 1 februari 1797 i Eiker vid Drammen, var en norsk naturforskare och präst.
Ny!!: Norska och Hans Strøm · Se mer »
Hardanger
Hardanger är landskapet längs och omkring Hardangerfjorden i Hordaland fylke i Norge.
Ny!!: Norska och Hardanger · Se mer »
Högnorska
Högnorska (Høgnorsk) är den vanliga benämningen på en inofficiell och idag föga använd form av nynorska.
Ny!!: Norska och Högnorska · Se mer »
Henrik Wergeland
Wergelands grav i Oslo. Henrik Arnold Thaulow Wergeland, född i Kristiansand 17 juni 1808, död 12 juli 1845 i Oslo, var en norsk författare.
Ny!!: Norska och Henrik Wergeland · Se mer »
Hjälpverb
Hjälpverb är en typ av verb som placeras ihop med en verbfras.
Ny!!: Norska och Hjälpverb · Se mer »
Homograf
Venndiagram över homografer och relaterade begrepp. Homografer är två eller flera ord som stavas likadant men som kan uttalas olika (se exempel i tabellen nedan; för fler exempel se Lista över svenska homografer).
Ny!!: Norska och Homograf · Se mer »
I
I är den nionde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och I · Se mer »
Imperativ
Imperativ är ett verbmodus med vilket man formulerar en uppmaning.
Ny!!: Norska och Imperativ · Se mer »
Indoeuropeiska språk
De indoeuropeiska språken omfattar en familj om flera hundra till olika grad besläktade språk, inklusive de flesta större språken i Europa, många i Sydasien (Indiska halvön), Sydvästasien (Iranska platån) och södra Centralasien, samt i stor utsträckning i Amerika, Australien och på andra håll runt om i världen, dit de spridits från Europa (Engstrand 2019).
Ny!!: Norska och Indoeuropeiska språk · Se mer »
Infinit verb
Infinita verb är inom lingvistik en term för sådana verb som inte begränsas av ett subjekt och som i svenskan inte ensamma kan utgöra predikatsled i en fullständig sats.
Ny!!: Norska och Infinit verb · Se mer »
Infinitiv
Infinitiv är en grammatisk term som används för att hänvisa till vissa verbformer som finns på många språk.
Ny!!: Norska och Infinitiv · Se mer »
Internet
Internet, från engelskan med betydelsen mellannätverk, är världens största datornätverk.
Ny!!: Norska och Internet · Se mer »
Island
Island (Ísland) är en europeisk republik som omfattar ön med samma namn samt tillhörande mindre öar.
Ny!!: Norska och Island · Se mer »
Isländska
Text på isländska Uttalsexempel Isländska (íslenska) på det inhemska språket, före 1973 stavat íslenzka) är ett västnordiskt språk, talat av minst 320 000 personer, främst av islänningar på Island där det är officiellt språk. Närmast släkt med isländska är färöiska och vissa västnorska dialekter.
Ny!!: Norska och Isländska · Se mer »
Ivar Aasen
Ivar Andreas Aasen (uttalas Åsen), född 5 augusti 1813, död 23 september 1896, var en norsk språkforskare, skapare av nynorskan.
Ny!!: Norska och Ivar Aasen · Se mer »
J
J är den tionde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och J · Se mer »
K
K är den elfte bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och K · Se mer »
Kalmarunionen
Kalmarunionen var en skandinavisk union mellan kungarikena Danmark, Norge och Sverige som bildades 1397 och varade till 6 juni 1523.
Ny!!: Norska och Kalmarunionen · Se mer »
Kasus
Kasus är en grammatisk kategori för nomen (eller nominalfraser), som markerar dessas funktion i satsen.
Ny!!: Norska och Kasus · Se mer »
Kebabnorsk
Kebabnorsk (kebabnorska) är en benämning på Norges motsvarighet till förortssvenska.
Ny!!: Norska och Kebabnorsk · Se mer »
Klusil
Klusiler (explosiva konsonantljud) är samlingsnamnet på foner som produceras genom att luftvägen obstrueras med tungans eller läpparnas hjälp, varpå ett lufttryck byggs upp i munhålan och halsen (ocklusionsfasen).
Ny!!: Norska och Klusil · Se mer »
Knud Knudsen
Knud Knudsen. Knud Knudsen, född 6 januari 1812, död 4 mars 1895, var en norsk skolman och språkforskare.
Ny!!: Norska och Knud Knudsen · Se mer »
Koine
Koine (efter grekiska ἡ κοινὴ διάλεκτος, hē koinēʹ diaʹlektos, 'det gemensamma samtalsspråket'), var det forngrekiska högspråket efter Alexander den stores tid.
Ny!!: Norska och Koine · Se mer »
Kolahalvön
Lokaliseringskarta över Kolahalvön i Barents hav. Ryska Murmansk oblast på Kolahalvön Vy över staden Kandalaksja. Kolahalvön (ryska: Кольский полуостров, Kolskij poluostrov; kildinsamiska: Куэлнэгк нёаррк, Kuelnegk njoarrk) är en halvö i nordvästra Ryssland, belägen mellan Barents hav och Vita havet.
Ny!!: Norska och Kolahalvön · Se mer »
Kolanorrmän
Kolanorrmän kallas ättlingarna till de norska migranter, som under 1860- och 70-talen, efter att ha fått ryske tsarens tillstånd, bosatte sig i området kring Kolahalvön i Ryssland.
Ny!!: Norska och Kolanorrmän · Se mer »
Komparativ
Komparativ är inom grammatiken en böjningsform, komparation, för adjektiv och adverb.
Ny!!: Norska och Komparativ · Se mer »
Krimgotiska
''De tuskiska breven'', av Ogier Ghislain de Busbecq, innehåller den enda bevarade krimgotiska ordlistan. Krimgotiska är ett utdött östgermanskt språk, som hade utvecklats från det gotiska språket.
Ny!!: Norska och Krimgotiska · Se mer »
L
180px L är den tolfte bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och L · Se mer »
Labiodental konsonant
Labiodentala konsonanter (ytterst av latin labium, ’läpp’ och dens, ’tand’) är en grupp av konsonanta språkljud som uttalas antingen genom att underläppen förs samman med överkäkens tänder, eller motsvarande för överläpp och underkäkens tänder.
Ny!!: Norska och Labiodental konsonant · Se mer »
Lagting (Stortinget)
Lagtingssalen, som också fungerar som grupprum för Kristelig Folkepartis Stortingsgrupp. Lagtinget avvecklades 2009. Lagtinget var det ena av två kamrar som det norska Stortinget var uppdelat i fram till 1 oktober 2009.
Ny!!: Norska och Lagting (Stortinget) · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Norska och Latin · Se mer »
Latinska alfabetet
Världskarta som visar var det latinska alfabetet används helt (mörkgrönt) eller delvis (limegrönt). Det latinska alfabetet är ett alfabet, ursprungligen anpassat för latinet, som har spridits till många andra språk, och som har blivit det vanligaste alfabetet i världen.
Ny!!: Norska och Latinska alfabetet · Se mer »
Laurents Hallager
Laurents (Lars) Hallager, född 12 november 1777 i Bergen, död där 2 februari 1825, var en norsk språkman.
Ny!!: Norska och Laurents Hallager · Se mer »
Lågtyska
dialekterna. Lågtyska (Nedderdüütsch, högty. Niederdeutsch), eller plattyska (Plattdüütsch, högty. Plattdeutsch), är ett av de lågtyska språken.
Ny!!: Norska och Lågtyska · Se mer »
Lexikografi
Lexikografi är den vetenskapliga disciplin som studerar ordböcker och lexikon.
Ny!!: Norska och Lexikografi · Se mer »
Ligatur
blytyp och ett ſi-ligatur-tryck i 12p Garamond. Ligaturer Ligatur (av latinets ligatura, till ligare – binda, förena) är ett tecken bildat genom sammanskrivning av två eller fler tecken.
Ny!!: Norska och Ligatur · Se mer »
Likvida
Likvidor (ytterst av latin liquidus ”vätska”) är de språkljud som är approximanter, men inte halvvokaler, det vill säga vanligen l- och r-ljud.
Ny!!: Norska och Likvida · Se mer »
Ludvig Kristensen Daa
Ludvig Kristensen Daa (skrev sig först Daae), född den 19 augusti 1809 i Saltdalen, Nordlands amt, död den 12 juni 1877 i Kristiania (nuvarande Oslo), var en norsk politiker och tidningsman.
Ny!!: Norska och Ludvig Kristensen Daa · Se mer »
M
Mötesplats. M är den trettonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och M · Se mer »
Maskulinum
Maskulinum är i språkvetenskapen ord som betecknar grammatiskt manligt genus.
Ny!!: Norska och Maskulinum · Se mer »
Mellanvästra USA
En karta över det område, med tolv delstater (markerade i rött), som enligt amerikanska folkräkningsmyndigheten ''U.S. Census Bureau'' utgör Mellanvästern. Michigansjön sträcker sig genom fyra delstater i Mellanvästra USA: Michigan, Indiana, Illinois, and Wisconsin. Mellanvästern eller Mellanvästra USA (engelska: Midwestern United States, Midwest, U.S. Midwest eller Middle West) är ett samlingsnamn för de av USA:s delstater som ligger väster om bergskedjan Appalacherna, norr om Ohiofloden och öster om Klippiga bergen.
Ny!!: Norska och Mellanvästra USA · Se mer »
Modersmål
Modersmål eller förstaspråk (L1) är det språk som en person först lär sig tala som litet barn.
Ny!!: Norska och Modersmål · Se mer »
Moltke Moe
Moltke Moe. Ingebret Moltke Moe, född den 19 juni 1859 i Krødsherred, död den 15 december 1913, var en norsk folklorist, son till Jørgen Moe.
Ny!!: Norska och Moltke Moe · Se mer »
Monoftong
En monoftong är ett enkelt vokalljud i en stavelse.
Ny!!: Norska och Monoftong · Se mer »
Morfologi (lingvistik)
Morfologi eller formlära är den del av lingvistiken som studerar ordens struktur, deras former och bildning.
Ny!!: Norska och Morfologi (lingvistik) · Se mer »
N
N är den fjortonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och N · Se mer »
Nasal konsonant
Nasaler är samlingsnamnet på konsonanter som produceras genom att vägen till näshålan öppnas.
Ny!!: Norska och Nasal konsonant · Se mer »
Nederländska
Nederländska eller holländska är ett västgermanskt språk av lågfrankiskt ursprung.
Ny!!: Norska och Nederländska · Se mer »
Neutrum
Neutrum (av latinets neuter - "ingendera (av de två)") är ett genus i svenska och flera andra språk.
Ny!!: Norska och Neutrum · Se mer »
Nominativ
Nominativ är det kasus som anger subjektet i en sats.
Ny!!: Norska och Nominativ · Se mer »
Nordamerika
Nordamerika är en världsdel som omfattar den norra delen av dubbelkontinenten Amerika.
Ny!!: Norska och Nordamerika · Se mer »
Norden
De nordiska staternas flaggor Minnestavla på Hässelby slotts trädgårdsmur med de nordiska huvudstädernas stadsvapen. Från vänster Helsingfors, Köpenhamn, Oslo, Reykjavik och Stockholm. Se artikel Nordiskt kultursamarbete mellan huvudstäderna. Norden är ett område i norra Europa som består av länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Åland (tillhör Finland), Färöarna och Grönland (tillhör Danmark).
Ny!!: Norska och Norden · Se mer »
Nordiska rådet
Karta över Nordiska rådets medlemsstater. Nordiska rådet är det officiella samarbetsorganet mellan de nordiska staternas parlament inom ramen för det nordiska samarbetet.
Ny!!: Norska och Nordiska rådet · Se mer »
Nordiska språk
Nordiska språk, även nordgermanska, är en språkgrupp i norra Europa, som omfattar språken danska, svenska, norska, färöiska, isländska samt det utdöda språket norn.
Ny!!: Norska och Nordiska språk · Se mer »
Nordmøre
Nordmøre: Utsikt över bland annat Stangvikfjorden, Ålvundfjorden och Sunndalsfjorden. Nordmøre är den nordöstligaste delen av Møre och Romsdals fylke och består av tolv kommuner.
Ny!!: Norska och Nordmøre · Se mer »
Nordnorge
Nordnorges läge i Norge Europaväg E6 på gränsen mellan Namsskogans kommun i Trøndelag och Grane kommun i Nordnorge. Nordnorge (bokmål Nord-Norge, nynorska Nord-Noreg) är en av Norges landsdelar.
Ny!!: Norska och Nordnorge · Se mer »
Norge
Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.
Ny!!: Norska och Norge · Se mer »
Norges fylken
Norges fylken (nordsamiska: fylka; sydsamiska: fylhke; lulesamiska: fylkka; kvänska: fylkki) är sedan 1919 de norska förvaltningsområden, fylkeskommun, som motsvaras av län i Sverige.
Ny!!: Norska och Norges fylken · Se mer »
Norsk rikskringkasting
Norsk rikskringkasting, vanligtvis förkortat till NRK, är Norges public service-radio och -television.
Ny!!: Norska och Norsk rikskringkasting · Se mer »
Norska språkstriden
Norska språkstriden, språkdebatt i Norge, om vilken skriftspråksform som bör vara gällande norm i landet, speciellt bokmål eller nynorska.
Ny!!: Norska och Norska språkstriden · Se mer »
Numerus
Numerus (ung. antalsform) är en grammatisk böjningskategori.
Ny!!: Norska och Numerus · Se mer »
Nynorska
Nynorska (norska: nynorsk) är en av de två officiella målformer som tillsammans utgör det norska skriftspråket.
Ny!!: Norska och Nynorska · Se mer »
O
O är den femtonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och O · Se mer »
Obstruent
Obstruenter är konsonanter i vars bildande luften möter ett hinder på väg genom ansatsröret som ger upphov till ett kortvarigt eller mera långvarigt hörbart brus.
Ny!!: Norska och Obstruent · Se mer »
Officiellt språk
Ett officiellt språk är ett språk som specifikt anges vara ett sådant i länders, delstaters eller i andra områdens konstitutioner eller lagar.
Ny!!: Norska och Officiellt språk · Se mer »
Optativ
Optativ (ytterst av latin opto 'önska (sig)', 'begära') är ett modus, som förekommer i vissa språks verbböjning.
Ny!!: Norska och Optativ · Se mer »
Ordaccent
Ordaccent eller tonal accent (ibland omnämnt som accent; uttal) är en form av accent, det vill säga betoning av en del av ett ord via tonhöjd, längd och/eller intensitet (ljudstyrka).
Ny!!: Norska och Ordaccent · Se mer »
Ordförråd
Ordförråd (vokabulär, lexikalisk) är de ord som finns i ett språk.
Ny!!: Norska och Ordförråd · Se mer »
Ortografi
Ortografi (även rättskrivning), till grekiska orthos 'rät, rätt' och graphein 'skriva', handlar om stavning, interpunktion, bruket av versaler och gemener, avstavning och särskrivning.
Ny!!: Norska och Ortografi · Se mer »
Oslo
Oslo, från 1624 till 1924 Christiania (också stavat Kristiania från 1877 till 1924), äldst Anslo/Ásló/Ósló, är Norges huvudstad och administrativt är Oslo kommun ett eget fylke, med drygt 690 000 invånare.
Ny!!: Norska och Oslo · Se mer »
P
Parkeringsplats. P är den sextonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och P · Se mer »
Palatal konsonant
En palatal fon uttalas genom att tungan trycks mot gommen.
Ny!!: Norska och Palatal konsonant · Se mer »
Palatalisering
Palatalisering, eller muljering, är en modifiering av ett språkljud som uppstår när tungan reses eller trycks mot den hårda gommen – när man, enkelt uttryckt, ”uttalar ett ’j’ tillsammans med en annan konsonant”.
Ny!!: Norska och Palatalisering · Se mer »
Particip
Particip (latin participium, från particeps, 'deltagande') betecknar ord som bildats av verb men som böjs och används som adjektiv.
Ny!!: Norska och Particip · Se mer »
Positiv (grammatik)
Positiv är inom grammatiken en böjningsform inom komparation för adjektiv och adverb.
Ny!!: Norska och Positiv (grammatik) · Se mer »
Possessivt pronomen
Possessiva pronomen är en kategori av pronomen som används för att beteckna ägande.
Ny!!: Norska och Possessivt pronomen · Se mer »
Postalveolar konsonant
En postalveolar fon uttalas genom att tungspetsen ligger nära tandvallen, det vill säga området mellan tandköttet och gommen.
Ny!!: Norska och Postalveolar konsonant · Se mer »
Presens
Presens är det tempus som vanligtvis uttrycker vad som händer just nu.
Ny!!: Norska och Presens · Se mer »
Preteritum
Preteritum, eller dåtid, är ett tempus i bland annat svenska och andra germanska språk, som används allmänt för att beteckna dåtid.
Ny!!: Norska och Preteritum · Se mer »
Q
Q är den sjuttonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och Q · Se mer »
R
R, r är den artonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och R · Se mer »
Reformationen
Lucas Cranach den äldres ''Porträtt av Martin Luther'' (1483–1546). Målad 1529 och utställd på Uffizierna. Huldrych Zwingli (1484–1531). Jean Calvin (1509–1564). Reformationen är de rörelser inom den västerländska kristendomen som pågick under flera hundra år med början under 1200-talet och som fick till följd att olika protestantiska eller reformatoriska samfund, såsom den lutherska, den reformerta och den anglikanska kyrkan samt radikal-reformatoriska grupper såsom anabaptisterna och unitarierna på 1500-talet knoppades av från Romersk-katolska kyrkan.
Ny!!: Norska och Reformationen · Se mer »
Relativpronomen
Relativpronomen är ett pronomen i början av en relativsats, där det hänvisar till korrelatet i den överordnade satsen.
Ny!!: Norska och Relativpronomen · Se mer »
Retroflex konsonant
En retroflex (även supradental eller postalveolarNationalencyklopedin,, 4 mars 2009, uppslagsord: supradental) är en konsonant som uttalas genom att tungan dras bakåt och tungspetsen trycks mot gommen.
Ny!!: Norska och Retroflex konsonant · Se mer »
Rikssvenska
Rikssvenska (eller standardsvenska) är den svenska språkliga varietet som, till skillnad från dialekter, inte kan kopplas till någon bestämd del av det svenska språkområdet.
Ny!!: Norska och Rikssvenska · Se mer »
Rim
Rim (sannolikt av franska rime; från rytm eller ett germanskt ord) innebär upprepning av ett eller flera ljud i flera ord, som ligger nära varandra eller som textrytmen skapar ett sammanhang mellan.
Ny!!: Norska och Rim · Se mer »
Romsdal
Trollstigen i Romsdal. Romsdal är ett landskap i den mellersta delen av Møre og Romsdal fylke i Norge.
Ny!!: Norska och Romsdal · Se mer »
Runor
Saleby kyrkklocka i Västergötland, med ristade runor. Runor är skrivtecken som uppstod århundradena efter Kristi födelse och brukades av germaner.
Ny!!: Norska och Runor · Se mer »
S
S är den nittonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och S · Se mer »
Samiska
Samiska (lulesamiska, pitesamiska och sámegiella; kildinsamiska: са̄мь кӣлл, sāmʹ kīll; sydsamiska: saemiengïele; sämikielâ; sääʹmǩiõll; umesamiska: sámiengiälla; tersamiska: са̄мькӣлл, saa´mekiill) är en grupp av flera språkvarieteter som hör till den finsk-ugriska språkgruppen.
Ny!!: Norska och Samiska · Se mer »
Samnorska
Samnorska var en tänkt, framtida norsk språkform som skulle vara en blandning av nynorska och bokmål.
Ny!!: Norska och Samnorska · Se mer »
Senmedeltiden
''Dödens triumf'' av Pieter Bruegel d.ä. skildrar digerdödens verkningar, som inledde senmedeltiden. Jeanne d'Arc. Senmedeltiden var en epok i Europas historia i slutet av medeltiden som varade mellan 1300-talet och slutet av 1400-talet.
Ny!!: Norska och Senmedeltiden · Se mer »
Själland
Själland (Sjælland) är det egentliga Danmarks (bortsett från hela världens största ö Grönland, som också tillhör Danmark) största ö, med sina 7 031 kvadratkilometer.
Ny!!: Norska och Själland · Se mer »
Skandinavien
Skandinavien är ett geografiskt område i norra Europa som omfattar Danmark, Norge och Sverige, där man talar nordiska språk.
Ny!!: Norska och Skandinavien · Se mer »
Skriftspråk
Skrivet språk, eller skriftspråk, är det språk som förmedlas i skriven form.
Ny!!: Norska och Skriftspråk · Se mer »
Sluten ordklass
En sluten ordklass är en ordklass där det synnerligen sällan tillkommer nya ord.
