Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Riksakten

Index Riksakten

Det svensk-norska unionsvapnet. Riksakten, på norska Rigsakten, är den lag, som under den svensk-norska unionen bestämde konstitutionella förhållanden mellan Sverige och Norge.

24 relationer: Andra urtima riksdagen 1905, Eidsvollförfattningen, Grundlag, Historisk tidskrift, Karl XIV Johan, Karlstad, Konstitutionell nivå, Konstitutionsutskottet, Kunglig Majestät, Kunglig sanktion, Lag, Lagstiftning, Norge, Norska, Proposition, Stortinget, Svensk-norska unionen, Sverige, Sveriges riksdag, Sveriges ståndsriksdag, Unionsupplösningen, 1809 års regeringsform, 1814, 1905.

Andra urtima riksdagen 1905

Andra urtima riksdagen 1905 ägde rum i Stockholm.

Ny!!: Riksakten och Andra urtima riksdagen 1905 · Se mer »

Eidsvollförfattningen

Oscar Wergeland. Eidsvollförfattningen, Norges konstitution eller Norges grundlag (norska: Kongeriket Norges Grunnlov) är Norges grundlag.

Ny!!: Riksakten och Eidsvollförfattningen · Se mer »

Grundlag

En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten.

Ny!!: Riksakten och Grundlag · Se mer »

Historisk tidskrift

Historisk tidskrift är en fackvetenskaplig tidskrift om historia och ekonomisk historia som sedan 1881 utges av Svenska historiska föreningen.

Ny!!: Riksakten och Historisk tidskrift · Se mer »

Karl XIV Johan

Huset i Pau där Bernadotte föddes. Karl XIV Johan, född Jean Bernadotte 26 januari 1763 i Pau, Béarn, Frankrike, död 8 mars 1844 på Stockholms slott, var kung av Sverige och Norge från 1818, i Norge även känd under regentnamnet Karl III Johan.

Ny!!: Riksakten och Karl XIV Johan · Se mer »

Karlstad

Karlstad (på värmländska), i äldre tid stavat Carlstad, är en tätort i Värmland, belägen vid Vänerns norra strand.

Ny!!: Riksakten och Karlstad · Se mer »

Konstitutionell nivå

Den konstitutionella nivån beskriver på vilken nivå en lag är skriven på.

Ny!!: Riksakten och Konstitutionell nivå · Se mer »

Konstitutionsutskottet

Konstitutionsutskottet (KU) är ett utskott i Sveriges riksdag med uppgift att bereda frågor och väcka förslag av konstitutionell och förvaltningsrättslig betydelse, samt att granska statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning.

Ny!!: Riksakten och Konstitutionsutskottet · Se mer »

Kunglig Majestät

Konselj på Stockholms slott 1938. Per Albin Hansson syns i bakgrunden bredvid konungen Gustaf V. Kunglig Majestät (Kungl. Maj:t eller K.M:t) var i Sverige under 1809 års regeringsform (1809–1974) benämningen på det statsorgan som fattade beslut i Konungens namn.

Ny!!: Riksakten och Kunglig Majestät · Se mer »

Kunglig sanktion

Kunglig sanktion (från latinets sanctio) är den formella metod som används av en konstitutionell monark när denna stadfäster nya lagar och slutför lagstiftningsprocessen.

Ny!!: Riksakten och Kunglig sanktion · Se mer »

Lag

Övre delen av stentavlan med Hammurabis lagar. En svensk lagbok. En lag kan dels vara en av lagstiftande myndighet utfärdad föreskrift (författning) med ett antal (en eller flera) bestämmelser, dels en lagsamling, ett samlat verk av bestämmelser (till exempel common law, Code Napoléon och 1734 års lag, se nedan), ofta nedtecknad.

Ny!!: Riksakten och Lag · Se mer »

Lagstiftning

Lagstiftning är den process genom vilken en ny lag tillkommer, en gammal lag ändras eller upphävs.

Ny!!: Riksakten och Lagstiftning · Se mer »

Norge

Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.

Ny!!: Riksakten och Norge · Se mer »

Norska

Norska (norsk) är ett nordiskt språk som har stora dialektvariationer i talspråket och stora skillnader mellan olika standarder i skriftspråket.

Ny!!: Riksakten och Norska · Se mer »

Proposition

Ordet proposition i sin ursprungliga bemärkelse avser ett muntligt eller skriftligt förslag till beslut.

Ny!!: Riksakten och Proposition · Se mer »

Stortinget

Stortinget är sedan 1814 den lagstiftande församlingen i Norge.

Ny!!: Riksakten och Stortinget · Se mer »

Svensk-norska unionen

Erik Boström gör valhänta försök att släcka elden som hotar att lösgöra den ilskna katten Norge från den loje hunden Sverige. Svensk-norska unionen, formellt Förenade Konungarikena Sverige och Norge (norska: De forenede Kongeriger Norge og Sverige) eller ibland endast Sverige och Norge var en statsrättslig förening mellan kungarikena Sverige och Norge under perioden 1814−1905.

Ny!!: Riksakten och Svensk-norska unionen · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Ny!!: Riksakten och Sverige · Se mer »

Sveriges riksdag

Riksdagshusets entré. I plenisalen (kammaren) är ledamöterna, vid votering, placerade efter valkrets. Sveriges riksdag, riksdagen, är Sveriges lagstiftande församling och enligt regeringsformen ”folkets främsta företrädare”.

Ny!!: Riksakten och Sveriges riksdag · Se mer »

Sveriges ståndsriksdag

Kammarrätten. Ståndsriksdagen eller Rikets ständer (Riksens ständer alt Svea rikes ständer) som från början av 1600-talet blev det officiella namnet på riksdagen som institution i Sverige.

Ny!!: Riksakten och Sveriges ståndsriksdag · Se mer »

Unionsupplösningen

Erik Boström gör valhänta försök att släcka elden som hotar att lösgöra den ilskna katten Norge från den loje hunden Sverige. Unionsupplösningen mellan Sverige och Norge ägde rum år 1905 när tudelningen av personalunionen Förenade Konungarikena Sverige och Norge proklamerades av Norge den 7 juni, föredrogs av en överväldigande majoritet i en norsk folkomröstning den 13 augusti och accepterades av Sverige den 26 oktober.

Ny!!: Riksakten och Unionsupplösningen · Se mer »

1809 års regeringsform

1809 års regeringsform var en grundlag i Sverige som kom till genom grundlagsreformen 1809–1810, och som ersatte 1772 års regeringsform med dess tillägg från 1789, Förenings- och säkerhetsakten.

Ny!!: Riksakten och 1809 års regeringsform · Se mer »

1814

1814 (MDCCCXIV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Riksakten och 1814 · Se mer »

1905

1905 (MCMV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Riksakten och 1905 · Se mer »

Omdirigerar här:

Rigsakten.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »