31 relationer: Al fresco, Augustus, Bysantinska senaten, Catilina, Censor, Cesare Maccari, Cicero, Comitia, Curia Iulia, Equites, Förmögenhet, Forum Romanum, Julius Caesar, Konstantin den store, Konstantinopel, Konsul (Rom), Kvestor, Latin, Patricier, Plebej, Rom, Romerska kejsardömet, Romerska republiken, Romerska riket, Romerska rikets fall, Roms kungatid, Romulus och Remus, Senat, Sestertie, Sulla, Tiberius.
Al fresco
''Europa och tjuren'', fresk i Pompeji Rafael. Vatikanen, fresk av Michelangelo. Fresk av Hilding Linnqvist i Sofia kyrka i Stockholm Al fresco-målning, även affresco eller freskoteknik, är muralmålning utförd på färsk, fortfarande fuktig kalkputs.
Ny!!: Romerska senaten och Al fresco · Se mer »
Augustus
Caesar Augustus (latin: IMPERATOR•CAESAR•DIVI•FILIVS•AVGVSTVS), ursprungligen Gaius Octavius, född 23 september 63 f.Kr. i Rom, död 19 augusti 14 e.Kr.
Ny!!: Romerska senaten och Augustus · Se mer »
Bysantinska senaten
Den bysantinska senaten var, åtminstone nominellt, en arvtagare till den romerska senaten och grundades på 300-talet då Konstantin den store flyttade den romerska huvudstaden till Konstantinopel.
Ny!!: Romerska senaten och Bysantinska senaten · Se mer »
Catilina
''Ciceros tal mot Catilina''. Fresk av Cesare Maccari (1888). Catilina, Lucius Sergius Catilina, född omkring 108 f.Kr. i Rom, död 62 f.Kr., var en romersk politiker av patricisk släkt.
Ny!!: Romerska senaten och Catilina · Se mer »
Censor
Censor var en ämbetsmannatitel under antikens Rom.
Ny!!: Romerska senaten och Censor · Se mer »
Cesare Maccari
Cesare Maccari. Cesare Maccari, född den 9 maj 1840 i Siena, död den 7 april 1919 i Rom, var en italiensk målare.
Ny!!: Romerska senaten och Cesare Maccari · Se mer »
Cicero
Den unge Cicero, målning av Vincenzo Foppa. 350px Marcus Tullius Cicero, ibland endast Cicero (uttalas på antikt latin), född 3 januari 106 f.Kr. i Arpinum (nuvarande Arpino), död 7 december 43 f.Kr. i Formiae (dagens Formia), Lazio, var en romersk retor, författare och politiker.
Ny!!: Romerska senaten och Cicero · Se mer »
Comitia
En väljare avger sin röst. Comitia (latin: coire, gå tillsammans), Komitier, "sammanträden", var folkförsamlingar i antikens Rom, där romerska folket, populus romanus, som vederbörligen sammankallats av därtill befogad ämbetsman, sammanträdde för att under hans ledning och ordnat i politiska avdelningar utöva sin suveränitet (myndighet) genom lagstiftning, dom (i brottmål) och val (av överhetspersoner).
Ny!!: Romerska senaten och Comitia · Se mer »
Curia Iulia
Curia Iulia. Curians golvbeläggning. Curia Iulia är beläget på Forum Romanum i Rom och var den romerska senatens tredje mötesplats.
Ny!!: Romerska senaten och Curia Iulia · Se mer »
Equites
Mars på ena sidan och en romersk kavallerist på den andra Fayyum-porträtt förställande en ung man i vit toga och den smala purpurrand (angusticlavus) som equites hade rätt att bära Equites (plural av latinets eques, 'ryttare'), ibland översatt som 'riddare', var en samhällsklass i antikens Rom, som hade sitt ursprung i det fornromerska rytteriet vilket bestod av förmögna medborgare.
Ny!!: Romerska senaten och Equites · Se mer »
Förmögenhet
Förmögenhet är värdet på en persons kapital, det vill säga tillgångar minus skulder.
Ny!!: Romerska senaten och Förmögenhet · Se mer »
Forum Romanum
Forum Romanum (italienska: Foro Romano) var det antika Roms politiska, sociala, kommersiella, religiösa och juridiska centrum, som är beläget mellan kullarna Capitolium och Palatinen.
Ny!!: Romerska senaten och Forum Romanum · Se mer »
Julius Caesar
Gaius Julius Caesar (latinskt uttal:; i dag mer känd enbart under sitt gentilicium och cognomen Julius Caesar), född 12 juli 100 f.Kr. i stadsdelen Subura i Rom, död 15 mars 44 f.Kr. i Rom, var en romersk militär, statsman och skriftställare som kom att spela en betydande roll då den romerska republiken omformades till det romerska kejsardömet.
Ny!!: Romerska senaten och Julius Caesar · Se mer »
Konstantin den store
Pons Mulvius, där Konstantin och Maxentius drabbade samman i slaget vid Pons Mulvius år 312. Konstantin den store eller Konstantin I (Gaius Flavius Valerius Aurelius Constantinus), född 27 februari 272 i Naissus (nuvarande Niš i Serbien, död 22 maj 337 i Nikomedia (nuvarande İzmit i Turkiet), var romersk kejsare från det att han utropades till augustus av sina trupper den 25 juli 306 till sin död. Han var ensam kejsare från 324. Han är känd för att ha tillåtit kristendomen i romarriket vilket senare under samma århundrade ledde till att kristendomen blev statsreligion. Han är också känd för att ha grundat den nya huvudstaden Konstantinopel år 325. Han var son till Constantius I Chlorus och Flavia Julia Helena. Han är i ortodoxa kyrkan helgonförklarad och räknas som isapostolos. Konstantin utfärdade ediktet i Milano 313 genom vilket han och hans medkejsare Licinius hävde förföljelsen av de kristna. Han sammankallade konciliet i Nicaea 325 vilket inledde favoriseringen av kristendomen på bekostnad av andra religioner i romerska riket och kom att bli avgörande för kristendomens framtid. Sedan Konstantin blivit ensam kejsare inledde han grundandet av Konstantinopel (dagens Istanbul) och flyttade 330 rikets huvudstad dit. Konstantin, som enligt traditionen mottog dopet på sin dödsbädd, kallades den "förste kristne kejsaren" av Lactantius och Eusebios.
Ny!!: Romerska senaten och Konstantin den store · Se mer »
Konstantinopel
Konstantinopels läge vid Bosporen, mellan Gyllene hornet och Marmarasjön. Konstantinopel (Constantinopolis; Κωνσταντινούπολης, Kōnstantinoupolis) är ett äldre namn på Istanbul i dagens Turkiet.
Ny!!: Romerska senaten och Konstantinopel · Se mer »
Konsul (Rom)
Konsul (latin consul) var titeln på den romerska republikens två likställda högsta ämbetsmän.
Ny!!: Romerska senaten och Konsul (Rom) · Se mer »
Kvestor
Kvestor, eller quaestor, var i romerska riket en vald ämbetsman som skötte tillsynen av statskassan samt arméns och officerarnas finanser.
Ny!!: Romerska senaten och Kvestor · Se mer »
Latin
Duenos-inskriften, skriven på gammallatin, är från 500-talet före Kristus och är den äldsta kända texten skriven på latin. Latin (lingua latīna eller latīnus sermo) är det språk som var skriftspråk i romerska riket och som under medeltiden och långt fram i nyare tid var det dominerande skriftspråket i Europa.
Ny!!: Romerska senaten och Latin · Se mer »
Patricier
Patricier (latin patricius, "ättling till fäderna", av pater, fader) var i antikens Rom under kungatiden och tidig republik en privilegierad samhällsklass.
Ny!!: Romerska senaten och Patricier · Se mer »
Plebej
Plebejer (av latinets plebs, "folk").
Ny!!: Romerska senaten och Plebej · Se mer »
Rom
Rom (latin och italienska Roma, uttalas båda, namnet eventuellt av etruskiskt ursprung) är huvudstad i Italien sedan 1871 och var även huvudstad i det romerska riket under antiken.
Ny!!: Romerska senaten och Rom · Se mer »
Romerska kejsardömet
Romerska kejsardömet avlöste den romerska republiken (se tabell till höger) vid en tidpunkt som med olika synsätt anges till år 44, 31 eller 27 f. Kr.
Ny!!: Romerska senaten och Romerska kejsardömet · Se mer »
Romerska republiken
Rom och dess grannar cirka 500 f.Kr. Romerska republiken var en period i Romerska rikets historia.
Ny!!: Romerska senaten och Romerska republiken · Se mer »
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Ny!!: Romerska senaten och Romerska riket · Se mer »
Romerska rikets fall
År 476 e.Kr. har i historieskrivning angivits som året då Romerska riket upphörde att existera och medeltiden inleddes.
Ny!!: Romerska senaten och Romerska rikets fall · Se mer »
Roms kungatid
Roms kungatid är den tid i det romerska rikets historia som föregick den romerska republiken.
Ny!!: Romerska senaten och Roms kungatid · Se mer »
Romulus och Remus
Romerskt silvermynt från 260-talet f.Kr. som avbildar Romulus och Remus med varginnan. Faustulus hittar vargen med tvillingarna. Rubens, på Kapitolinska museerna. Den kapitolinska varginnan med de diande Romulus och Remus (de sistnämnda figurerna är ett senare tillägg). Skulptur i Museo Nuovo i Palazzo dei Conservatori, Rom. Romulus var enligt romersk mytologi den som tillsammans med sin tvillingbror Remus grundade Rom den 21 april 753 f.Kr och, efter att ha dödat sin bror, blev det romerska kungadömets första kung med regeringstiden 753 f.Kr.–716 f.Kr. Enligt legenden var tvillingarna söner till krigsguden Mars och vestalen Rhea Silvia.
Ny!!: Romerska senaten och Romulus och Remus · Se mer »
Senat
En senat är en beslutande församling.
Ny!!: Romerska senaten och Senat · Se mer »
Sestertie
Exempel på sesterie i silver. Sestertie (latin sestertius, vanligen förkortat HS) var under romerska republiken ett litet silvermynt och under kejsartiden ett mässingsmynt.
Ny!!: Romerska senaten och Sestertie · Se mer »
Sulla
Lucius Cornelius Sulla Felix, känd som Sulla, född 138 f.Kr., död 78 f.Kr., romersk fältherre och statsman (82 - 81 f.Kr. diktator).
Ny!!: Romerska senaten och Sulla · Se mer »
Tiberius
Aureus från Tiberius regeringstid Tiberius Julius Caesar Augustus, ursprungligen Tiberius Claudius Nero, född 16 november 42 f.Kr. i Rom, död 16 mars 37 e.Kr. i Misenum nära Neapel, var romersk kejsare från 18 september 14 e.Kr.
Ny!!: Romerska senaten och Tiberius · Se mer »
Omdirigerar här:
Romersk senator, Roms senat, Senaten i Rom.