Ny!!: Norska och Sluten ordklass · Se mer »
Sociolekt
Sociolekt syftar på den språkliga variation som utmärker en social grupp.
Ny!!: Norska och Sociolekt · Se mer »
Språkfamilj
Fördelning av stora språkfamiljer. En språkfamilj är en grupp enskilda språk som är genetiskt besläktade, det vill säga som har utvecklats ifrån ett äldre, gemensamt språkstadium.
Ny!!: Norska och Språkfamilj · Se mer »
Språkrådet (Norge)
Språkrådet är norska statens förvaltningsorgan i frågor som rör norska och dess två former nynorska och bokmål.
Ny!!: Norska och Språkrådet (Norge) · Se mer »
Starkt verb
Starka verb är verb i germanska språk som böjs genom vokalväxling i verbstammen.
Ny!!: Norska och Starkt verb · Se mer »
Stavelse
Stavelsen är en rytmisk grundenhet samt den minsta prosodiska enheten.
Ny!!: Norska och Stavelse · Se mer »
Stød
Karta över vilka dialekter som har ''stød'' och inte. Det skära området har stød, medan det gröna använder sig av tonaccenter. De blåa områdena har varken stød eller tonaccent. Stød, stöt, är ett danskt språkljud.
Ny!!: Norska och Stød · Se mer »
Stockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.
Ny!!: Norska och Stockholm · Se mer »
Substantiv
Substantiv eller namnord är en ordklass.
Ny!!: Norska och Substantiv · Se mer »
Suffix
Suffix (även postfix eller ändelse) är en betydelsebärande orddel (morfem) som placeras efter rotmorfemet, (eller i sammansatta ord rotmorfemen), men som i sig själv inte kan utgöra ett självständigt ord.
Ny!!: Norska och Suffix · Se mer »
Sunnmøre
Sunnmøre heter den södra delen av det norska fylket Møre og Romsdal.
Ny!!: Norska och Sunnmøre · Se mer »
Superlativ
Superlativ (från latinets superlativus) är inom grammatiken en böjningsform, komparation, för adjektiv och adverb.
Ny!!: Norska och Superlativ · Se mer »
Svenska
Svenska är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.
Ny!!: Norska och Svenska · Se mer »
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Ny!!: Norska och Sverige · Se mer »
Svimning
Svimning eller synkopering eller synkope (av grekiska synkope′, ’förkortande’) är en kortvarig förlust av medvetandet på grund av brist på blod och/eller syre i hjärnan.
Ny!!: Norska och Svimning · Se mer »
Svorska
Svorska eller svorsk (av "svenska" och "norsk") är en benämning på en blandning av svenska och norska, i synnerhet norska med inblandade svenska ord, eller norrmäns försök att prata svenska.
Ny!!: Norska och Svorska · Se mer »
Syntax
Syntax (av grekiska σύνταξις, sýntaxis; "sammanställning", av σύν, "samman", och τάξις, "ordning", "sekvens") eller satslära är en del av grammatiken.
Ny!!: Norska och Syntax · Se mer »
T
T är den tjugonde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och T · Se mer »
Talspråk
Talspråk eller talat språk är den variant av ett språk som förmedlas genom tal.
Ny!!: Norska och Talspråk · Se mer »
Telemark fylke
Telemark fylke var ett norskt fylke, som gränsade mot de tidigare fylkena Vestfold, Buskerud, Hordaland och Aust-Agder samt Rogaland.
Ny!!: Norska och Telemark fylke · Se mer »
Television
Philips demonstrerar '''television''' på Tekniska museet i Stockholm, november 1952. Television (tidigare kallad bildradio) är ett system inom telekommunikation för att på avstånd skicka ljud och tvådimensionella rörliga bilder till en mottagare.
Ny!!: Norska och Television · Se mer »
Tonande retroflex flapp
En tonande retroflex flapp, på svenska ofta kallad tjockt l eller kakuminalt l, är ett konsonant språkljud.
Ny!!: Norska och Tonande retroflex flapp · Se mer »
Topografi
Hawaii. Topografi är studiet av en terrängs fysiska form, såväl på jorden, som på andra planeter och månar.
Ny!!: Norska och Topografi · Se mer »
Trøndelag
Trøndelag (sydsamiska: Trööndelage, på svenska Tröndelagen) är ett landskap och den näst nordligaste av Norges landsdelar.
