Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Rutger von Ascheberg

Index Rutger von Ascheberg

Christinae kyrka, Göteborg. Rutger von Ascheberg, född 2 juni 1621 på godset Berbonen i Kurland, Lettland, död 17 april 1693 i sitt hus vid Stora torget (senare Gustaf Adolfs torg) i Göteborg, var en svensk greve, militär och ämbetsman.

101 relationer: Amtman, Anders Torstenson, Andra slaget om Kristianstad, Aschebergsgatan, Älvsborgs län, Barnekow, Belägringen av Köpenhamn, Bernhard av Sachsen-Weimar, Blekinge, Bohuslän, Christian Ludvig von Ascheberg, Dalarna, Daler, David Klöcker Ehrenstrahl, David Makeléer, Fältmarskalk, Fältmarskalklöjtnant, Friherre, Gåva, Göteborg, Göteborgs och Bohus län, General, Generalguvernör, Generallöjtnant, Generalmajor, Generation, Georg Henrik Lybecker, Gravkor, Greve, Gullmarsbergs säteri, Gustaf Adolfs torg, Göteborg, Guvernör, Halland, Hans Wachtmeister (1641–1714), Harald Stake, Heraldik, Hessen, Holma, Lysekils kommun, Hovrätt, Hugo Uddgren, Indelningsverket, Italien, Johan Göransson Gyllenstierna, Kallbrand, Karl X Gustav, Karl X Gustavs andra danska krig, Karl X Gustavs första danska krig, Karl X Gustavs polska krig, Karl XI, Kavalleri, ..., Kornett (officer), Kristianstad, Kungligt råd, Kurland, Landshövdingar i Göteborgs och Bohus län, Löjtnant, Lettland, Lilliehöök, Lista över svenska fältmarskalkar, Lund, Lunds universitet, Malmö, Margareta Huitfeldt, Margareta von Ascheberg, Otto Vellingk, Page (yrke), Preussen, Residensstad, Rutger, Rutger Macklean, Ryttmästare, Skåne, Skånska kriget, Slaget vid Golomb, Slaget vid Halmstad, Slaget vid Jankov, Slaget vid Konitz, Slaget vid Landskrona, Slaget vid Leipzig (1642), Slaget vid Lund, Slaget vid Nördlingen, Slaget vid Radom, Slaget vid Rheinfelden, Slaget vid Wittenweier, Släkt, Stamfader, Standar, Stockholm, Svenska reduktioner, Sverige, Tåget över Bält, Tredagarsslaget vid Warszawa, Trettioåriga kriget, Tyska kyrkan, Göteborg, Västra Götalands län, Von Ascheberg (adelsätt), 1100-talet, 1621, 1693, 17 april, 2 juni. Förläng index (51 mer) »

Amtman

Amtman (ämbetsman) är äldre titel på ämbetsmän i vissa tysktalande länder.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Amtman · Se mer »

Anders Torstenson

Torstensonska gravkoret i Riddarholmskyrkan på Riddarholmen. Anders Torstenson, född 20 januari 1641 i Stralsund, död 8 november 1686 i Stockholm, var svenskt riksråd, generalguvernör över Estland och greve.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Anders Torstenson · Se mer »

Andra slaget om Kristianstad

Andra slaget om Kristianstad utspelades under det Skånska kriget.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Andra slaget om Kristianstad · Se mer »

Aschebergsgatan

Aschebergsgatan vid Kapellplatsen Vasaplatsen. Aschebergsgatan, är en cirka 950 meter lång gata i stadsdelarna Vasastaden, Johanneberg, Landala och Lorensberg i centrala Göteborg sedan 1882.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Aschebergsgatan · Se mer »

Älvsborgs län

Länsindelningen i Västra Götaland innan 1997. Karta över landsvägarna genom Älvsborgs län och Dalsland år 1731. Älvsborgs län är ett numera avvecklat län i Sverige.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Älvsborgs län · Se mer »

Barnekow

Barnekow, tysk uradel bestående av en eller två ätter med olika vapensköldar, vars släktskap med varandra inte är bekräftat.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Barnekow · Se mer »

Belägringen av Köpenhamn

Belägringen av Köpenhamn var en nästan två år lång belägring av den danska huvudstaden under Sveriges kung Karl X Gustavs andra danska krig, då svenska trupper under kungens ledning inringade Köpenhamn från den 11 augusti 1658 till den 27 maj 1660.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Belägringen av Köpenhamn · Se mer »

Bernhard av Sachsen-Weimar

'''Bernhard av Sachsen-Weimar''' (1604-1639) Bernhard av Sachsen-Weimar, född 16 augusti 1604, död 8 juli 1639, hertig av Sachsen-Weimar, fältherre.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Bernhard av Sachsen-Weimar · Se mer »

Blekinge

Blekinge är ett landskap i sydöstra Sverige som gränsar i väster till Skåne, i norr till Småland och i öster och söder till Östersjön.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Blekinge · Se mer »

Bohuslän

Bohuslän är Sveriges västligaste landskap och är beläget vid Skagerrak och norra delen av Kattegatt på västkusten.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Bohuslän · Se mer »

Christian Ludvig von Ascheberg

Christian Ludvig von Ascheberg, född 4 juni 1662, död 2 februari 1722, var en svensk generallöjtnant.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Christian Ludvig von Ascheberg · Se mer »

Dalarna

Dalarnas landskapsflagga. Dalarnas läns flagga är likadan. Dalarnas äldsta sigill (från 1435) Dalarna (ålderdomligt: Dala hundare, Dalarne och Dalom, latin: Dalecarlia) är ett landskap i norra Svealands inland i mellersta Sverige.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Dalarna · Se mer »

Daler

Riksdaler, daler, taler, var ett internationellt mynt och myntsystem baserat på ett givet silverinnehåll som användes i främst Europa.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Daler · Se mer »

David Klöcker Ehrenstrahl

David Klöcker Ehrenstrahl, före adlandet 1677 Klöcker, döpt 27 april 1628 i Hamburg, död 23 oktober 1698 i Stockholm, var en svensk konstnär.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och David Klöcker Ehrenstrahl · Se mer »

David Makeléer

David Makeléer (Macklier och Macklean), född 1646, död 10 november 1708, var en svensk friherre, överste och ämbetsman.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och David Makeléer · Se mer »

Fältmarskalk

Karl X Gustav med marskalksstav. Att en kunglig person avbildas med staven snarare än de kungliga attributen (riksregalier) avser att framhäva personens militära bedrifter En fältmarskalk är ett befäl av den högsta graden i många arméer.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Fältmarskalk · Se mer »

Fältmarskalklöjtnant

Fältmarskalklöjtnant var en tidigare militär grad.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Fältmarskalklöjtnant · Se mer »

Friherre

Friherre Erik Rynings (nr 15) (1592–1654) huvudbaner i Vadsbro kyrka, Södermanland Friherre (av tyska Freiherr) är en adlig titel som också benämns friherrlig värdighet.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Friherre · Se mer »

Gåva

Gåva eller donation är något som en person, donator, överlåter till någon annans ägo utan att ta betalt eller kräva en ersättning.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Gåva · Se mer »

Göteborg

Tätorten Göteborgs avgränsning 2015. Göteborg är Sveriges näst största tätort, efter Stockholm, och Nordens femte största med invånare i tätorten och invånare (2023) i Storgöteborg.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Göteborg · Se mer »

Göteborgs och Bohus län

Gamla länsindelningen i Västergötland, Bohuslän och Dalsland. Göteborgs och Bohus län var ett län i västra Sverige, omfattande landskapet Bohuslän, de västra delarna av landskapet Västergötland samt från 1967 Valbo-Ryrs socken i Dalsland och från 1971 Lindome socken i norra Halland, vilket sedan 1998 ingår i Västra Götalands län.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Göteborgs och Bohus län · Se mer »

General

En rysk general, 1892. General (förkortning: g eller gen) är en militär titel, ofta den högsta militära graden inom många länders försvarsmakter.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och General · Se mer »

Generalguvernör

Generalguvernör är titeln för den högste ämbetsmannen inom ett förvaltningsområde, ofta kallat generalguvernement.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Generalguvernör · Se mer »

Generallöjtnant

Generallöjtnant är en militär generalsgrad.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Generallöjtnant · Se mer »

Generalmajor

Generalmajor är en generalsgrad som finns i de flesta länders väpnade styrkor.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Generalmajor · Se mer »

Generation

En generation (efter latinets generatio 'födande, alstrande'), ett släktled, är en grupp ungefär jämnåriga individer av en art.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Generation · Se mer »

Georg Henrik Lybecker

Georg Henrik Lybecker, född den 10 december 1618 i Stora Skedvi socken i Dalarna, död 1683 i Kungälv, var en svensk militär och ämbetsman.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Georg Henrik Lybecker · Se mer »

Gravkor

Bondeska gravkoret vid Mörkö kyrka. Ett gravkor är en plats för begravningar av kistor, som oftast är en del av eller hopbyggd med en kyrka.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Gravkor · Se mer »

Greve

Greve är en adlig värdighet.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Greve · Se mer »

Gullmarsbergs säteri

Gullmarsbergs säteri är ett säteri i Skredsviks socken i Uddevalla kommun.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Gullmarsbergs säteri · Se mer »

Gustaf Adolfs torg, Göteborg

Gustaf Adolfs torg ligger i stadsdelen Nordstaden i centrala Göteborg vid Stora Hamnkanalen.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Gustaf Adolfs torg, Göteborg · Se mer »

Guvernör

En guvernör, av franskans gouverneur, är titeln för en ledande politiker eller tjänsteman i en delstat eller en annan administrativ region inom en stat, med olika specifika funktioner i olika länder.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Guvernör · Se mer »

Halland

Halland är ett landskap i sydvästra Sverige.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Halland · Se mer »

Hans Wachtmeister (1641–1714)

Hans Wachtmeister af Johannishus, född 24 december 1641 i Stockholm, död 15 februari 1714 i Stockholm, var en svensk greve, kungligt råd och amiralgeneral.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Hans Wachtmeister (1641–1714) · Se mer »

Harald Stake

Harald Stake, oljemålning av okänd konstnär. Nationalmuseum. Harald Stake, född den 20 juni 1598 i Österplana socken, död där den 28 september 1677, var en svensk friherre, guvernör, riksråd och generallöjtnant.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Harald Stake · Se mer »

Heraldik

Riddare med målade sköldar från Bayeuxtapeten (tillverkad cirka år 1077). häroldskåpor, teckning från 1594. Tyska Hyghalmen Roll från sent 1400-tal. Sveriges riksvapen är ett exempel på modern heraldik. Detta är försett med sköldhållare och vapenmantel. Cyperns statsvapen är ett annat exempel på modern heraldik. Detta är försett med lagerkrans och fredsduva för att visa förhoppningar om en fredlig och hoppfull framtid. Siffror, bokstäver och liknande tecken som en del av sköldinnehållet är ovanligt inom heraldiken och anses ofta som mindre god heraldik. Dricksvattenfontän i Florens som visar stadens emblem - en röd heraldisk lilja. Heraldik är läran om den typ av märken som kallas vapen och deras historia, men framför allt regelverket för hur de utformas och används.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Heraldik · Se mer »

Hessen

Hessen är ett förbundsland i Tyskland och har cirka 6,3 miljoner invånare (2019).

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Hessen · Se mer »

Holma, Lysekils kommun

Holma är ett säteri i Brastads socken i Lysekils kommun som byggdes på 1400-talet.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Holma, Lysekils kommun · Se mer »

Hovrätt

Hovrätternas indelning av riket. En hovrätt är en allmän (andra) domstolsinstans i Finlands och Sveriges domstolsväsen.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Hovrätt · Se mer »

Hugo Uddgren

Hugo Edvard Uddgren, född den 12 juni 1876 i Göteborg, död den 27 mars 1955 i Uddevalla, var en svensk militär och krigshistoriker.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Hugo Uddgren · Se mer »

Indelningsverket

Två indelta soldater från 1800-talets första hälft, klädda i uniform m/1816 med tschakå m/1831. Illustration av Adolf Ulrik Schützercrantz. Indelningsverket var ett personalfinansieringssystem inom svenska staten och försvaret grundat på naturahushållning.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Indelningsverket · Se mer »

