Snabbare tillgång än webbläsare!
25 relationer: Alsace, Berlin, Frankfurt am Main, Genealogi, Heraldik, Herrnhutismen, Johann Arndt, Johann Smidt, Kiliasm, Konventikel, Kyrka, Lutherdom, Luthersk ortodoxi, Pietism, Radikalpietism, Ribeauvillé, Sekt, Strasbourg, Teologi, Yttersta domen, 13 januari, 1635, 1671, 1705, 5 februari.
Alsace
Alsace (tyska: Elsass, äldre stavning Elsaß) är en historisk provins i Frankrike vid gränsen mot Tyskland mellan Schweiz och Pfalz.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Alsace · Se mer »
Berlin
Berlin är huvudstad såväl som största stad i Tyskland, med mer än 3,6 miljoner invånare (2021) och utgör även förbundslandet Berlin och, enligt 2022 års beräkning av Demographia, 4 miljoner i tätorten, som är den näst folkrikaste tyska tätorten efter Düsseldorf i Rhen-Ruhr-regionen, och omkring 6,2 miljoner i storstadsområdet.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Berlin · Se mer »
Frankfurt am Main
Frankfurt am Main (eller vanligtvis endast Frankfurt) är en kretsfri stad i förbundslandet Hessen i västra Tyskland, belägen vid floden Main.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Frankfurt am Main · Se mer »
Genealogi
Genealogi är läran om en människas eller en djurarts släktförhållanden, och innefattar systematiska metoder för släktforskning (utforskning av släktförhållanden).
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Genealogi · Se mer »
Heraldik
Riddare med målade sköldar från Bayeuxtapeten (tillverkad cirka år 1077). häroldskåpor, teckning från 1594. Tyska Hyghalmen Roll från sent 1400-tal. Sveriges riksvapen är ett exempel på modern heraldik. Detta är försett med sköldhållare och vapenmantel. Cyperns statsvapen är ett annat exempel på modern heraldik. Detta är försett med lagerkrans och fredsduva för att visa förhoppningar om en fredlig och hoppfull framtid. Siffror, bokstäver och liknande tecken som en del av sköldinnehållet är ovanligt inom heraldiken och anses ofta som mindre god heraldik. Dricksvattenfontän i Florens som visar stadens emblem - en röd heraldisk lilja. Heraldik är läran om den typ av märken som kallas vapen och deras historia, men framför allt regelverket för hur de utformas och används.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Heraldik · Se mer »
Herrnhutismen
I Hiärneska malmgården fanns Evangeliske Brödernas bönesal i Stockholm, Kungsträdgårdsgatan 12. Interiör från Evangeliska brödraförsamlingens kyrksal, som efter den Hiärneska malmgården fanns i ett gårdshus på samma adress. Fotot taget 1917. Herrnhutismen är en religiös, kristen rörelse som uppstod kring greve Nikolaus Ludwig von Zinzendorfs (1700–1760) gods Berthelsdorf i staden Herrnhut i Oberlausitz (idag i tyska delstaten Sachsen).
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Herrnhutismen · Se mer »
Johann Arndt
Johann Arndt, född 27 december 1555 i Ballenstedt i Anhalt, död 11 maj 1621 i Celle, var en tysk teolog, en av den evangelisk-lutherska kyrkans lärare, kallad reformationens reformator.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Johann Arndt · Se mer »
Johann Smidt
Johann Smidt, född 5 november 1773 i Bremen, död där 7 maj 1857, var en bremisk statsman.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Johann Smidt · Se mer »
Kiliasm
De apokalyptiska ryttarna, av Peter von Cornelius. Kiliasm (chiliasm, av grekiska χίλιοι, chilioi, "tusen") eller millennarism, läran om det tusenåriga riket, är en religiös, social eller politisk övertygelse om en kommande genomgripande omvandling av samhället, efter vilken allt kommer att vara förändrat.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Kiliasm · Se mer »
Konventikel
Konventikel (lat. conventiculum, dim. av conventus, "sammankomst"), religiös uppbyggelsesammankomst av frikyrklig art.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Konventikel · Se mer »
Kyrka
Gustaf Vasa kyrka i Stockholm. Förbönskatedralen i Moskva, Ryssland som tillhör den ryska gammal-ortodoxa kyrkan. Nödinge kyrka i Nödinge-Nol, Ale kommun. Byggd 1727. Själevads kyrka i Själevad, Ångermanland är en av Sveriges tjugotal åttkantiga kyrkor. 213x213px En kyrka (från grekiskans Κυριάων/Kyriakon, som betyder "det som hör Herren till", underförstått "Herrens hus") eller kyrkobyggnad är en byggnad avsedd för kristna gudstjänster och religiösa studier.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Kyrka · Se mer »
Lutherdom
Lutherdomen (Luthertum) är en undergrupp av kristendomsinriktningar inom protestantismen som uppkom vid reformationen som följd av Martin Luthers och hans efterföljares (däribland Philipp Melanchthons) bibelförståelse och verksamhet.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Lutherdom · Se mer »
Luthersk ortodoxi
Luthersk ortodoxi var en historisk utveckling inom lutherdomen, där ett dogmatiskt system utvecklades, främst till försvar mot angrepp från romersk-katolskt motreformationsarbete.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Luthersk ortodoxi · Se mer »
Pietism
Pietism (av latinets pietas, fromhet, gudaktighet) är en väckelserörelse som uppstod inom tysk lutherdom under sent 1600-tal.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Pietism · Se mer »
Radikalpietism
Radikalpietismen är en radikal, mystisk variant av pietismen.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Radikalpietism · Se mer »
Ribeauvillé
Ribeauvillé är en kommun i departementet Haut-Rhin i regionen Grand Est (tidigare regionen Alsace) i nordöstra Frankrike.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Ribeauvillé · Se mer »
Sekt
Sekt är ett sociologiskt begrepp för att ange en viss typ av social gruppering.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Sekt · Se mer »
Strasbourg
Illfloden och Notre-Dame-katedralen. Strasbourg (franskt uttal eller; tyska: Straßburg, uttal; äldre svensk stavning: Strassburg, uttal eller; elsassiska: Strossburi, uttal) är en stad och kommun i departementet Bas-Rhin i regionen Grand Est i nordöstra Frankrike.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Strasbourg · Se mer »
Teologi
Teologi (grekiska: θεός - gud, λόγος - ord, kunskap, förståelse, mening) är "läran om Gud".
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Teologi · Se mer »
Yttersta domen
Yttersta domen'', fresk av Michelangelo i Sixtinska kapellet. Yttersta domen, yttersta dagen, domens dag eller domedagen är tanken på en slutgiltig gudomligt avkunnad dom över världen och allt levande.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och Yttersta domen · Se mer »
13 januari
13 januari är den 13:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och 13 januari · Se mer »
1635
1635 (MDCXXXV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och 1635 · Se mer »
1671
1671 (MDCLXXI) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och 1671 · Se mer »
1705
1705 (MDCCV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern samt ett normalår som började en söndag i den svenska kalendern.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och 1705 · Se mer »
5 februari
5 februari är den 36:e dagen på året i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Philipp Jacob Spener och 5 februari · Se mer »
Omdirigerar här:
Filip Jakob Spener, Philipp Jakob Spener, Spener, Spener, Philipp Jakob.