Ny!!: Norska och Trøndelag · Se mer »
Tungrots-r
Tungrots-r är det skorrande r-ljud som man gör med bakre delen av tungan.
Ny!!: Norska och Tungrots-r · Se mer »
Tyska
Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).
Ny!!: Norska och Tyska · Se mer »
U
U är den tjugoförsta bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och U · Se mer »
Urnordiska
Urnordiska, eller urnordgermanska, var det språk som talades i Norden under yngre romerska järnåldern, folkvandringstiden och vendeltiden (ca 250–825 e Kr).
Ny!!: Norska och Urnordiska · Se mer »
USA
Amerikas förenta stater (United States of America), eller i förkortad form Förenta staterna (United States), på svenska vanligen kallat för USA eller Amerika, är en federal republik som består av 50 delstater, ett federalt distrikt och ett flertal olika självstyrande områden.
Ny!!: Norska och USA · Se mer »
Uttal
Uttal av ett ord är det sätt som antingen en enskild individ säger ordet, eller det sätt som de flesta talare av språket säger ordet.
Ny!!: Norska och Uttal · Se mer »
Uvular konsonant
En uvular fon uttalas genom att tungan och gomspenen möts.
Ny!!: Norska och Uvular konsonant · Se mer »
V
V är den tjugoandra bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och V · Se mer »
Varietet (lingvistik)
Varietet eller språklig varietet betecknar inom lingvistik en form av ett språk eller av ett dialektkontinuum.
Ny!!: Norska och Varietet (lingvistik) · Se mer »
Västnordiska språk
Västnordiska språk, även inofficiellt kallat för nordvästgermanskan, är de västliga nordiska språk som runt vikingatiden skilde sig från de östnordiska språken.
Ny!!: Norska och Västnordiska språk · Se mer »
Velar konsonant
En velar fon uttalas genom att tungryggen trycks mot den mjuka gommen.
Ny!!: Norska och Velar konsonant · Se mer »
Venstre (Norge)
Venstre är ett socialliberalt politiskt parti i Norge.
Ny!!: Norska och Venstre (Norge) · Se mer »
Verb
Verb (av lat. verbum, ord) är en ordklass som innehåller ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande.
Ny!!: Norska och Verb · Se mer »
Vest-Agder fylke
Vest-Agder fylke var ett fylke i södra Norge.
Ny!!: Norska och Vest-Agder fylke · Se mer »
Vestlandet
Vestlandets läge i Norge. Vestlandet är den västligaste av Norges landsdelar.
Ny!!: Norska och Vestlandet · Se mer »
Vikingatiden
Bildsten med skepp, Smiss, Gotland. Kopia av Årbybåten. Originalet är en 4 meter lång roddbåt hittad i båtgrav från vikingatid på Årby gård, Uppland.http://historiska.se/upptack-historien/artikel/aldre-konservering-forstor/ Flätad armring av guld, vikingatid, Sillinge, Sverige.http://historiska.se/upptack-historien/object/110046-armring-av-guld/ Vikingatiden är den skandinaviska järnålderns sista period.
Ny!!: Norska och Vikingatiden · Se mer »
Vokalbrytning
Vokalbrytning är inom historisk lingvistik en diftongering av en kort vokal i vissa sammanhang.
Ny!!: Norska och Vokalbrytning · Se mer »
W
W är den tjugotredje bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och W · Se mer »
X
X är den tjugofjärde bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och X · Se mer »
Y
''Y:et'' i Timrå, Västernorrlands län. Y är den tjugofemte bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och Y · Se mer »
Z
Z (uttal) är den tjugosjätte och sista bokstaven i det moderna latinska alfabetet.
Ny!!: Norska och Z · Se mer »
1800-talet
'''Världskarta''' från 1891 med de europeiska staternas besittningar markerade. Det Brittiska imperiet är seklets stormakt. Kartans nollmeridian passerar genom Greenwich, såsom beslutats vid den internationella meridiankonferensen 1884. 1800-talet är perioden från 1 januari 1800 till 31 december 1899.
Ny!!: Norska och 1800-talet · Se mer »
1929
1929 (MCMXXIX) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Norska och 1929 · Se mer »
Omdirigerar här:
No., Norsk grammatik, Norska dialekter, Norska språket, Norskan.
