Snabbare tillgång än webbläsare!
206 relationer: Abydos, Mindre Asien, Aischylos, Akemeniderna, Alexander den store, Alexander I av Makedonien, Alyattes II, Amyntas I, Amyrtaios, Anabasis (Xenofon), Anatolien, Antiken, Antikens Grekland, Apollon, Argos (stad), Aristagoras, Aristides, Arkaisk tid, Artafernes, Artaxerxes II, Asien, Assyrien, Aten, Athena, Athos, Attika, Attiska sjöförbundet, Babylon, Babylonien, Balkanhalvön, Boiotien, Bosporen, Bysantinska riket, Byzantion, Chalkidike (halvö), Chalkis, Cicero, Cornelius Nepos, Crotone, Cypern, Dardanellerna, Dareios I, Datis, Delos, Den Andre, Diodorus Siculus, Donau, Dorer, Efialtes av Trakis, Eforos, Egeiska havet, ..., Egina, Egypten, Eion, Eretria, Euboia, Eurocentrism, Falang, Första världskriget, Feidippides, Fenicien, Filip II av Makedonien, Flodkultur, Forntida Egypten, Fthiotis, Greker, Halikarnassos, Heloter, Herodotos, Hippias (tyrann), Historia, Hollywood, Hoplit, Indien, Induskulturen, Informationssamhälle, Iran, Isokrates, Italien, Jämförande levnadsteckningar, Jonien, Joniska upproret, Kambyses II, Kap Sunion, Kappadokien, Karien, Karneia, Karthago, Kızılırmak, Köprüçay, Kilikien, Kimon, Kolonialism, Korfu, Korintiska näset, Krösus, Kreta, Ktesias av Knidos, Kultur, Kykladerna, Kyrene, Kyros II, Larissa, Thessalien, Larnaca, Lärobok, Leonidas I av Sparta, Leotychidas, Libyen, Lukianos, Lydien, Lysias, Makedonien (historisk region), Marathon, Maraton, Mardonios, Marionettstat, Marmarasjön, Marseille, Mary Boyce, Medelhavet, Medien, Memfis, Miletos, Miltiades den yngre, Naxos, Nildeltat, Nilen, Oenoe, Olympiska spelen, Ostracism, Pamfylien, Partien, Pausanias (geograf), Pausanias (spartansk general), Peisistratos, Peloponnesiska kriget, Peloponnesos, Perikles, Perser, Persiska, Persiska riket, Pierre Briant, Pindos, Plataiai, Platon, Plutarchos, Polykrates, Pontus (region), Populärkultur, Poseidon, Pythia, Romerska riket, Salamis, Salamis, Cypern, Samos, Sardes, Sasaniderna, Satrap, Sestos, Sicilien, Sigill, Simonides från Keos, Skytien, Slaget vid Artemision, Slaget vid Lade, Slaget vid Marathon, Slaget vid Mykale, Slaget vid Plataiai, Slaget vid Salamis, Slaget vid Thermopyle, Sparta, Spartas kungar, Stadsstat, Storbritannien, Struma (flod), Susa, Svarta havet, Sybaris, Syrakusa, Tanagra, Tegea, Tempedalen, Thassos, Thebe (Grekland), Themistokles, Thespiai, Thessalien, Thessaloniki, Thrakien, Thukydides, Trirem, Troas, Tyrann, Vetenskap, Xanthippos, Xenofon, Xerxes I, 1800-talet, 1900-talet, 300 (film), 300-talet f.Kr., 404 f.Kr., 449 f.Kr., 490 f.Kr., 494 f.Kr., 499 f.Kr., 540-talet f.Kr.. Förläng index (156 mer) »
Abydos, Mindre Asien
thumb Abydos var en antik stad i Mysien i Mindre Asien vid Hellespontens (dagens Dardanellerna) smalaste passage, omkring 2 kilometer från dagens Çanakkale i Turkiet.
Ny!!: Persiska krigen och Abydos, Mindre Asien · Se mer »
Aischylos
Aischylos, född 525 f.Kr. i Eleusis, död 456 f.Kr. i Gela på Sicilien, var en betydande grekisk dramatiker (tragöd) i Aten.
Ny!!: Persiska krigen och Aischylos · Se mer »
Akemeniderna
Akemeniderna (fornpersiska: Hakhāmanishiya) var en persisk dynasti.
Ny!!: Persiska krigen och Akemeniderna · Se mer »
Alexander den store
Alexander den store eller Alexander III (grekiska: eller), född 20 juli 356 f.Kr. i Pella, död 10 juni 323 f.Kr. i Babylon, var kung av antika kungariket Makedonien, från år 336 f.Kr. till sin död.
Ny!!: Persiska krigen och Alexander den store · Se mer »
Alexander I av Makedonien
Alexander I (grekiska: Αλεξανδρος I, Alexandros I) var regent av Makedonien från 498 f.Kr. till 454 f.Kr. Han var son till Amyntas I. Enligt Herodotos var han först fientlig mot Persien och lät dräpa Dareios I:s sändebud då dessa anlände till hans fars hov under det joniska upproret.
Ny!!: Persiska krigen och Alexander I av Makedonien · Se mer »
Alyattes II
Alyattes II av Lydien (Ἀλυάττης) var den näst sista kungen av det antika lydiska riket i Mindre Asien, i 57 år mellan omkring 617 och omkring 560 f.Kr.
Ny!!: Persiska krigen och Alyattes II · Se mer »
Amyntas I
Amyntas I, (grekiska: Αμύντας Ά) död 498 f.Kr., var regent i Makedonien från omkring 547 f.Kr. till sin död och far till Alexander I. Han var vasall till Dareios I av Persien, men det är med honom man kan säga att Makedoniens historia börjar.
Ny!!: Persiska krigen och Amyntas I · Se mer »
Amyrtaios
Amyrtaios var en egyptisk farao i tjugoåttonde dynastin som regerade mellan 404 f.Kr. och 399 f.Kr..
Ny!!: Persiska krigen och Amyrtaios · Se mer »
Anabasis (Xenofon)
Perserriket med Xenofons och de tio tusens färdväg utritad Anabasis (grekiska Ἀνάβασις, Uppmarschen) är ett självbiografiskt historieverk av den grekiske soldaten och författaren Xenofon.
Ny!!: Persiska krigen och Anabasis (Xenofon) · Se mer »
Anatolien
Anatolien (turkiska: Anadolu; från grekiska Ανατολή, Anatolē eller Anatolí, 'soluppgång', jämför Orienten) är den halvö i västra Asien som upptar större delen av Turkiet.
Ny!!: Persiska krigen och Anatolien · Se mer »
Antiken
Antiken (av latin antiquus, "forntida", "gammaldags", av ante, "före") är en epok i Medelhavsområdets historia.
Ny!!: Persiska krigen och Antiken · Se mer »
Antikens Grekland
Akropolis i Aten är en av de mest representativa symbolerna för det antika Greklands kultur och sofistikerade samhälle. Templet är ägnat åt gudinnan Athena. Antikens Grekland eller Antikens Hellas är en samlande benämning på den kultur i östra medelhavsområdet som hade sin storhetstid under antiken från 700-talet f.Kr.
Ny!!: Persiska krigen och Antikens Grekland · Se mer »
Apollon
Apollon Sauroktonos ("Ödledödaren") av Praxiteles Apollons tempel i Delfi. Apollo med den typiska lyran Apollon är en viktig gud i grekisk mytologi, liksom i romersk mytologi, där han kallas Apollo och ibland även Apollo Musagetes i egenskap av musernas ledare; då avbildad med en lyra i handen.
Ny!!: Persiska krigen och Apollon · Se mer »
Argos (stad)
Argos (grekiska: Άργος, Árgos, IPA: ˈarɣos) är en stad i Grekland på Peloponnesos nära Nafplion, som under historien har varit dess hamn och har fått namn efter Nauplios.
Ny!!: Persiska krigen och Argos (stad) · Se mer »
Aristagoras
Aristagoras var ledare för den grekiska staden Miletos i slutet av 500- och början av 400-talet f.Kr. Han var son till Molpagoras och svärson (men även brorson) till Histiaios, vilken perserna hade satt in som tyrann av Miletos.
Ny!!: Persiska krigen och Aristagoras · Se mer »
Aristides
Aristides eller Aristeides (grekiska Ἀριστείδης, 530–468 f.Kr.) var en atensk soldat och statsman.
Ny!!: Persiska krigen och Aristides · Se mer »
Arkaisk tid
Arkaisk tid syftar inom konstvetenskapen på en äldre period, som avgränsas olika för olika regioner.
Ny!!: Persiska krigen och Arkaisk tid · Se mer »
Artafernes
Artafernes eller Artafrenes, var bror till Dareios I av Persien och satrap över Sardis.
Ny!!: Persiska krigen och Artafernes · Se mer »
Artaxerxes II
Artaxerxes II:s grav i Persepolis Artaxerxes II, av grekerna kallad Μνήμων (Mnemon, "Den minnesgode"), var kung över det Persiska riket från år 404 f.Kr.
Ny!!: Persiska krigen och Artaxerxes II · Se mer »
Asien
Asien är jordens största och mest folkrika världsdel.
Ny!!: Persiska krigen och Asien · Se mer »
Assyrien
Assyrien var ett forntida rike och ett imperium med centrum vid floden Tigris i Mesopotamien i det nuvarande norra Irak.
Ny!!: Persiska krigen och Assyrien · Se mer »
Aten
Aten, även Athen, (uttal /aˈteːn/; grekisk stavning Αθήνα, Athína) är huvudstaden i Grekland.
Ny!!: Persiska krigen och Aten · Se mer »
Athena
Avbildning av Athena från 400-talet f.Kr. Athena eller Pallas Athena var vishetens och krigets gudinna i grekisk mytologi.
Ny!!: Persiska krigen och Athena · Se mer »
Athos
Athos (grekiska: Άγιο Ὄρος Agio Oros, (Det) Heliga Berget) är ett berg och en halvö belägen i norra Grekland.
Ny!!: Persiska krigen och Athos · Se mer »
Attika
Ákra Soúnion. Regionen Attikas läge i Grekland. Attika (grekiska: Αττική, Attikí) är ett län (nomos) och region i Grekland som bland annat innehåller den grekiska huvudstaden Aten.
Ny!!: Persiska krigen och Attika · Se mer »
Attiska sjöförbundet
Attiska sjöförbundet strax före utbrottet av peloponnesiska kriget 431 f.Kr. Attiska sjöförbundet (eller Deliska förbundet) är en benämning på två försvarsförbund mellan Aten och stater i och kring Egeiska havet.
Ny!!: Persiska krigen och Attiska sjöförbundet · Se mer »
Babylon
1000-talet f.Kr. Amerikanska marinkårssoldater vid de återuppbyggda ruinerna i Babylon, 2003. Babylon (egentligen "Guds port", akkadiska Babili(m), arabiska Babil, hebreiska Babel) var huvudstad i Babylonien och låg vid floden Eufrat.
Ny!!: Persiska krigen och Babylon · Se mer »
Babylonien
Babylonien var ett forntida semitiskt rike vars centrum låg vid floden Eufrat och Tigris i södra Mesopotamien i det nuvarande södra Irak.
Ny!!: Persiska krigen och Babylonien · Se mer »
Balkanhalvön
Balkanhalvön definierad efter Donau-Sava-Kupa-linjen. Balkanhalvön eller enbart Balkan (från turkiskans balkan för "skogklädda berg") är ett historiskt och geografiskt namn som sedan början av 1800-talet används för att beskriva ett område i sydöstra Europa.
Ny!!: Persiska krigen och Balkanhalvön · Se mer »
Boiotien
Boiotien (grekiska Βοιωτία, latin Boeotia), ibland Beotien, är en regiondel (perifereiakí enótita) i Grekland, till 2010 prefekturen Nomós Voiotías.
Ny!!: Persiska krigen och Boiotien · Se mer »
Bosporen
Första bosporenbron. Bosporen markerad i rött, mellan Svarta havet och Marmarasjön. Bosporen. Bosporen (från grekiskans Βόσπορος, Bósporos, "boskapsvadstället", turkiska İstanbul Boğazı, "Istanbulsundet" eller Boğaziçi) är ett sund i Turkiet som, tillsammans med Marmarasjön och Dardanellerna, skiljer europeiska Balkan och asiatiska Anatolien från varandra och utgör Svarta havets förbindelse med Medelhavet.
Ny!!: Persiska krigen och Bosporen · Se mer »
Bysantinska riket
Bysantinska riket är en historiografisk term för det romerska kejsardömet under medeltiden med Konstantinopel som huvudstad.
Ny!!: Persiska krigen och Bysantinska riket · Se mer »
Byzantion
Byzantion (grekiska: Βυζάντιον), på svenska ofta Bysans, var en grekisk stad vid det sydliga inloppet till Bosporen.
Ny!!: Persiska krigen och Byzantion · Se mer »
Chalkidike (halvö)
Chalkidike eller Halkidiki (grekiska: Χαλκιδική) är en halvö i Grekland.
Ny!!: Persiska krigen och Chalkidike (halvö) · Se mer »
Chalkis
Chalkis läge i Grekland Euripussundet med Chalkis hamn. Chalkis (nygrekiska Χαλκίδα Chalkida, klassisk grekiska Χαλκίς), antik jonisk och nutida stad på ön och i länet Euboia i Grekland.
Ny!!: Persiska krigen och Chalkis · Se mer »
Cicero
Den unge Cicero, målning av Vincenzo Foppa. 350px Marcus Tullius Cicero, ibland endast Cicero (uttalas på antikt latin), född 3 januari 106 f.Kr. i Arpinum (nuvarande Arpino), död 7 december 43 f.Kr. i Formiae (dagens Formia), Lazio, var en romersk retor, författare och politiker.
Ny!!: Persiska krigen och Cicero · Se mer »
Cornelius Nepos
Konstnärlig tolkning av Cornelius Nepos Cornelius Nepos, född cirka 100 f.Kr., död 24 f.Kr., var en romersk författare.
Ny!!: Persiska krigen och Cornelius Nepos · Se mer »
Crotone
Crotone (grekiska: Κρότων; latin: Crotona) är en kommun och stad i Kalabrien i Italien.
Ny!!: Persiska krigen och Crotone · Se mer »
Cypern
Cypern (Κύπρος, Kýpros; Kıbrıs), formellt Republiken Cypern (Κυπριακή Δημοκρατία, Kypriakī́ Dīmokratía; Kıbrıs Cumhuriyeti), är en östat i östra Medelhavet, öster om Grekland, söder om Turkiet, väster om Syrien och norr om Egypten.
Ny!!: Persiska krigen och Cypern · Se mer »
Dardanellerna
Karta över Dardanellerna. Dardanellernas läge markerat i gult. Dardanellerna (under antiken Hellesponten, turkiska: Çanakkale Boğazı) är ett 70 km långt sund med en medelbredd på 4 km i Turkiet som förbinder Egeiska havet med Marmarasjön och avskiljer Gallipolihalvön på Balkan och nordvästra Mindre Asiens kust.
Ny!!: Persiska krigen och Dardanellerna · Se mer »
Dareios I
Dareios I (grekisk form av fornpersiska Dārayavahuš, latiniserat Darius), född 549 f.Kr., död i november 486 f.Kr., var en persisk storkonung.
Ny!!: Persiska krigen och Dareios I · Se mer »
Datis
Datis eller Datos var en medisk amiral som tjänade perserna under Dareios I. Han är mest känd för att ha delat befälet med Artafernes under de persiska krigens första fälttåg.
Ny!!: Persiska krigen och Datis · Se mer »
Delos
Delos läge i Grekland Ruiner på Delos Vattenledningar Delos (grekiska Δήλος, även Mikra Dili, "Lilla Delos", till skillnad från Megali Dili, "Stora Delos", Rheneia) är en grekisk ö i Egeiska havet, belägen mitt i Kykladernas krets av öar.
Ny!!: Persiska krigen och Delos · Se mer »
Den Andre
Den Andre eller De Andra (a är medvetet en versal, från franskans l'Autre), är ett nyckelbegrepp i den kontinentala filosofin och beskriver individer som skiljer från en själv (Den Samme) som annorlunda och identifierats som avvikande (Den Andre).
Ny!!: Persiska krigen och Den Andre · Se mer »
Diodorus Siculus
Diodorus Siculus (grekiska Διόδωρος Σικελιώτης, Diodoros sicilianaren), född omkring 90 f.Kr.
Ny!!: Persiska krigen och Diodorus Siculus · Se mer »
Donau
Vy över Ulm, uppifrån tornet i Ulmer Münster. Vy över där Donau svänger vid Visegrád, ett populärt turistmål. Donau vid Budapest. Sava flyter ihop med Donau i Belgrad. Satellitbild över Donaudeltats norra del. Donau (på tyska Donau; på tjeckiska, slovakiska och ryska Dunaj eller Дунай; på ungerska Duna; på kroatiska Dunav, på bulgariska och serbiska Dunav eller Дунав; på rumänska Dunărea) är Europas näst längsta flod, efter Volga, med en längd på 2 860 kilometer.
Ny!!: Persiska krigen och Donau · Se mer »
Dorer
Dorer (grekiska: Δωριεῖς, Dōrieis, singular Δωριεύς, Dōrieus) var en av det grekiska folkets fyra huvudstammar, enligt sagan avkomlingar av Hellens son Doros.
Ny!!: Persiska krigen och Dorer · Se mer »
Efialtes av Trakis
Efialtes, grekiska Εφιάλτης, var en grek som 480 f.Kr. förrådde den grekiska armén vid Thermopyle och visade perserna en möjlighet att anfalla grekerna i ryggen.
Ny!!: Persiska krigen och Efialtes av Trakis · Se mer »
Eforos
Eforos, född omkring 400 f.Kr. i Kyme i Aiolien, död omkring 330 f.Kr. var en grekisk historiker.
Ny!!: Persiska krigen och Eforos · Se mer »
Egeiska havet
Satellitfoto över Egeiska havet. Fransk topografisk karta över Egeiska havet. Egeiska havet (grekiska: Αιγαίον Πέλαγος, Aigaíon Pélagos; turkiska: Ege Denizi) är den del av Medelhavet som ligger mellan grekiska halvön och Anatoliens västkust.
Ny!!: Persiska krigen och Egeiska havet · Se mer »
Egina
Eginas läge i Grekland Strand på Egina. Egina (även Aegina och Aigina) är en ö i Grekland, strax utanför Aten.
Ny!!: Persiska krigen och Egina · Se mer »
Egypten
Egypten (مصر, Miṣr eller Máṣr; koptiska: Kīmi; fornegyptiska: Kemet), formellt Arabrepubliken Egypten (جمهوريّة مصرالعربيّة, Ǧumhuriyat Misr al-ˁArabiyah), är en republik i östra Nordafrika, vid Medelhavet och Röda havet.
Ny!!: Persiska krigen och Egypten · Se mer »
Eion
Eion är en stad i nordöstra Grekland.
Ny!!: Persiska krigen och Eion · Se mer »
Eretria
Eretrias läge Eretria (grekiska: Ερέτρια) var en stad i Antikens Grekland på ön Euboias västkust (nuvarande Évvoia eller Évia), vid Attikas kust vid den smala Euboiska viken.
Ny!!: Persiska krigen och Eretria · Se mer »
Euboia
Vy över Euboia. Euboia (grekiska: Εύβοια, Évvoia, Évia, latiniserat Euboea, Eubea) är näst efter Kreta den största ön i den grekiska skärgården.
Ny!!: Persiska krigen och Euboia · Se mer »
Eurocentrism
Eurocentrism eller eurocenterism kan dels beskrivas som egenskapen att betrakta Europa och Västvärlden som viktigast och dels som en universalisering av europeiska och västerländska karaktäristika (till exempel eurocentrism i forskning).
Ny!!: Persiska krigen och Eurocentrism · Se mer »
Falang
Illustration som visar uppställning i falang. Överst: Förenklad bild över Hoplitisk stridsordning. Underst: Diagonal falang använd under Slaget vid Leuktra. Falang, från grekiskans falanx (φάλαγξ), är en antik stridsformering.
Ny!!: Persiska krigen och Falang · Se mer »
Första världskriget
Första världskriget, före hösten 1939 kallat världskriget eller det stora kriget, var en världsomspännande militär konflikt centrerad i Europa som började den 28 juli 1914 och varade till den 11 november 1918.
Ny!!: Persiska krigen och Första världskriget · Se mer »
Feidippides
Staty av Feidippides i Marathon. Feidippides (Filippides), död 12 september 490 f.Kr., Atensk snabblöpare som enligt en sentida myt skulle ha sprungit från staden Marathon på östra delen av halvön Attika till Aten med budskapet att de grekiska styrkorna under ledning av Miltiades d.y. hade segrat i Slaget vid Marathon år 490 f.Kr..
Ny!!: Persiska krigen och Feidippides · Se mer »
Fenicien
Palestina (mitten) och gamla Egypten (vänster). Detaljerad karta över grekiska och feniciska kolonier omkring 550 f.Kr. - 500 e.Kr. Fenicien eller Fenikien var ett historiskt landskap bestående av stadsstater i sydöstra medelhavsområdet.
Ny!!: Persiska krigen och Fenicien · Se mer »
Filip II av Makedonien
Filip II av Makedonien (grekiska: Фίλιππος Β΄), emellanåt kallad enbart Filip av Makedonien, född 382 f.Kr. i Pella, död 336 f.Kr. i Aigai (mördad), var regent i Makedonien från 359 f.Kr. till sin död.
Ny!!: Persiska krigen och Filip II av Makedonien · Se mer »
Flodkultur
En flodkultur är en tidig civilisation som i hög grad uppstått på grund av tillgången till ett större flodsystem.
Ny!!: Persiska krigen och Flodkultur · Se mer »
Forntida Egypten
Det forntida Egypten var en civilisation i nordöstra Afrika med centrum längs floden Nilen i det som i dag är den moderna staten Egypten.
Ny!!: Persiska krigen och Forntida Egypten · Se mer »
Fthiotis
Fthiotis (grekiska: Φθιώτιδα) är en grekisk regiondel (perifereiakí enótita), till 2010 prefekturen Nomós Fthiótidos.
Ny!!: Persiska krigen och Fthiotis · Se mer »
Greker
Greker (Έλληνες) är en nation och en etnisk grupp som befolkat Grekland och området kring Egeiska havet i över 4000 år.
Ny!!: Persiska krigen och Greker · Se mer »
Halikarnassos
Halikarnassos läge i Turkiet Halikarnassos (grekiska Ἁλικαρνᾱσσός) var en forntida stadsstat vid kusten i landskapet Karien i sydvästra Mindre Asien, vid den nuvarande turkiska staden Bodrum, söder om Izmir.
Ny!!: Persiska krigen och Halikarnassos · Se mer »
Heloter
Heloter var den livegna befolkningen i Lakonien och Messenien och den lägsta befolkningsklassen i den antika grekiska stadsstaten Sparta.
Ny!!: Persiska krigen och Heloter · Se mer »
Herodotos
Herodotos, född 484 f.Kr. i Halikarnassos (dagens Bodrum) i Mindre Asien (nuvarande Turkiet), död 425 f.Kr. i en grekisk koloni i Kalabrien, i den sydvästra delen av Apenninska halvön (dagens Italien) vid cirka 60 års ålder, var en grekisk historiker som tillhörde kretsen runt Perikles i Aten.
Ny!!: Persiska krigen och Herodotos · Se mer »
Hippias (tyrann)
Hippias av Aten var en av Peisistratos söner och var tyrann av Aten på 500-talet f.Kr. Hippias efterträdde Peisistratos 527 f.Kr. och 525 f.Kr. introducerade han ett nytt myntsystem i Aten.
Ny!!: Persiska krigen och Hippias (tyrann) · Se mer »
Historia
De historiska källornas typologi. Historia (eller historievetenskap) är en vetenskaplig disciplin inom det humanistiska fältet.
Ny!!: Persiska krigen och Historia · Se mer »
Hollywood
Filmstudior i Hollywood 1922. Hollywood är ett distrikt i Los Angeles, Kalifornien där USA:s filmcentrum finns.
Ny!!: Persiska krigen och Hollywood · Se mer »
Hoplit
Makedonska hopliter i strid. Hoplit, grekiska hoplites, från ordet hoplon; "vapen, rustning", var tungt bepansrade fotsoldater i antikens Grekland.
Ny!!: Persiska krigen och Hoplit · Se mer »
Indien
Indien (hindi: भारत, Bhārat), officiellt Republiken Indien (hindi: भारत गणराज्य, Bhārat Gaṇarājya), är en förbundsrepublik i södra Asien.
Ny!!: Persiska krigen och Indien · Se mer »
Induskulturen
Indus-Sarasvati (vanligare Induskulturen eller Induscivilisationen) var den forntida högkultur som uppstod i området runt floden Indus i nuvarande Pakistan omkring 2600 f.Kr. Benämningen Indus-Sarasvati utgår från den allmänt vedertagna uppfattningen att Harappa och Mohenjo-daro vid Indus var civilisationer skilda från den civilisation som uppkom vid Sarasvatifloden, belägen söderut och med flöde från nuvarande Tharöknen.
Ny!!: Persiska krigen och Induskulturen · Se mer »
Informationssamhälle
Informationssamhället (även kallat IT-samhället) betyder att människans hantering av information i hög grad ersätter, mycket fysiskt arbete.
Ny!!: Persiska krigen och Informationssamhälle · Se mer »
Iran
Iran (persiska: ایران; Irān, från ir ”arierna” och ān ”land, rike”), sedan 1979 formellt Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien.
Ny!!: Persiska krigen och Iran · Se mer »
Isokrates
Isokrates. Isokrates, född 436 f.Kr. i Aten, död där 338 f.Kr., var en grekisk retoriker, författare och moralfilosof, och en av de Tio Attiska talarna.
Ny!!: Persiska krigen och Isokrates · Se mer »
Italien
Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Persiska krigen och Italien · Se mer »
Jämförande levnadsteckningar
En sida ur ''Vitae illustrium virorum'', en latinsk utgåva tryckt 1470 av Ulrich Han Jämförande levnadsteckningar (Bíoi parálleloi) är en samling biografier om framstående män under antiken, skrivna av den grekiske författaren Plutarchos.
Ny!!: Persiska krigen och Jämförande levnadsteckningar · Se mer »
Jonien
Lägeskarta Detaljerad karta Jonien (grekiska: Ἰωνία eller Ἰωνίη) var ett område i antikens Grekland, beläget vid medelhavskusten i Mindre Asien (nuvarande Turkiet).
Ny!!: Persiska krigen och Jonien · Se mer »
Joniska upproret
Joniska upproren utlöstes genom handlingar av Aristagoras, tyrann över den joniska staden Miletos i slutet av 500- och början av 400-talet f.Kr.
Ny!!: Persiska krigen och Joniska upproret · Se mer »
Kambyses II
Kambyses betvingar farao Psammetikus III.Bild från ett persiskt sigill, 500-talet f.Kr. Kambyses II (persiska Kabuija), död 522 f.Kr., var en storkonung i Persien mellan 529 och 522 f.Kr.
Ny!!: Persiska krigen och Kambyses II · Se mer »
Kap Sunion
Kap Sunion, med utsikt över Egeiska havet. Kap Sunion är en udde som ligger söder om Aten på Attikas sydspets i Grekland.
Ny!!: Persiska krigen och Kap Sunion · Se mer »
Kappadokien
Karta över östra Medelhavet och angränsande länder, med Kappadokien markerat i rött. Üçhisar, ursprungligen en för Kappadokien typisk klippstad som dock sett tillskott av modern bebyggelse vid bergsfoten. Platser av intresse för turister Kappadokien (turkiska: Kapadokya, grekiska: Καππαδοκία, Kappadokia, latin: Cappadocia, fornpersiska: Katpatuka) är ett landskap som ligger i centrala Turkiet, cirka 350 km sydost om Ankara.
Ny!!: Persiska krigen och Kappadokien · Se mer »
Karien
Karien Karien (grekiska: Καρια, latin: Caria) var ett antikt kustlandskap i Mindre Asien, begränsat i norr av Lydien, i nordost av Frygien och i öster av Lykien.
Ny!!: Persiska krigen och Karien · Se mer »
Karneia
Karneia (grekiska Κάρνεια, Karneia, eller Κάρνεα, Karnea) var namnet på en av Spartas stora nationella festivaler, anordnad till Apollon Karneios ära.
Ny!!: Persiska krigen och Karneia · Se mer »
Karthago
Karthago, Kartago (feniciska Kart Hadasht, latin Carthago, franska och engelska Carthage, arabiska قرطاج) är en arkeologisk plats i Tunisien utanför huvudstaden Tunis.
Ny!!: Persiska krigen och Karthago · Se mer »
Kızılırmak
Kızılırmak i orten Avanos. Flodens sträckning. Kızılırmak (grekiska: Halys) är en omkring 1 180 km lång flod i Turkiet.
Ny!!: Persiska krigen och Kızılırmak · Se mer »
Köprüçay
Köprüçay är en vattenrik flod i Turkiet, känd under antiken som Eurymedon.
Ny!!: Persiska krigen och Köprüçay · Se mer »
Kilikien
Det romerska imperiet omkring 120 med provinsen Kilikien rödmarkerad Kilikien, även Cilicien (latin: Cilicia), är ett historiskt landskap i östra Anatolien (Mindre Asien), vid Medelhavets kust, i nuvarande Turkiets sydöstra del med östlig gräns mot Syrien och i söder mot Medelhavet.
Ny!!: Persiska krigen och Kilikien · Se mer »
Kimon
Kimon (grekiska Κίμων, Kimōn) (född 510 f.Kr. i Aten, död 450 f.Kr. i Salamis), var en atensk statsman och general (strategos) samt en central politisk person i 470- och 460-talet f.Kr. i stadsstaten Aten.
Ny!!: Persiska krigen och Kimon · Se mer »
Kolonialism
Världskarta över de senaste kolonialmakterna och deras kolonier vid andra världskrigets slut 1945. Kolonialism är staters eller gruppers erövring och behärskande av, för dem, mer eller mindre främmande territorier, vanligen i andra världsdelar.
Ny!!: Persiska krigen och Kolonialism · Se mer »
Korfu
Pontikonísi ligger vid Korfu. Stadshuset på Korfu. Monument över den brittiske guvernören Sir Thomas Maitland. Slottet Palaia Anaktora. Statyn föreställer den brittiske guvernören Sir Frederick Adam. Centrala staden Korfu. Den berömda stranden i Sidari. Korfu, även Kerkyra (grekiska: Κέρκυρα, Kérkyra), är en grekisk ö i Joniska havet, där Korfu är den nordligaste av de joniska öarna utanför Greklands och Albaniens kust.
Ny!!: Persiska krigen och Korfu · Se mer »
Korintiska näset
Korintiska näset ''(Isthmus von Korinth)'' på en tysk karta. Korintiska näset, kallad (Isthmos) under antiken, är en landtunga som förbinder halvön Peloponnesos med grekiska fastlandet, mellan Korintiska viken i väster och Saroniska bukten i öster.
Ny!!: Persiska krigen och Korintiska näset · Se mer »
Krösus
Kung Krösus på grekisk amfora 500-490 f.Kr. Guldmynt från Krösus tid. Krösus (grekiska Κροῖσος, Kroisos, latin Croesus) var den siste kungen i det antika riket Lydien i västra delen av Mindre Asien.
Ny!!: Persiska krigen och Krösus · Se mer »
Kreta
Kreta i Europa. Lägeskarta. Kreta (grekiska: Κρήτη) är den största och folkrikaste av de grekiska öarna, den 88:e största ön i världen och den femte största ön i Medelhavet, efter Sicilien, Sardinien, Cypern och Korsika.
Ny!!: Persiska krigen och Kreta · Se mer »
Ktesias av Knidos
Ktesias av Knidos (grekiska Κτησίας), var en grekisk läkare och historiker som levde under 400–300-talet f.Kr.
Ny!!: Persiska krigen och Ktesias av Knidos · Se mer »
Kultur
Ordet kultur kommer från latinets cultura som betyder ungefär 'bearbetning', 'odling' och 'bildning' och som i sin tur härstammar från colo 'odla'.
Ny!!: Persiska krigen och Kultur · Se mer »
Kykladerna
Kykladerna (grekiska: Κυκλάδες, Kikládhes, "ringformad") är en grekisk ögrupp sydost om det grekiska fastlandet som utgör en del av de egeiska öarna i Egeiska havet.
Ny!!: Persiska krigen och Kykladerna · Se mer »
Kyrene
Ruinerna av Apollontemplet i Kyrene. Kyrene eller Cyrene var en forntida stad i Nordafrika i nuvarande Libyen.
Ny!!: Persiska krigen och Kyrene · Se mer »
Kyros II
Kyros II, kallad den store (fornpersiska: Τνρ, Kūruš, modern persiska: کورش بزرگ, Kourosh-e Bozorg, latiniserat Cyrus), född oklart årtal kring 580 f.Kr i Anshan, i dagens södra Iran, död i juli 530 f.Kr. i Sogdien, var den förste av de persiska storkungarna och grundare av Persiska riket under akemeniderdynastin.
Ny!!: Persiska krigen och Kyros II · Se mer »
Larissa, Thessalien
Karta över antikens Thessalien med Larissa utmärkt Larissa (grekiska Λάρισα, Larisa eller Λάρισσα, Larissa) är huvudstad i den grekiska prefekturen med samma namn.
Ny!!: Persiska krigen och Larissa, Thessalien · Se mer »
Larnaca
Larnaca (grekiska: Λάρνακα, trans. Larnaka) är Cyperns tredje största stad med cirka 77 000 invånare och ligger vid den sydöstra kusten.
Ny!!: Persiska krigen och Larnaca · Se mer »
Lärobok
En lärobok eller skolbok, är en bok vars innehåll redogör för ett ämne eller fenomen för att förmedla kunskap.
Ny!!: Persiska krigen och Lärobok · Se mer »
Leonidas I av Sparta
Leonidas I (dorisk grekiska Λεωνίδᾱς, Leōnídās, jonisk och attisk grekiska Λεωνίδης, Leōnídēs, "Lejonets son"), död i augusti 480 f.Kr. vid Thermopyle i Grekland, var en spartansk kung av den agiadiska ätten.
Ny!!: Persiska krigen och Leonidas I av Sparta · Se mer »
Leotychidas
Leotychidas (cirka 545–469 f.Kr.) var kung av Sparta 491-476 f.Kr. Han ledde de spartanska styrkorna under Persiska krigen från 490 till 478 f.Kr. Han skall inte förväxlas med Agis II:s (illegitime) son med samma namn.
Ny!!: Persiska krigen och Leotychidas · Se mer »
Libyen
Libyen (arabiska: ليبيا Lībiyā), formellt Staten Libyen (arabiska: دولة ليبيا Dawlat Lībiyā) är en stat i Nordafrika.
Ny!!: Persiska krigen och Libyen · Se mer »
Lukianos
Lukianos (grekiska: Λουκιανός; latiniserat Lucianus) var en grekiskspråkig författare, född ca 120, död ca 180, från Samosata (dagens Samsat i Turkiet) i den romerska provinsen Syrien.
Ny!!: Persiska krigen och Lukianos · Se mer »
Lydien
Karta över det ursprungliga Lydien. Lydien när det var som störst. Lydien, i äldre tider även kallat Meonien, var i antiken namnet på ett vidsträckt landskap i västra delen av Mindre Asien.
Ny!!: Persiska krigen och Lydien · Se mer »
Lysias
Lysias, född cirka 445 f.Kr., död 380 f.Kr., var en grekisk advokat och författare.
Ny!!: Persiska krigen och Lysias · Se mer »
Makedonien (historisk region)
Makedonien (grekiska: Μακεδονία) är det hos Herodotos först förekommande, Nordisk Familjebok, Uggleupplagan, 17.
Ny!!: Persiska krigen och Makedonien (historisk region) · Se mer »
Marathon
Slättlandet vid Marathon Marathon (modern grekiska: Μαραθώνας, antik grekiska: Μαραθών) är en stad i kommunen Dimos Marathon i regionen Attika i Grekland.
Ny!!: Persiska krigen och Marathon · Se mer »
Maraton
London Marathon 2013. Maraton är en olympisk löpgren där de tävlande avverkar en sträcka på 42 195 meter (42 kilometer) på landsväg eller gator.
Ny!!: Persiska krigen och Maraton · Se mer »
Mardonios
Mardonios (död 479 f.Kr.) var persisk befälhavare under de persiska krigen mot Grekland under 400-talet f.Kr. Han var son till Gobryas och svärson till den persiske kungen Dareios I, vars dotter Artozostra han gifte sig med.
Ny!!: Persiska krigen och Mardonios · Se mer »
Marionettstat
En marionettstat eller lydstat är en stat som är formellt självständig men i realiteten kontrolleras av en främmande makt.
Ny!!: Persiska krigen och Marionettstat · Se mer »
Marmarasjön
Marmarasjön (uttal: /'marmara-/; Marmara Denizi, historiskt namn: Propontis, med betydelsen 'före Svarta havet', egentligen 'före Evxinos pontos') är ett mindre medelhav i Turkiet, på gränsen mellan Europa och Asien.
Ny!!: Persiska krigen och Marmarasjön · Se mer »
Marseille
Marseille (på provençalska Marselha eller Marsiho) är Frankrikes näst största stad.
Ny!!: Persiska krigen och Marseille · Se mer »
Mary Boyce
Mary Boyce, född 2 augusti 1920 i Darjeeling i Västbengalen, död 4 april 2006, var en brittisk religionsvetare och världens ledande autkoritet på zoroastrismen.
Ny!!: Persiska krigen och Mary Boyce · Se mer »
Medelhavet
Medelhavet är ett bihav till Atlanten, beläget mellan Europa, Afrika och Asien.
Ny!!: Persiska krigen och Medelhavet · Se mer »
Medien
Medien (fornpersiska: Mada; i Bibeln Madai; latin: Media) var under forntiden ett område som låg i nuvarande nordvästra Iran.
Ny!!: Persiska krigen och Medien · Se mer »
Memfis
Hieroglyfer i Memphis med en staty av Ramses II i bakgrunden. Det historiska området Memfis eller Memphis (fornegyptiska Men-nefer) är en arkeologisk plats i Egypten längs med Nilens västra strand, ungefär 19 kilometer söder om centrala Kairo i guvernementet (provins) Al-Jizah nära orten Saqqara.
Ny!!: Persiska krigen och Memfis · Se mer »
Miletos
Miletos läge i Mindre Asien Miletos (grekiska Μίλητος, latin Miletus) var en grekisk forntida stad i det antika landskapet Karien på Mindre Asiens västra medelhavskust, där floden Meandros rinner ut i Egeiska havet (i den nuvarande provinsen Aydın i Turkiet).
Ny!!: Persiska krigen och Miletos · Se mer »
Miltiades den yngre
Miltiades den yngre (cirka 550-489 f.Kr.) var styvbrorson till Miltiades d.ä. Han gjorde sig själv till tyrann över de grekiska kolonierna i thrakiska Chersonesos omkring 516 f.Kr., då han med våld tog makten från sina rivaler och lät fängsla dem.
Ny!!: Persiska krigen och Miltiades den yngre · Se mer »
Naxos
Naxos (grekiska Νάξος) är den största ön bland Kykladerna i Egeiska havet i Grekland med en yta på 389 km².
Ny!!: Persiska krigen och Naxos · Se mer »
Nildeltat
Nildeltat (arabiska: دلتا النيل) är det breda floddelta i norra Egypten där floden Nilen delar sig och rinner ut i Medelhavet.
Ny!!: Persiska krigen och Nildeltat · Se mer »
Nilen
Nilen (av grekiska: Νειλος Neilos, på arabiska: النيل an-nīl) är en flod i östra Afrika.
Ny!!: Persiska krigen och Nilen · Se mer »
Oenoe
Oenoe är ett släkte av fjärilar.
Ny!!: Persiska krigen och Oenoe · Se mer »
Olympiska spelen
Den olympiska elden, vid olympiska vinterspelen 2002 i Salt Lake City. Olympiska spelen (OS) är idrottstävlingar som hålls vart fjärde år och är uppdelade i sommarspel och vinterspel.
Ny!!: Persiska krigen och Olympiska spelen · Se mer »
Ostracism
Exempel på ostraka Ostracism (grekiska ostrakismo's) kallas det i några av det forna Greklands demokratiskt styrda stater rådande bruket att genom omröstning med små tavlor eller skärvor av bränd lera, ostrakon (plural ostraka) på viss tid, vanligen 10 år, landsförvisa personer, som ansågs farliga för folkfriheten.
Ny!!: Persiska krigen och Ostracism · Se mer »
Pamfylien
Pamfylien låg på Anatoliens (Mindre Asiens) sydkust Pamfylien var under antiken en region i södra Mindre Asien mellan Lykien och Kilikien, med kust mot Medelhavet och Taurusbergen i norr.
Ny!!: Persiska krigen och Pamfylien · Se mer »
Partien
Partien (persiska: اشکانیان, Ashkâniân; grekiska: Παρθία; latin: Parthia) var i forntiden namnet på ett land, som ungefär motsvarade persiska provinsen Khorasan, sålunda öster om Medien och sydöst om Kaspiska havet, skilt därifrån av Hyrkaniens fruktbara slätt.
Ny!!: Persiska krigen och Partien · Se mer »
Pausanias (geograf)
Pausanias (grekiska: Παυσανίας), troligen från Lydien, var en grekisk upptäcktsresande och geograf verksam under 100-talet e.Kr.
Ny!!: Persiska krigen och Pausanias (geograf) · Se mer »
Pausanias (spartansk general)
Pausanias var en spartansk general som också blev Spartas regent efter att hans farbror kung Leonidas I stupat i slaget vid Thermopyle 480 f.Kr. Pausanias ledde de grekiska stadsstaternas här till seger mot Persiska riket i slaget vid Plataiai 479 f.Kr. Året efter erövrade han Cypern och Byzantion, men blev misstänkt för att ha konspirerat med perserna.
Ny!!: Persiska krigen och Pausanias (spartansk general) · Se mer »
Peisistratos
Peisistratos (gr. Πεισίστρατος) (cirka 607-528 f.Kr.) var en grekisk statsman som blev tyrann av Aten efter en (mycket populär) kupp och styrde 561 f.Kr., 559-556 f.Kr. och 545-528 f.Kr.
Ny!!: Persiska krigen och Peisistratos · Se mer »
Peloponnesiska kriget
Peloponnesiska kriget var en serie väpnade konflikter i det antika Grekland mellan åren 431 och 404 f.Kr.
Ny!!: Persiska krigen och Peloponnesiska kriget · Se mer »
Peloponnesos
Satellitbild över Peloponnesos. Peloponnesos (grekiska Πελοπόννησος, latin Peloponnesus, svenskt uttal), även kallad Morea, är en grekisk halvö som bildar södra delen av Greklands fastland.
Ny!!: Persiska krigen och Peloponnesos · Se mer »
Perikles
Avbild av Perikles i närbild Perikles (ofta med betoning på första stavelsen; på grekiska Περικλῆς, Periklēs, med betoning på sista stavelsen), född 495 f.Kr., död i september 429 f.Kr. i pesten, var en atensk statsman.
Ny!!: Persiska krigen och Perikles · Se mer »
Perser
Perser (även persier eller farser) är en västiransk folkgrupp som utgör majoritetsbefolkningen i Iran (61 % av landets befolkning).
Ny!!: Persiska krigen och Perser · Se mer »
Persiska
Geografisk utbredning av persiska som modersmål Persiska (persiska: فارسی, fārsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.
Ny!!: Persiska krigen och Persiska · Se mer »
Persiska riket
Det persiska riket är historikernas namn på de akemenidiska, parthiska och sasanidiska dynastiernas välden.
Ny!!: Persiska krigen och Persiska riket · Se mer »
Pierre Briant
Pierre Briant, född 30 september 1940 i Angers, Frankrike, är en fransk iranist, historiker och professor i den akemenidernas historia och kulturhistoria och Alexanders rike vid Collège de France.
Ny!!: Persiska krigen och Pierre Briant · Se mer »
Pindos
Pindos (Πίνδος), även Pindosbergen (Oroseira Pindhou, Pindet), är ett bergsmassiv på grekiska fastlandet, mellan Epirus och Thessalien.
Ny!!: Persiska krigen och Pindos · Se mer »
Plataiai
Plataiai (även Plataea eller Plataeae) var en antik stad i Grekland i sydöstra Boeotien, söder om ThebeMish, Frederick C., Editor in Chief.
Ny!!: Persiska krigen och Plataiai · Se mer »
Platon
Platon (grekiska: Πλάτων, Plátōn), född 428 f.Kr. i Aten, död 348 f.Kr. i Aten, var en klassisk grekisk filosof, matematiker och författare.
Ny!!: Persiska krigen och Platon · Se mer »
Plutarchos
Plutarchos (grekiska: Πλούταρχος, Ploútarkhos), efter att han blivit romersk medborgare Lucius Mestrius Plutarchus, född cirka 46 e.Kr., död cirka 120 e.Kr., var en hellensk filosof och författare från Chaironeia i Boiotien.
Ny!!: Persiska krigen och Plutarchos · Se mer »
Polykrates
Polykrates, död 521 f.Kr., var en grekisk politiker som var tyrann på ön Samos från 538 f.Kr. Hans makt grundade sig på stöd från samhällets lägre klasser samtidigt som många av hans aristokratiska motståndare gick i landsflykt.
Ny!!: Persiska krigen och Polykrates · Se mer »
Pontus (region)
Mynt föreställande Mithridates VI Eupator. Pontos eller Pontus (grekiska: Πόντος, egentligen "hav"; det grekiska namnet på Svarta havet var Euxeinos Pontos, turkiska: Pontus) är en antik region i norra Mindre Asien (Anatolien) vid Svarta havets sydkust, ett område vid östra Mindre Asiens nordkust i dagens Turkiet och vidare in i dagens Georgien.
Ny!!: Persiska krigen och Pontus (region) · Se mer »
Populärkultur
Populärkultur, vanligen förkortat som popkultur i talspråk, är en form av kultur som riktar sig till den breda allmänheten snarare än till kännare.
Ny!!: Persiska krigen och Populärkultur · Se mer »
Poseidon
treudden. Poseidon är havets, källornas, flodernas och jordbävningarnas gud i grekisk mytologi.
Ny!!: Persiska krigen och Poseidon · Se mer »
Pythia
Pythia eller Oraklet i Delfi var titeln för orakelprästinnan i Apollons tempel i Delfi.
Ny!!: Persiska krigen och Pythia · Se mer »
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Ny!!: Persiska krigen och Romerska riket · Se mer »
Salamis
Lägeskarta för Salamis (märkt i rött). Salamis är den största ön i Saroniska bukten i Grekland.
Ny!!: Persiska krigen och Salamis · Se mer »
Salamis, Cypern
Salamis var en forntida stadsstat på ön Cyperns östkust, vid floden Pediaíos mynning sex kilometer norr om Famagusta.
Ny!!: Persiska krigen och Salamis, Cypern · Se mer »
Samos
Samos (grekiska: Σάμος) är en grekisk ö i Egeiska havet, tillhörande regionen Nordegeiska öarna.
Ny!!: Persiska krigen och Samos · Se mer »
Sardes
Sardes (även Sardis, grekiska Σάρδεις) var en forntida stad i Mindre Asien i nuvarande västra Turkiet och låg cirka sex mil öster om Smyrna och sex mil sydost om Thyatira.
Ny!!: Persiska krigen och Sardes · Se mer »
Sasaniderna
Historisk karta över kalifatets utbredning år 750 e.Kr. med Sasanidernas rike utmärkt. Sasaniderna var den sista inhemska dynastin att styra Persien före den arabisk-muslimska invasionen.
Ny!!: Persiska krigen och Sasaniderna · Se mer »
Satrap
Satrap (fornpersiska: khšaçapavan) var titeln för provinsståthållarna i det forntida Persien.
Ny!!: Persiska krigen och Satrap · Se mer »
Sestos
Sestos på en karta över Troas och thrakiska Chersonesos Sestos var en antik grekisk stad vid Hellesponten, huvudort på det thrakiska Chersonesos (nuvarande Gallipolihalvön i den europeiska delen av Turkiet).
Ny!!: Persiska krigen och Sestos · Se mer »
Sicilien
Satellitfotografi över Sicilien. Sicilien (Sicilia, Sicilia) är en italiensk ö i Medelhavet.
Ny!!: Persiska krigen och Sicilien · Se mer »
Sigill
Dalarnas äldsta kända sigill (från 1435). Ett sigill, eller insegel, är ett märke som ursprungligen syftade till att intyga äktheten hos ett dokument.
Ny!!: Persiska krigen och Sigill · Se mer »
Simonides från Keos
Simonides från Keos (klassisk grekiska Σιμωνίδης ὁ Κεῖος, född 556 f.Kr., död 468 f.Kr., var en av Greklands främsta lyriska skalder. Han var äldre samtida och medtävlare till Pindaros.
Ny!!: Persiska krigen och Simonides från Keos · Se mer »
Skytien
Uppskattad utsträckning av Skytien och de skytiska språken (orange) under första århundradet f.Kr. Sarmatien är markerat som den västligaste delen. Skytien (grekiska: Σκυθία Skuthia) var under den klassiska antiken ett område i Eurasien som beboddes av det iransktalande folkslaget skyter från 700-talet f.Kr. till 200-talet e.Kr.
Ny!!: Persiska krigen och Skytien · Se mer »
Slaget vid Artemision
Sjöslaget vid Artemision ägde, enligt traditionen, rum samma dag som slaget vid Thermopyle, den 11 augusti 480 f.Kr., men det exakta datumet kan ha varit några dagar innan eller efter detta (Prentice, 13).
Ny!!: Persiska krigen och Slaget vid Artemision · Se mer »
Slaget vid Lade
Slaget vid Lade var ett sjöslag som ägde rum 494 f.Kr.
Ny!!: Persiska krigen och Slaget vid Lade · Se mer »
Slaget vid Marathon
Slaget vid Marathon var ett slag år 490 f.Kr.
Ny!!: Persiska krigen och Slaget vid Marathon · Se mer »
Slaget vid Mykale
Slaget vid Mykale, grekiska 'Μάχη τῆς Μυκάλης', "Mache tes Mycales", var ett av de två stora slag, som gjorde slut på den persiska invasionen av Grekland under de persiska krigen.
Ny!!: Persiska krigen och Slaget vid Mykale · Se mer »
Slaget vid Plataiai
Slaget vid Plataiai utkämpades 479 f.Kr. mellan Persiska riket och en allians av grekiska stadsstater ledda av Sparta.
Ny!!: Persiska krigen och Slaget vid Plataiai · Se mer »
Slaget vid Salamis
Slaget vid Thermopyle och persernas förflyttning till Salamis, 480 f.Kr.Slaget vid Salamis, 480 f.Kr.Grekisk trirem Slaget vid Salamis (Ναυμαχία τῆς Σαλαμῖνος, Naumachia tēs Salaminos) var ett sjöslag som utkämpades mellan en allians bestående av grekiska stadsstater under Themistokles och det persiska imperiet under kung Xerxes år 480 f.Kr., som resulterade i en avgörande seger för de numerärt underlägsna grekerna.
Ny!!: Persiska krigen och Slaget vid Salamis · Se mer »
Slaget vid Thermopyle
Slaget vid Thermopyle (Μάχη τῶν Θερμοπυλῶν, Machē tōn Thermopylōn) utspelades under tre dagar, i slutet av augusti eller början på september, år 480 f.Kr.
Ny!!: Persiska krigen och Slaget vid Thermopyle · Se mer »
Sparta
Ruinerna av antikens Sparta med dagens Sparta i bakgrunden Sparta (Spartis) (nygrekiska Σπάρτη, Spartā) är en grekisk stad med 15 500 invånare (år 2005) belägen vid floden Eurotas i Lakonien på södra Peloponnesos.
Ny!!: Persiska krigen och Sparta · Se mer »
Spartas kungar
Sparta var en viktig grekisk stadsstat på Peloponnesos.
Ny!!: Persiska krigen och Spartas kungar · Se mer »
Stadsstat
San Marino är den sista italienska stadsstaten. En stadsstat eller stadsrepublik, även fristad, är ett historiskt begrepp för en stat som enbart bestod av en stad och dess närmaste omland, där styret utövades av den borgerliga staden.
Ny!!: Persiska krigen och Stadsstat · Se mer »
Storbritannien
Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.
Ny!!: Persiska krigen och Storbritannien · Se mer »
Struma (flod)
Den bulgariska delen av Struma Struma (bulgariska: Струма /'struma/; grekiska: Στρυμόνας /stri'monas/; turkiska: Karasu, "svart vatten") är en flod i västra Bulgarien och nordöstra Grekland.
Ny!!: Persiska krigen och Struma (flod) · Se mer »
Susa
Susa (persiska: شوش) är en forntida stad som var huvudstad i det forntida riket Elam.
Ny!!: Persiska krigen och Susa · Se mer »
Svarta havet
Svarta havet är ett bihav till Medelhavet, beläget mellan sydöstra Europa och Mindre Asien.
Ny!!: Persiska krigen och Svarta havet · Se mer »
Sybaris
Karta över grekiska kolonier i Syditalien Mynt från Sybaris, c. 550-510 f.Kr. Sybaris (grekiska: Σύβαρις) var en antik grekisk koloni vid Tarantobukten i Syditalien (Magna Graecia), mellan floderna Crati och Sibari.
Ny!!: Persiska krigen och Sybaris · Se mer »
Syrakusa
Syrakusa (italienska Siracusa) är en hamnstad på Siciliens östkust.
Ny!!: Persiska krigen och Syrakusa · Se mer »
Tanagra
Karta över antikens Boiotien med Tanagra utmärkt Tanagra (grekiska Τανάγρα) är en ort i kommunen Dimos Tanagra i östra Boiotien, inte långt från Thebe.
Ny!!: Persiska krigen och Tanagra · Se mer »
Tegea
Athena Aleias tempel i Tegea. Tegea var en bosättning i antikens Grekland och är också ett samhälle i nuvarande Arkadien i Grekland, med centrum i byn Stadio.
Ny!!: Persiska krigen och Tegea · Se mer »
Tempedalen
Tempedalen (modern grekiska: Témbi) är det antika namnet på en klyfta i norra Thessalien i Grekland mellan berget Olympos i norr och berget Ossa i söder.
Ny!!: Persiska krigen och Tempedalen · Se mer »
Thassos
Thassos eller Thasos är en 384 km² stor ö i Thrakiska sjön i den nordligaste delen av Egeiska havet.
Ny!!: Persiska krigen och Thassos · Se mer »
Thebe (Grekland)
Grekland under klassisk tid,Thebe mitt på kartan Thebe (nygrekiska Θήβα Thiva, klassisk grekiska Θήβαι, latin Thebae) är en ort i Grekland, belägen nordväst om Aten, norr om bergskedjan Kithairon, som utgör gräns mellan Boiotien och Attika, vid den södra kanten av den boiotiska slätten.
Ny!!: Persiska krigen och Thebe (Grekland) · Se mer »
Themistokles
Themistokles Themistokles, född cirka 525 f.Kr., död 460 f.Kr., var en politiker och general från Aten.
Ny!!: Persiska krigen och Themistokles · Se mer »
Thespiai
Karta över antikens Boiotien med Thespiai utmärkt Thespiai (grekiska Θεσπιαί, Thespiaí, latin Thespiae) var en forngrekisk stad i Boiotien, vid foten av berget Helikon.
Ny!!: Persiska krigen och Thespiai · Se mer »
Thessalien
Thessalien (grekiska: Θεσσαλια, Thessalía) är en av Greklands tretton regioner.
Ny!!: Persiska krigen och Thessalien · Se mer »
Thessaloniki
Thessaloniki (grekiska: Θεσσαλονίκη) är Greklands näst största stad och den största staden i området Mellersta Makedonien.
Ny!!: Persiska krigen och Thessaloniki · Se mer »
Thrakien
Thrakien med moderna statsgränser utsatta Thracia som Romersk provins 125 e.Kr. Thrakien (latin Thracia, grekiska Θρᾴκη, Thrákē, bulgariska Trakija, turkiska Trakya) är en historisk och geografisk region på sydöstra Balkanhalvön mellan Svarta havet, Egeiska havet och Marmarasjön.
Ny!!: Persiska krigen och Thrakien · Se mer »
Thukydides
Hellenistisk byst föreställande Thukydides. Jerash i Jordanien, 200-talet Thukydides (grekiska Θουκυδίδης, Thoukudídēs), född i Álimos mellan 460 f.Kr. och 455 f.Kr., död mellan 411 f.Kr. och 397 f.Kr., var en grekisk historiker och författare till verket Historia om det peloponnesiska kriget, som åskådliggör kriget mellan Sparta och Aten fram till 411 f.Kr..
Ny!!: Persiska krigen och Thukydides · Se mer »
Trirem
Triremer Trirem (av trirēmis, "treårare", från triērēs, "treroddare") var ett fornromerskt örlogsfartyg härrörande galärerna.
Ny!!: Persiska krigen och Trirem · Se mer »
Troas
Karta över Troas. Troas (grekiska Τρῳάς) var ett antikt landskap i nordvästra hörnet av Mindre Asien, och var det område som ansågs ha tillhört det homeriska eller förhistoriska Troja.
Ny!!: Persiska krigen och Troas · Se mer »
Tyrann
En tyrann (av grekiska: τυραννος, tyrannos) är en egenmäktig envåldshärskare som utövar absolut makt och regerar genom tyranni.
Ny!!: Persiska krigen och Tyrann · Se mer »
Vetenskap
Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.
Ny!!: Persiska krigen och Vetenskap · Se mer »
Xanthippos
Xanthippos var en atensk statsman som levde under 400-talet f.Kr. Han var gift med Agariste och far till den atenske politikern Perikles samt arkont av Aten 479 f.Kr.
Ny!!: Persiska krigen och Xanthippos · Se mer »
Xenofon
Xenofon (grekiska Ξενοφῶν), född omkring 430 f.Kr. i Aten, död omkring 355 f.Kr., var en grekisk historiker, författare och politiker.
Ny!!: Persiska krigen och Xenofon · Se mer »
Xerxes I
Xerxes I, (fornpersiska Khshayārsha, grekiska Ξέρξης Xerxēs, hebreiska Aḥashwerosh), född 519 f.Kr., död 465 f.Kr., var en persisk storkonung som tillhörde den akemenidiska dynastin.
Ny!!: Persiska krigen och Xerxes I · Se mer »
1800-talet
'''Världskarta''' från 1891 med de europeiska staternas besittningar markerade. Det Brittiska imperiet är seklets stormakt. Kartans nollmeridian passerar genom Greenwich, såsom beslutats vid den internationella meridiankonferensen 1884. 1800-talet är perioden från 1 januari 1800 till 31 december 1899.
Ny!!: Persiska krigen och 1800-talet · Se mer »
1900-talet
Jorden sedd från Apollo 17. För första gången i mänsklighetens historia får vi nu se jorden utifrån. Det leder bland annat till en ökad medvetenhet om att jorden har begränsade naturresurser. 1900-talet började 1 januari 1900 och slutade 31 december 1999.
Ny!!: Persiska krigen och 1900-talet · Se mer »
300 (film)
Rekvisita från filmen utställd under ExpoSYFY i San Sebastián 2013. 300 är en filmatisering av serieromanen 300 av Frank Miller, och filmen hade biopremiär i USA den 9 mars 2007.
Ny!!: Persiska krigen och 300 (film) · Se mer »
300-talet f.Kr.
Ingen beskrivning.
Ny!!: Persiska krigen och 300-talet f.Kr. · Se mer »
404 f.Kr.
Ingen beskrivning.
Ny!!: Persiska krigen och 404 f.Kr. · Se mer »
449 f.Kr.
Ingen beskrivning.
Ny!!: Persiska krigen och 449 f.Kr. · Se mer »
490 f.Kr.
Ingen beskrivning.
Ny!!: Persiska krigen och 490 f.Kr. · Se mer »
494 f.Kr.
Karta över det joniska upproret 499–493 f.Kr.
Ny!!: Persiska krigen och 494 f.Kr. · Se mer »
499 f.Kr.
Karta över det joniska upproret 499–493 f.Kr.
Ny!!: Persiska krigen och 499 f.Kr. · Se mer »
540-talet f.Kr.
Ingen beskrivning.
Ny!!: Persiska krigen och 540-talet f.Kr. · Se mer »
Omdirigerar här:
Perserkrigen, Persiska armén, Persiska kriget.
