Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Oligolepis

Index Oligolepis

Oligolepis är ett släkte av fiskar.

18 relationer: Abborrartade fiskar, Benfiskar, Catalogue of Life, Djur, Familj (biologi), Fiskar, Kladistik, Oligolepis acutipennis, Oligolepis cylindriceps, Oligolepis dasi, Oligolepis jaarmani, Oligolepis keiensis, Oligolepis stomias, Ryggradsdjur, Ryggsträngsdjur, Släkte, Smörbultar, Strålfeniga fiskar.

Abborrartade fiskar

Abborrartade fiskar (Perciformes) är den artrikaste ordningen bland ryggradsdjuren, och utgör en mångsidig och heterogen grupp fiskar.

Ny!!: Oligolepis och Abborrartade fiskar · Se mer »

Benfiskar

Klassen benfiskar, Osteichthyes, är systergrupp till broskfiskarna bland nu levande fiskar.

Ny!!: Oligolepis och Benfiskar · Se mer »

Catalogue of Life

Catalogue of Life är en webbaserad taxonomisk databas, som startades i juni 2001 av Species 2000 och Integrated Taxonomic Information System (ITIS).

Ny!!: Oligolepis och Catalogue of Life · Se mer »

Djur

Djur (Animalia, Metazoa) är flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa, det vill säga får sin energi från föda, och utgör ett rike inom klassificeringen av levande organismer.

Ny!!: Oligolepis och Djur · Se mer »

Familj (biologi)

hierarkiska systemet i biologin. Inom den biologiska systematiken är en familj en undergrupp till en ordning, och består av ett eller flera släkten, vilka i sin tur delas in i arter.

Ny!!: Oligolepis och Familj (biologi) · Se mer »

Fiskar

Fiskar (Pisces) är en grupp vattenlevande ryggradsdjur med fenor, som indelas i benfiskar, broskfiskar och käklösa fiskar.

Ny!!: Oligolepis och Fiskar · Se mer »

Kladistik

tidsaxlar, kladogrammet har då omvandlats till ett fylogenetiskt träd. Kladistik, även fylogenetisk systematik, är en vetenskaplig metod som används främst vid studier av evolutionära frågeställningar om släktskap och utveckling av arter och egenskaper inom biologin.

Ny!!: Oligolepis och Kladistik · Se mer »

Oligolepis acutipennis

Oligolepis acutipennis är en fiskart som först beskrevs av Valenciennes, 1837.

Ny!!: Oligolepis och Oligolepis acutipennis · Se mer »

Oligolepis cylindriceps

Oligolepis cylindriceps är en fiskart som först beskrevs av Hora 1923.

Ny!!: Oligolepis och Oligolepis cylindriceps · Se mer »

Oligolepis dasi

Oligolepis dasi är en fiskart som först beskrevs av Talwar, Chatterjee och Dev Roy 1982.

Ny!!: Oligolepis och Oligolepis dasi · Se mer »

Oligolepis jaarmani

Oligolepis jaarmani är en fiskart som först beskrevs av Weber, 1913.

Ny!!: Oligolepis och Oligolepis jaarmani · Se mer »

Oligolepis keiensis

Oligolepis keiensis är en fiskart som först beskrevs av Smith, 1938.

Ny!!: Oligolepis och Oligolepis keiensis · Se mer »

Oligolepis stomias

Oligolepis stomias är en fiskart som först beskrevs av Smith, 1941.

Ny!!: Oligolepis och Oligolepis stomias · Se mer »

Ryggradsdjur

Ryggradsdjur eller vertebrater (Vertebrata) är en understam bland ryggsträngsdjuren som har ett skyddande hölje av kalciumfosfat runt ryggsträngen.

Ny!!: Oligolepis och Ryggradsdjur · Se mer »

Ryggsträngsdjur

Ryggsträngsdjur eller kordater (Chordata) är en djurstam som innefattar ryggradsdjuren, manteldjuren och lansettfiskarna.

Ny!!: Oligolepis och Ryggsträngsdjur · Se mer »

Släkte

hierarkiska systemet i biologin I biologisk systematik är ett släkte (synonym: genus, pluralis: genera) en grupp inom en familj.

Ny!!: Oligolepis och Släkte · Se mer »

Smörbultar

Smörbultar (Gobiidae) är en familj i ordningen abborrartade fiskar med 200 släkten och omkring 2 000 arter den artrikaste i ordningen.

Ny!!: Oligolepis och Smörbultar · Se mer »

Strålfeniga fiskar

Strålfeniga fiskar (Actinopterygii) är en underklass inom klassen benfiskar, vilka utmärks av att de har fenstrålar till skillnad mot köttfeningar (Sarcopterygii), som har bröstfenor med en benstav som bas.

Ny!!: Oligolepis och Strålfeniga fiskar · Se mer »

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »