Snabbare tillgång än webbläsare!
25 relationer: Analytisk funktion, Aritmetisk följd, Aritmetisk funktion, Bernhard Riemann, David Hilbert, Euler–Mascheronis konstant, Förmodan, Gruppteori, Hilbertproblemen, Komplexa tal, Landaus funktion, Lindelöfhypotesen, Marcel Riesz, Möbiusfunktionen, Mertens förmodan, Mertensfunktionen, Millennieproblemen, Naturliga tal, Primtal, Riemanns zetafunktion, Rot (till ekvation), Sigmafunktionen, Symmetrisk grupp, Tjebysjovs funktion, 1859.
Analytisk funktion
Analytiska funktioner (även komplexanalytiska funktioner eller holomorfa funktioner) studeras i den del av matematiken som kallas komplex analys.
Ny!!: Riemannhypotesen och Analytisk funktion · Se mer »
Aritmetisk följd
En aritmetisk följd är en talföljd som är sådan att differensen mellan två intilliggande element är konstant.
Ny!!: Riemannhypotesen och Aritmetisk följd · Se mer »
Aritmetisk funktion
En aritmetisk funktion (eller talteoretisk funktion) f(n) är inom talteorin en funktion med definitionsmängd alla positiva heltal och målmängd de komplexa talen.
Ny!!: Riemannhypotesen och Aritmetisk funktion · Se mer »
Bernhard Riemann
Georg Friedrich Bernhard Riemann, född 17 september 1826 i Breselenz, Hannover, död 20 juli 1866 i Selasca, Italien, var en tysk matematiker som gjorde viktiga bidrag inom matematisk analys, talteori och differentialgeometri.
Ny!!: Riemannhypotesen och Bernhard Riemann · Se mer »
David Hilbert
David Hilbert, född 23 januari 1862 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad), död 14 februari 1943 i Göttingen, var en tysk matematiker som var professor i Göttingen 1895-1930.
Ny!!: Riemannhypotesen och David Hilbert · Se mer »
Euler–Mascheronis konstant
Euler–Mascheronis konstant (eller enbart Eulers konstant) är en matematisk konstant definierad som gränsvärdet där Hn är det n:e harmoniska talet och ln betecknar den naturliga logaritmen.
Ny!!: Riemannhypotesen och Euler–Mascheronis konstant · Se mer »
Förmodan
En förmodan eller antagande inom matematik är ett påstående som antas vara sant, men som saknar ett känt bevis eller motbevis.
Ny!!: Riemannhypotesen och Förmodan · Se mer »
Gruppteori
Gruppteori är inom abstrakt algebra, studiet av de algebraiska strukturer som kallas grupper.
Ny!!: Riemannhypotesen och Gruppteori · Se mer »
Hilbertproblemen
Hilbertproblemen är en lista över 23 då olösta problem inom matematiken som lades fram år 1900 av David Hilbert vid en konferens i Paris.
Ny!!: Riemannhypotesen och Hilbertproblemen · Se mer »
Komplexa tal
Det komplexa talplanet (arganddiagram). Varje komplext tal representeras av en realdel (''Re'') och en imaginärdel (''Im'') De komplexa talen kan ses som en utvidgning av de reella talen.
Ny!!: Riemannhypotesen och Komplexa tal · Se mer »
Landaus funktion
__INGENINNEHÅLLSFÖRTECKNING__ Landaus funktion, g(n)), uppkallad efter Edmund Landau, definieras för varje naturligt tal n till den största ordningen av en del av den symmetriska gruppen Sn. Ekvivalent, g(n) är den största minsta gemensamma multipel i varje partition av n, eller maximalt antal gånger en permutation av n element kan tillämpas rekursivt på sig själv innan den återgår till startföljden. Till exempel är 5.
Ny!!: Riemannhypotesen och Landaus funktion · Se mer »
Lindelöfhypotesen
Inom matematiken är Lindelöfhypotesen en förmodan framlagd av den finländske matematikern Ernst Lindelöf 1908 om tillväxten av Riemanns zetafunktion vid den kritiska linjen.
Ny!!: Riemannhypotesen och Lindelöfhypotesen · Se mer »
Marcel Riesz
Marcel Riesz, född 16 november 1886 i Győr, Österrike-Ungern (numera Ungern, död 4 september 1969 i Lunds Allhelgonaförsamling, Malmöhus län, var en ungersk matematiker. Marcel Riesz kom till Sverige på inbjudan av Gösta Mittag-Leffler. Han blev senare professor vid Lunds universitet. Han var yngre bror till Frigyes Riesz, en av upphovsmännen bakom området funktionalanalys. Riesz var enligt många en ytterst karismatisk och engagerad lärare. Lars Hörmander var en av hans doktorander. Riesz invaldes i Fysiografiska Sällskapet 1928, i Kungliga Vetenskapsakademien 1936, i Vetenskaps-Societeten i Uppsala 1938 och i Videnskabernes Selskab 1946.
Ny!!: Riemannhypotesen och Marcel Riesz · Se mer »
Möbiusfunktionen
Möbiusfunktionen är inom talteorin en aritmetisk funktion definierad enligt: Om man summerar möbiusfunktionen får man Mertensfunktionen.
Ny!!: Riemannhypotesen och Möbiusfunktionen · Se mer »
Mertens förmodan
Mertens förmodan kallas en speciell olikhet inom talteorin som förmodades vara sann 1897 av Franz Mertens.
Ny!!: Riemannhypotesen och Mertens förmodan · Se mer »
Mertensfunktionen
Mertensfunktionen är inom talteorin en aritmetisk funktion, som uppkallats efter den polske matematikern Franz Mertens, och som definieras enligt: där μ(n) är möbiusfunktionen.
Ny!!: Riemannhypotesen och Mertensfunktionen · Se mer »
Millennieproblemen
Millennieproblemen är sju berömda problem inom matematiken, varav sex fortfarande är olösta.
Ny!!: Riemannhypotesen och Millennieproblemen · Se mer »
Naturliga tal
Naturliga tal används för att räkna föremål, till exempel äpplen, så länge de är hela. De naturliga talen är de heltal som är icke-negativa, alternativt de heltal som är positiva.
Ny!!: Riemannhypotesen och Naturliga tal · Se mer »
Primtal
12. Ett primtal är ett naturligt tal som är större än 1 och inte har några andra positiva delare än 1 och talet självt.
Ny!!: Riemannhypotesen och Primtal · Se mer »
Riemanns zetafunktion
pol, de svarta prickarna på den negativa reella axeln och på den kritiska linjen Re (er).
Ny!!: Riemannhypotesen och Riemanns zetafunktion · Se mer »
Rot (till ekvation)
En rot eller lösning till en ekvation f(x).
Ny!!: Riemannhypotesen och Rot (till ekvation) · Se mer »
Sigmafunktionen
Sigmafunktionen är inom talteorin en aritmetisk funktion som definieras som summan av m:te potensen av alla delare till ett positivt heltal n: Sigmafunktionen är multiplikativ (men inte komplett multiplikativ) och kan därmed beräknas utifrån primfaktoriseringen av n som.
Ny!!: Riemannhypotesen och Sigmafunktionen · Se mer »
Symmetrisk grupp
Den symmetriska gruppen Sym(M) till en mängd M består av alla permutationer av M, d. v. s.
Ny!!: Riemannhypotesen och Symmetrisk grupp · Se mer »
Tjebysjovs funktion
Inom matematiken är Tjebysjovs funktion någondera av två relaterade funktioner.
Ny!!: Riemannhypotesen och Tjebysjovs funktion · Se mer »
1859
1859 (MDCCCLIX) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Riemannhypotesen och 1859 · Se mer »
Omdirigerar här:
Riemanns hypotes, Riemanns zetahypotes.
