Snabbare tillgång än webbläsare!
34 relationer: Augsburg, Bremen (historisk provins), Domän (historiskt–ekonomiskt), Frankrike, Fria hansastaden Lübeck, Fria staden Frankfurt, Fristat, Furstbiskop, Hamburg, Hansan, Hansestad, Myntregale, Nürnberg, Pfalz (residens), Rhenförbundet, Riksdag (Tysk-romerska riket), Riksomedelbar, Riksstånd, Stadsstat, Stadstull, Tysk-romerska riket, Tyska, Tyska förbundet, Tysklands förbundsländer, Westfaliska freden, 1200-talet, 1248, 1648, 1800, 1803, 1805, 1806, 1810, 1815.
Augsburg
Augsburg är en kretsfri stad i regeringsområdet Schwaben och är den tredje största staden (efter München och Nürnberg) i förbundslandet Bayern i södra Tyskland.
Ny!!: Riksstäder och Augsburg · Se mer »
Bremen (historisk provins)
Bremen var ett ärkebiskopsdöme (regerad av en furstärkebiskop), sedan hertigdöme, i norra Tyskland.
Ny!!: Riksstäder och Bremen (historisk provins) · Se mer »
Domän (historiskt–ekonomiskt)
Domän, från franska domaine jordegendom eller gods, från latin dominium (samma betydelse), avlett från latin dominus, "herre".
Ny!!: Riksstäder och Domän (historiskt–ekonomiskt) · Se mer »
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Ny!!: Riksstäder och Frankrike · Se mer »
Fria hansastaden Lübeck
Fria och hansestaden Lübeck var en förbundsstat och stadsstat i Tyska riket, bestående av dels ett sammanhängande område mellan Östersjön, Holstein, Oldenburgska furstendömet Lübeck, Sachsen-Lauenburg och Mecklenburg, dels nio mindre enklaver i Lauenburg, furstendömet Lübeck och Mecklenburg-Strelitz.
Ny!!: Riksstäder och Fria hansastaden Lübeck · Se mer »
Fria staden Frankfurt
Fria staden Frankfurt var en riksstad omfattande nuvarande Frankfurt am Main i det Tysk-romerska riket åren 1372–1806 och 1816–1866.
Ny!!: Riksstäder och Fria staden Frankfurt · Se mer »
Fristat
Fristat är inget enhetligt begrepp, utan en beteckning som vid olika tider getts åt stater av vitt skilda slag.
Ny!!: Riksstäder och Fristat · Se mer »
Furstbiskop
biskopsdömen) i Tysk-romerska riket år 1648. Furstbiskop är en biskop som utöver sitt kyrkliga uppdrag att leda sitt kyrkliga stift även utövar världslig makt som regent över ett geografiskt område.
Ny!!: Riksstäder och Furstbiskop · Se mer »
Hamburg
Kontainerterminal i Hamburgs hamn. Hamburg (lågtyska:, danska: Hamborg), officiellt Freie und Hansestadt Hamburg, är både ett tyskt förbundsland och Tysklands näst största stad.
Ny!!: Riksstäder och Hamburg · Se mer »
Hansan
Hansan eller Hanseförbundet var ett förbund av främst tyska eller tyskdominerade städer, som från mitten av 1100-talet till mitten av 1600-talet med väpnat våld upprätthöll ett monopol på stora delar av handeln i Nord- och Östersjön.
Ny!!: Riksstäder och Hansan · Se mer »
Hansestad
Ortsskylten för hansestaden Stralsund. En Hansestad eller Hansastad (tyska Hansestadt) var en stad som var medlem i Hansan.
Ny!!: Riksstäder och Hansestad · Se mer »
Myntregale
En darik (guldmynt) från persiska Akemeniderriket, omkring 490 f.Kr., under Darius I:s regeringstid. Enligt en tolkningstradition är det kungen som porträtteras på myntet, framställd som krigare med pil och båge. Myntregale är monarkens rättigheter (regale eller höghetsrättighet) över rikets myntväsen, rätten att slå mynt.
Ny!!: Riksstäder och Myntregale · Se mer »
Nürnberg
Nürnberg är en kretsfri stad och den näst största staden i förbundslandet Bayern (efter München) och den största i regeringsområdet Mittelfranken, såväl som hela Franken, i Tyskland, med cirka invånare i själva staden och cirka 1,3 miljoner i storstadsområdet.
Ny!!: Riksstäder och Nürnberg · Se mer »
Pfalz (residens)
Pfalz, lånord från tyskan av latinets ord för palats (Palatium), var benämningen på de kungsgårdar och andra personliga ägor spridda runtom i riket där de frankiska och tyska kungarna alltifrån karolingisk tid brukade uppehålla sig samt, då närvarande, utöva sina funktioner som domare.
Ny!!: Riksstäder och Pfalz (residens) · Se mer »
Rhenförbundet
Rhenförbundet (Rheinbund; Confédération du Rhin) var en konfederation i Centraleuropa åren 1806-1813 då Napoleonkrigen radikalt förändrade Europas karta.
Ny!!: Riksstäder och Rhenförbundet · Se mer »
Riksdag (Tysk-romerska riket)
Matthäus Merian från 1640. Riksdagen (Dieta Imperii; Reichstag) var en beteckning för riksständernas församling i Tysk-romerska riket.
Ny!!: Riksstäder och Riksdag (Tysk-romerska riket) · Se mer »
Riksomedelbar
Fredrik II som gav Lübeck riksomedelbar ställning i Tysk-romerska riket. Riksomedelbar (tyska: reichsunmittelbar) var i tysk-romerska riket en sådan territoriell besittning och en sådan person, som enbart lydde under kejsaren och riket.
Ny!!: Riksstäder och Riksomedelbar · Se mer »
Riksstånd
Riksstånd, Riksständer (lat. status regni, fr. états généraux, nederl. staten, ty. Reichsstände), kamrarna i de från medeltiden härstammande, på ståndsprincipen grundade riksförsamlingarna.
Ny!!: Riksstäder och Riksstånd · Se mer »
Stadsstat
San Marino är den sista italienska stadsstaten. En stadsstat eller stadsrepublik, även fristad, är ett historiskt begrepp för en stat som enbart bestod av en stad och dess närmaste omland, där styret utövades av den borgerliga staden.
Ny!!: Riksstäder och Stadsstat · Se mer »
Stadstull
Tullstaketet och tullporten vid Roslagstull i Stockholm ca 1666-1670 Stadstull var i Sverige en tullavgift som mellan år 1622 och 1810 erlades av den som förde in varor till försäljning i en stad, även benämnd den lilla tullen (för utrikeshandeln betalades en avgift som kallades stora sjötullen).
Ny!!: Riksstäder och Stadstull · Se mer »
Tysk-romerska riket
Tysk-romerska riket, formellt Heliga romerska riket av tysk nation var en riksbildning i Centraleuropa från år 962 till 1806.
Ny!!: Riksstäder och Tysk-romerska riket · Se mer »
Tyska
Talad tyska Tyska (deutsche Sprache, Deutsch) är ett germanskt språk, talat av omkring 120–150 miljoner människor (varav cirka 95 miljoner har det som modersmål).
Ny!!: Riksstäder och Tyska · Se mer »
Tyska förbundet
Tyska förbundets flottas flagga (''Reichsflotte''), 1848–1852. Tyska förbundet (tyska: Deutscher Bund), var ett statsförbund av 41 självständiga tyska stater, bland dem Kungariket Preussen och Kejsardömet Österrike.
Ny!!: Riksstäder och Tyska förbundet · Se mer »
Tysklands förbundsländer
Tyskland är en förbundsrepublik som består av delstater som kallas förbundsländer (ty. Bundesland, formellt enbart Land).
Ny!!: Riksstäder och Tysklands förbundsländer · Se mer »
Westfaliska freden
Westfaliska freden (tyska: der Westfälische Friede (bestämd form) eller Westfälischer Friede (obestämd form), latin: Pax Westphalica) kallas den fred som slöts den 24 oktober 1648 (14 oktober 1648 enligt den gamla kalendern) och som avslutade det trettioåriga kriget och Nederländska frihetskriget.
Ny!!: Riksstäder och Westfaliska freden · Se mer »
1200-talet
T-O-typ med jorden inskriven i en cirkel av vatten, floden Oceanus. Medelhavet, Nilen och Don formar ett T eller ett Y. Den övre halvan av cirkeln är Asien, till vänster nedtill ligger Europa och till högrer ligger Afrika. T-O-kartorna var i Europa vid denna tid den vanligaste återgivningen av världen. Man får se dessa kartor som gestaltningar av en världsbild; Jesus omfattar jorden, ansiktet upptill, fötterna nederst och händerna på sidorna. Paradiset ligger i öster, det vill säga upptill, här illustrerat med Adam och Eva. Jerusalem ligger i jordens mitt. Denna karta, kallad Ebstorfers världskarta, är gjord vid seklets slut.
Ny!!: Riksstäder och 1200-talet · Se mer »
1248
1248 (MCCXLVIII) var ett skottår som började en måndag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Riksstäder och 1248 · Se mer »
1648
1648 (MDCXLVIII) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Riksstäder och 1648 · Se mer »
1800
1800 (MDCCC) var ett undantaget normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Riksstäder och 1800 · Se mer »
1803
1803 (MDCCCIII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Riksstäder och 1803 · Se mer »
1805
1805 (MDCCCV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Riksstäder och 1805 · Se mer »
1806
1806 (MDCCCVI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.
Ny!!: Riksstäder och 1806 · Se mer »
1810
1810 (MDCCCX) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.
Ny!!: Riksstäder och 1810 · Se mer »
1815
1815 (MDCCCXV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Riksstäder och 1815 · Se mer »