Italien

Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Italien · Se mer »

Johan Göransson Gyllenstierna

Johan Göransson Gyllenstierna, född 18 februari 1635 på Älvsjö gård i Brännkyrka socken vid Stockholm, död 10 juni 1680, var en svensk friherre och senare greve av ätten Gyllenstierna.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Johan Göransson Gyllenstierna · Se mer »

Kallbrand

Kallbrand (gangrän) är spontan vävnadsdöd (nekros) på grund av dålig blodförsörjning.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Kallbrand · Se mer »

Karl X Gustav

Karl X Gustav, född 8 november 1622 på Nyköpingshus, död 13 februari 1660 i Göteborg, var kung av Sverige från 1654 till sin död sex år senare.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Karl X Gustav · Se mer »

Karl X Gustavs andra danska krig

Karl X Gustavs andra danska krig (1658–1660) var det krig som utspelade sig kort efter Karl X Gustavs första danska krig.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Karl X Gustavs andra danska krig · Se mer »

Karl X Gustavs första danska krig

Karl X Gustavs första danska krig (1657–1658) var ett krig mellan Sverige och Danmark med Holstein som allierad på svensk sida.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Karl X Gustavs första danska krig · Se mer »

Karl X Gustavs polska krig

Karl X Gustavs polska krig (polska Potop szwedzki, litauiska Švedų tvanas; "svenska syndafloden") var ett krig främst mellan Sverige och Polen-Litauen som varade 1655 – 1660 och slutade utan tydlig segrare.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Karl X Gustavs polska krig · Se mer »

Karl XI

Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Karl XI · Se mer »

Kavalleri

Kavalleri eller rytteri är ett beridet truppslag som historiskt använde hästar för förflyttning och strid.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Kavalleri · Se mer »

Kornett (officer)

Kornett var i Sverige till 1835 den lägsta officersgraden i kavalleriet och motsvarade fänrik i infanteriet.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Kornett (officer) · Se mer »

Kristianstad

Kristianstad är en tätort som är centralort i Kristianstads kommun i Skåne län.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Kristianstad · Se mer »

Kungligt råd

Kungliga råd var i Sverige de rådgivare som, efter att Karl XI infört karolinska enväldet i samband med 1680 års riksdag, ersatte de tidigare riksråden och Riksrådet.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Kungligt råd · Se mer »

Kurland

Kurland, på lettiska Kurzeme, är Lettlands minsta landskap, beläget i väster, och numera en av Lettlands planeringsregioner.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Kurland · Se mer »

Landshövdingar i Göteborgs och Bohus län

Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län var chef för Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län (innan 1918 benämnt som (Kunglig Majestäts befallningshavande) och fungerade som Kungl. Maj:ts (efter 1975 regeringens) representant för den statliga länsförvaltningen.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Landshövdingar i Göteborgs och Bohus län · Se mer »

Löjtnant

Löjtnant (förkortning: lt) är en militär grad i svenska försvarsmakten.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Löjtnant · Se mer »

Lettland

Lettland (Latvija), officiellt Republiken Lettland (Latvijas Republika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa med kust mot Östersjön och gräns mot Estland, Ryssland, Belarus och Litauen.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Lettland · Se mer »

Lilliehöök

Lilliehöök (Lilliehööck, Lilliehoek, Lilliehök), är en svensk adelsätt från Västergötland, som fortlever i grenarna Lilliehöök af Fårdala och Lilliehöök af Gälared och Kolbäck.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Lilliehöök · Se mer »

Lista över svenska fältmarskalkar

Denna lista över svenska fältmarskalkar behandlar de totalt 75 fältmarskalkar som utsetts i Sverige, från 1609 till 1824.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Lista över svenska fältmarskalkar · Se mer »

Lund

Lund är centralort i Lunds kommun och ligger i sydvästra Skåne i södra Sverige.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Lund · Se mer »

Lunds universitet

Lunds universitet (LU) (ursprungligt namn Regia Academia Carolina, Kungliga Karolinska akademien) är ett svenskt statligt universitet.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Lunds universitet · Se mer »

Malmö

Malmö (äldre lokalt uttal) är Sveriges tredje största tätort, och Nordens sjätte största med över 325 000 invånare, huvudsakligen belägen i Malmö kommun i Skåne län, men även innefattande Arlöv i Burlövs kommun och en mindre del i Lomma kommun.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Malmö · Se mer »

Margareta Huitfeldt

Margareta Huitfeldt, född 5 november 1608 på Skjelbreds gård i Eiker i södra Norge, död 16 november 1683 på Sundsby gård i Valla socken i Bohuslän, var en norsk-svensk godsägare och donator.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Margareta Huitfeldt · Se mer »

Margareta von Ascheberg

Margareta von Ascheberg, senare Barnekow, född 9 juli 1671 på Holma gård i Bohuslän, död oktober 1753, var en svensk grevinna, godsägare och regementschef.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Margareta von Ascheberg · Se mer »

Otto Vellingk

Otto Vellingk, född 1649, död 19 maj 1708, var en svensk greve, general och kungligt råd.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Otto Vellingk · Se mer »

Page (yrke)

Pagepojkar uppställda vid Ontarios lagstiftande församling i Toronto, cirka 1893. Page vid det kejserliga hovet i Berlin år 1897. En page (i Sverige även "hovsven" eller "småsven") är en yngre manlig tjänare vid ett furstligt eller adligt hov och numera även vid vissa parlament.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Page (yrke) · Se mer »

Preussen

Preussen (tyska:, eller) var ett hertigdöme, senare ett konungarike och till sist en delstat i Tyskland.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Preussen · Se mer »

Residensstad

En residensstad är i Sverige den tätort (till 1970 stadskommun), och var tidigare i Finland den stadskommun, där länsstyrelsen för länet har sitt huvudsäte.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Residensstad · Se mer »

Rutger

Rutger är ett tyskt mansnamn med samma ursprung som det nordiska Rodger och det engelska Roger, bildat av forngermanska delord som betyder "beröm" och "spjut" (fornnordiska: hróðr + geirr, likvärdigt nysvenska: röm + gere).

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Rutger · Se mer »

Rutger Macklean

Rutger Macklean, född 28 juli 1742 i Hjärtums socken, död 14 januari 1816 på Svaneholms slott, var en svensk friherre, militär, politiker och skiftesreformist.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Rutger Macklean · Se mer »

Ryttmästare

Ryttmästare var en officersgrad i kavalleriet, motsvarande kapten i arméns andra truppslag, som i Sverige avskaffades 1960.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Ryttmästare · Se mer »

Skåne

Socknarna i Skåne med härads- och länsgränser cirka 1870. Gerhard von Buhrmans karta över Skåne från 1684. ''Landskapsvy från Skåne''. Målning av Peter Adolf Persson. Målad år 1889. Skånsk slätt med pilevall en disig dag i april. Ingelstorps ängar, i fonden Hammars backar nära Kåseberga i sydöstra Skåne. Stora delar av Skåne består av jordbruksmark. Bilden visar ett rapsfält utanför Svedala. Citadellet i Landskrona, sett ovanifrån. Utsikt från Kopparhatten på Söderåsen. Malmö är Sveriges tredje, och Skånes största, stad med knappt 350 000 invånare i kommunen. Utsikt över Västra hamnen med Turning Torso. Skåne har många milslånga sandstränder. Här syns Sandhammaren. Öresundsbron, som stod klar år 2000, förbinder Skåne med danska Amager. Här passerar både bilar och tåg. 2010 byggdes Citytunneln, som förbinder och kompletterar Öresundsförbindelsen. Detta är södra trapphallen vid Triangelns station. Skånsk bokskog i lövsprickning. Handritad karta från 1698 av Erik Dahlbergh. Skåne är Sveriges sydligaste landskap.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Skåne · Se mer »

Skånska kriget

Skånska kriget var ett krig 1675–1679 som stod mellan Danmark-Norge, Brandenburg och Sverige.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Skånska kriget · Se mer »

Slaget vid Golomb

Slaget vid Golomb var ett fältslag mellan Sverige och Polen under Karl X Gustavs polska krig.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Slaget vid Golomb · Se mer »

Slaget vid Halmstad

Slaget vid Halmstad, även benämnt slaget vid Fyllebro, var ett avgörande slag under skånska kriget mellan Sverige och Danmark.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Slaget vid Halmstad · Se mer »

Slaget vid Jankov

Slaget vid Jankov var ett fältslag som ägde rum den 24 februari 1645 under trettioåriga kriget.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Slaget vid Jankov · Se mer »

Slaget vid Konitz

Slaget vid Konitz var det sista riktiga fältslaget under Karl X Gustavs polska krig, mellan Sverige och Polen, som utspelade sig den 25 december 1656 nära staden Konitz i Polen.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Slaget vid Konitz · Se mer »

Slaget vid Landskrona

Slaget vid Landskrona utkämpades den 14 juli 1677, cirka 12 kilometer öster om Landskrona mellan Tirup, Sireköpinge, Asmundtorp och Billeberga. Efter det misslyckade anfallet mot Malmö hade Kristian V med den danska armén återvänt till Landskronatrakten. Den 12 juli hade danskarna med 12 000 man tagit ställning på höjderna vid Rönneberga backar. Samma dag bröt Karl XI upp från Herrevadskloster sedan han fått förstärkningar från norra Sverige. Den svenska hären bestod av 10 000 soldater samt 4 000 uppbådade småländska bönder. Den stod den 13 juli mellan Torrlösa och Källs Nöbbelöv och marscherade tidigt följande dag i riktning mot Tirup. Den danska hären hade ändrat ställning och stod dold bakom en jordvall, som från en punkt strax väster om Billeberga sträckte sig i riktning mot Hedegården. Den upptäcktes emellertid av Rutger von Ascheberg, som rekognoscerade framför armén. Svenskarna marscherade då förbi Tirup, varigenom den danska hären riskerade att rullas upp från flanken eller anfallas i ryggen. Kristian V och hans närmaste man, fältmarskalklöjtnant von der Goltz, lät då armén ändra ställning. När härarna intagit slagordning hade de en sänka framför Tirup mellan sig. Vid middagstid gick Karl XI, som befann sig ytterst på sin högra flygel, till anfall. Inom kort vann denna flygel en avgörande seger över danska vänstra flygeln. När den flydde drogs även en del av den danska mitten med. Förföljandet pågick fram till Asmundtorp. Under tiden hade emellertid Kristian V med sin högra flygel fått klart övertag mot den yttersta delen av den vänstra svenska flanken. I denna strid stupade flygelns chef, fältmarskalk Simon Grundel-Helmfelt. Under striden träffades hans häst och Helmfelts ben klämdes fast under den när den föll. En Tysk löjtnant stack honom i halsen med sin värja och dödade honom. Danskarna trängde ända fram till Tirup, där de småländska bönderna stod, men vände tillbaka. Efter en ny sammanstötning såg Kristian V att hans vänstra flygels och mitts nederlag vara ofrånkomligt. Han drog sig då tillbaka över Billeberga och fortsatte reträtten till Landskrona. Dagen för slaget var oerhört varm. Ett monument restes 1911 på en höjd strax nordväst om Billeberga till minne av slaget. Den 14 juli 1927 firades 250-årsminnet av slaget vid Landskrona av Skånska husarregementet vid Billebergamonumentet.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Slaget vid Landskrona · Se mer »

Slaget vid Leipzig (1642)

Slaget vid Leipzig (1642) var en militär drabbning vid den tyska staden Leipzig den 23 oktober 1642 där den svenska armén, under befäl av Lennart Torstenson, besegrade den kejserliga armén under befäl av Ottavio Piccolomini och ärkehertig Leopold Wilhelm av Österrike.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Slaget vid Leipzig (1642) · Se mer »

Slaget vid Lund

Slaget vid Lund var ett fältslag under skånska kriget som stod den 4 december 1676 i ett område norr om staden Lund i Skåne.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Slaget vid Lund · Se mer »

Slaget vid Nördlingen

Slaget vid Nördlingen utkämpades den 27 augusti 1634 (juliansk tideräkning) mellan svensk-sachsiska trupper och Katolska ligans trupper strax söder om Nördlingen i Schwaben, Tyskland.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Slaget vid Nördlingen · Se mer »

Slaget vid Radom

Slaget vid Radom var ett fältslag under Karl X Gustavs polska krig, mellan Sverige och Polen.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Slaget vid Radom · Se mer »

Slaget vid Rheinfelden

Slaget vid Rheinfelden var egentligen två strider som i loppet av fyra dagar skedde i södra Breisgau nära den fria riksstaden Rheinfelden.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Slaget vid Rheinfelden · Se mer »

Slaget vid Wittenweier

Slaget vid Wittenweier ägde rum den 9 augusti 1638 nära byn Wittenweier i Baden, som totalförstördes under striden.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Slaget vid Wittenweier · Se mer »

Släkt

Gustaf Adolf. En släkt avser en eller flera familjer med gemensam förfader eller -moder.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Släkt · Se mer »

Stamfader

Stamfader definieras inom släktforskning som den tidigast kända manliga personen i en släkt.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Stamfader · Se mer »

Standar

Standar med horisontell stång. Standar är ett tygstycke – liknande en flagga eller fana – som hänger från en horisontell stång, som i sin tur sitter på en bärstång.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Standar · Se mer »

Stockholm

Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Stockholm · Se mer »

Svenska reduktioner

En reduktion var i Sveriges historia en indragning till staten av egendom, som jord och jordinkomster, vilka tidigare avsöndrats till i första hand adeln genom förläningar, ärftliga donationer, och dylikt.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Svenska reduktioner · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Sverige · Se mer »

Tåget över Bält

Tåget över Bält var ett svenskt fälttåg mot Danmark, som fördes över isarna och öarna mellan Jylland och Själland.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Tåget över Bält · Se mer »

Tredagarsslaget vid Warszawa

Tredagarsslaget vid Warszawa, även känt som Slaget vid Warszawa och Slaget vid Warschau, var ett fältslag som utkämpades utanför den polska huvudstaden Warszawa mellan 18 och 20 juli 1656 under kung Karl X Gustavs polska krig.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Tredagarsslaget vid Warszawa · Se mer »

Trettioåriga kriget

Trettioåriga kriget (1618–1648) var en serie militära konflikter som utspelades i Centraleuropa, huvudsakligen i det som idag är Tyskland.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Trettioåriga kriget · Se mer »

Tyska kyrkan, Göteborg

Tyska kyrkan eller Christinæ kyrka är en kyrkobyggnad belägen vid Norra Hamngatan i centrala Göteborg.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Tyska kyrkan, Göteborg · Se mer »

Västra Götalands län

Kommuner i Västra Götalands län. Länsindelningen före länssammanslagningen. Västra Götalands län är ett av Sveriges län, beläget i sydvästra delen av landet, vid den norra och mellersta delen av Sveriges västkust och vars residensstad är Göteborg.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Västra Götalands län · Se mer »

Von Ascheberg (adelsätt)

von Ascheberg var en svensk adelsätt.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och Von Ascheberg (adelsätt) · Se mer »

1100-talet

Ett '''arabiskt manuskript''' med en illustration föreställande Aristoteles. Arabisk litteratur, bland annat texter ur klassiska grekiska verk, översätts till latin och vitaliserar den europeiska kulturen. Under detta århundrade fortsätter korstågen, feodalismen utbyggs med förläningar och kloster byggs i hela det kristna Europa.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och 1100-talet · Se mer »

1621

1621 (MDCXXI) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och 1621 · Se mer »

1693

1693 (MDCXCIII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en söndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Rutger von Ascheberg och 1693 · Se mer »

17 april

17 april är den 107:e dagen på året i den gregorianska kalendern (108:e under skottår).

Ny!!: Rutger von Ascheberg och 17 april · Se mer »

2 juni

2 juni är den 153:e dagen på året i den gregorianska kalendern (154:e under skottår).

Ny!!: Rutger von Ascheberg och 2 juni · Se mer »

Omdirigerar här:

Ascheberg, Rutger von, Georg Fredrik von Ascheberg, Rutger von Aschberg.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »