Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Proton

Index Proton

Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.

51 relationer: Alfastrålning, Antiproton, Atomkärna, Atommassenhet, Atomnummer, År, Baryon, Bas (kemi), Biokemi, Bohrmagnetonen, Coulomb, Elektromagnetism, Elektron, Elektronvolt, Elementarladdning, Ernest Rutherford, Färgladdning, Fermion, Gravitation, Grundämne, Hadron, Halveringstid, Internationella byrån för mått och vikt, Jon, Joule, Kemi, Kilogram, Kvark, Kväve, Meter, National Institute of Standards and Technology, Neutron, Nukleon, Osäkerhetsprincipen, Partikel i låda, Positron, Protonsönderfall, Radie, Sekund, Stark växelverkan, Storförenad teori, Subatomär partikel, Supersymmetri, Svag växelverkan, Syra, Tesla (enhet), Totalrörelsemängdsmomentkvanttal, Universum, Väte, William Prout, ..., 1918. Förläng index (1 mer) »

Alfastrålning

Alfastrålning eller α-strålning är en typ av joniserande strålning bestående av alfapartiklar, vilket är atomkärnor av helium (två protoner och två neutroner).

Ny!!: Proton och Alfastrålning · Se mer »

Antiproton

Antiproton (\bar) är protonens antipartikel.

Ny!!: Proton och Antiproton · Se mer »

Atomkärna

Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.

Ny!!: Proton och Atomkärna · Se mer »

Atommassenhet

Atommassenhet (u, unified atomic mass unit) är den måttenhet som används för att ange atomers och elementarpartiklars massa.

Ny!!: Proton och Atommassenhet · Se mer »

Atomnummer

Atomnummer är, inom kemi och fysik, antalet protoner i kärnan av en atom av ett grundämne och är därmed identiskt med kärnans elektriska laddning.

Ny!!: Proton och Atomnummer · Se mer »

År

Ett år är en tidsrymd som baseras på jordens omloppstid runt solen.

Ny!!: Proton och År · Se mer »

Baryon

Baryoner, från grekiskans βαρύς, barýs, "tung", är subatomära partiklar som består av tre kvarkar som alla har olika färgladdning.

Ny!!: Proton och Baryon · Se mer »

Bas (kemi)

Kaliumhydroxid Inom kemin är baser en grupp kemiska föreningar med i allmänhet lutaktig smak, som har förmågan att uppta vätejoner varvid de i en vattenlösning ger ett pH-värde över 7, eller mer allmänt, ge bort elektronpar.

Ny!!: Proton och Bas (kemi) · Se mer »

Biokemi

Schematisk bild av proteinet hemoglobin. Biokemi är den del av kemin som studerar de molekyler och kemiska processer som förekommer i levande organismer.

Ny!!: Proton och Biokemi · Se mer »

Bohrmagnetonen

Magnetiskt moment '''m''' av en ringström ''I'' med area ''a'' Bohrmagnetonen (efter Niels Bohr) är ett mått på det magnetiska moment som en elektron med rörelsemängdsmoment |\mathbf|.

Ny!!: Proton och Bohrmagnetonen · Se mer »

Coulomb

Coulomb (C; svenskt uttal /kulɔ'mb/) alternativt amperesekund (As) är SI-enheten för elektrisk laddning och definieras utifrån ampere.

Ny!!: Proton och Coulomb · Se mer »

Elektromagnetism

elektriskt fenomen Elektriska fältlinjer kring två laddade partiklar. Till vänster har partiklarna samma laddning och till höger har de olika laddning Elektromagnetism är den del av fysiken som förenar elektriska och magnetiska fenomen.

Ny!!: Proton och Elektromagnetism · Se mer »

Elektron

En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).

Ny!!: Proton och Elektron · Se mer »

Elektronvolt

Elektronvolt är en energienhet med beteckningen eV, som används som enhet för små energier.

Ny!!: Proton och Elektronvolt · Se mer »

Elementarladdning

Elementarladdningen, betecknad e (observera kursiveringen), är den minsta positiva elektriska laddning som antas förekomma fritt i naturen.

Ny!!: Proton och Elementarladdning · Se mer »

Ernest Rutherford

Ernest Rutherford, från 1931 Baron Rutherford of Nelson (Lord Rutherford), född 30 augusti 1871 i Brightwater nära Nelson, Nya Zeeland, död 19 oktober 1937 i Cambridge, Cambridgeshire, var en nyzeeländsk-brittisk fysiker.

Ny!!: Proton och Ernest Rutherford · Se mer »

Färgladdning

Färgladdning är ett begrepp inom kvantkromodynamiken och är den laddning som förmedlas av den starka växelverkan – eller den starka kraften – den kraft som håller samman partiklar som består av kvarkar (och därför även atomkärnor).

Ny!!: Proton och Färgladdning · Se mer »

Fermion

kvarkar och leptoner är fermioner En fermion är en partikel som tar upp volym och har halvtaligt spinn.

Ny!!: Proton och Fermion · Se mer »

Gravitation

Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.

Ny!!: Proton och Gravitation · Se mer »

Grundämne

Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.

Ny!!: Proton och Grundämne · Se mer »

Hadron

Hadroner, från grekiskans ἁδρός, hadrós, "bastant", "tjock", är subatomära partiklar som är uppbyggda av kvarkar.

Ny!!: Proton och Hadron · Se mer »

Halveringstid

Halveringstid är den tid efter vilken en given mängd av ett ämne har minskat till hälften av sitt ursprungliga värde.

Ny!!: Proton och Halveringstid · Se mer »

Internationella byrån för mått och vikt

Internationella byrån för mått och vikt (av franska Bureau international des poids et mesures, förkortat BIPM), är en tillsynsorganisation för meterkonventionen inrättad 1876 som arbetar under uppsikt av Allmänna konferensen för mått och vikt (Conférence générale des poids et mesures, CGPM).

Ny!!: Proton och Internationella byrån för mått och vikt · Se mer »

Jon

Koksalt består av natriumjoner (grå) och kloridjoner (gröna). En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning.

Ny!!: Proton och Jon · Se mer »

Joule

Joule (J) är den härledda enheten för energi i Internationella måttenhetssystemet (SI) och definieras: Energin en joule motsvaras av följande.

Ny!!: Proton och Joule · Se mer »

Kemi

kemiska reaktioner. substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts. Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.

Ny!!: Proton och Kemi · Se mer »

Kilogram

Kopia av arkivkilogrammet Ett kilogram, förkortat kg, är grundenheten för massa i Internationella måttenhetssystemet (SI) – den enda grundenhet som bär ett SI-prefix.

Ny!!: Proton och Kilogram · Se mer »

Kvark

En kvark är inom kvantfysiken en elementarpartikel som tillsammans med en eller flera andra kvarkar bygger upp den grupp partiklar som kallas hadroner.

Ny!!: Proton och Kvark · Se mer »

Kväve

Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.

Ny!!: Proton och Kväve · Se mer »

Meter

Meter är SI-enheten för längd.

Ny!!: Proton och Meter · Se mer »

National Institute of Standards and Technology

National Institute of Standards and Technology (NIST) är en organisation som drivs av USA:s handelsdepartement.

Ny!!: Proton och National Institute of Standards and Technology · Se mer »

Neutron

Neutronen (n) är en subatomär partikel som tillsammans med protoner bildar en atomkärna.

Ny!!: Proton och Neutron · Se mer »

Nukleon

Nukleon (lat. och eng. nucleus.

Ny!!: Proton och Nukleon · Se mer »

Osäkerhetsprincipen

Inom kvantfysiken anger Heisenbergs osäkerhetsprincip att det för ett objekt inte går att samtidigt känna till både position och rörelsemängd med en godtyckligt hög grad av noggrannhet utan att det finns en bestämbar undre gräns för osäkerheten; detta till skillnad från klassisk mekanik där varje partikel har ett bestämt läge och en bestämd rörelsemängd vid varje given tidpunkt.

Ny!!: Proton och Osäkerhetsprincipen · Se mer »

Partikel i låda

Lådan som partikeln befinner sig i, i en dimension. V(x) är potentialen, som är 0 i lådan och oändlig utanför, x är positionen. Klassisk bild, där partikeln studsar fram och tillbaka mellan två väggar. De tre första vågfunktionerna för en potential som är konstant mellan 0 och ''L'' och oändlig utanför. Täthetsfunktioner för de tre första energierna Partikel i låda är en förhållandevis enkel kvantmekanisk modell som används för att illustrera grundläggande kvantmekaniska egenskaper.

Ny!!: Proton och Partikel i låda · Se mer »

Positron

En positron (antielektron) är elektronens antipartikel.

Ny!!: Proton och Positron · Se mer »

Protonsönderfall

En proton, bestående av två uppkvarkar och en nerkvark, sönderfaller till en pimeson, bestående av en uppkvark och anti-uppkvark, och en positron, via en X-boson med den elektriska laddningen -4/3. Protonsönderfall är inom partikelfysiken en hypotetisk form av radioaktivt sönderfall där protoner sönderfaller till lättare subatomära partiklar, exempelvis en neutral pimeson och en positron.

Ny!!: Proton och Protonsönderfall · Se mer »

Radie

höger Radie, inom geometrin avståndet från en cirkels eller ett klots mittpunkt till dess periferi.

Ny!!: Proton och Radie · Se mer »

Sekund

Ljus som blinkar ungefär en gång per sekund. Sekund, med beteckningen s, emellanåt förkortat sek, är SI-enheten för tid.

Ny!!: Proton och Sekund · Se mer »

Stark växelverkan

Den starka växelverkan, eller den starka kärnkraften, är en av de fyra kända fundamentala krafterna inom fysiken.

Ny!!: Proton och Stark växelverkan · Se mer »

Storförenad teori

En storförenad teori – ofta används de engelska termerna grand unification, grand unified theory eller GUT även på svenska – är en teori i fysik som förenar stark växelverkan och elektrosvag växelverkan till en enda växelverkan.

Ny!!: Proton och Storförenad teori · Se mer »

Subatomär partikel

Subatomära partiklar är ett samlingsbegrepp för fysikaliska partiklar som är mindre än atomer.

Ny!!: Proton och Subatomär partikel · Se mer »

Supersymmetri

Supersymmetri är en symmetri inom teoretisk fysik som relaterar fermioner och bosoner.

Ny!!: Proton och Supersymmetri · Se mer »

Svag växelverkan

W- boson. Svag kärnkraft eller svag växelverkan är en av de fyra fundamentala krafterna i naturen.

Ny!!: Proton och Svag växelverkan · Se mer »

Syra

En syra (latin: acidum) definieras vanligtvis som ett ämne som genom dissociation kan avge protoner (vätejoner).

Ny!!: Proton och Syra · Se mer »

Tesla (enhet)

Tesla (enhetsförkortning: T), är SI-enheten för det magnetiska B-fältet (magnetisk flödestäthet, magnetfältstyrka) och för intensitet av magnetisering.

Ny!!: Proton och Tesla (enhet) · Se mer »

Totalrörelsemängdsmomentkvanttal

Totalrörelsemängdsmomentkvanttal parametriserar inom kvantmekaniken det totala rörelsemängdsmomentet av en partikel, genom att kombinera dess banrörelsemängdsmoment och dess inneboende rörelsemängdsmoment (det vill säga dess spinn).

Ny!!: Proton och Totalrörelsemängdsmomentkvanttal · Se mer »

Universum

Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.

Ny!!: Proton och Universum · Se mer »

Väte

Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter Big Bang.

Ny!!: Proton och Väte · Se mer »

William Prout

William Prout, porträtterad av Henry Wyndham Phillips. William Prout, född den 15 januari 1785 i Horton, Gloucestershire, död den 9 april 1850 i London, var en engelsk kemist och läkare.

Ny!!: Proton och William Prout · Se mer »

1918

1918 (MCMXVIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Proton och 1918 · Se mer »

Omdirigerar här:

Protonen, Protoner.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »