Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Polesien

Index Polesien

Polesien, eller polesieregionen, (polska Polesie, belarusiska Палесьсе (Paljessie), ukrainska Полісся (Poliss-ja), ryska Полесье (Polesie), latin Polesia) är en historisk och geografisk region i sydvästligaste delarna av den Östeuropeiska slätten, huvudsakligen belägen i Belarus och Ukraina, men även delar av Polen och Ryssland räknas till området.

26 relationer: Östeuropeiska slätten, Belarus, Belarusiska, Brest, Belarus, Europa, Galizien, Guvernementet Grodno, Kiev, Latin, Mahiljoŭ, Minsk voblast, Nordisk familjebok, Pinsk, Podlasien, Polen, Polska, Pripjatträsken, Prypjat, Ryska, Ryssland, Storfurstendömet Litauen, Ukraina, Ukrainska, Våtmark, Vojvodskap, Volynien.

Östeuropeiska slätten

Östeuropeiska slätten är ett stort slättområde i östra Europa.

Ny!!: Polesien och Östeuropeiska slätten · Se mer »

Belarus

Belarus, traditionellt kallat Vitryssland (formellt statsnamn: Republiken Belarus, Рэспу́бліка Белару́сь, Respublika Bjelarus, Респу́блика Белару́сь, Respublika Belarus), är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Belarus huvudstad är Minsk. Fram till 1991, då Belarus frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska SSR och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker. Belarus är en övervägande flack inlandsstat med moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, där flera har utdikats för att bli odlingsmark. Landet har cirka 11 000 sjöar och flera floder. Knappt 30 procent av landet består av skog och hedlandskap, och nästan hälften av arealen är jordbruksmark. De viktigaste grödorna är korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, med mjölkproduktion och svinuppfödning. Belarus präglades efter självständigheten 1991 av strejker och politisk oro. Sedan Aleksandr Lukasjenko kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. Nya politiska oroligheter utbröt efter valet 2020, som dock slogs ner av Lukasjenko, med resultatet att en del av oppositionen gick i exil och en annan del fängslades. År 2019 rankades Belarus som Europas minst demokratiska land enligt den amerikanska organisationen Freedom House. Åren 2000 till 2007 hade landets ekonomi god tillväxt, till stor del driven av kraftigt subventionerade olje- och gasleveranser från Ryssland. När den ryska politiken förändrades och olje- och gaspriserna gradvis höjdes, drabbades den belarusiska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit skuldfritt har landet på bara några år dragit på sig en betydande utlandsskuld.

Ny!!: Polesien och Belarus · Se mer »

Belarusiska

Utbredningskarta. Belarusiskans huvudområde i mörkblått, andra områden där belarusiska förekommer i ljusare blått. Belarusiska (беларуская мова, belaruskaja mova), eller vitryska traditionellt, är ett östslaviskt språk som talas främst i Belarus.

Ny!!: Polesien och Belarusiska · Se mer »

Brest, Belarus

Brest (Брэст), eller Brest-Litovsk, är en stad i Belarus nära polska gränsen med 340 141 invånare (2016).

Ny!!: Polesien och Brest, Belarus · Se mer »

Europa

Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.

Ny!!: Polesien och Europa · Se mer »

Galizien

Galizien, även Rödrutenien, är en historisk region i centrala Europa och var ett österrikiskt kronland (Galizien och Lodomerien) 1772–1918.

Ny!!: Polesien och Galizien · Se mer »

Guvernementet Grodno

Grodno var ett guvernement i västra delen av Kejsardömet Ryssland åren 1795–1915.

Ny!!: Polesien och Guvernementet Grodno · Se mer »

Kiev

Kiev (Київ, ''Kyjiv''.,; Киев, Kijev) är huvudstaden och den största staden i Ukraina.

Ny!!: Polesien och Kiev · Se mer »

Latin

Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.

Ny!!: Polesien och Latin · Se mer »

Mahiljoŭ

Mahiljoŭ (belarusiska: Магілёў) uttalat, även känt som Mogiljov eller Mogilev, är en stad i östra Belarus nära gränsen till Ryssland.

Ny!!: Polesien och Mahiljoŭ · Se mer »

Minsk voblast

Minsk voblast är ett voblast i Belarus.

Ny!!: Polesien och Minsk voblast · Se mer »

Nordisk familjebok

Nordisk familjebok är ett klassiskt svenskt uppslagsverk. Den första upplagan kom ut i 20 volymer under åren 1876–1899. Den andra upplagan, vanligen kallad Uggleupplagan, kom ut i 38 volymer 1904–1926. Senare trycktes ytterligare tre koncentrerade upplagor.

Ny!!: Polesien och Nordisk familjebok · Se mer »

Pinsk

Pinsk är en stad i södra Belarus, belägen vid floden Pinas utlopp i Pripjat.

Ny!!: Polesien och Pinsk · Se mer »

Podlasien

Det podlasiska vojvodskapet in det Polsk-litauiska samväldet, 1635. Podlasien (polska: Podlasie; latin: Podlachia) är en historisk region i östra Polen och västra Belarus.

Ny!!: Polesien och Podlasien · Se mer »

Polen

Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.

Ny!!: Polesien och Polen · Se mer »

Polska

Polska (język polski eller polszczyzna) är ett västslaviskt språk talat i Polen.

Ny!!: Polesien och Polska · Se mer »

Pripjatträsken

Floden Prypjat vid Tjernobyl Pripjatträsken, även kända som Rokitnoträsken eller Pinskträsken, är ett stort område av våtmarker i gränslandet mellan Polen, Belarus och Ukraina.

Ny!!: Polesien och Pripjatträsken · Se mer »

Prypjat

Prypjat (ukrainska: Прип’ять; belarusiska: Прыпяць, Prypjats) är en 775 kilometer (enligt annan beräkning 761 kilometer) lång flod i Ukraina och Belarus som avvattnar Prypjatträsken (under första världskriget blev träsken kända under namnet Rokitnoträsken) och mynnar som högerbiflod till Dnepr i Kievsjön i norra Ukraina, cirka 20 kilometer söder om Tjernobyl.

Ny!!: Polesien och Prypjat · Se mer »

Ryska

Ryska (ryska: русский язык, russkij jazyk) är ett östslaviskt språk och det största av de slaviska språken.

Ny!!: Polesien och Ryska · Se mer »

Ryssland

Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.

Ny!!: Polesien och Ryssland · Se mer »

Storfurstendömet Litauen

Litauens utbredning under 1200- till 1400-talen Storfurstendömet Litauen var en medeltida stormakt som uppstod under 1200-1300-talen.

Ny!!: Polesien och Storfurstendömet Litauen · Se mer »

Ukraina

Ukraina (Україна/Ukrajina) är ett land i Östeuropa.

Ny!!: Polesien och Ukraina · Se mer »

Ukrainska

Ukrainska (украї́нська мо́ва, ukrajínska móva) är ett östslaviskt språk.

Ny!!: Polesien och Ukrainska · Se mer »

Våtmark

Soluppgång vid Viru mosse inom Lahemaa nationalpark i Estland. Våtmark, även sankmark och sumpmark, är enligt den svenska våtmarksinventeringens definition sådan mark där vatten till stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden.

Ny!!: Polesien och Våtmark · Se mer »

Vojvodskap

Ett vojvodskap (polska: województwo, serbiska: vojvodstvo eller vojvodina, rumänska: voievodat) är traditionellt i östeuropeiska länder en provins som lyder under en guvernör med titeln vojvod.

Ny!!: Polesien och Vojvodskap · Se mer »

Volynien

Volynien (ukrainska: Волинь, Volyn; polska: Wołyń; ryska: Волынь, Volyn; tyska: Wolhynien eller Wolynien) är ett historiskt landområde i det nuvarande västra Ukraina och östra Polen.

Ny!!: Polesien och Volynien · Se mer »

Omdirigerar här:

Polesie.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »