Snabbare tillgång än webbläsare!
65 relationer: Adelsståndet i Sverige, Aftonbladet, Andra kammaren, Arbetarklass, Arendt Dreijer, August von Hartmansdorff, Borgarståndet i Sverige, Brukspatron, Brunkebergstorg, Carl Göran Mörner, Carl Henrik Anckarsvärd, December, Edvard Carleson, Emil Key, Första kammaren, Februarirevolutionen 1848, Franska revolutionen, Hantverksföreningens hus, Stockholm, Henning Hamilton, Henrik Bernhard Palmær, Hydra, Johan Gabriel Richert, Karl XV, Konstitutionsutskottet, Korporation, Lagtima, Lars Hierta (1762–1835), Lista över Sveriges regenter, Louis De Geer (1818–1896), Maktbalans, Mandatperiod, Marsoroligheterna, Moder Svea, Murbräcka, Napoleon III, Ofrälse ståndsperson, Oscar I, Prästeståndet i Sverige, Promemoria, Proposition, Rösträttens utveckling i Sverige, Reformmötena i Örebro, Representationsreformen i Sverige, Revolutionerna 1848, Riddarhuspalatset, Riksdagen 1865–1866, Riksdagsordningen 1723, Rikssalen, Skandinavism, Statsrådsberedningen, ..., Storkyrkan, Storkyrkobrinken, Sveriges historia 1809–1866, Sveriges landsting, Sveriges ridderskap och adel, Sveriges ståndsriksdag, Tvåkammarriksdagen, Tvåkammarsystem, Veto, 1772 års regeringsform, 1809 års regeringsform, 1810 års riksdagsordning, 1865, 1866, 22 juni. Förläng index (15 mer) »
Adelsståndet i Sverige
Riddarhussalen i Riddarhuspalatset där adelsståndets riksdagssammanträden ägde rum. Adelsståndet (tidigare officiellt kallat Höglovliga ridderskapet och adeln) var under ståndssamhällets tid den kollektiva benämningen på den svenska adeln, vilken ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagarna i Sverige fram till representationsreformen 1866.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Adelsståndet i Sverige · Se mer »
Aftonbladet
Aftonbladet är en svensk kvälls- och nättidning grundad den 6 december 1830 av Lars Johan Hierta, vars ledarsida sedan början av 1960-talet har den politiska beteckningen ”oberoende socialdemokratisk”.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Aftonbladet · Se mer »
Andra kammaren
Andra kammaren (förkortning: AK) var den direktvalda delen av den tvåkammarriksdag som Sverige hade åren 1867–1970.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Andra kammaren · Se mer »
Arbetarklass
Byggarbetare tillhör arbetarklassen. Arbetarklass är den samhällsklass, som omfattar arbetare.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Arbetarklass · Se mer »
Arendt Dreijer
Arendt Dreijer (jr), född 23 november 1822, död 13 juni 1872, var en svensk ämbetsman och jurist.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Arendt Dreijer · Se mer »
August von Hartmansdorff
August von Hartmansdorffs gravvård på Solna kyrkogård. Jacob August von Hartmansdorff, född 12 mars 1792 i Adelövs socken, Jönköpings län, död 21 december 1856 i Stockholm, var en svensk ämbetsman och politiker.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och August von Hartmansdorff · Se mer »
Borgarståndet i Sverige
Borgarståndet (officiellt Vällovliga Borgarståndet) var ett av de fyra ständerna (där de övriga var bondeståndet, adelsståndet och prästeskapet).
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Borgarståndet i Sverige · Se mer »
Brukspatron
Brukspatron De Geer Brukspatron (vid tilltal: Patron, av lat. Patronus), var i Sverige en titel för ägaren till ett bruk (järnbruk, mässingsbruk, bergsbruk, med mera).
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Brukspatron · Se mer »
Brunkebergstorg
Brunkebergstorg är ett torg i stadsdelen Norrmalm i Stockholms innerstad.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Brunkebergstorg · Se mer »
Carl Göran Mörner
Carl Göran Detlof Mörner af Morlanda, född 31 oktober 1808 i Rinkaby församling, Örebro län, död 12 maj 1878 i Klara församling, Stockholms stad, var en svensk greve, jurist och politiker.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Carl Göran Mörner · Se mer »
Carl Henrik Anckarsvärd
Fållnäs gård, ägdes av Anckarsvärd mellan 1809 och 1865. Carl Henrik Anckarsvärd, född 22 april 1782 på Sveaborg, Finland, död 25 januari 1865 i Sorunda församling, Stockholms län, var en svensk greve, militär, politiker och skriftställare.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Carl Henrik Anckarsvärd · Se mer »
December
December är årets tolfte och sista månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och December · Se mer »
Edvard Carleson
Edvard Henrik Carleson, i riksdagen kallad Carleson i Stockholm, född 16 november 1820 i Klockrike församling, Östergötlands län, död 1 april 1884 i Klara församling, Stockholms stad, var en svensk politiker, justitieråd, riksdagsman 1850–1865 och 1873–1884 samt justitiestatsminister från den 4 maj 1874 till den 11 maj 1875.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Edvard Carleson · Se mer »
Emil Key
Carl Fredrik Edvin Emil Key, född 7 oktober 1822 i Edsbruk, död 31 december 1892 i Visby, var en godsägare och politiker (nationalliberal); ledamot av andra kammaren 1867–1880.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Emil Key · Se mer »
Första kammaren
Första kammaren, förkortat FK, var ett indirekt valt överhus till den tvåkammarriksdag som Sverige hade åren 1867–1970.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Första kammaren · Se mer »
Februarirevolutionen 1848
Februarirevolutionen 1848 var den revolution i Paris i Frankrike som under perioden 22–24 februari 1848 ledde till julimonarkins fall och utropandet av den andra republiken.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Februarirevolutionen 1848 · Se mer »
Franska revolutionen
Franska revolutionen (Révolution française) inleddes med stormningen av Bastiljen den 14 juli (numera Frankrikes nationaldag) 1789 och avslutades med Napoleon Bonapartes statskupp 1799, Brumairekuppen.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Franska revolutionen · Se mer »
Hantverksföreningens hus, Stockholm
Hantverksföreningens hus 1947. Hantverksföreningens hus var flera historiska byggnader i kvarteret Frigga vid Brunkebergstorg på Norrmalm i Stockholm.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Hantverksföreningens hus, Stockholm · Se mer »
Henning Hamilton
Henning Ludvig Hugo Hamilton, född 16 januari 1814 i Jakobs församling, Stockholm, död 15 januari 1886 i Amélie-les-Bains i departementet Pyrénées-orientales, Frankrike, var en svensk greve, militär, ämbetsman, politiker och skriftställare, Han var son till justitierådet Gustaf Wathier Hamilton.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Henning Hamilton · Se mer »
Henrik Bernhard Palmær
H.B. Palmær är begravd i Linköping. Henrik Bernhard Palmær, född 25 augusti 1801 i Frinnaryds socken, Jönköpings län, död 7 juli 1854 i Linköping, var en svensk författare, satiriker, riksdagsman, tidningsman samt grundare av Östgöta Correspondenten.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Henrik Bernhard Palmær · Se mer »
Hydra
Attisk amfora från 500-talet f.Kr. Den lerneiska hydran är ett mytologiskt monster som lurar i träsk eller andra vattenrika områden.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Hydra · Se mer »
Johan Gabriel Richert
Johan Gabriel Richert (1784-1864). Bild från Nordisk Familjebok. Johan Gabriel Richert, född 25 mars 1784 i Tidavad, död den 2 januari 1864 i Göteborg, var en svensk rättslärd och politiker.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Johan Gabriel Richert · Se mer »
