Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Fri
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Planetesimal

Index Planetesimal

En planetesimal är en asteroidliknande himlakropp, en byggsten till planeter.

16 relationer: Asteroid, Asteroidbältet, Erosion, Gravitation, Himlakropp, Komet, Kuiperbältet, Molekylmoln, Planet, Protoplanet, Protoplanetär skiva, Solsystem, Solsystemet, Stjärnbildning, Vetenskapsåret 1997, Vintergatan.

Asteroid

Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.

Ny!!: Planetesimal och Asteroid · Se mer »

Asteroidbältet

Mars och Jupiter. Asteroidbältet, numera även kallat huvudasteroidbältet eller huvudbältet, för att skilja det från Kuiperbältet vars existens upptäcktes 1992, är det asteroidbälte som ligger i en ring runt solen och som befinner sig mellan planeterna Mars och Jupiter.

Ny!!: Planetesimal och Asteroidbältet · Se mer »

Erosion

Erosion på en åker med vete nära Washington State University, USA. Erosion (från latin ero'sio nötning) är nednötning och transport av berg, jord eller annat material på grund av mekanisk eller kemisk påverkan.

Ny!!: Planetesimal och Erosion · Se mer »

Gravitation

Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.

Ny!!: Planetesimal och Gravitation · Se mer »

Himlakropp

En himlakropp är ett naturligt föremål i rymden.

Ny!!: Planetesimal och Himlakropp · Se mer »

Komet

En komet (astronomisk symbol) är en mindre himlakropp som kretsar runt solen.

Ny!!: Planetesimal och Komet · Se mer »

Kuiperbältet

En konstnärs version av Kuiperbältet och Oorts kometmoln. Kuiperbältet eller Edgeworth-Kuiperbältet är ett bälte av en stor mängd små himlakroppar i banor runt solen, som är beläget bortom Neptunus bana och 20 astronomiska enheter utåt.

Ny!!: Planetesimal och Kuiperbältet · Se mer »

Molekylmoln

Ett molekylmoln är inom astronomin en typ av interstellära moln vars densitet och storlek tillåter bildandet av molekyler, huvudsakligen molekylärt väte (H2).

Ny!!: Planetesimal och Molekylmoln · Se mer »

Planet

månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.

Ny!!: Planetesimal och Planet · Se mer »

Protoplanet

Protoplanetär skiva En protoplanet (från grekiskans πρώτος, protos, ”första”) är en föregångare till en planet i dess utveckling.

Ny!!: Planetesimal och Protoplanet · Se mer »

Protoplanetär skiva

En proplyd i Orionnebulosan. jetströmmar, en vanlig företeelse för dessa fenomen. En konstnärs bild av en protoplanetär skiva. En protoplanetär skiva, eller proplyd, är en roterande cirkumstellär skiva med tät gas som omger en mycket ung stjärna, en T-Tauri-stjärna eller Herbig-Ae/Be-stjärna.

Ny!!: Planetesimal och Protoplanetär skiva · Se mer »

Solsystem

En konstnärs uppfattning av en protoplanetär skiva Även solen rör sig, när planeten cirkulerar kring den. Ett solsystem eller planetsystem är en eller flera stjärnor (solar) med en eller flera planeter och andra mindre kroppar (såsom asteroider, meteoroider, kometer och månar kring planeter) som kretsar kring denna eller dessa.

Ny!!: Planetesimal och Solsystem · Se mer »

Solsystemet

Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.

Ny!!: Planetesimal och Solsystemet · Se mer »

Stjärnbildning

Orionnebulosan är som en bildbok över stjärnor som bildas. Området är en av de mest dramatiska och fotogeniska "stjärnfabrikerna" i vår del av galaxen. Där kan stora mängder stjärnor i olika stadier av deras utveckling observeras. Stjärnbildning är den process där kompakta molekylmoln kollapsar till ett plasma och senare blir en stjärna.

Ny!!: Planetesimal och Stjärnbildning · Se mer »

Vetenskapsåret 1997

Ingen beskrivning.

Ny!!: Planetesimal och Vetenskapsåret 1997 · Se mer »

Vintergatan

Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.

Ny!!: Planetesimal och Vintergatan · Se mer »

Omdirigerar här:

Planetsimal.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »