Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Riksstäder

Index Riksstäder

Riksstäder i Tysk-romerska riket, 1648. Riksstäder (tyska Reichsstädte) kallades i det tysk-romerska riket riksomedelbara städer, det vill säga städer som hörde till riket omedelbart under kejsaren.

34 relationer: Augsburg, Bremen, Domän (historiskt–ekonomiskt), Frankfurt am Main, Frankrike, Fristat, Furstbiskop, Hamburg, Hansan, Hansestad, Lübeck, Myntregale, Nürnberg, Pfalz (residens), Rhenförbundet, Riksdag (Tysk-romerska riket), Riksomedelbar, Riksstånd, Stadsstat, Stadstull, Tysk-romerska riket, Tyska, Tyska förbundet, Tysklands förbundsländer, Westfaliska freden, 1200-talet, 1248, 1648, 1800, 1803, 1805, 1806, 1810, 1815.

Augsburg

Augsburg är en kretsfri stad i regeringsområdet Schwaben och är den tredje största staden i delstaten Bayern i södra Tyskland.

Ny!!: Riksstäder och Augsburg · Se mer »

Bremen

Bremen är en stad i norra Tyskland med 544 000 invånare (2011), belägen i delstaten Bremen.

Ny!!: Riksstäder och Bremen · Se mer »

Domän (historiskt–ekonomiskt)

Domän, från franska domaine jordegendom eller gods, från latin dominium (samma betydelse), avlett från latin dominus, "herre".

Ny!!: Riksstäder och Domän (historiskt–ekonomiskt) · Se mer »

Frankfurt am Main

Frankfurt am Main (eller vanligtvis endast Frankfurt) är en stad i förbundslandet Hessen i västra Tyskland, belägen vid floden Main.

Ny!!: Riksstäder och Frankfurt am Main · Se mer »

Frankrike

Reliefkarta över Frankrike Karta med franska städer Eiffeltornet är kanske Frankrikes mest kända landmärke. Frankrike, karta Frankrike (France), formellt Republiken Frankrike, alternativt Franska republiken (République française), är en republik i Västeuropa. Frankrike har kust mot Atlanten, Engelska kanalen och Medelhavet. I söder gränsar landet mot Spanien och Andorra, åt öster mot Italien, Monaco och Schweiz, och åt nordost mot Tyskland, Luxemburg och Belgien. Frankrike består även av fem departement utanför Europa (Frankrikes utomeuropeiska departement): Franska Guyana med gräns mot Brasilien och Surinam, ögruppen Guadeloupe och ön Martinique i Västindien samt öarna Réunion och Mayotte öster om Madagaskar. Dessa departement utgör integrerade delar av Republiken Frankrike. Därutöver tillkommer de utomeuropeiska förvaltningsområdena (collectivité d'outre-mer) Franska Polynesien, Saint-Barthélemy, Saint-Martin, Saint-Pierre och Miquelon och Wallis- och Futunaöarna, vilka har mer självstyre. Franska sydterritorierna och Clippertonön utgör utomeuropeiska territorier (territoire d'outre-mer) och båda saknar permanent befolkning. Nya Kaledonien har sui generis-status i Frankrike och är varken ett utomeuropeiskt förvaltningsområde eller departement. Samtliga utomeuropeiska territorier och regioner utgör del av Europeiska unionen som territorier associerade med Europeiska unionen. Frankrikes europeiska fastlandsdel brukar sägas ha sex kanter, tre kuster och tre landgränser, och benämns därför ofta "l'hexagone", hexagonen. Med sina 82 miljoner internationella turistankomster 2007 är Frankrike världens populäraste turistdestination. Den franska revolutionen gav deklarationen om människans och medborgarens rättigheter, som än idag uttrycker republikens främsta ideal. Frankrike var en av initiativtagarna till bildandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, som senare utvecklades till Europeiska gemenskapen och Europeiska unionen. Frankrike är medlem av militäralliansen Nato sedan den bildades 1949. Landet utgör en av de fem permanenta medlemmarna vid säkerhetsrådet i Förenta nationerna, och är en av världens kärnvapenmakter.

Ny!!: Riksstäder och Frankrike · Se mer »

Fristat

Fristat är inget enhetligt begrepp, utan en beteckning som vid olika tider getts åt stater av vitt skilda slag.

Ny!!: Riksstäder och Fristat · Se mer »

Furstbiskop

biskopsdömen) i Tysk-romerska riket år 1648. Furstbiskop (Fürstbischof) kallades en biskop som var furste i Tysk-romerska riket och alltså både utövade andlig auktoritet inom sitt stift och världslig makt som furste över en stat kallat biskopsdöme.

Ny!!: Riksstäder och Furstbiskop · Se mer »

Hamburg

Centrala Hamburg Altona-Altstadt Neustadt Sjön Binnenalster och gatan Jungfernstieg i bakgrunden St. Georg Hamburg (Freie und Hansestadt Hamburg, lågtyska Hamborg) är både en tysk delstat och Tysklands näst största stad.

Ny!!: Riksstäder och Hamburg · Se mer »

Hansan

Hansan eller Hanseförbundet var ett handelsmonopolförbund av främst tyska eller tyskdominerade städer, som från mitten av 1100-talet till mitten av 1600-talet idkade gemensam handel vid Nord- och Östersjön och som skyddade sin handel mot konkurrens.

Ny!!: Riksstäder och Hansan · Se mer »

Hansestad

Ortsskylten för hansestaden Stralsund. En Hansestad eller Hansastad (tyska Hansestadt) var en stad som var medlem i Hansan.

Ny!!: Riksstäder och Hansestad · Se mer »

Lübeck

Lübeck (på svenska även Lybeck) eller egentligen Hansestadt Lübeck, är en nordtysk hamnstad som ligger vid floden Trave i delstaten Schleswig-Holstein.

Ny!!: Riksstäder och Lübeck · Se mer »

Myntregale

En darik (guldmynt) från persiska Akemeniderriket, omkring 490 f.Kr., under Darius I:s regeringstid. Enligt en tolkningstradition är det kungen som porträtteras på myntet, framställd som krigare med pil och båge. Myntregale är monarkens rättigheter (regale eller höghetsrättighet) över rikets myntväsen, rätten att slå mynt.

Ny!!: Riksstäder och Myntregale · Se mer »

Nürnberg

Nürnberg är den näst största staden i förbundslandet Bayern och den största i regeringsområdet Mittelfranken, såväl som hela Franken, i Tyskland, med cirka 500 000 invånare i själva staden och cirka 1,3 miljoner i storstadsområdet.

Ny!!: Riksstäder och Nürnberg · Se mer »

Pfalz (residens)

Pfalz, lånord från tyskan av latinets ord för palats (Palatium), var benämningen på de kungsgårdar och andra personliga ägor spridda runtom i riket där de frankiska och tyska kungarna alltifrån karolingisk tid brukade uppehålla sig samt, då närvarande, utöva sina funktioner som domare.

Ny!!: Riksstäder och Pfalz (residens) · Se mer »

Rhenförbundet

Rhenförbundet (Rheinbund; Confédération du Rhin) var en konfederation i Centraleuropa åren 1806-1813 då Napoleonkrigen radikalt förändrade Europas karta.

Ny!!: Riksstäder och Rhenförbundet · Se mer »

Riksdag (Tysk-romerska riket)

Matthäus Merian från 1640. Riksdagen (Dieta Imperii; Reichstag) var en beteckning för riksständernas församling i Tysk-romerska riket.

Ny!!: Riksstäder och Riksdag (Tysk-romerska riket) · Se mer »

Riksomedelbar

Fredrik II som gav Lübeck riksomedelbar ställning i Tysk-romerska riket. Riksomedelbar (tyska: reichsunmittelbar) var i det gamla Tyska riket sådan besittning och sådan person, som blott lydde under kejsaren och riket.

Ny!!: Riksstäder och Riksomedelbar · Se mer »

Riksstånd

Riksstånd, Riksständer (lat. status regni, fr. états généraux, nederl. staten, ty. Reichsstände), kamrarna i de från medeltiden härstammande, på ståndsprincipen grundade riksförsamlingarna.

Ny!!: Riksstäder och Riksstånd · Se mer »

Stadsstat

San Marino är den sista italienska stadsstaten. En stadsstat eller stadsrepublik, även fristad, är ett historiskt begrepp för en stat som enbart bestod av en stad och dess närmaste omland, där styret utövades av den borgerliga staden.

Ny!!: Riksstäder och Stadsstat · Se mer »

Stadstull

Tullstaketet och tullporten vid Roslagstull i Stockholm ca 1666-1670 Stadstull var i Sverige en tullavgift som mellan år 1622 och 1810 erlades av den som förde in varor till försäljning i en stad, även benämnd den lilla tullen (för utrikeshandeln betalades en avgift som kallades stora sjötullen).

Ny!!: Riksstäder och Stadstull · Se mer »

Tysk-romerska riket

Detaljerad historisk karta över Tyskland i slutet av 1200-talet. Karta över riket runt 1630. Flagga vid rikets avskaffande 1806. De sju kurfurstarna i det tysk-romerska riket. Statsskick och organisation i det tysk-romerska riket. Rikskretsar i det tysk-romerska riket 1512. Vitt betecknar utanför kretsindelningen stående länder. Tysk-romerska riket, egentligen Heliga romerska riket av tysk nation (ty. Heiliges Römisches Reich Deutscher Nation, la. Sacrum Romanum Imperium Nationis Germanicæ) var den officiella beteckningen på området som kontrollerades av de tysk-romerska kejsarna från medeltiden till 1806.

Ny!!: Riksstäder och Tysk-romerska riket · Se mer »

Tyska

Tyska (Deutsche Sprache) är ett germanskt språk talat av omkring 120 miljoner människor, vilket gör det till Europas näst största språk (efter ryska) och det germanska språk med näst efter engelskan flest talare i världen.

Ny!!: Riksstäder och Tyska · Se mer »

Tyska förbundet

Tyska förbundets flottas flagga (''Reichsflotte''), 1848–1852. Tyska förbundet (tyska: Deutscher Bund), var ett statsförbund av 41 självständiga tyska stater, bland dem Kungariket Preussen och Kejsardömet Österrike.

Ny!!: Riksstäder och Tyska förbundet · Se mer »

Tysklands förbundsländer

Tyskland är en förbundsrepublik som består av delstater som kallas förbundsländer (ty. Bundesland, formellt enbart Land).

Ny!!: Riksstäder och Tysklands förbundsländer · Se mer »

Westfaliska freden

Westfaliska freden (Westfälischer Friede) kallas den fred som slöts den 14 oktober (24 okt. n.st.) 1648 och avslutade det trettioåriga kriget.

Ny!!: Riksstäder och Westfaliska freden · Se mer »

1200-talet

T-O-typ med jorden inskriven i en cirkel av vatten, floden Oceanus. Medelhavet, Nilen och Don formar ett T eller ett Y. Den övre halvan av cirkeln är Asien, till vänster nedtill ligger Europa och till högrer ligger Afrika. T-O-kartorna var i Europa vid denna tid den vanligaste återgivningen av världen. Man får se dessa kartor som gestaltningar av en världsbild; Jesus omfattar jorden, ansiktet upptill, fötterna nederst och händerna på sidorna. Paradiset ligger i öster, det vill säga upptill, här illustrerat med Adam och Eva. Jerusalem ligger i jordens mitt. Denna karta, kallad Ebstorfers världskarta, är gjord vid seklets slut.

Ny!!: Riksstäder och 1200-talet · Se mer »

1248

1248 (MCCXLVIII) var ett skottår som började en måndag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Riksstäder och 1248 · Se mer »

1648

1648 (MDCXLVIII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Riksstäder och 1648 · Se mer »

1800

1800 (MDCCC) var ett undantaget normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Riksstäder och 1800 · Se mer »

1803

1803 (MDCCCIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Riksstäder och 1803 · Se mer »

1805

1805 (MDCCCV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Riksstäder och 1805 · Se mer »

1806

1806 (MDCCCVI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Riksstäder och 1806 · Se mer »

1810

1810 (MDCCCX) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

Ny!!: Riksstäder och 1810 · Se mer »

1815

1815 (MDCCCXV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Riksstäder och 1815 · Se mer »

Omdirigerar här:

Fri riksstad, Riksstad.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »