Snabbare tillgång än webbläsare!
71 relationer: Allel, Anpassning (biologi), Apomixis, Asexuell förökning, Ägg, Bakterier, Befruktning, Bladlöss, Däggdjur, Djur, Dräktighet, Embryo, Evolution, Evolutionär utvecklingsbiologi, Fåglar, Förlossning, Fenotypisk plasticitet, Fertilitet, Fiskar, Fortplantning, Foster, Genetisk rekombination, Genetisk variation, Genom, Genotyp, Groddjur, Hane, Hermafrodit, Heterozygot, Homozygot, Hona, Hormon, Hybrid (biologi), Internet Archive, Jungfrufödelse, Kön, Könskromosom, Kloning, Kolonisering (biologi), Kräldjur, Kromosom, Leddjur, Levandefödande tandkarpar, Meios, Mikroorganism, Mitos, Mutation, Myror, Naturligt urval, Parasitism, ..., Patogen, Ploiditet, Population, Recessivt anlag, Rovdjur, Ryggradsdjur, Samevolution, Selektionstryck, Sexfotingar, Sexuell förökning, Skalbaggar, Smitta, Spindeldjur, Steklar, Tejuödlor, Växtriket, Wolbachia, XY-systemet, Y-kromosom, Zoologi, ZW-systemet. Förläng index (21 mer) »
Allel
Allel (egentligen allelomorf, av grekiskana al'lēlōn ’varandra’ och morphēʹ ’form’), eller genvariant, är en av flera alternativa versioner av en gen eller annan nukleotidsekvens.
Ny!!: Partenogenes och Allel · Se mer »
Anpassning (biologi)
Fladdermus, väl anpassad för att flyga i totalt mörker genom att navigera med ekolokalisering. Anpassning, även kallat adaption, är en genetisk förändring som ger högre fitness i den rådande miljön.
Ny!!: Partenogenes och Anpassning (biologi) · Se mer »
Apomixis
Vegetativ apomixis hos knölgröe. Bulbiller bildas istället för blommor. Apomixis är fenomenet att en organism förökar sig utan vare sig befruktning, meios eller produktion av gameter.
Ny!!: Partenogenes och Apomixis · Se mer »
Asexuell förökning
Asexuell förökning är former av fortplantning där en organism förökar sig utan inverkan av en könscell från en annan individ, och bildar två eller fler individer.
Ny!!: Partenogenes och Asexuell förökning · Se mer »
Ägg
En sädescell vid äggcellen Ägg är samlingsnamnet för äggcellen hos djur, det vill säga den honliga könscellen vid sexuell förökning.
Ny!!: Partenogenes och Ägg · Se mer »
Bakterier
Bakterier (Bacteria) eller eubakterier (Eubacteria) är encelliga mikroorganismer utan cellkärna och andra membranomslutna organeller; de har dock ribosomer.
Ny!!: Partenogenes och Bakterier · Se mer »
Befruktning
En spermie tas in genom äggcellens membran. Befruktning, ibland konception, fertilisering, fekundation eller syngami, är den process då två könsceller (normalt manlig respektive kvinnlig) förenas och bildar en ny organism av samma art.
Ny!!: Partenogenes och Befruktning · Se mer »
Bladlöss
Bladlöss (Aphidoidea) är en överfamilj av insekter.
Ny!!: Partenogenes och Bladlöss · Se mer »
Däggdjur
Däggdjur (Mammalia) är en klass inom ryggradsdjuren.
Ny!!: Partenogenes och Däggdjur · Se mer »
Djur
Djur (Animalia, Metazoa) är flercelliga organismer som kännetecknas av att de är rörliga och heterotrofa, det vill säga får sin energi från föda, och utgör ett rike inom klassificeringen av levande organismer.
Ny!!: Partenogenes och Djur · Se mer »
Dräktighet
Dräktighet är ett djurs inre bärande av ett eller flera foster, under tiden mellan befruktning och förlossning.
Ny!!: Partenogenes och Dräktighet · Se mer »
Embryo
Utvecklingen av ett embryo Embryo är de tidiga anlagen till ett djur eller en växt.
Ny!!: Partenogenes och Embryo · Se mer »
Evolution
Livets träd i grova drag. Evolution i biologisk mening är den process varigenom levande organismers egenskaper förändras från en form till en annan mellan successiva generationer.
Ny!!: Partenogenes och Evolution · Se mer »
Evolutionär utvecklingsbiologi
Evolutionär utvecklingsbiologi (bland forskare ofta kallat evo-devo från engelskans evolutionary developmental biology) är en gren inom biologin där man försöker fastställa ursprungligt släktskap mellan olika organismer och hur de har utvecklats.
Ny!!: Partenogenes och Evolutionär utvecklingsbiologi · Se mer »
Fåglar
Fåglar (latin: Aves) är en klass tvåbenta, endoterma (jämnvarma), äggläggande ryggradsdjur med näbb, vingar och fjädrar.
Ny!!: Partenogenes och Fåglar · Se mer »
Förlossning
Förlossning eller födsel är den process då en kvinna föder fram ett barn från livmodern och utgör avslutningen på en graviditet.
Ny!!: Partenogenes och Förlossning · Se mer »
Fenotypisk plasticitet
diskreta fenotyper. Fenotypisk plasticitet innebär att en organism med en viss genotyp kan få olika fenotyp beroende på vilken miljö den lever i och exponeras för.
Ny!!: Partenogenes och Fenotypisk plasticitet · Se mer »
Fertilitet
Fertilitet är förmågan hos organismer att fortplanta sig, vilket dock inte skall förväxlas med fruktsamhet.
Ny!!: Partenogenes och Fertilitet · Se mer »
Fiskar
Fiskar (Pisces) är en grupp vattenlevande ryggradsdjur med fenor, som indelas i benfiskar, broskfiskar och käklösa fiskar.
Ny!!: Partenogenes och Fiskar · Se mer »
Fortplantning
Parning mellan flicksländor. Fortplantning, även förökning eller reproduktion, kallas det när djur, människor eller växter förökar sig och för livet vidare till en ny generation.
Ny!!: Partenogenes och Fortplantning · Se mer »
Foster
Foster, den ofödda avkomman hos däggdjur.
Ny!!: Partenogenes och Foster · Se mer »
Genetisk rekombination
Thomas H Morgans illustration av överkorsning från 1916. Genetisk rekombination innebär att en del av en DNA-sträng byts ut mot en annan sträng eller tränger sig in i en annan sekvens med DNA-kod.
Ny!!: Partenogenes och Genetisk rekombination · Se mer »
Genetisk variation
Varianter av majs på kontoret hos den ryska växtgenetikern Nikolaj Vavilov. Genetisk variation, genetisk mångfald, är ett mått på hur genetiskt olika individer inom en population är.
Ny!!: Partenogenes och Genetisk variation · Se mer »
Genom
Genom eller arvsmassa är inom genetiken beteckningen på en organisms samtliga gener.
Ny!!: Partenogenes och Genom · Se mer »
Genotyp
Här illustreras relationen mellan genotyp och fenotyp för kronbladens färg på en ärtväxt. Bokstaven '''B''' representerar en gen som ger lila färg. Motsvarigheten '''b''' är en variant av samma gen, men denna variant ger inte den lila färgen. Diagrammet visar vilka kombinationer av genvarianter som kan bildas vid en viss korsning, och vilken färg blomman får vid respektive kombination. Genotypen är en individs exakta genetiska egenskaper (dess genom), vanligen i form av DNA.
Ny!!: Partenogenes och Genotyp · Se mer »
Groddjur
Groddjur eller amfibier (Amphibia) är en klass ryggradsdjur, som antas ha utvecklats ur kvastfeningar och indelas i tre ordningar: stjärtlösa groddjur (Anura), alltså grodor, stjärtgroddjur (Urodela) i vilka ingår salamandrar, samt maskgroddjuren (Gymnophiona).
Ny!!: Partenogenes och Groddjur · Se mer »
Hane
Tupp (till höger) och två hönor. Hane (överst) och hona av ängshumla. den romerska krigsguden med samma namn. Hane, hanne eller handjur (♂) är hos djurarter med sexuell förökning den könstyp som fysiologiskt producerar spermier, i motsats till honor som är den andra könstypen och som fysiologiskt producerar ägg och som föder fram avkomman eller ett förstadium till detta, till exempel ett befruktat ägg.
Ny!!: Partenogenes och Hane · Se mer »
Hermafrodit
fläckiga vinbergssnäckor parar sig. Hermafrodit är en individ som är tvåkönad.
Ny!!: Partenogenes och Hermafrodit · Se mer »
Heterozygot
Skillnaden mellan homozygot (homozygous) och heterozygot (heterozygous). Heterozygoter är ett begrepp inom genetiken och betecknar individer som har två olika varianter, alleler, av en gen.
Ny!!: Partenogenes och Heterozygot · Se mer »
Homozygot
Skillnaden mellan homozygot (homozygous) och heterozygot (heterozygous). Homozygoter är ett begrepp inom genetiken och betecknar individer som har två likadana varianter, alleler, av en gen.
Ny!!: Partenogenes och Homozygot · Se mer »
Hona
Grön vårtbitare, hona med äggläggningsrör. romerska kärleksgudinnan med samma namn. Hona är hos djurarter med sexuell förökning den könstyp som fysiologiskt bildar ägg och föder fram avkomman eller dess förstadium, såsom ett befruktat ägg, i motsats till hanar som bildar spermier.
Ny!!: Partenogenes och Hona · Se mer »
Hormon
Hormoner (från grekiskans "ὁρμῶν", som sätter i rörelse) är molekyler som fungerar som budbärare från en cell eller ett organ i kroppen till en annan cell eller grupp av celler.
Ny!!: Partenogenes och Hormon · Se mer »
Hybrid (biologi)
Simrishamn. Hybridisering är en biologisk process som är resultatet av sexuell reproduktion mellan individer som är genetiskt olika.
Ny!!: Partenogenes och Hybrid (biologi) · Se mer »
Internet Archive
Internet Archives högkvarter i San Francisco, Kalifornien, USA. Internet Archive är en webbplats med ett arkiv som är tillgängligt över Internet.
Ny!!: Partenogenes och Internet Archive · Se mer »
Jungfrufödelse
Jungfrufödelse, jungfrufödsel, föreställningen att en kvinna blir havande och föder ett barn utan någon mans medverkan.
Ny!!: Partenogenes och Jungfrufödelse · Se mer »
Kön
Olika typer av kromosombaserade könsbestämningssystem. Kön är en beteckning som används för att bland arter som fortplantas genom sexuell förökning skilja på individer beroende på vilken typ av könsceller de producerar.
Ny!!: Partenogenes och Kön · Se mer »
Könskromosom
En könskromosom eller allosom är en av de kromosomer som bestämmer könet hos individen (i motsats till autosomerna).
Ny!!: Partenogenes och Könskromosom · Se mer »
Kloning
Kloning innebär skapandet av genetiska kopior av en individ, det vill säga flera individer med samma arvsanlag, men också kopiering på cellnivå eller på gennivå.
Ny!!: Partenogenes och Kloning · Se mer »
Kolonisering (biologi)
Kolonisering handlar främst om en arts spridning till områden där den förut varit sparsamt representerad, eller inte representerad alls.
Ny!!: Partenogenes och Kolonisering (biologi) · Se mer »
Kräldjur
Kräldjur (Sauropsida*), eller reptiler (av latinets reptilis, "krypande"), är en klass växelvarma ryggradsdjur.
Ny!!: Partenogenes och Kräldjur · Se mer »
Kromosom
'''Skiss över en eukaryotisk kromosom i metafas'''(1) Kromatid - en av de två identiska delarna av kromosomen(2) Centromer - den punkt där kromatiderna sitter ihop(3) Kort arm, p-arm(4) Lång arm, q-arm mus.''' Här har DNA färgats blått. De tydligt åtskilda kromosomområdena för kromosom 2 (röd) och kromosom 9 (grön) har gjorts synliga med fluorescerande ljus. En kromosom är en struktur i cellen i vilken hela eller delar av genomet (arvsmassan) finns.
Ny!!: Partenogenes och Kromosom · Se mer »
Leddjur
Leddjur (Arthropoda) är en stam inom djurriket som omfattar så varierande djurgrupper som insekter, spindeldjur, mångfotingar och kräftdjur.
Ny!!: Partenogenes och Leddjur · Se mer »
Levandefödande tandkarpar
Levandefödande tandkarpar eller ungfödande tandkarpar (Poeciliidae) är en familj fiskar som kallas så eftersom de "föder" levande ungar.
Ny!!: Partenogenes och Levandefödande tandkarpar · Se mer »
Meios
Faserna i meiosen. Meios (grekiska μείωσις, meiosis, ”minskning”, ”avtagande”) eller reduktionsdelning är den celldelning som sker när det bildas könsceller eller sporer.
Ny!!: Partenogenes och Meios · Se mer »
Mikroorganism
Bakterier är mikroskopiska organismer utan cellkärna. Bilden visar en samling stavformade ''Escherichia coli-''bakterier förstorade 10 000 gånger i elektronmikroskop. En mikroorganism eller mikrob är en organism som är så liten att den inte kan ses med blotta ögat.
Ny!!: Partenogenes och Mikroorganism · Se mer »
Mitos
Cell i sen metafas. Det blå är kromosomerna, det röda är cellmembranet plus delar av närliggande strukturer, det gröna är den mitotiska spolen av mikrotubuli. kromosomerna i en cellkärna. Mitos är ett annat ord för vanlig celldelning och ett av stegen i cellcykeln.
Ny!!: Partenogenes och Mitos · Se mer »
Mutation
tulpan med ett delvis gult kronblad som uppkommit på grund av en mutation i tulpanens gener. Mutationer är förändringar i cellers genetiska material (oftast DNA, ibland RNA).
Ny!!: Partenogenes och Mutation · Se mer »
Myror
Myror (Formicidae) är en familj av gaddsteklar med små eusociala insekter.
Ny!!: Partenogenes och Myror · Se mer »
Naturligt urval
Det naturliga urvalet är en delprocess i evolutionen.
Ny!!: Partenogenes och Naturligt urval · Se mer »
Parasitism
Parasitism är ett förhållande mellan organismer där den ena organismen, parasiten, utnyttjar värdorganismen för egen vinning på ett sätt som skadar värdorganismen och drar näring ifrån organismen.
Ny!!: Partenogenes och Parasitism · Se mer »
Patogen
Kolerabakterie, ''Vibrio cholerae'', bakterien som orsakar kolera. Bilden är tagen med svepelektronmikroskop. Internationell varningssymbol för smittfarliga ämnen. En patogen betecknar i bred betydelse något som kan orsaka sjukdom.
Ny!!: Partenogenes och Patogen · Se mer »
Ploiditet
Ploiditet betecknar antalet kromosomuppsättningar som ingår i en cell.
Ny!!: Partenogenes och Ploiditet · Se mer »
Population
vitsippor. Population är inom biologin (framför allt ekologin) en grupp individer av en art som finns inom ett visst område vid en viss tid.
Ny!!: Partenogenes och Population · Se mer »
Recessivt anlag
Illustration av ett recessivt anlag. Det blå arvsanlaget är recessivt medan det röda arvsanlaget är dominant. Endast individer med två blå arvsanlag visar den blå egenskapen, medan de som har ett rött och ett blått arvsanlag visar den röda egenskapen. Ett recessivt anlag är ett begrepp inom genetiken som innebär att det för en egenskap krävs att en individ fått arvsanlag från båda föräldrarna för att egenskapen skall visa sig.
Ny!!: Partenogenes och Recessivt anlag · Se mer »
Rovdjur
Rovdjuren (Carnivora) är en ordning i klassen däggdjur.
Ny!!: Partenogenes och Rovdjur · Se mer »
Ryggradsdjur
Ryggradsdjur eller vertebrater (Vertebrata) är en understam bland ryggsträngsdjuren som har ett skyddande hölje av kalciumfosfat runt ryggsträngen.
Ny!!: Partenogenes och Ryggradsdjur · Se mer »
Samevolution
Samevolution sker när två eller flera biologiska enheter, till exempel arter, interagerar och det leder till ömsesidig evolutionär förändring.
Ny!!: Partenogenes och Samevolution · Se mer »
Selektionstryck
Med selektionstryck, urvalstryck eller evolutionstryck avses händelsekedjor inom evolutionsbiologin som påminner om tryckets inverkan på gaser och flödande vätskor.
Ny!!: Partenogenes och Selektionstryck · Se mer »
Sexfotingar
Sexfotingar (Hexapoda, av grekiska hex, sex, och poda, fot), mer korrekt insekter, är en understam till leddjuren.
Ny!!: Partenogenes och Sexfotingar · Se mer »
Sexuell förökning
Två flugor parar sig under flygning. Sexuell förökning eller könlig fortplantning är en livscykel som karakteriseras av växling mellan celler med enkel (haploid) och dubbel (diploid)) kromosomuppsättning. Celler med dubbel kromosomuppsättning kan delas upp i celler med enkel kromosomuppsättning i en process som kallas meios. Två celler med enkel kromosomuppsättning kan därefter förena sig till en cell med dubbel kromosomuppsättning i en process som kallas befruktning. Hos bland annat nästan alla djur och växter finns det två typer av cell med enkel kromosomuppsättning, hanliga hanliga och honliga. De honliga könscellerna kallas äggceller och är stora och orörliga. De hanliga kallas spermier hos djur, och spermatozoider hos växter och är små och rörliga. Nästan alla organismer som är tillräckligt stora för att ses med blotta ögat har sexuell förökning, även om vissa även kan föröka sig asexuellt. Det finns ett flertal olika system för sexuell förökning. Könsceller bildas hos diploida organismer (organismer med dubbel kromosomuppsättning) genom en särskild form av celldelning som benämnes reduktionsdelning eller meios. Den normala kromosomuppsättningen innebär att individen har dubbla upplagor av alla arvsanlag, ärvt från vardera föräldern. I meiosen bildas haploida celler, med enkel kromosomuppsättning. Hos haplonta organismer (organismer med enkel kromosomuppsättning) sker meiosen direkt efter att en zygot har bildats. Könscellerna bildas då direkt från den vuxna individen. Befruktning innebär att den hanliga könscellen för över sitt genetiska innehåll till ägget. Vanligen sker sexuell förökning genom korsbefruktning, vilket innebär att han- och honcell från olika individer smälter samman. Självbefruktning, att en individ kan befrukta sig själv, är ovanligt hos djur men förekommer hos plattmaskar, ledmaskar, och ibland hos daggmaskar. Hos växterna är självbefruktning vanligare, och förekommer bland annat hos en del gräs, korsblommiga växter och blåklockor. Den sexuella förökningen utvecklades senare i evolutionen än den asexuella. Utvecklingen av sexuell förökning är ett viktigt och förbryllande problem i modern evolutionsbiologi. Många grupper av organismer, framför allt de flesta djur och växter, förökar sig sexuellt. Utvecklingen av sexuell förökning innehåller två närstående, men ändå klart olika teman: dess ursprung och dess vidmakthållande. Men eftersom de befintliga hypoteserna om ursprunget är svåra att testa experimentellt, har det mesta av aktuell forskning varit inriktad på vidmakthållandet av sexuell reproduktion. Flera förklaringar har föreslagits av biologer, inklusive William D. Hamilton, Alexej Kondrasjov, George C. Williams, Harris Bernstein, Carol Bernstein, Michael M. Cox, Frederic A. Hopf och Richard E. Michod att förklara hur sexuell förökning vidmakthålls i ett stort antal olika nu levande organismarter. De första fossila bevisen på organismer som reproducerade sig sexuellt är på eukaryoter för någonting mellan 1,2 och 1 miljarder år sedan. Dess fördel framför asexuell förökning är möjligheten till korsbefruktning, som ger upphov till individer som är genetiskt olika föräldraorganismerna. Detta ger en större genetisk mångfald, och tillåter arter att förändras snabbare än enbart genom mutationer. Avkommans genuppsättning skiljer sig från föräldraorganismen, eftersom dessa slumpmässigt donerar halva sitt genom till var och en av könscellerna, genom en process som kallas meios. Dessa könsceller med halv genuppsättning möts sedan och smälts samman, för att producera en ny individ med en helt ny genuppsättning.
Ny!!: Partenogenes och Sexuell förökning · Se mer »
Skalbaggar
Skalbaggar (Coleoptera) är den artrikaste ordningen inom insekterna och hela djurriket.
Ny!!: Partenogenes och Skalbaggar · Se mer »
Smitta
Smitta är hur sjukdomar sprids från en individ till en annan.
Ny!!: Partenogenes och Smitta · Se mer »
Spindeldjur
Spindeldjur (Arachnida) är en klass i stammen leddjur.
Ny!!: Partenogenes och Spindeldjur · Se mer »
Steklar
En geting av arten ''Dolichovespula maculata''. växtstekel. Läppstekel. Steklar (Hymenoptera) är en ordning i djurklassen insekter med fullständig förvandling.
Ny!!: Partenogenes och Steklar · Se mer »
Tejuödlor
Tejuödlor (Teiidae) är en familj av kräldjur i underordningen ödlor.
Ny!!: Partenogenes och Tejuödlor · Se mer »
Växtriket
Växtriket (Plantae) är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken.
Ny!!: Partenogenes och Växtriket · Se mer »
Wolbachia
Wolbachia är ett bakteriesläkte som infekterar leddjur och framförallt insekter liksom vissa nematoder.
Ny!!: Partenogenes och Wolbachia · Se mer »
XY-systemet
XY-systemet bestämmer könet hos vissa organismer.
Ny!!: Partenogenes och XY-systemet · Se mer »
Y-kromosom
Schema över områden på människans Y-kromosom Y-kromosomen är den manliga könskromosomen hos däggdjur och groddjur.
Ny!!: Partenogenes och Y-kromosom · Se mer »
Zoologi
Zoologi (från grekiskans: ζῴον, zoion, "djur"; och λόγος, logos, "kunskap eller vetenskap") är läran om djurriket efter biologiska riktlinjer.
Ny!!: Partenogenes och Zoologi · Se mer »
ZW-systemet
ZW-systemet bestämmer kön hos vissa organismer, till vilka fåglar, fjärilar och vissa fiskar hör.
Ny!!: Partenogenes och ZW-systemet · Se mer »
