Snabbare tillgång än webbläsare!
78 relationer: Andra Moseboken, Annandag påsk, Apostlagärningarna, Astronomi, İznik, Bibeln, Carl Friedrich Gauss, Computus ecclesiasticus, Första konciliet i Nicaea, Första Korinthierbrevet, Fullmåne, Gamla stilen och nya stilen, Gregorianska kalendern, Gudstjänst, Högtid, Hoseas bok, Jesaja, Jesu uppståndelse, Johannesevangeliet, Jona, Judiska kalendern, Julianska kalendern, Kristendom, Kristi himmelsfärdsdag, Kvot, Kyrkoåret, Långfredagen, Litteraturåret 1983, Lukasevangeliet, Markusevangeliet, Matteusevangeliet, Månkalender, Metons cykel, Nisan, Ortodoxa kyrkor, Påsk, Påsknatten, Påve, Pesach, Piero della Francesca, Pingstdagen, Psalm, Psaltaren, Romersk-katolska kyrkan, Söndag, Skärtorsdagen, Svenska kyrkan, Urbi et Orbi, Västlig kristendom, Vårdagjämningen, ..., 100-talet, 14 mars, 1740, 1741, 1742, 1743, 1744, 1745, 1746, 1747, 1748, 1749, 1750, 1751, 1752, 18 mars, 2003 års evangeliebok, 22 mars, 25 april, 26 mars, 3 april, 30 mars, 31 mars, 325, 4 april, 6 april, 7 april, 8 maj. Förläng index (28 mer) »
Andra Moseboken
Andra Mosebok är en av de fem Moseböckerna i judendomens Torah och kristendomens Gamla Testamente i Bibeln.
Ny!!: Påskdagen och Andra Moseboken · Se mer »
Annandag påsk
Annandag påsk är inom kristendom dagen efter påskdagen.
Ny!!: Påskdagen och Annandag påsk · Se mer »
Apostlagärningarna
Apostlagärningarna (grekiska: Πράξεις τῶν Ἀποστόλων, Praxeis tōn Apostolōn; latin: Acta apostolorum) är en bok i Nya testamentet.
Ny!!: Påskdagen och Apostlagärningarna · Se mer »
Astronomi
Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.
Ny!!: Påskdagen och Astronomi · Se mer »
İznik
İznik. İznik är en stad i Turkiet och är belägen på den östra stranden av İzniksjön i provinsen Bursa.
Ny!!: Påskdagen och İznik · Se mer »
Bibeln
Bibeln (grekisk: τὰ βιβλία, tà biblía, 'böckerna') är inom kristendomen en fastställd samling skrifter av alldeles särskild betydelse och därför kallad "den Heliga Skrift".
Ny!!: Påskdagen och Bibeln · Se mer »
Carl Friedrich Gauss
Johann Carl Friedrich Gauß, född 30 april 1777 i Braunschweig, död 23 februari 1855 i Göttingen, var en tysk matematiker, naturvetare och uppfinnare.
Ny!!: Påskdagen och Carl Friedrich Gauss · Se mer »
Computus ecclesiasticus
Computus ecclesiasticus (latin för "kyrklig beräkning") är sammanfattningen av reglerna för bestämmandet av de kyrkliga högtidsdagarna.
Ny!!: Påskdagen och Computus ecclesiasticus · Se mer »
Första konciliet i Nicaea
Ikon föreställande konciliet. Kejsar Konstantin (här avbildad på en mosaik i Hagia Sofia) sammankallade det första konciliet i Nicaea för att bland annat behandla den arianska kontroversen. Det första konciliet i Nicaea, som ägde rum i Nicaea (idag İznik, Turkiet) mellan den 20 maj och 25 juli 325 under kejsar Konstantin den stores regeringstid, var det första ekumeniska (av grekiska oikumene ’världsomfattande’) kyrkomötet.
Ny!!: Påskdagen och Första konciliet i Nicaea · Se mer »
Första Korinthierbrevet
Första Korinthierbrevet är en skrift som ingår i Nya Testamentet.
Ny!!: Påskdagen och Första Korinthierbrevet · Se mer »
Fullmåne
Fullmåne över Stockholm den 12 december 2005. Fullmåne är den månfas då solen belyser hela den halva av månen som är vänd mot jorden.
Ny!!: Påskdagen och Fullmåne · Se mer »
Gamla stilen och nya stilen
Äktenskapsbevis med båda stilarna skrivet på ryska, Warszawa 1907. Gamla stilen och nya stilen är etablerade svenska begrepp för att markera om ett datum refererar till den äldre julianska kalendern eller den nyare gregorianska kalendern.
Ny!!: Påskdagen och Gamla stilen och nya stilen · Se mer »
Gregorianska kalendern
Den svenska almanackan anno 1753, året då den gregorianska kalendern infördes i Sverige. Gregorianska kalendern, i Sverige även kallad nya stilen, är den kalender som används i de flesta av världens länder.
Ny!!: Påskdagen och Gregorianska kalendern · Se mer »
Gudstjänst
Gudstjänst i Glimåkra kyrka i Skåne. En gudstjänst (latin: ministerium) är en sammankomst för gemensam andakt under fastlagda former för att tillsammans tillbe och lovsjunga Gud.
Ny!!: Påskdagen och Gudstjänst · Se mer »
Högtid
En högtid är en tidpunkt, eller en kort tidsperiod, som firas på ett festligt men värdigt sätt.
Ny!!: Påskdagen och Högtid · Se mer »
Hoseas bok
Buoninsegna, 1310) Hoseas bok (hebr. הושע) är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente.
Ny!!: Påskdagen och Hoseas bok · Se mer »
Jesaja
''Profeten Jesaja'', fresk av Michelangelo i Sixtinska kapellet. Bokrulle med text på hebreiska. Jesaja är en bok i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente som traditionellt tillskrivits profeten Jesaja, verksam från cirka 740 till 700 f.Kr.
Ny!!: Påskdagen och Jesaja · Se mer »
Jesu uppståndelse
Jesu uppståndelse illustrerad på en altartavla i Hässleholms kyrka. Jesu uppståndelse är en omvittnad, men ej historiskt säkerställd, händelse, en söndag på våren cirka år 33.
Ny!!: Påskdagen och Jesu uppståndelse · Se mer »
Johannesevangeliet
Johannes skrivande sitt evangelium. Målning av Hieronymus Bosch. Johannesevangeliet är en skrift som ingår i Nya Testamentet.
Ny!!: Påskdagen och Johannesevangeliet · Se mer »
Jona
Jona (Michelangelo, Sixtinska kapellet). Jona eller Jonah, även Jonas (hebreiska: יוֹנָה (Yônâh eller Yonáh), arabiska: يُونَان (Yūnān eller Yōnān), grekiska: Ιωνάς (Ionás), klassisk grekiska: Ἰωνᾶς (Iōnâs), latin: Iōnās eller Iōnā), Amittajs son, är en av profeterna i judendomens Neviim ("profeterna") och kristendomens Gamla Testamente.
Ny!!: Påskdagen och Jona · Se mer »
Judiska kalendern
Den judiska kalendern (eller hebreiska kalendern) är en lunisolarkalender och har sin form från den Babyloniska kalendern men har som utgångspunkt för årsberäkningen världens tillkomst Anno Mundi (hebreiska: לבריאת העולם, Livryat haOlam), vilket enligt den mosaiska skapelseberättelsen är den 1 Tishri (7 oktober) år 3761 f.Kr. Den bestämmer tiden för de judiska helgdagarna, vilken del av Torah som ska läsas vid lördagens gudstjänst, yahrzeits (årsdagen för de bortgångna).
Ny!!: Påskdagen och Judiska kalendern · Se mer »
Julianska kalendern
Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.
Ny!!: Påskdagen och Julianska kalendern · Se mer »
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Ny!!: Påskdagen och Kristendom · Se mer »
Kristi himmelsfärdsdag
Högst uppe på Oljeberget i Jerusalem har man byggt ett kapell till åminnelse av händelsen. Kristi himmelsfärdsdag (latin: Dies sanctus ascensionis Domini), förr även Helgetorsdag, är en helgdag inom kristendomen.
Ny!!: Påskdagen och Kristi himmelsfärdsdag · Se mer »
Kvot
Kvot (medeltidslatin quóta pars, 'vilken del i ordningen', av latin quótus, 'vilken i ordningen') är resultatet av en division.
Ny!!: Påskdagen och Kvot · Se mer »
Kyrkoåret
Kyrkoåret inom den lutherska kyrkotraditionen och norra halvklotets årstider i tempererade klimatzoner. Kyrkoåret eller det liturgiska året är hur de olika högtiderna fördelas över året i den kristna kyrkan.
Ny!!: Påskdagen och Kyrkoåret · Se mer »
Långfredagen
Långfredagsdramatisering i Bad Cannstatt i Stuttgart i Tyskland. Långfredagsdramatisering i Bad Cannstatt i Stuttgart i Tyskland. Långfredagen uppmärksammas inom kristen tradition till minne av Jesu korsfästelse och död på Golgata utanför Jerusalem.
Ny!!: Påskdagen och Långfredagen · Se mer »
Litteraturåret 1983
Ingen beskrivning.
Ny!!: Påskdagen och Litteraturåret 1983 · Se mer »
Lukasevangeliet
Lukasevangeliet är den tredje boken i Nya Testamentet.
Ny!!: Påskdagen och Lukasevangeliet · Se mer »
Markusevangeliet
Inledningen till ''Markusevangeliet'' i handskriften MS Add. 47673 från ca 816–825. Markusevangeliet är ett av de fyra evangelier som ingår i Nya testamentet med dess 27 kanoniska böcker.
Ny!!: Påskdagen och Markusevangeliet · Se mer »
Matteusevangeliet
Matteusevangeliet är det enligt kyrkan främsta av de synoptiska evangelierna.
Ny!!: Påskdagen och Matteusevangeliet · Se mer »
Månkalender
Månkalender är en kalender som bygger på månens faser.
Ny!!: Påskdagen och Månkalender · Se mer »
Metons cykel
Metons cykel är en 19-årsperiod under vilken tid månaderna samordnas med månens växlingar, så att månfasen för någon viss dag av ett visst år måste vara densamma som månfasen för samma datum 19 år före eller efter det ifrågavarande året.
Ny!!: Påskdagen och Metons cykel · Se mer »
Nisan
Nisan ("axmånad", tidigare kallad Abib, ibland kallad Nissan), är den första månaden i året enligt judarnas tideräkning sedan uttåget ur Egypten (Andra Mosebok 12:2) motsvarar ungefär april.
Ny!!: Påskdagen och Nisan · Se mer »
Ortodoxa kyrkor
Ortodoxa kyrkor, också kallat Östortodoxa kyrkor eller Bysantinskt ortodoxa kyrkor, officiellt den Ortodoxa katolska kyrkan, är den näst största kristna kyrkan/inriktningen i världen, med uppemot 225-300 miljoner anhängare.
Ny!!: Påskdagen och Ortodoxa kyrkor · Se mer »
Påsk
Påsken är den största högtiden under det kristna kyrkoåret och firas till minne av att Jesus enligt Nya Testamentet led, dog och uppstod för att var och en som tror på honom skulle bli förlåten för sina synder och få evigt liv.
Ny!!: Påskdagen och Påsk · Se mer »
Påsknatten
Påsknatten är natten mellan påskafton och påskdagen.
Ny!!: Påskdagen och Påsknatten · Se mer »
Påve
Påve (av latinets papa (PP.), "fader", av grekiskans πάπας, pápas, "fader", ursprungligen stavat πάππας, páppas), är titeln för biskopen av Rom, tillika Romersk-katolska kyrkans högste ledare.
Ny!!: Påskdagen och Påve · Se mer »
Pesach
Pesach (hebr. פֶּסַח), det osyrade brödets högtid, firas till minne av uttåget ur Egypten och är en av de viktigaste judiska högtiderna.
Ny!!: Påskdagen och Pesach · Se mer »
Piero della Francesca
'''Piero della Francesca''' - "Kristi dop" (1448-1450). National Gallery, London. Piero della Francesca, eg.
Ny!!: Påskdagen och Piero della Francesca · Se mer »
Pingstdagen
Pingstdagen är den dag som brukar benämnas som "kyrkans födelsedag".
Ny!!: Påskdagen och Pingstdagen · Se mer »
Psalm
Psalmer är sånger avsedda att sjungas i gudstjänster eller vid andra religiösa riter.
Ny!!: Påskdagen och Psalm · Se mer »
Psaltaren
Psaltaren är en skrift i judendomens Ketuvim och kristendomens Gamla testamente.
Ny!!: Påskdagen och Psaltaren · Se mer »
Romersk-katolska kyrkan
Romersk-katolska kyrkan (Ecclesia Catholica Romana), eller katolska kyrkan (Ecclesia Catholica), är världens största kristna samfund med över 1,3 miljarder medlemmar.
Ny!!: Påskdagen och Romersk-katolska kyrkan · Se mer »
Söndag
Sol rör sig över himlavalvet Söndag är en veckodag som i Norden är uppkallad efter den fornnordiska solgudinnan Sol, som även kallades Sunna eller Sunne.
Ny!!: Påskdagen och Söndag · Se mer »
Skärtorsdagen
Skärtorsdagen är en kristen högtidsdag som infaller torsdagen före påsk, dagen efter dymmelonsdagen, före långfredagen, i stilla veckan (innebär detta den). I Romersk-katolska kyrkan är skärtorsdagen en reningsdag, varav ordet skärtorsdag är bildat.
Ny!!: Påskdagen och Skärtorsdagen · Se mer »
Svenska kyrkan
Uppsala domkyrka, Svenska kyrkans "rikshelgedom". Svenska kyrkan är ett svenskt evangelisk-lutherskt kristet trossamfund (kyrka).
Ny!!: Påskdagen och Svenska kyrkan · Se mer »
Urbi et Orbi
Urbi et Orbi julen 2008, påve Benedictus XVI. Peterskyrkans fasad, varifrån påven som regel ger Urbi et orbi. Urbi et Orbi (latin ”för staden (Rom) och världen”) var öppningsfrasen i romerska proklamationer och blev senare ett uttryck i påvliga dokument för att beskriva påvens ställning som Roms biskop och kyrkans överhuvud.
Ny!!: Påskdagen och Urbi et Orbi · Se mer »
Västlig kristendom
romersk-katolska kyrkans huvudkyrka. Västlig kristendom eller västkyrkan är ett kyrkohistoriskt begrepp som syftar på dels den utbredning av kristendomen vars tradition går tillbaka på det västromerska riket och påven, dels den kultursfär som hör samman, varvid katolicism, anglikanism och protestantism då räknas som uttryck.
Ny!!: Påskdagen och Västlig kristendom · Se mer »
Vårdagjämningen
Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn.
Ny!!: Påskdagen och Vårdagjämningen · Se mer »
100-talet
Ingen beskrivning.
Ny!!: Påskdagen och 100-talet · Se mer »
14 mars
14 mars är den 73:e dagen på året i den gregorianska kalendern (74:e under skottår).
Ny!!: Påskdagen och 14 mars · Se mer »
1740
1740 (MDCCXL) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Påskdagen och 1740 · Se mer »
1741
1741 (MDCCXLI) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Påskdagen och 1741 · Se mer »
1742
1742 (MDCCXLII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Påskdagen och 1742 · Se mer »
1743
1743 (MDCCXLIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Påskdagen och 1743 · Se mer »
1744
1744 (MDCCXLIV) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Påskdagen och 1744 · Se mer »
1745
1745 (MDCCXLV) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Påskdagen och 1745 · Se mer »
1746
1746 (MDCCXLVI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Påskdagen och 1746 · Se mer »
1747
1747 (MDCCXLVII) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Påskdagen och 1747 · Se mer »
1748
1748 (MDCCXLVIII) var ett skottår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Påskdagen och 1748 · Se mer »
1749
1749 (MDCCXLIX) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Påskdagen och 1749 · Se mer »
1750
1750 (MDCCL) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Påskdagen och 1750 · Se mer »
1751
1751 (MDCCLI) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Påskdagen och 1751 · Se mer »
1752
1752 (MDCCLII) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Påskdagen och 1752 · Se mer »
18 mars
18 mars är den 77:e dagen på året i den gregorianska kalendern (78:e under skottår).
Ny!!: Påskdagen och 18 mars · Se mer »
2003 års evangeliebok
Den svenska evangelieboken är en evangeliebok, som antogs av Svenska kyrkans kyrkomöte den 24 oktober 2002 men används även i många andra kristna samfund i Sverige, och utkom 2003.
Ny!!: Påskdagen och 2003 års evangeliebok · Se mer »
22 mars
22 mars är den 81:a dagen på året i den gregorianska kalendern (82:a under skottår).
Ny!!: Påskdagen och 22 mars · Se mer »
25 april
25 april är den 115:e dagen på året i den gregorianska kalendern (116:e under skottår).
Ny!!: Påskdagen och 25 april · Se mer »
26 mars
26 mars är den 85:e dagen på året i den gregorianska kalendern (86:e under skottår).
Ny!!: Påskdagen och 26 mars · Se mer »
3 april
3 april är den 93:e dagen på året i den gregorianska kalendern (94:e under skottår).
Ny!!: Påskdagen och 3 april · Se mer »
30 mars
30 mars är den 89:e dagen på året i den gregorianska kalendern (90:e under skottår).
Ny!!: Påskdagen och 30 mars · Se mer »
31 mars
31 mars är den 90:e dagen på året i den gregorianska kalendern (91:a under skottår).
Ny!!: Påskdagen och 31 mars · Se mer »
325
325 (CCCXXV) var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Påskdagen och 325 · Se mer »
4 april
4 april är den 94:e dagen på året i den gregorianska kalendern (95:e under skottår).
Ny!!: Påskdagen och 4 april · Se mer »
6 april
6 april är den 96:e dagen på året i den gregorianska kalendern (97:e under skottår).
Ny!!: Påskdagen och 6 april · Se mer »
7 april
7 april är den 97:e dagen på året i den gregorianska kalendern (98:e under skottår).
Ny!!: Påskdagen och 7 april · Se mer »
8 maj
8 maj är den 128:e dagen på året i den gregorianska kalendern (129:e under skottår).
Ny!!: Påskdagen och 8 maj · Se mer »
