Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Slaget vid Bunketofta

Index Slaget vid Bunketofta

Slaget vid Bunketofta utkämpades 11 maj 1525 vid Bunketofta i nuvarande Helsingborgs kommun, där skånska bönder kämpade för att återinsätta den danske kungen Kristian II som hade avsatts 1523.

10 relationer: Christianloppet, Fredrik I av Danmark, Johan Rantzau, Kristian II, Maj, Søren Norby, Skåne, Skånes historia, Tyge Krabbe, 1525.

Christianloppet

Christianloppet var ett årligt återkommande cykellopp under 2008 till 2010 längs Skånes västkust.

Ny!!: Slaget vid Bunketofta och Christianloppet · Se mer »

Fredrik I av Danmark

Fredrik I (Frederik 1.), född 7 oktober 1471 på slottet Haderslevhus i danska Haderslev som andre son till kung Kristian I av Danmark och hans gemål Dorotea av Brandenburg, död 10 april 1533 på slottet Gottorp vid staden Schleswig i hertigdömet Schleswig-Holstein, var hertig av detsamma samt kung av Danmark och Norge från 1523 till sin död.

Ny!!: Slaget vid Bunketofta och Fredrik I av Danmark · Se mer »

Johan Rantzau

Johan Rantzau, född 12 november 1492 i Itzehoe, död 12 september 1565, var en dansk krigare.

Ny!!: Slaget vid Bunketofta och Johan Rantzau · Se mer »

Kristian II

Kristian II (Christian 2.), i Sverige omtalad som Kristian Tyrann, född 1 juli 1481 på Nyborgs slott, Danmark, död 25 januari 1559 på Kalundborgs slott, Danmark, var kung av Danmark och Norge 1513–1523 samt kung av Sverige 1520–1521.

Ny!!: Slaget vid Bunketofta och Kristian II · Se mer »

Maj

Maj är årets femte månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.

Ny!!: Slaget vid Bunketofta och Maj · Se mer »

Søren Norby

Søren Norby, också kallad ”Severin Norbi”, född någon gång mellan 1460 och 1480, död en kort tid efter 12 mars 1530 i Florens, var en dansk sjömilitär och länsherre på Visborgs slott på Gotland.

Ny!!: Slaget vid Bunketofta och Søren Norby · Se mer »

Skåne

Socknarna i Skåne med härads- och länsgränser cirka 1870. Gerhard von Buhrmans karta över Skåne från 1684. ''Landskapsvy från Skåne''. Målning av Peter Adolf Persson. Målad år 1889. Skånsk slätt med pilevall en disig dag i april. Ingelstorps ängar, i fonden Hammars backar nära Kåseberga i sydöstra Skåne. Stora delar av Skåne består av jordbruksmark. Bilden visar ett rapsfält utanför Svedala. Citadellet i Landskrona, sett ovanifrån. Utsikt från Kopparhatten på Söderåsen. Malmö är Sveriges tredje, och Skånes största, stad med knappt 350 000 invånare i kommunen. Utsikt över Västra hamnen med Turning Torso. Skåne har många milslånga sandstränder. Här syns Sandhammaren. Öresundsbron, som stod klar år 2000, förbinder Skåne med danska Amager. Här passerar både bilar och tåg. 2010 byggdes Citytunneln, som förbinder och kompletterar Öresundsförbindelsen. Detta är södra trapphallen vid Triangelns station. Skånsk bokskog i lövsprickning. Handritad karta från 1698 av Erik Dahlbergh. Skåne är Sveriges sydligaste landskap.

Ny!!: Slaget vid Bunketofta och Skåne · Se mer »

Skånes historia

Tidig avbildning av Skånes landskapsvapen, från Karl X Gustavs begravning den 4 november 1660. Karta över Skåne av Gerhard von Buhrman, 1684. Skånes historia börjar när den senaste istidens is drog sig tillbaka, för omkring 14 000–13 000 år sedan.

Ny!!: Slaget vid Bunketofta och Skånes historia · Se mer »

Tyge Krabbe

Tyge Krabbe 1474–1541, var en dansk adelsman, marsk och riksråd. Han var aktiv framför allt i kampen mot Kristian II i Danmark. Tyge Krabbe var son till Mogens Krabbe av Bustrup i Salling och Elsebe Tygesdatter Lunge från Basnæs. Redan som ung kom han i kungens tjänst och deltog bland annat som tolvåring i kung Hans krigståg till Gotland mot den mäktige Iver Axelsen Thott. Han fick efter Gotlandståget som speciellt uppdrag i sex–sju år att passa kungens hundar. År 1494 följde han med kungen till riksmötet i Kalmar och kom då i stor fara när kungens eget skepp råkade fatta eld i Ronneby. Han skrev själv: ”Itemb det aar, mand schreff 1494, da vaar berammit enn herredag at staa i Kalmarn imellem kong Hans, gammel herr Steen Sture och Suerrrigis rigis raad oc da löb kong Hanns affsted med Danmarckis och Norgis raad. Da var jeg hans naades dreng og medfölgede, och vi komb i enn haffnn vden for Rendebye som kaldis Egesund, och der kom bild vdi hans naades hoffuitskib, som kaldis Gribhund, och bleff der mange riddermendtzmend och fattige karle brendt ihiell och der bleff denn bugede doctor med, oc jeg fik og nogen skade der.” Tyge Krabbe hade en snabb karriär. 27 år gammal satt han som länsherre på Köpenhamns slott och två år senare omtalas han som riddare. Genom sitt giftermål med Anne Rosenkrantz, dotter till Niels Rosenkrantz, riksråd och hovmästare hos den senare kungen Kristian II, placerade sig Tyge Krabbe inom de högsta styrande kretsarna i Danmark. Han erhöll riksborgen Helsingborgs slott med län, vilket han förlorade och återfick vid flera tillfällen. År 1507 fick Tyge Krabbe Helsingborgs län som förläning. Kungamakten kunde "ge bort" ett län i utbyte mot att ordningen i länet upprätthölls, skatt samlades in och att krigsfolk därifrån kunde beordras fram vid behov. Den 27 augusti 1510 avvärjde han med sina styrkor ett svenskt anfall i Fante Håla nära Örkelljunga i norra Skåne. Segern firades stort i Danmark och härföraren blev snart upptagen i riksrådet. Under Kristian II:s regeringstid (1513–1523) hamnade Tyge Krabbe i onåd hos kungen i samband med den rättsliga processen där adelsmannen Torben Oxe dömdes till döden för påstådd inblandning i kungens älskarinna Dyvekes död. Tyge Krabbe var med kungen i krigståget mot Stockholm år 1518, men sändes hem för att skaffa fram ny proviant till hären, något som Kristian II menade att han försummat. Trots att Tyge Krabbe personligen bidrog med medel till det svenska krigståget år 1520 blev Otto Krumpen utsedd till härförare och dessutom fick denne Helsingborg i förläning. Djupt förolämpad anslöt sig Tyge Krabbe till de jylländska upprorsmän, som 1522 startade ett inbördeskrig i Danmark. Han blev en av de verkligt hårdföra ledarna och uppmanade de skånska adelsmännen att sätta sig upp mot sin kung som förgripit sig på adelns privilegier. Upprorsmännen erbjöd kronan till hertig Frederik, bror till den tidigare kung Hans. Kristian II fick fly riket och den nye kungen kunde tillträda som Frederik I. Tyge Krabbe återfick Helsingborg i förläning. År 1525 blossade ett stort bondeuppror upp i Blekinge och Skåne. Under ledning av Kristian II:s amiral Søren Norby erövrade bönderna snabbt landskapen. I ett stort slag mellan Malmö och Lund mötte bondehären Tyge Krabbe i spetsen för den i huvudsak tyska legohären. Bönderna blev massakrerade. Lite senare massakrerades vid Bunketofta utanför Helsingborg även den bondehär som norrifrån försökte undsätta Sören Norbys bönder, vilka satt sig fast inne i Landskrona. Efter kung Fredrik I:s död år 1533 drabbades Danmark fram till år 1536 av ett blodigt inbördeskrig, Grevefejden. Tyge Krabbe var en av de drivande för att främja den nye tronpretendenten, Kristian III mot försöken från Malmö, Köpenhamn och tyska intressen att återinsätta den fångne Kristian II på tronen. Han tvingades visserligen att byta sida men kunde genom förräderi vid Helsingborg hjälpa adelshären genom att med slottets kanoner beskjuta sina egna allierade i ryggen. Vid den efterföljande belägringen av Malmö tog han också en aktiv del. Trots sin hjälp till den nye kungen Kristian III kom han i onåd och fick snart lämna ifrån sig Helsingborgs län. Han dog på sitt herresäte Vegeholm den 23 juni 1541.

Ny!!: Slaget vid Bunketofta och Tyge Krabbe · Se mer »

1525

1525 (MDXXV) var ett normalår som började en söndag i den Julianska kalendern.

Ny!!: Slaget vid Bunketofta och 1525 · Se mer »

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »