Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Shiraz

Index Shiraz

Shiraz (persiska شيراز) är en stad i sydvästra Iran med cirka 1,6 miljoner invånare, vilket gör den till en av landets folkrikaste städer.

25 relationer: Bahá'í, Báb, Dareios I, Druva, Fars (provins), Hafez, Imam Reza, Iran, Iranska revolutionen, Islam, Karim Khan Zand, Kūh-e Bābā Kūhī (berg), Khwaju Kermani, Medeltiden, Persepolis, Persiska, Rhôneviner, Safavider, Shah Shuja, Shaikh Sa'di, Stad, Syrah, 1300, 1750, 1781.

Bahá'í

Sätet för Universella rättvisans hus, Haifa, Israel, det styrande organet i bahá'í-tron. Bahá'í är en världsvid monoteistisk uppenbarelsereligion av sydvästasiatiskt ursprung, grundad av persern Bahá'u'lláh i Bagdad 1863 som en direkt fortsättning på och utveckling profeten Bábs (1819-1850) mission.

Ny!!: Shiraz och Bahá'í · Se mer »

Báb

Bábs gravkapell med terrasserna är ett välkänt landmärke i Haifa, och lades till Unescos världsarvlista 2008https://web.archive.org/web/20080922091911/http://www.haaretz.com/hasen/spages/1000944.html ''Israeli Baha'i sites recognized by UNESCO '' by Hannah Glass på Haaretz.com 10 juli 2008. Terrasserna var färdiga och öppnades för pilgrimer till Ridván (kvällen 20 april) 1996. Mausoleet fick sin kupol 1953. Kvarlevorna av Báb, som arkebuserades i Iran 1850, gömdes i 59 år tills de kunde läggas till vila i den då sex rum stora gravbyggnaden den 21 mars 1909. Även 'Abdu'l-Bahás kvarlevor vilar i helgedomen. Planteringarna på terrasserna följer geometriska mönster där talen 9 och 19 styrt mycket av utformningen. Báb (uttalas) eller Siyyid ’Alí Muḥammad Shírází, född 20 oktober 1819 i Shiraz i Iran och avrättad genom arkebusering 9 juli 1850 i Tabriz för påstådd uppvigling och brott mot islams lagar, räknas av världens bahá'íer (det finns bara en riktning) tillsammans med Bahá'u'lláh som grundare av bahá'í-tron.

Ny!!: Shiraz och Báb · Se mer »

Dareios I

Dareios I (grekisk form av fornpersiska Dārayavahuš, latiniserat Darius), född 549 f.Kr., död i november 486 f.Kr., var en persisk storkonung.

Ny!!: Shiraz och Dareios I · Se mer »

Druva

En klase druvor av arten ''Vitis vinifera''. En blå druva i genomskärning. I många fall är endast skalet mörkfärgat hos blå druvor, och fruktköttet närmast färglöst. Druva är frukten hos flertalet arter i familjen vinväxter (Vitaceae), och i synnerhet vinsläktet (Vitis).

Ny!!: Shiraz och Druva · Se mer »

Fars (provins)

Fars läge i Iran. Distrikten i Fars Fars (nypersiska فارس) är en provins i södra Iran med 4 596 658 invånare (2011) på en yta av 122 608 km².

Ny!!: Shiraz och Fars (provins) · Se mer »

Hafez

Illustrerat porträtt av '''Hafez''' i ett persiskt manuskript från 1700-talet. Shams al-din Mohammad Hafez, (eg. Shams al-Din Mohammad Hafiz Shirazi, persiska: خواجه شمس‌الدین محمد حافظ شیرازی), född cirka 1325, död 1389 eller 1390 i Shiraz i södra Iran, var en persisk mystiker och skald.

Ny!!: Shiraz och Hafez · Se mer »

Imam Reza

Imam Reza, eller Ali ibn Musa ar-Rida (arabiska: علي بن موسى الرضا), född 765, död 818, den åttonde shiaimamen enligt imamiterna inom shiitisk islam.

Ny!!: Shiraz och Imam Reza · Se mer »

Iran

Iran (persiska: ایران; formellt sedan 1979 Islamiska republiken Iran, är ett land i västra Asien. Irans statsskick är republik och enhetsstat och författningen säger att statschefen skall vara en religiös ledare. Majoriteten av iranierna är shiamuslimer och islams lagar, sharia, utgör grunden för den iranska lagstiftningen och de religiösa domstolarna. Landets statschef och religiösa ledare är sedan 1989 ayatolla Ali Khamenei. Landet brukar placeras i olika geografiska delområden beroende på sammanhang (geografiskt, kulturellt, ekonomiskt, statistiskt och liknande) såsom omväxlande Främre orienten, Läst 21 december 2014., Mellanöstern, Sydasien, Läst 21 december 2014. Sydvästasien, och Västasien. Läst 21 december 2014. Läst 9 januari 2015. Namnet ''Iran'' togs i bruk inhemskt under sasanidernas era före den arabisk-muslimska invasionen omkring år 650 och har använts internationellt sedan 1935. Innan var landet känt för västvärlden som Persien efter den viktiga regionen Pars eller Fars. Både Iran och Persien används omväxlande i kulturella sammanhang medan Iran är det namn som används officiellt i politiska sammanhang. Namnet Iran betyder ”Ariernas land”. Iran har en folkmängd på drygt 82 miljoner människor och är det nittonde största landet i världen till ytan med. Iran är ett land av geostrategisk betydelse på grund av sitt läge i Mellanöstern och centrala Eurasien. Iran gränsar till Armenien, Azerbajdzjan och Turkmenistan i norr. Landet har även en kuststräcka utmed världens största insjö, Kaspiska havet. Kazakstan och Ryssland är därigenom även Irans grannstater i norr. Iran gränsar till Afghanistan och Pakistan i öster, Persiska viken och Omanbukten i söder, Irak i väster och Turkiet i nordväst. Teheran är Irans huvudstad och största stad samt centrum för landets industriella, kommersiella, finansiella och kulturella liv. Iran är en regional stormakt och har en viktig ställning i den internationella energisäkerheten och världsekonomin som ett resultat av landets stora reserver av petroleum och naturgas. Iran är hemvist för en av världens äldsta kontinuerliga civilisationer. Den första iranska dynastin bildades 2800 f.Kr. under kungadömet Elam. De iranska mederna enade Iran under ett imperium 625 f.Kr. Landet upplevde en glansperiod under det persiska akemeniderriket då Iran var världens ledande stormakt. De efterträddes av det hellenska seleukiderriket och två efterföljande iranska imperier, partherna och sasaniderna, innan den arabiska invasionen 651 e.Kr. Iranska dynastier och imperier utvidgade under medeltiden det persiska språket och kulturen över hela det iranska höglandet. Tidiga iranska dynastier som på nytt hävdade Irans självständighet innefattar tahiriderna, saffariderna, samaniderna och buyiderna. Grunderna till den moderna nationalstaten Iran lades under safaviderna. Blomstringen av persisk litteratur, filosofi, medicin, astronomi, matematik och konst blev viktiga inslag i den medeltida iranska civilisationen. Den utvecklingen började under saffaridernas och samanidernas tid. Den iranska identiteten fortsatte att existera trots utländskt styre under de följande århundradena och den persiska kulturen gav avtryck på de turkiska ghaznaviderna och seldjukerna samt på de mongoliska ilkhanerna och tatariska timuriderna. En vändpunkt i Irans historia var uppkomsten av den safavidiska dynastin 1501 – som införde tolvorna islam som officiell religion i sitt imperium. Den konstitutionella revolutionen etablerade Mellanösterns första moderna konstitution och parlament år 1906 som en del av konstitutionell monarki. Iran genomgick en omfattande industrialisering under Pahlavidynastin som skapade det moderna Iran. Landet blev officiellt en islamisk republik den 1 april 1979 efter den iranska revolutionen ledd av ayatollah Ruhollah Khomeini. Iran är en av grundarna av FN, NAM, IKO och OPEC. Det politiska systemet i Iran, baserat på 1979 års Islamska republiken Irans konstitution, omfattar flera intrikata styrande statsorgan. Irans högsta maktinstans är den högsta ledaren. Islam är den officiella religionen och persiska är det officiella språket. Iran är ett land med många etniska och språkliga grupper som utgör majoriteten i deras regioner. De flesta invånarna är perser, medan azerier, kurder, mazandarani och lurer utgör stora minoriteter.

Ny!!: Shiraz och Iran · Se mer »

Iranska revolutionen

Iranska revolutionen (persiska: انقلاب اسلامی ایران "Irans islamiska revolution") var ett händelseförlopp 1978 och 1979 under vilket Irans monark (shah) Mohammad Reza Pahlavi störtades och ersattes av en islamistisk regim med Ayatollah Ruhollah Khomeini som religiös ledare.

Ny!!: Shiraz och Iranska revolutionen · Se mer »

Islam

99px Den islamiska trosbekännelsen, ''shahadah'': "'Det finns ingen gud utom Gud, och Muhammed är Guds sändebud." På arabiska لا إله إلا الله ومحمد رسول الله, ''Lā 'ilāha 'illā llāha wa Muhammadun rasūlu llāhi''. Islam (på arabiska:, al-'islām) är en monoteistisk, abrahamitisk religion som räknar Muhammed (cirka 570–632) som den sista profeten och Koranen som sin uppenbarade heliga skrift.

Ny!!: Shiraz och Islam · Se mer »

Karim Khan Zand

Karim Khan Zand Karim Khan Zand, (persiska: کریم خان زند), stamledare för den luriska stammen Zand, född 1705, död 1779, regent i södra Iran från 1760 till 1779, grundare av Zand dynastin.

Ny!!: Shiraz och Karim Khan Zand · Se mer »

Kūh-e Bābā Kūhī (berg)

Kūh-e Bābā Kūhī är ett berg i Iran.

Ny!!: Shiraz och Kūh-e Bābā Kūhī (berg) · Se mer »

Khwaju Kermani

Khwaju Kermani, född 1280 i staden Kerman i östra Iran, död 1352, persisk poet och sufisk mystiker.

Ny!!: Shiraz och Khwaju Kermani · Se mer »

Medeltiden

Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Karl den store Från kalendern Les Très Riches Heures du Duc de Berry. Medeltiden är en period i Europas historia mellan antiken och renässansen från slutet av 400-talet till 1400-talet.

Ny!!: Shiraz och Medeltiden · Se mer »

Persepolis

Persepolis eller Perspolis (modern persiska تخت جمشید, Takhte Jamshid, ’Jamshids tron’, fornpersiska: Pârsâ, grekiska: Περσέπολις, ’den persiska staden’) är en forntida ruinstad i södra Iran i provinsen Fars.

Ny!!: Shiraz och Persepolis · Se mer »

Persiska

Persiska (persiska: فارسی, fârsi, /fɒːɾsiː/), är ett iranskt språk inom den indoiranska grenen av de indoeuropeiska språken.

Ny!!: Shiraz och Persiska · Se mer »

Rhôneviner

Rhôneviner är viner från områdena runt floden Rhône.

Ny!!: Shiraz och Rhôneviner · Se mer »

Safavider

Karta över det '''safavidiska imperiet''' Safaviderna var en persisk dynasti med bland annat turkmenskt ursprung som härskade från 1501 till 1736 i Iran och etablerade shiaislam som Irans officiella religion.

Ny!!: Shiraz och Safavider · Se mer »

Shah Shuja

Shah Shujas grav i Shiraz, Iran Abu al-Fawaris Shah Shuja, son till Mubariz al-din, iransk furste i Muzaffarid-dynastin som styrde i staden Shiraz i södra Iran åren 1363 till sin död 1384.

Ny!!: Shiraz och Shah Shuja · Se mer »

Shaikh Sa'di

'''Shaikh Sa'dis''' grav i Shiraz, Iran Miniatyrmålning till '''Shaikh Sa'dis''' diktverk Rosengården Shaikh Sa'di (persiska: سعدی, "den lycklige") eller Saadi (egentligen Mushrif-ud-Din Abdullah), född 1210 och död i Shiraz cirka 1292, är en av medeltidens stora persiska poeter.

Ny!!: Shiraz och Shaikh Sa'di · Se mer »

Stad

Stortokyo har 36 miljoner invånare och är världens folkrikaste storstadsområde. Den heraldiska symbolen för de kommuner som kallas städer är i många länder den så kallade murkronan. Den återges här i den form som den brukar ha i Sverige. En stad är en större eller mer betydande tätort, ofta centralort för en administrativ region, dess jurisdiktion, handel, industri och kommunikationer.

Ny!!: Shiraz och Stad · Se mer »

Syrah

miniatyr Syrah är en blå vindruva av arten Vitis vinifera och är den vanligaste blå druvsorten i norra Rhône.

Ny!!: Shiraz och Syrah · Se mer »

1300

1300 (MCCC) var ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Shiraz och 1300 · Se mer »

1750

1750 (MDCCL) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

Ny!!: Shiraz och 1750 · Se mer »

1781

1781 (MDCCLXXXI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

Ny!!: Shiraz och 1781 · Se mer »

Omdirigerar här:

Chimaz, Schiras, Shiraz (provinshuvudstad i Iran), Širaz, Şîraz, شیراز.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »