Snabbare tillgång än webbläsare!
85 relationer: Adel, Adelsståndet i Sverige, Alexander I av Ryssland, Andligt frälse, Andra ståndet, Aristokrati, Arrende, Arvsrätt, Bildning, Biskop, Bondeståndet i Sverige, Borgarståndet i Sverige, Borgå lantdag, Borgerlig släkt, Clerus comitialis, Dom (juridik), Domkapitel, Erik XIV, Erikska ätten, Första ståndet, Finland, Finska kriget, Frihetstiden, Gärd, Gästning, Gods (fastighet), Gustav III, Gustavianska tiden, Härad, Herredag, Johan III, Kaplan, Karl IX, Karl XI, Komminister, Konsistorium, Kontrakt (kyrkoverksamhet), Kung, Kungliga Vetenskapsakademien, Kungligt råd, Kyrkan, Kyrkoherde, Kyrkomötet (Svenska kyrkan), Lagman, Landslag (lagstiftning), Lund, Medeltiden, Nådeår, Norden, Påve, ..., Per capita, Politisk opposition, Präst, Prästeståndet i Finland, Privilegium, Prost, Rättegång, Reformationen, Regent, Representationsreformen i Sverige, Riksdagen 1527, Riksdagen 1544, Riksdagen 1823, Riksdagsordningen 1723, Rom, Sigismund, Stadga om rikets prästerskaps trolovningar, bröllop, barnadop och begravningar, samt klädedräkter, Ståndssamhälle, Stift (kyrkligt förvaltningsområde), Stockholm, Storkyrkan, Superintendent, Svenska kyrkan, Sveriges ståndsriksdag, Sverkerska ätten, Synod, Talman, Tionde, Universitet, Uppsala, Uppsala möte, 1634 års regeringsform, 1686 års kyrkolag, 1772 års regeringsform, 1866. Förläng index (35 mer) »
Adel
Polska adelsmän, tidigt 1600-tal. Adel (adelskap, ridderskap, frälsemän) är en av börd överordnad samhällsgrupp.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Adel · Se mer »
Adelsståndet i Sverige
Riddarhussalen i Riddarhuspalatset där adelsståndets riksdagssammanträden ägde rum. Adelsståndet (tidigare officiellt kallat Höglovliga ridderskapet och adeln) var under ståndssamhällets tid den kollektiva benämningen på den svenska adeln, vilken ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagarna i Sverige fram till representationsreformen 1866.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Adelsståndet i Sverige · Se mer »
Alexander I av Ryssland
Alexander I, egentligen Aleksandr Pavlovitj Romanov, (ryska: Александр I Павлович), född 23 december 1777 i Sankt Petersburg, död 1 december 1825 i Taganrog, var rysk kejsare från 1801, storfurste av Finland från 1809 och kung av Polen från 1815.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Alexander I av Ryssland · Se mer »
Andligt frälse
Andligt frälse syftar i svensk historia på kyrkans befrielse från pålagor, liksom prästers frihet från att ställas inför världslig domstol.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Andligt frälse · Se mer »
Andra ståndet
William Hamilton, 2:e hertig av Hamilton (1616-1651), skotsk statssekreterare och företrädare för det andra ståndet i Skottlands parlament. Det andra ståndet var den grupp inom ståndsväsendet i europeisk historia som representerade adeln.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Andra ståndet · Se mer »
Aristokrati
Aristokrati (av grekiska ἀριστοκρατία aristokratía, "de bästas välde"; från ἄριστος aristos, «ypperlig», och κράτος, kratos, «makt») betyder styre av en privilegierad elit, vanligen baserad på börd och ofta identifierat med adel.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Aristokrati · Se mer »
Arrende
Arrende är när en fastighetsägare upplåter nyttjanderätt till exempelvis jord mot vederlag, det vill säga ersättning i form av ett penningvärde, natura eller dagsverke.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Arrende · Se mer »
Arvsrätt
Arvsrätt är en samlande beteckningen på de bestämmelser som reglerar hur kvarlåtenskapen efter en person som avlidit, ska fördelas.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Arvsrätt · Se mer »
Bildning
Bildning är den utveckling av personligheten och odling av själsliga förmågor och förhållningssätt som anses följa av högre studier och förkovran i viss litteratur.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Bildning · Se mer »
Biskop
gammalkatolska traditionen. En biskop (från grekiskans epískopos, ungefär ’tillsynsman’) är en person med en viss sorts ämbete inom flera religiösa institutioner.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Biskop · Se mer »
Bondeståndet i Sverige
Bondeståndet (officiellt Hedervärda Bondeståndet) var ett av de fyra ständerna som ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagen fram till representationsreformen 1866.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Bondeståndet i Sverige · Se mer »
Borgarståndet i Sverige
Borgarståndet (officiellt Vällovliga Borgarståndet) var ett av de fyra ständerna (där de övriga var bondeståndet, adelsståndet och prästeskapet).
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Borgarståndet i Sverige · Se mer »
Borgå lantdag
Alexander I öppnar Borgå lantdag. Utförd av Emanuel Thelning. Borgå lantdag sammankallades av kejsar Alexander I av Ryssland medan 1808–1809 års krig ännu pågick.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Borgå lantdag · Se mer »
Borgerlig släkt
Borgerlig släkt är en familj som inte tillhör adeln.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Borgerlig släkt · Se mer »
Clerus comitialis
Clerus comitialis kallades under ståndsriksdagens tid i Sverige, prästståndets ledamöter vid riksdagen.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Clerus comitialis · Se mer »
Dom (juridik)
Dom är en domstols slutliga, formella avgörande i saken prövad av en jury eller domare i en civilrättslig tvist, ett brottmål eller ett förvaltningsrättsligt mål.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Dom (juridik) · Se mer »
Domkapitel
Domkapitel är i såväl medeltida som nutida katolsk eller anglikansk mening ett kollegium av präster kallade kaniker (latin: canonici), som är knutna till en domkyrka och förrättar daglig korbön där.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Domkapitel · Se mer »
Erik XIV
Erik XIV, född 13 december 1533 på Tre Kronor, död 26 februari 1577 på Örbyhus slott, var Sveriges kung mellan 1560 och 1568.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Erik XIV · Se mer »
Erikska ätten
Den Erikska ätten var en av två ätter som slogs om makten över Sverige ungefär mellan år 1130 och år 1250, uppkallad efter den första kungen ur ätten, Erik den helige.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Erikska ätten · Se mer »
Första ståndet
Thomas Wolsey, ärkebiskop av York, kardinal och statsman. Det första ståndet är namnet på den grupp inom ståndsväsendet i europeisk historia som representerade de klerikala intressena, det vill säga intressen som tillhörde kyrkan, eller dess biskopar och präster, etc.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Första ståndet · Se mer »
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Finland · Se mer »
Finska kriget
Finska kriget (Suomen sota; Финляндская война), även kallat 1808–1809 års krig, utkämpades mellan Sverige och Kejsardömet Ryssland.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Finska kriget · Se mer »
Frihetstiden
Frihetstiden är en epok i Sveriges historia som varade mellan 1719 och 1772.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Frihetstiden · Se mer »
Gärd
Gärd var i äldre tid en extra engångsskatt som togs ut för att fylla ett tillfälligt behov, till exempel för underhåll vid möten och herredagar, reparationer av slott o.d. I samband med kungliga bröllop kunde en bröllopsgärd tas ut för att finansiera de merkostnader som uppstod.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Gärd · Se mer »
Gästning
Gästning var den skyldighet som allmogen i Sverige förr hade att härbärgera och förpläga kungliga personer, och de av kungen utskickade.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Gästning · Se mer »
Gods (fastighet)
Ett gods är en större jordbruksegendom med centralt ledd drift av åtminstone delar av jorden.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Gods (fastighet) · Se mer »
Gustav III
Gustav III, född 13 januari (g.s.) 24 januari (n.s.) 1746 i Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott, var kung av Sverige från 1771 fram till sin död.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Gustav III · Se mer »
Gustavianska tiden
Gustavianska tiden är den gängse benämning på en epok i svensk historia, åren 1772 till 1809.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Gustavianska tiden · Se mer »
Härad
Ett härad (pl. härad, härader eller häraden) är ett mindre folk- och landområde, vars huvudsyfte ursprungligen verkar ha varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Härad · Se mer »
Herredag
Ordet herredag började användas under den senare medeltiden.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Herredag · Se mer »
Johan III
spira. Johan III:s liktåg skrider över borggården. Överst, mellan två texttavlor, konungens porträttmedaljong. Längst ned i förgrunden det kungliga liket, utsträckt i en öppen kista. Johan III (Juhana III), född 20 december 1537 på Stegeborgs slott, död 17 november 1592 på slottet Tre Kronor i Stockholm, var kung av Sverige 1569–1592 efter att ha tillskansat sig kungamakten genom att hösten 1568 fängsla sin bror Erik XIV och propagera mot honom resten av det året.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Johan III · Se mer »
Kaplan
En kaplan (tidigare kapellan, det vill säga kapellpräst, präst i kapellförsamling) var i Svenska kyrkan tidigare titeln för kyrkoherdens medhjälpare.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Kaplan · Se mer »
Karl IX
Karl IX, före trontillträdet känd som hertig Karl, född 4 oktober 1550 i Stockholm, död 30 oktober 1611 i Nyköping, var kung av Sverige 1604–1611.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Karl IX · Se mer »
Karl XI
Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Karl XI · Se mer »
Komminister
En komminister är en person som innehar ordinarie prästtjänst i en församling inom Svenska kyrkan.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Komminister · Se mer »
Konsistorium
Konsistorium (av ett latinskt ord som betyder församlingsställe) är en sorts styrelse som förekommer inom universitetsvärlden, inom kyrkan och den militära själavården.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Konsistorium · Se mer »
Kontrakt (kyrkoverksamhet)
Ett kontrakt eller prosteri (danska: provsti, norska prosti) är en pastoral samverkansenhet inom vissa kristna samfund.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Kontrakt (kyrkoverksamhet) · Se mer »
Kung
Kung Ludvig XIV av Frankrike är ett historiskt exempel på en kung med stor politisk makt (absolut monarki). monarkens roll numera är symbolisk (konstitutionell monarki). En kung eller konung är en titel för en manlig monark, det vill säga statschefen i en monarki som vanligen sitter på livstid och som ofta enligt en fastställd tronföljd har ärvt positionen.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Kung · Se mer »
Kungliga Vetenskapsakademien
Kungl. Vetenskapsakademien Linnésalen på Vetenskapsakademien Kungliga Vetenskapsakademien stiftades den 2 juni 1739 och är en oberoende organisation som har till uppgift att främja vetenskaperna och stärka deras inflytande i samhället.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Kungliga Vetenskapsakademien · Se mer »
Kungligt råd
Kungliga råd var i Sverige de rådgivare som, efter att Karl XI infört karolinska enväldet i samband med 1680 års riksdag, ersatte de tidigare riksråden och Riksrådet.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Kungligt råd · Se mer »
Kyrkan
Kyrkan syftar i kristen tro i allmänhet på den universella kristna församlingen, alla Kristustroendes gemenskap.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Kyrkan · Se mer »
Kyrkoherde
Kyrkoherde är i dag namnet på en befattning som arbetsledande präst för ett pastorat inom Svenska kyrkan och den Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Kyrkoherde · Se mer »
Kyrkomötet (Svenska kyrkan)
Ledamöterna vid kyrkomötet 1963 samlade kring ärkebiskop Gunnar Hultgren. Kyrkomötet (äldre namn: allmänna kyrkomötet) är Svenska kyrkans högsta beslutande organ enligt svensk lag (Lag om Svenska kyrkan 6 §) och ska (enligt samma lags 2 §) väljas enligt demokratiska principer, något som annars inte är självklart, då Svenska kyrkan till sin bekännelse är en apostolisk kyrka.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Kyrkomötet (Svenska kyrkan) · Se mer »
Lagman
Torgny lagman vid Uppsala ting, av Christian Krohg. Lagman är en nordisk ämbetsmannatitel som använts bland annat i Sverige, Norge, Island, Finland och Färöarna.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Lagman · Se mer »
Landslag (lagstiftning)
Landslag kallas en riksomfattande lag, till skillnad från lokala och regionala lagar, som till exempel landskapslagar.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Landslag (lagstiftning) · Se mer »
Lund
Lund är centralort i Lunds kommun och ligger i sydvästra Skåne i södra Sverige.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Lund · Se mer »
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Medeltiden · Se mer »
Nådeår
Nådeår eller nådår var den historiska rätten för prästänkan att fortsatt bo kvar i prästgården under ett år efter makens död innan en ny kyrkoherde valdes.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Nådeår · Se mer »
Norden
De nordiska staternas flaggor Minnestavla på Hässelby slotts trädgårdsmur med de nordiska huvudstädernas stadsvapen. Från vänster Helsingfors, Köpenhamn, Oslo, Reykjavik och Stockholm. Se artikel Nordiskt kultursamarbete mellan huvudstäderna. Norden är ett område i norra Europa som består av länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Åland (tillhör Finland), Färöarna och Grönland (tillhör Danmark).
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Norden · Se mer »
Påve
Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Påve · Se mer »
Per capita
Per capita är latin med betydelsen "per person", ordagrant "efter huvuden", och används ofta i statistiska sammanhang för att göra jämförelser, exempelvis BNP per capita.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Per capita · Se mer »
Politisk opposition
Med politisk opposition avses regeringens parlamentariska motståndare.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Politisk opposition · Se mer »
Präst
Daoistisk präst En präst är en person med auktoritet att leda religiösa ceremonier samt fungera som förmedlare mellan människa och gud.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Präst · Se mer »
Prästeståndet i Finland
Ständerhuset i Helsingfors. Prästeståndet var en politisk gruppering med representation vid lantdagarna i Storfurstendömet Finland fram till 1906.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Prästeståndet i Finland · Se mer »
Privilegium
Ett privilegium, är en exklusiv rättighet som ges till en viss person eller grupp av staten eller annat organ som kan utdela sådant.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Privilegium · Se mer »
Prost
Prost är en titel som används inom vissa kristna samfund.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Prost · Se mer »
Rättegång
Rättegången 1961 i Israel mot SS-officeren Adolf Eichmann Rättegång är den del av rättsprocessen som sker vid en domstol.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Rättegång · Se mer »
Reformationen
Lucas Cranach den äldres ''Porträtt av Martin Luther'' (1483–1546). Målad 1529 och utställd på Uffizierna. Huldrych Zwingli (1484–1531). Jean Calvin (1509–1564). Reformationen är de rörelser inom den västerländska kristendomen som pågick under flera hundra år med början under 1200-talet och som fick till följd att olika protestantiska eller reformatoriska samfund, såsom den lutherska, den reformerta och den anglikanska kyrkan samt radikal-reformatoriska grupper såsom anabaptisterna och unitarierna på 1500-talet knoppades av från Romersk-katolska kyrkan.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Reformationen · Se mer »
Regent
Regent är i dagligt tal en vanlig benämning på en monark, den som är statschef i ett land med monarkiskt statsskick.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Regent · Se mer »
Representationsreformen i Sverige
De Geers, Arentds och Carlesons slutgiltiga representationsförslag från år 1862. Representationsreformen beslutades i december 1865 av Sveriges ståndsriksdag under Riksdagen 1865–1866.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Representationsreformen i Sverige · Se mer »
Riksdagen 1527
Västerås 1527. Riksdagen 1527, även kallad Västerås riksdag hölls i Västerås 16–18 juni 1527 och är känd som "reformationsriksdagen", eller genom riksdagens beslut Västerås recess, då Gustav Vasa berövade kyrkan dess makt och banden med kyrkan i Rom klipptes av.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Riksdagen 1527 · Se mer »
Riksdagen 1544
Riksdagen 1544 var den fjärde ståndsriksdagen sedan Gustav Vasa besteg tronen och den sista av de fyra som hållits i Västerås.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Riksdagen 1544 · Se mer »
Riksdagen 1823
Ridderskapet och adelns tryckta protokoll från 1823 års riksdag. Riksdagen 1823 hölls i Stockholm.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Riksdagen 1823 · Se mer »
Riksdagsordningen 1723
Sveriges lilla riksvapen med serafimerkedja Riksdagsordningen 1723 var en riksdagsordning i Sverige, som antogs av riksdagen 17 oktober 1723 under Fredrik I:s regeringstid, och ersatte Ordningen för ständernas sammanträden 1617.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Riksdagsordningen 1723 · Se mer »
Rom
Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Rom · Se mer »
Sigismund
Sigismund (polska: Zygmunt III Waza, litauiska: Zigmantas Vaza), född 20 juni 1566, död 30 april (19 april enl. g.s.) 1632, var som Sigismund III Vasa kung av Polen samt storfurste av Litauen 1587–1632 och även kung av Sverige 1592–1599.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Sigismund · Se mer »
Stadga om rikets prästerskaps trolovningar, bröllop, barnadop och begravningar, samt klädedräkter
Stadga om rikets prästerskaps trolovningar, bröllop, barnadop och begravningar, samt klädedräkter var en stadga och ett påbud av drottning Hedvig Eleonora i egenskap av förmyndare för Karl XI, som utfärdades i Stockholm 5 oktober 1664, samtidigt som en liknande stadga författades för adeln och borgarståndet.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Stadga om rikets prästerskaps trolovningar, bröllop, barnadop och begravningar, samt klädedräkter · Se mer »
Ståndssamhälle
Ståndssamhälle betecknar ett samhälle där olika sociala grupper skiljer sig från varandra genom juridiskt fastställda rättigheter och skyldigheter.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Ståndssamhälle · Se mer »
Stift (kyrkligt förvaltningsområde)
Ett stift, biskopsstift (dieces), biskopsdöme eller ärkebiskopsdöme är en administrativ region i kyrkoprovinser i vissa kristna samfund.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Stift (kyrkligt förvaltningsområde) · Se mer »
Stockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Stockholm · Se mer »
Storkyrkan
Storkyrkan, eller Sankt Nicolai kyrka, är domkyrkan i Stockholms stift inom Svenska kyrkan.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Storkyrkan · Se mer »
Superintendent
Titeln superintendent användes i Sverige och Danmark-Norge i de nya stift som upprättades efter reformationen och vars områden kallades superintendentia eller superintendentur.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Superintendent · Se mer »
Svenska kyrkan
Uppsala domkyrka, Svenska kyrkans "rikshelgedom". Svenska kyrkan är ett svenskt evangelisk-lutherskt kristet trossamfund (kyrka).
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Svenska kyrkan · Se mer »
Sveriges ståndsriksdag
Kammarrätten. Ståndsriksdagen eller Rikets ständer (Riksens ständer alt Svea rikes ständer) som från början av 1600-talet blev det officiella namnet på riksdagen som institution i Sverige.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Sveriges ståndsriksdag · Se mer »
Sverkerska ätten
Sverkerska ätten var en av två ätter som innehade regeringsmakten i Sverige mellan åren 1130 och 1250 och som kämpade om den mot den Erikska ätten från 1150-talet till 1220-talet.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Sverkerska ätten · Se mer »
Synod
Synod (grekiska synodos "sammankomst", "församling", ordagrant "samma väg"), är ett annat ord för kyrkomöte, vanligen biskopsmöten i provinser, stift eller liknande.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Synod · Se mer »
Talman
En talman är den eller de personer som leder arbetet i en beslutande församling, till exempel ett parlament, alternativt någon av dess kamrar om det rör sig om ett tvåkammarparlament.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Talman · Se mer »
Tionde
församlingen förvarades. Härbret är dendrokronologiskt daterat till år 1285. Tionde var en skatt som kyrkan uppbar från jordbrukare i många kristna länder.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Tionde · Se mer »
Universitet
Uppsala universitet grundades 1477 och är det äldsta i Sverige. Det tillhör också Coimbragruppen. Universitet är ett högre lärosäte med forskning och utbildning.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Universitet · Se mer »
Uppsala
Uppsala (äldre stavning Upsala) är en tätort i Uppland, centralort i Uppsala kommun och residensstad för Uppsala län.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Uppsala · Se mer »
Uppsala möte
Ett dokument gällande Uppsala möte, som har underskrifter och sigill från en rad präster i Västerås stift. Uppsala möte avhölls i Academia Carolina. Uppsala möte 1593 är Svenska kyrkans viktigaste kyrkomöte då det markerar det slutgiltiga brottet med den katolska kyrkan efter decennier av gradvisa förändringar i reformatorisk riktning.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och Uppsala möte · Se mer »
1634 års regeringsform
1634 års regeringsform var Sveriges första regeringsform, men hade ej karaktär av grundlag.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och 1634 års regeringsform · Se mer »
1686 års kyrkolag
1686 års kyrkolag (Kyrkio-Lag och Ordning) var en reglering av förhållandet mellan kyrka och stat i Sverige från Karl XI till 1992 års kyrkolag trädde i kraft den 1 januari 1993 inför det att Svenska kyrkan skildes från staten år 2000 och kyrkolagen avskaffades och ersattes med kyrkoordningen.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och 1686 års kyrkolag · Se mer »
1772 års regeringsform
Målning föreställande Gustav III i kuppuniformen från 1772, på borded under hatten syns den nya regeringsformen. Avporträtterad av Lorens Pasch den yngre, 1777. 1772 års regeringsform är den regeringsform som Gustav III efter sin statskupp lade fram och som blev enhälligt antagen av ständerna 21 augusti 1772 (under riksdagen 1771–1772).
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och 1772 års regeringsform · Se mer »
1866
1866 (MDCCCLXVI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Prästeståndet i Sverige och 1866 · Se mer »
Omdirigerar här:
Högvördiga Prästerskapet, Prästeståndet, Sverige, Prästståndet, Sveriges prästestånd.
