Snabbare tillgång än webbläsare!
20 relationer: Anders von Hyltéen, Överste, Belägringen av Tönning, Beskickning, Bondeståndet i Sverige, Borgarståndet i Sverige, Finland, General, Haquin Spegel, Johan Creutz, Kalabaliken i Bender, Karl XII, Landshövding, Lantmarskalk, Lista över ledamöter av Sveriges ståndsriksdag 1713–1714, Plenum, Prästeståndet i Sverige, Slaget vid Storkyro, Stockholm, Ulrika Eleonora.
Anders von Hyltéen
Anders von Hyltéen, före adlandet Hyltén, född 1669 i Stockholm, död i januari eller november 1721, var en svensk ämbetsman.
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och Anders von Hyltéen · Se mer »
Överste
Överste (förkortning: öv) är en militär officersgrad med högsta eller näst högsta rangen under generalsgrader.
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och Överste · Se mer »
Belägringen av Tönning
Belägringen av Tönning utspelades mellan 1713 och 1714 under det stora nordiska kriget, vid fästningen Tönning i Holstein-Gottorp, en allierad till Sverige.
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och Belägringen av Tönning · Se mer »
Beskickning
Beskickning (i Sverige även utlandsmyndighet) är en suverän stats representation hos en annan suverän stat, bestående av ett eller flera sändebud och annan diplomatisk personal.
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och Beskickning · Se mer »
Bondeståndet i Sverige
Bondeståndet (officiellt Hedervärda Bondeståndet) var ett av de fyra ständerna som ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagen fram till representationsreformen 1866.
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och Bondeståndet i Sverige · Se mer »
Borgarståndet i Sverige
Borgarståndet (officiellt Vällovliga Borgarståndet) var ett av de fyra ständerna (där de övriga var bondeståndet, adelsståndet och prästeskapet).
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och Borgarståndet i Sverige · Se mer »
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och Finland · Se mer »
General
En rysk general, 1892. General (förkortning: g eller gen) är en militär titel, ofta den högsta militära graden inom många länders försvarsmakter.
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och General · Se mer »
Haquin Spegel
Haquin Spegel, Håkan Spegel, född 14 juni 1645 i Ronneby, död 17 april 1714 i Uppsala, var en svensk ärkebiskop, diktare och psalmförfattare.
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och Haquin Spegel · Se mer »
Johan Creutz
Johan Creutz, född 1651 i Åbo, död 1726 i samma stad, var en svensk greve (1719) och riksråd.
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och Johan Creutz · Se mer »
Kalabaliken i Bender
Kalabaliken i Bender kallas den strid som uppstod den 1 februari 1713 under Karl XII:s vistelse i Varnitsa i närheten av Bender i Osmanska riket (numera Moldavien).
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och Kalabaliken i Bender · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och Karl XII · Se mer »
Landshövding
En landshövding är statens företrädare i de svenska länen.
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och Landshövding · Se mer »
Lantmarskalk
Gustav III:s faddertecken från Gustav IV Adolfs dop 1778. Brahe håller lantmarskalksstaven i handen. Målning av Carl Fredrik von Breda Lantmarskalk var titeln på adelståndets talman under den svenska ståndsriksdagens tid.
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och Lantmarskalk · Se mer »
Lista över ledamöter av Sveriges ståndsriksdag 1713–1714
Ledamöter av Sveriges ståndsriksdag 1713–1714.
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och Lista över ledamöter av Sveriges ståndsriksdag 1713–1714 · Se mer »
Plenum
I alldagligt språkbruk numera används plenum nästan uteslutande om ett sammanträde där alla berörda deltar.
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och Plenum · Se mer »
Prästeståndet i Sverige
Prästeståndet sammanträdde vid Själakoret i Storkyrkan i Stockholm Prästeståndet (officiellt Högvördiga Prästerskapet), i Sverige ett av de fyra ständer som ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagen fram till representationsreformen 1866.
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och Prästeståndet i Sverige · Se mer »
Slaget vid Storkyro
Slaget vid Storkyro (eller Slaget vid Napo, Napue, Lappola) i Finland under stora nordiska kriget ägde rum den 19 februari 1714.
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och Slaget vid Storkyro · Se mer »
Stockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.
Ny!!: Riksdagen 1713–1714 och Stockholm · Se mer »
Ulrika Eleonora
Ulrika Eleonora den yngre, född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719–1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora (den äldre), syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp.
