Snabbare tillgång än webbläsare!
40 relationer: Adel, Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken, Allmänna besvärsdeputationen, Arvid Horn, Beskickning, Bevillning, Bondeståndet i Sverige, Borgare, Diplomati, Drottning Kristina, Erik Dahlbergh, Förvaltning, Frihetstiden, Gratifikation, Grundlag, Gustavianska tiden, Kansli, Kanslipresident, Karin Sennefelt, Karl XI, Lantmarskalk, Maria Eleonora av Brandenburg, Mösspartiet, Plenum, Präst, Regeringsformen, Riksdagen 1713–1714, Riksdagsordningen, Riksdagsordningen 1723, Riksdagsutskott (Sverige), Riksråd, Sekreta utskottet, Statsskuld, Stånd (samhällsklass), Sveriges regering, Sveriges riksdag, Utrikesnämnden, Utrikespolitik, Utskott, 1809 års regeringsform.
Adel
Polska adelsmän, tidigt 1600-tal. Adel (adelskap, ridderskap, frälsemän) är en av börd överordnad samhällsgrupp.
Ny!!: Sekreta utskottet och Adel · Se mer »
Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken
Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken, född 11 oktober 1629 på slottet Stegeborg i Östergötland (nu i Söderköpings kommun), död där 14 oktober 1689 var en svensk riksmarsk, riksmarskalk och generalissimus.
Ny!!: Sekreta utskottet och Adolf Johan av Pfalz-Zweibrücken · Se mer »
Allmänna besvärsdeputationen
Allmänna besvärsdeputationen var ett riksdagsutskott under frihetstiden.
Ny!!: Sekreta utskottet och Allmänna besvärsdeputationen · Se mer »
Arvid Horn
Arvid Bernhard Horn af Ekebyholm, född 6 april 1664 på godset Vuorentaka i Halikko, Finland, död 17 april 1742 på Ekebyholms slott i Uppland, Sverige, var en svensk greve, militär och statsman.
Ny!!: Sekreta utskottet och Arvid Horn · Se mer »
Beskickning
Beskickning (i Sverige även utlandsmyndighet) är en suverän stats representation hos en annan suverän stat, bestående av ett eller flera sändebud och annan diplomatisk personal.
Ny!!: Sekreta utskottet och Beskickning · Se mer »
Bevillning
Bevillning är en extra skatt som staten tillfälligt tar ut när de ordinarie inkomsterna inte räcker till.
Ny!!: Sekreta utskottet och Bevillning · Se mer »
Bondeståndet i Sverige
Bondeståndet (officiellt Hedervärda Bondeståndet) var ett av de fyra ständerna som ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagen fram till representationsreformen 1866.
Ny!!: Sekreta utskottet och Bondeståndet i Sverige · Se mer »
Borgare
Borgare (tyska: Bürger), även borgerskap eller (franska) bourgeoisie, avsåg ursprungligen en innehavare av burskap, det vill säga personer med rättighet att bedriva näringsverksamhet, handel och hantverk, ofta inriktat på en särskild ort.
Ny!!: Sekreta utskottet och Borgare · Se mer »
Diplomati
Förenta Nationerna, med högkvarter i New York, är världens och historiens största organisation för diplomati. Diplomati är den utrikespolitiska eller mellanstatliga underhandlande verksamhet som gäller staters och deras regeringars ömsesidiga förbindelser.
Ny!!: Sekreta utskottet och Diplomati · Se mer »
Drottning Kristina
Kristina Augusta (antog namnet Kristina Alexandra 1655), född 18 december 1626 i Stockholm i Sverige, död 19 april 1689 i Rom i Italien, var drottning av Sverige i egen rätt från 1632 till 1654, regerande från 1644.
Ny!!: Sekreta utskottet och Drottning Kristina · Se mer »
Erik Dahlbergh
Erik Dahlbergh, fram till det att han adlades 1660 Erik Jönsson, född 10 oktober 1625 i Stockholm, död 16 januari 1703 i Stockholm, gravsatt i Turinge kyrka i Södermanland, var en svensk greve, militär, arkitekt och ämbetsman; krigsråd 1677, landshövding i Jönköping 1687–93, fältmarskalk 1693, generalguvernör i Bremen och Verden 1693, generalguvernör i Livland 1696–1702.
Ny!!: Sekreta utskottet och Erik Dahlbergh · Se mer »
Förvaltning
Förvaltning är administration av tillgångar för en huvudmans räkning.
Ny!!: Sekreta utskottet och Förvaltning · Se mer »
Frihetstiden
Frihetstiden är en epok i Sveriges historia som varade mellan 1719 och 1772.
Ny!!: Sekreta utskottet och Frihetstiden · Se mer »
Gratifikation
Gratifikation (franska gratification, av latinets gratificari, göra till viljes) är en frivilligt lämnad ersättning för gjorda tjänster, en penninggåva vid sidan av lön eller arvode.
Ny!!: Sekreta utskottet och Gratifikation · Se mer »
Grundlag
En grundlag, konstitution eller statsförfattning, är en lagsamling som utgör de grundläggande formella normerna i en stat, beslutade av den eller de som innehar den politiska makten.
Ny!!: Sekreta utskottet och Grundlag · Se mer »
Gustavianska tiden
Gustavianska tiden är den gängse benämning på en epok i svensk historia, åren 1772 till 1809.
Ny!!: Sekreta utskottet och Gustavianska tiden · Se mer »
Kansli
Kansli blev under medeltiden det sammanfattande namnet på de tjänstemän, som skötte expeditionen hos kungar och furstar, emottog inkommande handlingar samt uppsatte och avfärdade utgående handlingar.
Ny!!: Sekreta utskottet och Kansli · Se mer »
Kanslipresident
Kanslipresident var ett offentligt ämbete i Sverige från slutet av 1600-talet till början av 1800-talet, som till stora delar motsvarar det nuvarande statsministerämbetet.
Ny!!: Sekreta utskottet och Kanslipresident · Se mer »
Karin Sennefelt
Karin Sennefelt, född 1972, är professor i historia vid Stockholms universitet.
Ny!!: Sekreta utskottet och Karin Sennefelt · Se mer »
Karl XI
Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.
Ny!!: Sekreta utskottet och Karl XI · Se mer »
Lantmarskalk
Gustav III:s faddertecken från Gustav IV Adolfs dop 1778. Brahe håller lantmarskalksstaven i handen. Målning av Carl Fredrik von Breda Lantmarskalk var titeln på adelståndets talman under den svenska ståndsriksdagens tid.
Ny!!: Sekreta utskottet och Lantmarskalk · Se mer »
Maria Eleonora av Brandenburg
Maria Eleonora av Brandenburg, född 11 november 1599 i Königsberg (nuvarande Kaliningrad), död 18 mars 1655 i Stockholm, var drottning av Sverige.
Ny!!: Sekreta utskottet och Maria Eleonora av Brandenburg · Se mer »
Mösspartiet
Mösspartiet, mössorna, kallades ett svenskt politiskt parti under frihetstiden (1719–1772) som tävlade med hattpartiet om makten.
Ny!!: Sekreta utskottet och Mösspartiet · Se mer »
Plenum
I alldagligt språkbruk numera används plenum nästan uteslutande om ett sammanträde där alla berörda deltar.
Ny!!: Sekreta utskottet och Plenum · Se mer »
Präst
Daoistisk präst En präst är en person med auktoritet att leda religiösa ceremonier samt fungera som förmedlare mellan människa och gud.
Ny!!: Sekreta utskottet och Präst · Se mer »
Regeringsformen
Regeringsformen (RF) är en grundlag i Sverige och den av grundlagarna som främst formar statsskicket.
Ny!!: Sekreta utskottet och Regeringsformen · Se mer »
Riksdagen 1713–1714
Riksdagen 1713–1714 ägde rum i Stockholm.
Ny!!: Sekreta utskottet och Riksdagen 1713–1714 · Se mer »
Riksdagsordningen
Riksdagsordningen (RO) är en lag med bestämmelser om riksdagsarbetet.
Ny!!: Sekreta utskottet och Riksdagsordningen · Se mer »
Riksdagsordningen 1723
Sveriges lilla riksvapen med serafimerkedja Riksdagsordningen 1723 var en riksdagsordning i Sverige, som antogs av riksdagen 17 oktober 1723 under Fredrik I:s regeringstid, och ersatte Ordningen för ständernas sammanträden 1617.
Ny!!: Sekreta utskottet och Riksdagsordningen 1723 · Se mer »
Riksdagsutskott (Sverige)
Ett riksdagsutskott är en organisatorisk enhet i riksdagen, med lägst 15 riksdagsledamöter och ett kansli i respektive utskott.
Ny!!: Sekreta utskottet och Riksdagsutskott (Sverige) · Se mer »
Riksråd
Riksråd är i Skandinavien dels en titel på en kunglig rådgivare (rådsherre), dels på samlingen av dessa rådgivare.
Ny!!: Sekreta utskottet och Riksråd · Se mer »
Sekreta utskottet
Sekreta utskottet är det äldsta av svenska riksdagens utskott och i viss mån förebild för riksdagsutskottsväsendet överhuvudtaget.
Ny!!: Sekreta utskottet och Sekreta utskottet · Se mer »
Statsskuld
Statsskulden är de samlade underskotten och överskotten i statens budget över tiden.
Ny!!: Sekreta utskottet och Statsskuld · Se mer »
Stånd (samhällsklass)
Präst, riddare och bonde. Ett stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda privilegier och skyldigheter.
Ny!!: Sekreta utskottet och Stånd (samhällsklass) · Se mer »
Sveriges regering
Regeringens säte är Rosenbad samt flera omgivande hus på Norrmalm i Stockholm. Sveriges regering, i lagstiftningen bara kallad regeringen, i unionssammanhang formellt kallad Konungariket Sveriges regering, före den 1 januari 1975 officiellt benämnd Kungl. Maj:t eller statsrådet, är Sveriges högsta verkställande myndighet.
Ny!!: Sekreta utskottet och Sveriges regering · Se mer »
Sveriges riksdag
Riksdagshusets entré. I plenisalen (kammaren) är ledamöterna, vid votering, placerade efter valkrets. Sveriges riksdag, riksdagen, är Sveriges lagstiftande församling och enligt regeringsformen ”folkets främsta företrädare”.
Ny!!: Sekreta utskottet och Sveriges riksdag · Se mer »
Utrikesnämnden
Lovisa Ulrikas matsal på Stockholms slott där utrikesnämnden håller sina sammanträden. Utrikesnämnden är en permanent nämnd, utsedd av Sveriges riksdag, under H.M. Konungens ordförandeskap, som fungerar som ett samrådsorgan mellan riksdagen och regeringen gällande utrikespolitik.
Ny!!: Sekreta utskottet och Utrikesnämnden · Se mer »
Utrikespolitik
Utrikespolitik är den politik en stat för gentemot andra stater, i syfte att tillgodose sina intressen.
Ny!!: Sekreta utskottet och Utrikespolitik · Se mer »
Utskott
Ett utskott är en mindre del av en beslutande församling med en särskild uppgift, ofta att förbereda beslut som senare ska tas i den beslutande församlingen som helhet.
Ny!!: Sekreta utskottet och Utskott · Se mer »
1809 års regeringsform
1809 års regeringsform var en grundlag i Sverige som kom till genom grundlagsreformen 1809–1810, och som ersatte 1772 års regeringsform med dess tillägg från 1789, Förenings- och säkerhetsakten.
Ny!!: Sekreta utskottet och 1809 års regeringsform · Se mer »
Omdirigerar här:
Hemliga utskottet, Sekreta utskott, Stora sekreta deputationen.
