Snabbare tillgång än webbläsare!
54 relationer: Augsburg, Överrhenska kretsen, Översachsiska kretsen, Ärkehertigdömet Österrike, Bremen-Verden, Burgund, Burgundiska kretsen, Första franska republiken, Frankiska kretsen, Franska revolutionskrigen, Freden i Nijmegen, Furstbiskop, Gamla schweiziska edsförbundet, Habsburg, Hertigdömet Bayern, Hertigdömet Mantua, Hertigdömet Milano, Hertigdömet Modena och Reggio, Hertigdömet Parma, Hohenzollern, Holstein, Jever, Kreis Dithmarschen, Kungariket Böhmen, Kurfurste, Kurfurstendömet Köln, Kurfurstendömet Sachsen, Kurpfalz, Kurrhenska kretsen, Mainz, Maria av Burgund, Markgrevskapet Brandenburg, Maximilian I (tysk-romersk kejsare), Mähren, Monferrato, Montbéliard, Napoleon I, Napoleonkrigen, Nedersachsiska kretsen, Republiken Förenade Nederländerna, Rhenförbundet, Riksdag (Tysk-romerska riket), Rikskammarrätten, Riksridderskap, Riksstånd, Schlesien, Schwabiska kretsen, Schwabiska kriget, Storhertigdömet Toscana, Svenska Pommern, ..., Trettioåriga kriget, Trier, Tysk-romerska riket, Westfaliska kretsen. Förläng index (4 mer) »
Augsburg
Augsburg är en kretsfri stad i regeringsområdet Schwaben och är den tredje största staden (efter München och Nürnberg) i förbundslandet Bayern i södra Tyskland.
Ny!!: Rikskrets och Augsburg · Se mer »
Överrhenska kretsen
Överrhenska kretsens läge i Tysk-romerska riket. Överrhenska kretsen var en av de tio rikskretsarna i det forna Tysk-romerska riket, bestod av två huvuddelar på ömse sidor om Rhen, skilda av Kurrhenska kretsen.
Ny!!: Rikskrets och Överrhenska kretsen · Se mer »
Översachsiska kretsen
Översachsiska kretsens läge i Tysk-romerska riket. Översachsiska kretsen, även kallat Översachsen, var en av de tio rikskretsarna i det forna Tysk-romerska riket, upprättad 1512, omfattade Kursachsen, Kurbrandenburg, de sachsiska furstendömena, Anhalt, Thüringen med Eichsfeld, Vorpommern, Hinterpommern, Schwarzburg, Reuss m. m. och till mitten av 1500-talet de inom detta område belägna, därefter sekulariserade biskopsstiften (Meissen, Merseburg m. fl.), med en sammanlagd areal av omkr.
Ny!!: Rikskrets och Översachsiska kretsen · Se mer »
Ärkehertigdömet Österrike
Ärkehertigdömet Österrike var ett riksfurstendöme i Tysk-romerska riket och kärnlandet i den Habsburgska monarkin.
Ny!!: Rikskrets och Ärkehertigdömet Österrike · Se mer »
Bremen-Verden
Bremen-Verden var en svensk besittning i norra Tyskland under åren 1648-1719.
Ny!!: Rikskrets och Bremen-Verden · Se mer »
Burgund
Hertigdömet Burgunds flagga. Historisk karta över de karolingiska rikena, med övre och nedre Burgund, år 888. Burgund är en historisk region i dagens Frankrike och Schweiz.
Ny!!: Rikskrets och Burgund · Se mer »
Burgundiska kretsen
Burgundiska kretsens läge i Tysk-romerska riket 1512. Burgundiska kretsen var en av det Tysk-romerska rikets tio rikskretsar.
Ny!!: Rikskrets och Burgundiska kretsen · Se mer »
Första franska republiken
Som en följd av den franska revolutionen och det därpå följande avskaffandet av monarkin, utropades den första republiken av det franska folket 22 september 1792.
Ny!!: Rikskrets och Första franska republiken · Se mer »
Frankiska kretsen
Frankiska kretsens läge i Tysk-romerska riket. Frankiska kretsen var en rikskrets i Tysk-romerska riket.
Ny!!: Rikskrets och Frankiska kretsen · Se mer »
Franska revolutionskrigen
Franska revolutionskrigen, ibland endast revolutionskrigen, var de krig som den efter franska revolutionen nyblivna Franska republiken förde mot monarkierna Storbritannien, Österrike, Preussen, Spanien, Ryssland och Sardinien i olika konstellationer.
Ny!!: Rikskrets och Franska revolutionskrigen · Se mer »
Freden i Nijmegen
Freden i Nijmegen var egentligen en rad olika fredsavtal, som slöts som avslutning på fransk-nederländska kriget.
Ny!!: Rikskrets och Freden i Nijmegen · Se mer »
Furstbiskop
biskopsdömen) i Tysk-romerska riket år 1648. Furstbiskop är en biskop som utöver sitt kyrkliga uppdrag att leda sitt kyrkliga stift även utövar världslig makt som regent över ett geografiskt område.
Ny!!: Rikskrets och Furstbiskop · Se mer »
Gamla schweiziska edsförbundet
Det gamla schweiziska edsförbundet (modern tyska: Alte Eidgenossenschaft) var föregångare till dagens moderna Schweiz.
Ny!!: Rikskrets och Gamla schweiziska edsförbundet · Se mer »
Habsburg
Habsburg var ett tyskt furstehus, som regerade i Österrike från 1278 till 1780.
Ny!!: Rikskrets och Habsburg · Se mer »
Hertigdömet Bayern
Hertigdömet Bayern var ett av de fem främsta stamhertigdömena och var ett av de viktigaste hertigdömena i det Tysk-romerska riket, där det utgjorde den Bayerska kretsen.
Ny!!: Rikskrets och Hertigdömet Bayern · Se mer »
Hertigdömet Mantua
Hertigdömet Mantua var ett hertigdöme i Lombardiet som tillhörde det Tysk-romerska riket.
Ny!!: Rikskrets och Hertigdömet Mantua · Se mer »
Hertigdömet Milano
Dukat från hertigdömet Milano, präglat 1783. Hertigdömet Milano var en stat och även delstat i det Tysk-romerska riket.
Ny!!: Rikskrets och Hertigdömet Milano · Se mer »
Hertigdömet Modena och Reggio
Hertigdömet Modena och Reggio var en liten stat i nordvästra Italien som existerade mellan åren 1452 och 1859, med ett uppehåll under Napoleonkrigen (1796-1814), då Napoleon I organiserade om staterna på den italienska halvön under hans Frankrike.
Ny!!: Rikskrets och Hertigdömet Modena och Reggio · Se mer »
Hertigdömet Parma
Hertigdömet Parma var ett italienskt hertigdöme under åren 1545–1802 och 1814–1860 bestående av Parma, Piacenza och Guastalla.
Ny!!: Rikskrets och Hertigdömet Parma · Se mer »
Hohenzollern
Reichsadler'' (riksörnen) med ätten Hohenzollerns vapen i hjärtskölden Hohenzollern är en av de mest betydelsefulla tyska furstesläkterna och kommer ursprungligen från Schwaben och området runt staden Hechingen.
Ny!!: Rikskrets och Hohenzollern · Se mer »
Holstein
Karta Holstein (plattyska: Holsteen; danska: Holsten) utgör södra delen av Schleswig-Holstein i Tyskland, mellan floderna Elbe och Eider.
Ny!!: Rikskrets och Holstein · Se mer »
Jever
Jever är en stad i Niedersachsen, Tyskland.
Ny!!: Rikskrets och Jever · Se mer »
Kreis Dithmarschen
Dithmarschen, Ditmarsken, är ett av elva Kreise (distrikt) i Schleswig-Holstein, Tyskland.
Ny!!: Rikskrets och Kreis Dithmarschen · Se mer »
Kungariket Böhmen
Kungariket Böhmen (České království; České kráľovstvo; das Königreich Böhmen; Rēgnum Bohēmiae, även Rēgnum Czechōrum) var beläget i regionen Böhmen i Centraleuropa, vars största del låg på det område som senare kom att bli Tjeckien.
Ny!!: Rikskrets och Kungariket Böhmen · Se mer »
Kurfurste
Henrik VII till romersk kung. Kurfurstarnas vapen visas ovanför dem. gyllene bullan, som fastlade valbestämmelserna för kurfurstekollegiet. Kurfurste (Kurfürst; Princeps Elector), titel för de furstar i tysk-romerska riket som från 1200-talet hade rösträtt vid val av romarnas kung och från 1500-talet vid direktval till tysk-romersk kejsare.
Ny!!: Rikskrets och Kurfurste · Se mer »
Kurfurstendömet Köln
Kurfurstendömet Köln eller Kurköln var ett furstbiskopsdöme i det tysk-romerska riket, som fanns från 900 e.Kr. till tidigt 1800-tal.
Ny!!: Rikskrets och Kurfurstendömet Köln · Se mer »
Kurfurstendömet Sachsen
Kurfurstendömet Sachsen var ett kurfurstendöme inom Tysk-romerska riket som existerade mellan 1356 och 1806.
Ny!!: Rikskrets och Kurfurstendömet Sachsen · Se mer »
Kurpfalz
Kurpfalz, formellt Pfalzgrevskapet vid Rhen (Pfalzgrafschaft bei Rhein), var en stat i Tysk-romerska riket som uppstod kring kungapfalzen i Aachen som under högmedeltiden var säte för den lothringske pfalzgreven.
Ny!!: Rikskrets och Kurpfalz · Se mer »
Kurrhenska kretsen
Kurrhenska kretsens läge i Tysk-romerska riket. Den Kurrhenska kretsen, även kallad den Nederrhenska kretsen, var en av det forna Tysk-romerska rikets 10 rikskretsar, upprättades 1512, reglerades liksom övriga kretsar 1521 och omfattade ett oregelbundet område på ömse sidor om Rhen, nämligen ärkestiftet Mainz, staden Erfurt med område samt Eichsfeld, ärkestiften Trier och Köln, Rhenpfalz m. m.
Ny!!: Rikskrets och Kurrhenska kretsen · Se mer »
Mainz
Mainz är en kretsfri stad, huvudstad och med sina över 200 000 invånare därtill den största staden i förbundslandet Rheinland-Pfalz i sydvästra Tyskland.
Ny!!: Rikskrets och Mainz · Se mer »
Maria av Burgund
Maria av Burgund, född 13 februari 1457, död 27 mars 1482, var regerande hertiginna av Burgund från 1477 till 1482.
Ny!!: Rikskrets och Maria av Burgund · Se mer »
Markgrevskapet Brandenburg
Markgrevskapet Brandenburg (tyska: Mark Brandenburg, polska: Marchia Brandenburska, latin: Marchia Brandenburgensis), efter 1356 även Kurfurstendömet Brandenburg, är ett historiskt landskap och en tidigare stat i dagens nordöstra Tyskland och västra Polen.
Ny!!: Rikskrets och Markgrevskapet Brandenburg · Se mer »
Maximilian I (tysk-romersk kejsare)
Maximilian I, tysk-romersk kejsare, född 22 mars 1459 i Wiener Neustadt, död 12 januari 1519 i Wels, var ärkehertig av Österrike och tysk-romersk kejsare från 1508.
Ny!!: Rikskrets och Maximilian I (tysk-romersk kejsare) · Se mer »
Mähren
Mährens heraldiska vapen Böhmiska länderna jämfört med dagens administrativa regioner Mähren (tjeckiska: Morava; tyska: Mähren) är en historisk region omfattande 26 095 km² och 4,1 miljoner invånare (2005).
Ny!!: Rikskrets och Mähren · Se mer »
Monferrato
Markgrevskapet Monferrato (franska: Montferrat) var ett självständigt begränsat markgrevskap som 1574 blev upphöjt till hertigdöme, Hertigdömet Monferrato.
Ny!!: Rikskrets och Monferrato · Se mer »
Montbéliard
Montbéliard är en kommun och stad i nordöstra Frankrike.
Ny!!: Rikskrets och Montbéliard · Se mer »
Napoleon I
Napoleon Bonaparte (fr. Napoléon Bonaparte), född som Napoleone di Buonaparte,, men tog namnet Napoleon I under sin regeringstid som kejsare av Frankrike), född 15 augusti 1769 i Ajaccio på Korsika, död 5 maj 1821 på Sankta Helena i Sydatlanten, var Frankrikes kejsare från 18 maj 1804 till 6 april 1814 och återigen (under de hundra dagarna) från 20 mars till 22 juni 1815. Som överbefälhavare för den franska militärmakten erövrade och härskade han över större delen av västra och centrala Europa och innehade ett par år även makten i Egypten. Det misslyckade fälttåget mot Ryssland försvagade sedan hans position, vilket så småningom ledde till det slutgiltiga nederlaget vid slaget vid Waterloo och hans fall. Sedan Napoleon förlorat slaget i Waterloo blev han avsatt och förvisad till den isolerade ön Sankta Helena mitt ute på Atlanten. Där dog han sex år senare. Få personer i historien har blivit mer omtalade och föremål för forskning än Napoleon. Hans historiska betydelse är omdiskuterad. De olika synsätten på honom har ofta skapat debatt och oenighet. I Frankrike betraktas han av många som en nationalhjälte. Han framhävs först och främst som en stor fältherre och militär strateg, medan andra ser honom mer som en politiker och reformator. Av andra betraktas han som en stor tyrann. Napoleon är begravd i Hôtel des Invalides i Paris.
Ny!!: Rikskrets och Napoleon I · Se mer »
Napoleonkrigen
Napoleonkrigen var en serie krig i Europa som löpte från 1803 till 1815 mellan Napoleons franska kejsardöme och olika koalitioner.
Ny!!: Rikskrets och Napoleonkrigen · Se mer »
Nedersachsiska kretsen
Nedersachsiska kretsens läge i Tysk-romerska riket. Nedersachsiska kretsen (Niedersächsischer Reichskreis), var åren 1500-1806 en rikskrets i Tysk-romerska riket från början av 1500-talet.
Ny!!: Rikskrets och Nedersachsiska kretsen · Se mer »
Republiken Förenade Nederländerna
Nederländsk karta från 1658. Republiken Förenade Nederländerna (Republiek der Zeven Verenigde Nederlanden), var en förbundsrepublik i Västeuropa under tidigmodern tid, som var föregångare till dagens Nederländerna.
Ny!!: Rikskrets och Republiken Förenade Nederländerna · Se mer »
Rhenförbundet
Rhenförbundet (Rheinbund; Confédération du Rhin) var en konfederation i Centraleuropa åren 1806-1813 då Napoleonkrigen radikalt förändrade Europas karta.
Ny!!: Rikskrets och Rhenförbundet · Se mer »
Riksdag (Tysk-romerska riket)
Matthäus Merian från 1640. Riksdagen (Dieta Imperii; Reichstag) var en beteckning för riksständernas församling i Tysk-romerska riket.
Ny!!: Rikskrets och Riksdag (Tysk-romerska riket) · Se mer »
Rikskammarrätten
Rikskammarrätten (ty. Reichskammergericht), jämte Rikshovrådet högsta domstolen i det forna Tyska riket, inrättades 1495 och bestod av en av kejsaren utnämnd "kammerrichter" (furste eller greve), 2 (senare 4) presidenter och ett antal assessorer.
Ny!!: Rikskrets och Rikskammarrätten · Se mer »
Riksridderskap
Riksridderskap. Riksriddare kallades i det gamla tysk-romerska riket adelsmän vilka var riksomedelbara utan att ha plats i riksdagen, men som sammanslutit sig till en självförvaltande korporation (ty. Reichsritterschaft).
Ny!!: Rikskrets och Riksridderskap · Se mer »
Riksstånd
Riksstånd, Riksständer (lat. status regni, fr. états généraux, nederl. staten, ty. Reichsstände), kamrarna i de från medeltiden härstammande, på ståndsprincipen grundade riksförsamlingarna.
Ny!!: Rikskrets och Riksstånd · Se mer »
Schlesien
Schlesien är en historisk region i Centraleuropa, belägen kring floden Oders övre lopp.
Ny!!: Rikskrets och Schlesien · Se mer »
Schwabiska kretsen
Schwabiska kretsens läge i Tysk-romerska riket. Schwabiska kretsen var en rikskrets som bildades vid kretsorganisationens införande i Tysk-romerska riket (i början av 1500-talet) och som ägde bestånd, till dess riket upplöstes (1806).
Ny!!: Rikskrets och Schwabiska kretsen · Se mer »
Schwabiska kriget
Ett av slagen Schwabiska kriget även Schwabenkrieg, Schweizerkrieg, Engadiner Krieg var ett försök av habsburgarna att försäkra sig om kontrollen över Schwaben, Schweiz och Graubünden.
Ny!!: Rikskrets och Schwabiska kriget · Se mer »
Storhertigdömet Toscana
Storhertigdömet Toscana var en stat i centrala, nuvarande Italien som existerade från 1569 till 1859, som ersatte Hertigdömet Florens.
Ny!!: Rikskrets och Storhertigdömet Toscana · Se mer »
Svenska Pommern
Svenska Pommern 1812. Svenska Pommern, idag Vorpommern, var den del av Pommern som Sverige erhöll i Westfaliska freden 1648, och som var i svensk ägo till år 1815.
Ny!!: Rikskrets och Svenska Pommern · Se mer »
Trettioåriga kriget
Trettioåriga kriget (1618–1648) var en serie militära konflikter som utspelades i Centraleuropa, huvudsakligen i det som idag är Tyskland.
Ny!!: Rikskrets och Trettioåriga kriget · Se mer »
Trier
Trier (franska: Trèves) är en kreisfri stad i det tyska förbundslandet Rheinland-Pfalz med omkring 100 000 invånare (2004).
Ny!!: Rikskrets och Trier · Se mer »
Tysk-romerska riket
Tysk-romerska riket, formellt Heliga romerska riket av tysk nation var en riksbildning i Centraleuropa från år 962 till 1806.
Ny!!: Rikskrets och Tysk-romerska riket · Se mer »
Westfaliska kretsen
Westfaliska kretsens utbredning vid 1500-talets mitt. Westfaliska kretsen, också Nederrhensk-westfaliska kretsen, en av de 10 rikskretsarna i Tysk-romerska riket, upprättad 1512.
Ny!!: Rikskrets och Westfaliska kretsen · Se mer »