Karl XV
Karl XV, Carl Ludvig Eugen, född 3 maj 1826 på Stockholms slott i Stockholm, död 18 september 1872 på residenset i Malmö, var kung av Sverige och Norge från 8 juli 1859 och fram till sin död 1872.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Karl XV · Se mer »
Konstitutionsutskottet
Konstitutionsutskottet (KU) är ett utskott i Sveriges riksdag med uppgift att bereda frågor och väcka förslag av konstitutionell och förvaltningsrättslig betydelse, samt att granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Konstitutionsutskottet · Se mer »
Korporation
Korporation (av latin: corporatio, avlett ur corporare, ’göra kropp av’, av corpus, ’kropp’) är en benämning på en sammanslutning som erkänns som juridisk person, till exempel ett företag, en organisation, eller en förening.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Korporation · Se mer »
Lagtima
Lagtima är beteckningen på en i lag bestämd tid för en lagstiftande församlings möten och dess första sammanträdesdag och öppnande.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Lagtima · Se mer »
Lars Hierta (1762–1835)
Lars Hierta, född 18 oktober 1762 på Lagmansholm i Fullestads socken, död 6 november 1835 i Jönköping, var en svensk friherre, militär och ämbetsman.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Lars Hierta (1762–1835) · Se mer »
Lista över Sveriges regenter
Följande lista över Sveriges regenter redogör för de personer som har varit regenter (kungar, regerande drottningar eller riksföreståndare) i kungariket Sverige sedan slutet av 900-talet.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Lista över Sveriges regenter · Se mer »
Louis De Geer (1818–1896)
Louis Gerard De Geer af Finspång, född 18 juli 1818 på Finspångs slott i Risinge församling, Östergötlands län, död 24 september 1896 på Hanaskogs slott i Kviinge församling, Kristianstads län, var en svensk friherre, liberal politiker och ämbetsman.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Louis De Geer (1818–1896) · Se mer »
Maktbalans
Maktbalans är en definition av inom- eller mellanstatliga relationer och intressen utifrån ett makt- och jämviktsperspektiv.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Maktbalans · Se mer »
Mandatperiod
En mandatperiod, mandattid eller valperiod, är den tidsperiod för vilken ett mandat är giltigt.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Mandatperiod · Se mer »
Marsoroligheterna
Marsoroligheterna var flera upplopp som utspelade sig i Stockholm under mars 1848.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Marsoroligheterna · Se mer »
Moder Svea
Moder Svea är en kvinnlig nationspersonifikation för Sverige.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Moder Svea · Se mer »
Murbräcka
Antik murbräcka med skjul En murbräcka är ett belägringsvapen som under antiken och medeltiden, innan eldvapen fanns, användes för att göra hål i fästningsmurar.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Murbräcka · Se mer »
Napoleon III
Napoleon III, franska Napoléon III, egentligen Charles Louis Napoléon Bonaparte, utomlands under sin period som kejsare stundom kallad "sfinxen vid Seine", fram till 1852 även kallad Ludvig Napoleon (franska Louis Napoléon), född 20 april 1808 i Paris, död 9 januari 1873 i Chislehurst (i nuvarande Bromley) nära London som Louis Napoléon Bonaparte, var fransk president 1848–1852, och som Napoleon III fransmännens kejsare 1852–1870.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Napoleon III · Se mer »
Ofrälse ståndsperson
Ofrälse ståndsperson kallades på svenska språket i Sverige och Finland en person i hög samhällsställning som inte var representerad i de två högre stånden (adelsståndet och prästeståndet).
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Ofrälse ståndsperson · Se mer »
Oscar I
Oscar I, född 4 juli 1799 i Paris, död 8 juli 1859 på Stockholms slott i Stockholm, var kung av Sverige och Norge från 1844 till 1859, gift 22 maj 1823 med Josefina av Leuchtenberg (sondotter till franska kejsarinnan Joséphine).
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Oscar I · Se mer »
Prästeståndet i Sverige
Prästeståndet sammanträdde vid Själakoret i Storkyrkan i Stockholm Prästeståndet (officiellt Högvördiga Prästerskapet), i Sverige ett av de fyra ständer som ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagen fram till representationsreformen 1866.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Prästeståndet i Sverige · Se mer »
Promemoria
En promemoria (en eller ett PM eller pm, med både n- och t-genus), latin "för minnet", eller memorandum (memo) är ett kortfattat dokument som utgör minnesanteckningar; numera i synnerhet en sammanfattad redogörelse för ett avgränsat ämne.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Promemoria · Se mer »
Proposition
Ordet proposition i sin ursprungliga bemärkelse avser ett muntligt eller skriftligt förslag till beslut.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Proposition · Se mer »
Rösträttens utveckling i Sverige
Mötesaffisch från 1917. Rösträttens utveckling i Sverige startade med Rösträttsrörelsen i slutet av 1800-talet, vilken var en politisk rörelse som kämpade för lika rösträtt åt alla myndiga medborgare i Sverige.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Rösträttens utveckling i Sverige · Se mer »
Reformmötena i Örebro
Karikatyrteckning, av Fritz von Dardel, över några mötesdeltagare på väg till 1849 års möte. Reformmötena i Örebro, eller Örebromötena, kallades tre möten som hölls under åren 1849, 1850 och 1853 i Örebro.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Reformmötena i Örebro · Se mer »
Representationsreformen i Sverige
De Geers, Arentds och Carlesons slutgiltiga representationsförslag från år 1862. Representationsreformen beslutades i december 1865 av Sveriges ståndsriksdag under Riksdagen 1865–1866.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Representationsreformen i Sverige · Se mer »
Revolutionerna 1848
Marsrevolutionen i Berlin. De galiziska massakrerna i Polen. Strider i Prag. Revolutionerna 1848, i vissa länder kända som Nationernas vår eller Folkens vår, var de händelser som utspelade sig i flera europeiska länder, med början i Frankrike i februari.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Revolutionerna 1848 · Se mer »
Riddarhuspalatset
Riddarhuspalatset, vardagligt Riddarhuset, är ett palats uppfört 1641–1674 vid Riddarhustorget 10 i kvarteret Hercules Gamla stan i Stockholm, som ägs och förvaltas av Sveriges ridderskap och adel.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Riddarhuspalatset · Se mer »
Riksdagen 1865–1866
Riksdagen 1865–1866 hölls i Stockholm och var den sista ståndsriksdagen i Sverige.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Riksdagen 1865–1866 · Se mer »
Riksdagsordningen 1723
Sveriges lilla riksvapen med serafimerkedja Riksdagsordningen 1723 var en riksdagsordning i Sverige, som antogs av riksdagen 17 oktober 1723 under Fredrik I:s regeringstid, och ersatte Ordningen för ständernas sammanträden 1617.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Riksdagsordningen 1723 · Se mer »
Rikssalen
Rikssalen på Stockholms slott togs i bruk för Riksdagen 1755–1756 som öppnades i salen den 17 oktober 1755.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Rikssalen · Se mer »
Skandinavism
En propagandabild (c:a 1845) som är tänkt att symbolisera "de skandinaviska brödrafolken". Skandinavism (skandinavisme; skandinavisme) är en pannationell rörelse med ursprung i de kulturella, geografiska och historiska banden mellan de skandinaviska länderna.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Skandinavism · Se mer »
Statsrådsberedningen
Vasabron, 2006. Statsrådsberedningen (SB) är en del av Regeringskansliet och inkluderar statsministerns kansli, samordningskansliet, kansliet för krishantering, granskningskansliet, förvaltningschefens kansli, rättschefens kansli, kansliet för samordning av EU-frågor och Regeringskansliets internrevision.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Statsrådsberedningen · Se mer »
Storkyrkan
Storkyrkan, eller Sankt Nicolai kyrka, är domkyrkan i Stockholms stift inom Svenska kyrkan.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Storkyrkan · Se mer »
Storkyrkobrinken
Storkyrkobrinken från väster med Storkyrkan i fonden, som gav gatan sitt namn, juli 2015. Storkyrkobrinken är en gata i Gamla stan i Stockholm, som går från Storkyrkan till Myntgatan.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Storkyrkobrinken · Se mer »
Sveriges historia 1809–1866
Sveriges historia 1809–1866 behandlar Sveriges historia under den konstitutionella ståndsförfattningens tid, åren 1809 till 1866.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Sveriges historia 1809–1866 · Se mer »
Sveriges landsting
Landsting är den numera historiska beteckningen för självstyrande regionala enheter i Sverige.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Sveriges landsting · Se mer »
Sveriges ridderskap och adel
Sveriges ridderskap och adels sigill. Sveriges ridderskap och adel, även under metonym Riddarhuset, är en svensk korporation (sammanslutning) bestående av den introducerade adeln i Sverige, bildad 1866 efter ståndsriksdagens avskaffande genom representationsreformen.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Sveriges ridderskap och adel · Se mer »
Sveriges ståndsriksdag
Kammarrätten. Ståndsriksdagen eller Rikets ständer (Riksens ständer alt Svea rikes ständer) som från början av 1600-talet blev det officiella namnet på riksdagen som institution i Sverige.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Sveriges ståndsriksdag · Se mer »
Tvåkammarriksdagen
Första kammarens plenisal, år 1900. Tvåkammarriksdagen var ett tvåkammarsystem som utgjorde Sveriges riksdag från 1866 till 1971.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Tvåkammarriksdagen · Se mer »
Tvåkammarsystem
representanthuset. Kanadas parlament är exempel på ett tvåkammarparlament av Westminstermodell. Länder med enkammarsystem kompletterat med rådgivande råd Tvåkammarsystem eller bikameralism är ett system med ett parlament som består av två var för sig beslutande församlingar (så kallade kammare).
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Tvåkammarsystem · Se mer »
Veto
Veto (latin 'jag förbjuder') är möjligheten för en part att ensidigt stoppa ett beslut.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och Veto · Se mer »
1772 års regeringsform
Målning föreställande Gustav III i kuppuniformen från 1772, på borded under hatten syns den nya regeringsformen. Avporträtterad av Lorens Pasch den yngre, 1777. 1772 års regeringsform är den regeringsform som Gustav III efter sin statskupp lade fram och som blev enhälligt antagen av ständerna 21 augusti 1772 (under riksdagen 1771–1772).
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och 1772 års regeringsform · Se mer »
1809 års regeringsform
1809 års regeringsform var en grundlag i Sverige som kom till genom grundlagsreformen 1809–1810, och som ersatte 1772 års regeringsform med dess tillägg från 1789, Förenings- och säkerhetsakten.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och 1809 års regeringsform · Se mer »
1810 års riksdagsordning
Karl XIII är den kung som underskrev riksdagsordningen. (Målning av Per Krafft den yngre.) 1810 års riksdagsordning antogs den 10 februari 1810 i Stockholm under Karl XIII:s regeringstid och ersatte ordningen för ständernas sammanträden 1617, vanligtvis kallad riksdagsordning.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och 1810 års riksdagsordning · Se mer »
1865
1865 (MDCCCLXV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och 1865 · Se mer »
1866
1866 (MDCCCLXVI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och 1866 · Se mer »
22 juni
22 juni är den 173:e dagen på året i den gregorianska kalendern (174:e under skottår).
Ny!!: Representationsreformen i Sverige och 22 juni · Se mer »
Omdirigerar här:
1866 års representationsreform, 1866 års riksdagsordning, Representationsförslaget, Representationsförändringen, Representationsreformen 1866, Riksdagsordningen 1866.
