Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Safavider

Index Safavider

Karta över det '''safavidiska imperiet''' Safaviderna var en persisk dynasti med bland annat turkmenskt ursprung som härskade från 1501 till 1736 i Iran och etablerade shiaislam som Irans officiella religion.

14 relationer: Abbas den store, Ardabil, Esfahan, Irak, Iran, Iranska Azerbajdzjan, Ismail I, Osmanska riket, Shah, Shia, Sufism, Turkmener, 1501, 1736.

Abbas den store

Shah '''Abbas den store''' Abbas den store Abbas I, även Abbas den store, född 27 januari 1571, död 19 januari 1629, var shah av Persien 1588–1629, tillhörande safavidernas dynasti.

Ny!!: Safavider och Abbas den store · Se mer »

Ardabil

Ardabil (på persiska اردبیل, antikens Artavil) är en stad i Iranska Azarbaijan i nordvästra Iran och är belägen 175 kilometer öster om Tabriz och 70 kilometer från Kaspiska havet.

Ny!!: Safavider och Ardabil · Se mer »

Esfahan

Esfahan (اصفهان) är administrativ huvudort i den iranska provinsen Esfahan och är den tredje största staden i landet med cirka 2 miljoner invånare.

Ny!!: Safavider och Esfahan · Se mer »

Irak

Irak (العراق, al-'airaaq; kurdiska: Êraq), formellt Republiken Irak, är en republik i Mellanöstern i sydvästra Asien.

Ny!!: Safavider och Irak · Se mer »

Iran

Iran (persiska: ایران; formellt sedan 1979 Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien. Irans statsskick är republik och enhetsstat och författningen säger att statschefen skall vara en religiös ledare. Majoriteten av iranierna är shiamuslimer och islams lagar, sharia, utgör grunden för den iranska lagstiftningen och de religiösa domstolarna. Landets statschef och religiösa ledare är sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei. Landet brukar placeras i olika geografiska delområden beroende på sammanhang (geografiskt, kulturellt, ekonomiskt, statistiskt och liknande) såsom omväxlande Främre orienten, Läst 21 december 2014., Mellanöstern, Sydasien, Läst 21 december 2014. Sydvästasien, och Västasien. Läst 21 december 2014. Läst 9 januari 2015. Namnet ''Iran'' togs i bruk inhemskt under sasanidernas era före den arabisk-muslimska invasionen omkring år 650 och har använts internationellt sedan 1935. Innan var landet känt för västvärlden som Persien efter den viktiga regionen Pars eller Fars. Både Iran och Persien används omväxlande i kulturella sammanhang medan Iran är det namn som används officiellt i politiska sammanhang. Namnet Iran betyder ”Ariernas land”. Iran har en folkmängd på drygt 82 miljoner människor och är det nittonde största landet i världen till ytan med. Iran är ett land av geostrategisk betydelse på grund av sitt läge i Mellanöstern och centrala Eurasien. Iran gränsar till Armenien, Azerbajdzjan och Turkmenistan i norr. Landet har även en kuststräcka utmed världens största insjö, Kaspiska havet. Kazakstan och Ryssland är därigenom även Irans grannstater i norr. Iran gränsar till Afghanistan och Pakistan i öster, Persiska viken och Omanbukten i söder, Irak i väster och Turkiet i nordväst. Teheran är Irans huvudstad och största stad samt centrum för landets industriella, kommersiella, finansiella och kulturella liv. Iran är en regional stormakt och har en viktig ställning i den internationella energisäkerheten och världsekonomin som ett resultat av landets stora reserver av petroleum och naturgas. Iran är hemvist för en av världens äldsta kontinuerliga civilisationer. Den första iranska dynastin bildades 2800 f.Kr. under kungadömet Elam. De iranska mederna enade Iran under ett imperium 625 f.Kr. Landet upplevde en glansperiod under det persiska akemeniderriket då Iran var världens ledande stormakt. De efterträddes av det hellenska seleukiderriket och två efterföljande iranska imperier, partherna och sasaniderna, innan den arabiska invasionen 651 e.Kr. Iranska dynastier och imperier utvidgade under medeltiden det persiska språket och kulturen över hela det iranska höglandet. Tidiga iranska dynastier som på nytt hävdade Irans självständighet innefattar tahiriderna, saffariderna, samaniderna och buyiderna. Grunderna till den moderna nationalstaten Iran lades under safaviderna. Blomstringen av persisk litteratur, filosofi, medicin, astronomi, matematik och konst blev viktiga inslag i den medeltida iranska civilisationen. Den utvecklingen började under saffaridernas och samanidernas tid. Den iranska identiteten fortsatte att existera trots utländskt styre under de följande århundradena och den persiska kulturen gav avtryck på de turkiska ghaznaviderna och seldjukerna samt på de mongoliska ilkhanerna och tatariska timuriderna. En vändpunkt i Irans historia var uppkomsten av den safavidiska dynastin 1501 – som införde tolvorna islam som officiell religion i sitt imperium. Den konstitutionella revolutionen etablerade Mellanösterns första moderna konstitution och parlament år 1906 som en del av konstitutionell monarki. Iran genomgick en omfattande industrialisering under Pahlavidynastin som skapade det moderna Iran. Landet blev officiellt en islamisk republik den 1 april 1979 efter den iranska revolutionen ledd av ayatollah Ruhollah Khomeini. Iran är en av grundarna av FN, NAM, IKO och OPEC. Det politiska systemet i Iran, baserat på 1979 års Islamska republiken Irans konstitution, omfattar flera intrikata styrande statsorgan. Irans högsta maktinstans är den högsta ledaren. Islam är den officiella religionen och persiska är det officiella språket. Iran är ett land med många etniska och språkliga grupper som utgör majoriteten i deras regioner. De flesta invånarna är perser, medan azerier, kurder, mazandarani och lurer utgör stora minoriteter.

Ny!!: Safavider och Iran · Se mer »

Iranska Azerbajdzjan

Områdets belägenhet i Iran. Iranska Azarbaijan (Azarbaijan är den persiska formen av namnet Azerbajdzjan; persiska: Āzarbāyjān-e Irān) är den iranska delen av det historiska Azerbajdzjan (i motsats till staten Azerbajdzjan) i nordvästra Iran.

Ny!!: Safavider och Iranska Azerbajdzjan · Se mer »

Ismail I

Ismail I Ismail I, död 1524, var kung av Persien och grundaren av den Safavidiska dynastin.

Ny!!: Safavider och Ismail I · Se mer »

Osmanska riket

Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه, Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket, var en 600-årig stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.

Ny!!: Safavider och Osmanska riket · Se mer »

Shah

Shah (persiska شا&#1607), även schah, var en titel för Persiens, senare Irans härskare.

Ny!!: Safavider och Shah · Se mer »

Shia

Shia (الشيعة; förkortning av Shia 'Alī, "Alis anhängare") är den gren av islam som menar att profeten Muhammed enligt Guds beslut utnämnt Ali ibn Abi Talib och hans ättlingar till muslimernas ledare efter sin bortgång.

Ny!!: Safavider och Shia · Se mer »

Sufism

Mevlevi-ceremoni på Bursa Karabaş-i Veli Kültür Merkezi Zeybek Ekibi i Bursa i TurkietSufism (arabiska: تصوف, taṣawwuf; persiska: صوفی‌گریs, sufigari, Turkiska: Tasavvuf Kurdiska: Sufizmi) används som en samlingsbeteckning för den andliga eller esoteriska aspekten inom islam.

Ny!!: Safavider och Sufism · Se mer »

Turkmener

Turkmensk man med kamel Turkmener är ett turkfolk i Turkmenistan och angränsande delar av Afghanistan och Iran.

Ny!!: Safavider och Turkmener · Se mer »

1501

1501 (MDI) var ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Safavider och 1501 · Se mer »

1736

1736 (MDCCXXXVI) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en torsdag i den julianska kalendern.

Ny!!: Safavider och 1736 · Se mer »

Omdirigerar här:

Safaviddynastin, Safaviderna, Safavidisk, Safavidiska.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »