Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Rotationsperiod

Index Rotationsperiod

Rotationsperioden eller Siderisk rotationsperiod hos ett astronomiskt objekt är den tid det tar för objektet att genomföra ett varv runt dess rotationsaxel relativt bakgrundsstjärnorna.

19 relationer: Asteroid, Differentiell rotation, Gasjätte, Himlakropp, Hyperion (måne), Kaosteori, Magnetfält, Omloppstid (astronomi), Saturnus, Sfär, Siderisk omloppstid, Soltid, Stenplanet, Stjärna, Stjärndygn, Stjärntid, Symmetri, Tidvattenkrafter, Tröghetsmoment.

Asteroid

Asteroid 243 Ida med satelliten Dactyl Asteroider är en typ av små himlakroppar i solsystemet i omloppsbana kring solen.

Ny!!: Rotationsperiod och Asteroid · Se mer »

Differentiell rotation

Differentiell rotation innebär att en gaskropp roterar olika fort i olika delar.

Ny!!: Rotationsperiod och Differentiell rotation · Se mer »

Gasjätte

Neptunus. En gasjätte (även kallad jätteplanet eller gasplanet) är en typ av planet som mestadels består av gasformig eller flytande materia.

Ny!!: Rotationsperiod och Gasjätte · Se mer »

Himlakropp

En himlakropp är ett naturligt föremål i rymden, som en stjärna, planet (till exempel jorden), måne, asteroid eller komet.

Ny!!: Rotationsperiod och Himlakropp · Se mer »

Hyperion (måne)

Hyperion (grekiska ‘Υπερίωνας) är en av Saturnus månar.

Ny!!: Rotationsperiod och Hyperion (måne) · Se mer »

Kaosteori

Kaosteori är ett forskningsområde där kaotiska egenskaper hos system studeras.

Ny!!: Rotationsperiod och Kaosteori · Se mer »

Magnetfält

Magnetfält behandlas inom fysiken som vektorfält, vilka beskriver krafterna mellan magneter och strömförande elektriska ledare.

Ny!!: Rotationsperiod och Magnetfält · Se mer »

Omloppstid (astronomi)

Omloppstid (även period) är inom astronomi tiden det tar för en himlakropp att fullborda ett varv i sin banrörelse kring sin centralkropp.

Ny!!: Rotationsperiod och Omloppstid (astronomi) · Se mer »

Saturnus

Saturnus (symbol:20px) är den sjätte planeten från solen och den näst största i solsystemet.

Ny!!: Rotationsperiod och Saturnus · Se mer »

Sfär

En 2-dimensionell projektion av en sfär En sfär är en klotformad kropps yta.

Ny!!: Rotationsperiod och Sfär · Se mer »

Siderisk omloppstid

Siderisk omloppstid är den tid det tar för en himlakropp att gå ett varv runt en central kropp, exempelvis för en planet att gå runt solen eller en satellit att göra ett varv runt en planet, sett i förhållande till stjärnornas positioner (som tänks markera fasta positioner i rymden).

Ny!!: Rotationsperiod och Siderisk omloppstid · Se mer »

Soltid

Soltid är tid som räknas enligt solens (skenbara) dagliga rörelse, i motsats till tid enligt tidszon eller relativ tid sedan viss tidpunkt.

Ny!!: Rotationsperiod och Soltid · Se mer »

Stenplanet

De inre planeterna, Merkurius, Venus, jorden och Mars, skalenligt. En stenplanet, eller en jordlik planet är en planet som har en fast yta i form av en skorpa av sten.

Ny!!: Rotationsperiod och Stenplanet · Se mer »

Stjärna

Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.

Ny!!: Rotationsperiod och Stjärna · Se mer »

Stjärndygn

Vårdagjämningspunktens förskjutning i förhållande till fixstjärnorna från cirka 4000 f.Kr. till cirka 2800 e.Kr.. Ett stjärndygn är tidsintervallet mellan två på varandra följande meridianpassager av en fixstjärna (egentligen gentemot ICRF - International Celestial Reference Frame - som bygger på extragalaktiska radiokällor).

Ny!!: Rotationsperiod och Stjärndygn · Se mer »

Stjärntid

Stjärntid, även kallad siderisk tid, är en vinkelangivelse för vårdagjämningspunkten, som anges i stjärntimmar, där 24 stjärntimmar motsvarar ett varv.

Ny!!: Rotationsperiod och Stjärntid · Se mer »

Symmetri

Med symmetri avses oftast i dagligt tal spegelsymmetri.

Ny!!: Rotationsperiod och Symmetri · Se mer »

Tidvattenkrafter

'''Figur 1''': Månens gravitationskraft på jorden. Svarta pilar visar (överdrivet) månens gravitationskraft och röda pilar visar tidvattenkrafterna (skillnaden i gravitation jämfört med jordens masscentrum). '''Figur 2''': Det inhomogena gravitationsfältet från månen på jordens yta (tillsammans med det svagare från solen) orsakar tidvattenkrafter. Det är dessa som primärt orsakar tidvatten, och de förklarar de två utbuktningarna som orsakar två tidvatten per dygn. I den här figuren är månen antingen till höger eller till vänster om jorden (den blå cirkeln). De utåtriktade pilarna till höger och vänster visar att då månen är rakt ovanför (i zenit) eller på andra sidan jorden (i nadir), motverkar eller minskar tidvattenkraften jordens egen dragningskraft, och de inåtriktade övre och nedre pilarna visar att där månen är 90 grader från rakt upp, ökar eller samverkar tidvattenkraften med jordens egen dragningskraft. Tidvattenkrafter uppstår då ett föremål eller himlakropp befinner sig i ett inhomogent gravitationsfält så att föremålets/kroppens olika delar utsätts för olika stor eller olika riktad gravitationskraft.

Ny!!: Rotationsperiod och Tidvattenkrafter · Se mer »

Tröghetsmoment

En kropps tröghetsmoment är ett mått på det vridmoment som krävs för en given ändring per tidsenhet av kroppens rotationshastighet kring en given axel.

Ny!!: Rotationsperiod och Tröghetsmoment · Se mer »

Omdirigerar här:

Rotationstid, Siderisk rotationsperiod.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »