Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Installera
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Slaget vid Helsingborg

Index Slaget vid Helsingborg

Slaget vid Helsingborg stod den 28 februari 1710 (enligt den svenska kalendern; 27 februari enligt den julianska och 10 mars enligt den gregorianska) vid Ringstorpshöjden nordöst om dåvarande Helsingborg.

268 relationer: Adam Abraham von Gaffron und Oberstradam, Adelsfanan, Albert Bonniers Förlag, Albert Edelfelt, Albrecht Philip von Eynden, Anders Sparrfelt, Andreas Rydelius, Anton Johan Morman, Arthur Stille, August den starke, Öresund, Öresundstullen, Östergötland, Östgöta infanteriregemente, Östgöta kavalleriregemente, Älvsborgs regemente, Ängelholm, Ängelholmsleden, Barsebäck, Bataljon, Bödel, Bülows Dragonregiment, Bender, Bernhard Joachim von Mörner, Bertil Roxendorff, Blekinge, Bohuslän, Bokförlaget Atlantis, Bondeståndet i Sverige, Bra Böcker, Carl Bildstein, Carl Björnberg (1656–1721), Carl Cronstedt, Carl Gustaf Dücker, Carl Henrik Bonde, Carl Snoilsky, Caspar Adam von Lepel, Charles de Damas de Cormaillon, Charles Eugène de Croÿ, Christian Adolph von Holsten, Christian Albrecht Danckwardt, Christian Ditlev Reventlow, Christian Ludvig von Ascheberg, Christian Rodsteen, Claes-Göran Isacson, Danmark, Danmarks historia, Danska trupper i det spanska tronföljdskriget, Defensionskommissionen, Den Kongelige Livgarde, ..., Ditlev Brockdorff (1655–1737), Dronningens Livregiment, Drottninggatan, Helsingborg, Druvhagel, Dukat, Einar von Strokirch, Erik Odelström, Eskader, Eslöv, Eugen av Savojen, Faskin, Fältskär, Feltherrens Fodregiment, Fjälkinge, Fleninge, Flygblad, Frankrike, Frantz Joachim von Dewitz, Freden i Traventhal, Fredrik IV av Danmark, Fredrik IV:s lantmilis, Fredriksdal, Helsingborg, Fredriksdals herrgård, Fregatt, Fynske Livregiment, Galliot, Gärdsgård, Göran Gyllenstierna (1662–1736), Gdańsk, Gedsholm, Generalauditör, Generalkvartermästare, Generallöjtnant, Georg Wilhelm Fleetwood, Gregorianska kalendern, Grenaderkorpset, Gustaf Adam Taube, Gustaf Cederström, Gustaf Fredrik Lewenhaupt, Gustaf Johan Tunderfelt, Gustav III, Guvernör, Halland, Hans Brockenhuus-Löwenhielm, Hans Wachtmeister (1641–1714), Hässlunda, Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, Helge å, Helsingör, Helsingborg, Helsingborgs historia, Helsingborgs lasarett, Helsingborgs rådhus, Henckelska gården, Henrich Danckwardt, Henrik Hammarberg, Herlufsholm, Historiska media, Hugo Hamilton af Hageby, Husensjö, Huset Stuart, Indelningsverket, Infanteri, Italien, Jacob Burensköld, Jacob Grundel, Järnvägsgatan, Helsingborg, Jönköpings regemente, Jöran Nordberg, Jørgen Rantzau, Johan August Meijerfeldt den äldre, Johan Braun, Johan Jacob Döbelius, Johann Dietrich von Lattorff, John Börjeson, John Churchill, hertig av Marlborough, Josef I (tysk-romersk kejsare), Julianska kalendern, Jyske Fodregiment, Kalmar regemente (gamla), Karl Fredrik av Holstein-Gottorp, Karl I av Hessen-Philippsthal, Karl XII: en biografi, Karlshamn, Karlskrona, Karolinsk stridstaktik, Kartesch, Katslösa, Helsingborgs kommun, Kavalleri, Kävlingeån, Kongens Fodregiment, Konsul Perssons villa, Kriget i Danmark 1700 under stora nordiska kriget, Krigskommissarie, Kristianstad, Kronobergs regemente, Kropp, Helsingborgs kommun, Kurtin, Lamoral van der Noth, Landborgen, Helsingborg, Landskrona citadell, Lars Hierta (1648–1711), Lavett, Linjeskepp, Livregementet till häst (det äldre), Loshult, Lothar Adolf Henrik Klepping, Ludvig XIV av Frankrike, Luggude härad, Magistrat i Sverige, Magnus Ernst von Prehn, Magnus Gripensköld, Magnus Palmqvist (1660–1729), Magnus Stenbock, Magnus Stenbocksskolan, Malmöhus, Manderup Due (militär), Marineregimentet, Marinregementet, Mörrumsån, Moras, Nederländerna, Nils Forsberg, Nils Hästesko, Nils Lovén, Norje, Norra Skrävlinge socken, Norrvidinge, Olof Troilius, Onsjö härad, Osby, Pålsjö skog, Pålsjö slott, Pesten i Sverige 1710–1713, Peter den store, Pfalziska tronföljdskriget, Prästeståndet i Sverige, Rackare, Raus kyrka, Råå, Råå vallar, Råån, Rönnebergs härad, Riddarholmen, Riksänkedrottningens livregemente till häst, Riksväg 1, Sverige, Ringstorp, Helsingborg, Ringstorps vattentorn, Ronneby, Rya, Helsingborgs kommun, Sachsiska infanteriregementet, Sankt Jörgens plats, Sankta Maria kyrka, Helsingborg, Södermanlands regemente (infanteri), Senderöd, Simon Henrik von Donop, Sinclairvisan, Själland, Sjællandske Kyrasserregiment, Skarhult, Skåne, Skånes historia, Skånska dragonregementet (kavalleri), Skånska husarregementet, Skånska kriget, Skillingtryck, Skottland, Skvadron, Skytts härad, Slaget vid Gadebusch, Slaget vid Helsingborg (1362), Slaget vid Helsingborg (1535), Slaget vid Köge bukt (1710), Slaget vid Kliszów, Slaget vid Landskrona, Slaget vid Narva, Slaget vid Poltava, Smålands husarregemente, Spansk ryttare, Spanska tronföljdskriget, Stadsparken, Helsingborg, Standar, Stenbocks kurir, Stockamöllan, Stora nordiska kriget, Storbritannien, Stormaktstiden, Stortorget, Helsingborg, Suecia antiqua et hodierna, Svenska bilder (diktsamling), Svenska kalendern, Svenskt biografiskt lexikon, Sverige, Sveriges ståndsriksdag, Tågarp, Svalövs kommun, Tillförordnande, Torsebro, Träffningen vid Fjälkinge, Tremänningsregementen, Ulrik Christian Gyldenløve (1678–1719), Ulrika Eleonora, Ungern, Upplands regemente (infanteri), Valentin von Eickstedt (1669–1718), , Välluv, Västgöta dragonregemente, Västmanlands regemente (gamla), Västra Karaby, Vilhelm III av England, Wilhelm Bennet, Wrangelska palatset, Zepelins Regiment, 1. Fynske nationale Rytterregiment, 1. Sjællandske nationale Rytterregiment, 2. Dragonregiment, 3. Dragonregiment, 3. Sjællandske nationale Rytterregiment. Förläng index (218 mer) »

Adam Abraham von Gaffron und Oberstradam

Adam Abraham von Gaffron und Oberstradam, född 11 oktober 1665 på godset Haltauf i Schlesien, död 11 maj 1738 i Nyborg i Danmark, var en schlesisk adelsman av en gammal uradlig schlesisk ätt känd sedan 1329.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Adam Abraham von Gaffron und Oberstradam · Se mer »

Adelsfanan

Adelsfanan var Sveriges allra första reguljära kavalleriförband och kan möjligen härledas ända tillbaka till Alsnö stadga år 1280 då den svenska adeln, som motprestation för sina privilegier, förpliktades att bistå kungen i krig genom den så kallade rusttjänsten.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Adelsfanan · Se mer »

Albert Bonniers Förlag

Albert Bonniers Förlag, ibland omnämnt som Bonniers, grundades 1837 av Albert Bonnier (1820–1900).

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Albert Bonniers Förlag · Se mer »

Albert Edelfelt

Albert Gustaf Aristides Edelfelt, född 21 juli 1854 på Kiala gård utanför Borgå i Finland, död 18 augusti 1905 på sin sommarvilla i Haiko i Borgå, var en finlandssvensk målare, grafiker och illustratör.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Albert Edelfelt · Se mer »

Albrecht Philip von Eynden

Albrecht Philip von Eynden, född 1665 i Östra Telemark i Norge, död 19 april 1731, var en dansk-norsk militär av nederländsk härkomst.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Albrecht Philip von Eynden · Se mer »

Anders Sparrfelt

Anders Sparrfelt, född 1645, död 14 mars 1730 på Stensätra i Turinge socken, Södermanland, var en svensk militär och ämbetsman.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Anders Sparrfelt · Se mer »

Andreas Rydelius

Andreas Rydelius, född 24 augusti 1671 i Linköping, död 1 maj 1738 i Osby, var en svensk filosof och biskop i Lunds stift 1734–1738.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Andreas Rydelius · Se mer »

Anton Johan Morman

Anton Johan Morman född 1672 på Esperöds säteri i Tranås socken i Skåne, död 3 december 1737 på Gedsholm i Ekeby socken i Skåne, var en svensk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Anton Johan Morman · Se mer »

Arthur Stille

Norra kyrkogården i Lund. Arthur Gustaf Henrik Stille, född den 16 juli 1863 i Osby, död den 19 april 1922 i Lund, var en svensk historiker.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Arthur Stille · Se mer »

August den starke

August II den starke, född 12 maj 1670 i Dresden i Sachsen, död 1 februari 1733 i Warszawa i Polen-Litauen, var kurfurste av Sachsen från 1694 och blev, genom mutor och politiskt rävspel, också vald till kung av Polen från 1697–1706 och sedan igen från 1709.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och August den starke · Se mer »

Öresund

Karta över Öresund. Öresundsbron är ett tydligt kännetecken för Öresund. Öresund är sundet mellan Skåne och Själland och här löper en del av riksgränsen mellan Sverige och Danmark.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Öresund · Se mer »

Öresundstullen

Krogen, föregångaren till Kronborgs slott i Helsingör, byggdes för att kunna ta upp tullen. Öresundstullen var en tullavgift för passage genom Öresund.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Öresundstullen · Se mer »

Östergötland

Östergötland är ett landskap i sydöstra Sverige.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Östergötland · Se mer »

Östgöta infanteriregemente

Östgöta infanteriregemente var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1634–1709 och 1709–1791.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Östgöta infanteriregemente · Se mer »

Östgöta kavalleriregemente

Östgöta kavalleriregemente var ett kavalleriregemente i svenska armén som härstammade från 1500-talet.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Östgöta kavalleriregemente · Se mer »

Älvsborgs regemente

Älvsborgs regemente (I 15/Fo 34) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1624–1998.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Älvsborgs regemente · Se mer »

Ängelholm

Ängelholm är en tätort och centralort i Ängelholms kommun i Skåne län, med 28 232 invånare (31 december 2018).

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Ängelholm · Se mer »

Ängelholmsleden

Ängelholmsleden vid Berga trafikplats. Ängelholmsleden är en väg mellan Helsingborg centrum och Trafikplats Kropp vid E4 och E6/E20 strax utanför Helsingborg.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Ängelholmsleden · Se mer »

Barsebäck

Barsebäck är en tätort i Kävlinge kommun och kyrkby i Barsebäcks socken i Skåne.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Barsebäck · Se mer »

Bataljon

Natosymbolen (enligt symbolstandard APP6B) för en infanteribataljon, de två strecken ovanför rektangeln anger att det är en bataljon. Krysset i rektangeln anger att det är ett infanteriförband. Den blåa färgen anger att det är egna eller allierade styrkor. Bataljon, (fr. bataillon, av bataille, som betyder fältslag) är ett militärt förband som ofta är specialiserat för en viss militär uppgift.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Bataljon · Se mer »

Bödel

Illustration i ''Praxis rerum criminalium iconibus illustrata'', Antwerpen - Beller - 1562. Modell av en bödel på ett museum i Polen. Bödel eller skarprättare var en av samhället anställd person, utsedd att verkställa dödsstraff, prygel och andra kroppsstraff.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Bödel · Se mer »

Bülows Dragonregiment

Bülows Dragonregiment (på svenska: Bülows dragonregemente), även känt som Det Ungarske Dragonregiment var ett danskt dragonregementeregemente som var verksamt under olika namn mellan 1700 och 1714 då det inlemmades i Württemberg-Oels Dragonregiment.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Bülows Dragonregiment · Se mer »

Bender

Bender (tidigare Tighina; i Rumänien och Moldavien heter staden Tighina; på ryska Бендеры, Bendery) är en stad i utbrytarrepubliken Transnistrien i Moldavien, belägen på västra stranden av floden Dnestr.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Bender · Se mer »

Bernhard Joachim von Mörner

Bernhard Joachim von Mörner, född 1679, död 22 december 1741 i Rendsburg i Holstein, var en dansk militär från en brandenburgsk adelsätt.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Bernhard Joachim von Mörner · Se mer »

Bertil Roxendorff

Bertil Roxendorff (tidigare Roxman), född 1657 i Östergötland, död 12 oktober 1711, var en svensk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Bertil Roxendorff · Se mer »

Blekinge

Blekinge är ett landskap i sydöstra Sverige som gränsar i väster till Skåne, i norr till Småland och i öster och söder till Östersjön.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Blekinge · Se mer »

Bohuslän

Bohuslän är Sveriges västligaste landskap och är beläget vid Skagerrak och norra delen av Kattegatt på västkusten.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Bohuslän · Se mer »

Bokförlaget Atlantis

Bokförlaget Atlantis AB är ett svenskt bokförlag grundat 1977.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Bokförlaget Atlantis · Se mer »

Bondeståndet i Sverige

Bondeståndet (officiellt Hedervärda Bondeståndet) var ett av de fyra ständerna som ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagen fram till representationsreformen 1866.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Bondeståndet i Sverige · Se mer »

Bra Böcker

Bra Böcker AB, BBB (uttytt som Bokförlaget Bra Böcker), var ett svenskt bokförlag.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Bra Böcker · Se mer »

Carl Bildstein

Carl Bildstein (även skrivet Karl Billsten) född omkring 1672, död 15 juli 1726, var en svensk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Carl Bildstein · Se mer »

Carl Björnberg (1656–1721)

Carl Björnberg, född 11 juli 1656 på Ingelby i Kyrkefalla socken, död 19 april 1721 på Gillbo i Mönsterås socken, var en svensk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Carl Björnberg (1656–1721) · Se mer »

Carl Cronstedt

Carl Cronstedt, född den 22 maj 1672 i Stockholm, död där den 13 december 1750, var en svensk friherre, serafimerriddare, kommendör av Svärdsorden och den siste överlevande av Karl XII:s generaler.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Carl Cronstedt · Se mer »

Carl Gustaf Dücker

Carl Gustaf Dücker, född 1663 i Livland, död natten mellan den 2 och 3 juli 1732 i Stockholm, var en svensk greve, militär och riksråd.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Carl Gustaf Dücker · Se mer »

Carl Henrik Bonde

Carl Henrik (Filipsson) Bonde född 14 mars 1679, död 15 december 1722, var en svensk greve och militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Carl Henrik Bonde · Se mer »

Carl Snoilsky

Carl Snoilsky i högtidsdräkt. '''Carl Snoilsky''' på en radering av Anders Zorn i den förres ''Sonetter'' (2:a upplagan) 1888. Carl Snoilskys gravvård på Solna kyrkogård. Carl Johan Gustaf Snoilsky, född 8 september 1841 i Stockholm, död där 19 maj 1903, var en svensk skald, diplomat och biblioteksman.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Carl Snoilsky · Se mer »

Caspar Adam von Lepel

Caspar Adam von Lepel (auf Grambow), född 1662 i Strohkirchen i Mecklenburg, död i slutet av april 1710 i Köpenhamn i Danmark, var en dansk militär av mecklenburgsk härkomst.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Caspar Adam von Lepel · Se mer »

Charles de Damas de Cormaillon

Charles de Damas de Cormaillon, titulerad Charles (I) de Damas, greve av Cormaillon, riddare, baron av Villiers, herre till Fain-lès-Montbard och Courcelles Saint Grignon, född 1631 eller 1632, död 7 maj 1712 i Köpenhamn, var en fransk adelsman och militär som under senare delen av sitt liv var i dansk tjänst.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Charles de Damas de Cormaillon · Se mer »

Charles Eugène de Croÿ

teckning föreställande de Croys mumie. Charles Eugène de Croy (även Croÿ och Croij), (Карл Евге́ний де Круа́; Karl Jevgennij de Krua), född 1651, död 30 januari 1702 var hertig, fältmarskalk och nederländsk militär av franskt ursprung.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Charles Eugène de Croÿ · Se mer »

Christian Adolph von Holsten

Christian Adolph von Holsten, född 12 juni 1669 på Gelskovs gods i Hillerslevs socken i dåvarande Svendborgs amt på Fyn, död 28 februari 1710 under Slaget vid Helsingborg, var en dansk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Christian Adolph von Holsten · Se mer »

Christian Albrecht Danckwardt

Christian Albrecht Danckwardt, ökänt födelsedatum, död 1 mars 1710 till följd av skador åsamkade under slaget vid Helsingborg, var en dansk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Christian Albrecht Danckwardt · Se mer »

Christian Ditlev Reventlow

Christian Ditlev Reventlow, miniatyrporträtt på danska nationalhistoriska museet på Frederiksborg slott i Hillerød Christian Ditlev Reventlow, född den 21 juni 1671, död den 1 oktober 1738, var en dansk greve och general.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Christian Ditlev Reventlow · Se mer »

Christian Ludvig von Ascheberg

Christian Ludvig von Ascheberg, född 4 juni 1662, död 2 februari 1722, var en svensk generallöjtnant.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Christian Ludvig von Ascheberg · Se mer »

Christian Rodsteen

Christian Rodsteen, född omkring 1660, död 1728 i Rendsburg i Schleswig-Holstein, var en dansk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Christian Rodsteen · Se mer »

Claes-Göran Isacson

Claes-Göran Olof Isacson, född 10 april 1928 i Göteborg, död 14 maj 2020 i samma stad, var en svensk reklamman och historisk författare.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Claes-Göran Isacson · Se mer »

Danmark

Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Danmark · Se mer »

Danmarks historia

Danmarks historia har påverkats dels av Danmarks roll som sjöfartsland, dels av de stormakter som omgett landet.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Danmarks historia · Se mer »

Danska trupper i det spanska tronföljdskriget

Danska trupper i det spanska tronföljdskriget deltog som allierade kontingenter till Habsburgska monarkin samt till Republiken Förenade Nederländerna och England.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Danska trupper i det spanska tronföljdskriget · Se mer »

Defensionskommissionen

Defensionskommissionen var ett utskott till svenska rådet, som under åren 1700-1714 hade högsta ledningen av Sveriges militära angelägenheter under den tid Karl XII vistades utomlands.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Defensionskommissionen · Se mer »

Den Kongelige Livgarde

Den Konglige Livgarde är ett danskt infanteriförband inom Danmarks armé som har verkat sedan det uppsattes av Fredrik III av Danmark den 30 juni 1658.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Den Kongelige Livgarde · Se mer »

Ditlev Brockdorff (1655–1737)

Ditlev Brockdorff (även skrivet Detlev Brockdorff), född 1655, död 1737, var en dansk militär från en holstein-gottorpsk adelsätt, bror till Schack Brockdorff.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Ditlev Brockdorff (1655–1737) · Se mer »

Dronningens Livregiment

Dronningens Livregiments uniformer omkring 1760 till 1761. Dronningens Livregiment (på svenska: Drottningens livregemente), var ett danskt infanteriregemente som var verksamt under olika namn mellan 1657 och 2001.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Dronningens Livregiment · Se mer »

Drottninggatan, Helsingborg

Drottninggatan är en av Helsingborgs längsta och variationsrikaste gator.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Drottninggatan, Helsingborg · Se mer »

Druvhagel

Druvhagel från amerikanska inbördeskriget. Druvhagel är en typ av ammunition som användes förr i kanoner.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Druvhagel · Se mer »

Dukat

Österrikisk gulddukat, ca 1910 Dukat (it. ducato) är ett guldmynt, som först slogs i Venedig av dogen Pietro Gradenigo (1289–1310).

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Dukat · Se mer »

Einar von Strokirch

Einar Fredrik Bernhard von Strokirch, född 22 april 1879 på Styrshult, Korsberga socken, Skaraborgs län, död 9 november 1932 i Hjo, var en svensk tecknare, grafiker och författare.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Einar von Strokirch · Se mer »

Erik Odelström

Erik Odelström, född 9 juni 1684, död 8 februari 1753 på Kägleholm, var en svensk militär och ämbetsman.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Erik Odelström · Se mer »

Eskader

En eskader (fr. escadre, av ital. squadra, 'fyrkant') är ett operativt flygförband.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Eskader · Se mer »

Eslöv

Eslöv är centralort i Eslövs kommun i Skåne län.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Eslöv · Se mer »

Eugen av Savojen

Eugen Frans, prins av Savojen-Carignan (ty: Eugen von Savoyen, fr: François Eugène de Savoie, it: Eugenio di Savoia), född den 16 oktober 1663 i Paris, död 21 april 1736 i Wien, var en franskfödd österrikisk fältherre.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Eugen av Savojen · Se mer »

Faskin

Churchill AVRE ingenjörsbandvagn bär en faskin över ett stridsvagnshinder som redan är överbryggat av en faskin. Faskin, eller äldre stormvase, är ett knippe med grenar eller kvistar som bundits samman mycket hårt och fyllts med jord eller sand.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Faskin · Se mer »

Fältskär

En fältskär genomför en amputation. Gravyr från 1540. Fältskär (tidigare även bardskärare) är en mycket gammal yrkestitel för en hantverksmässigt utbildad kirurg.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Fältskär · Se mer »

Feltherrens Fodregiment

Feltherrens Fodregiment uniformer omkring 1760 till 1761 (då benämnt Slesvigske Infanteriregiment). Feltherrens Fodregiment (på svenska: Fältherrens fotregemente), officiellt 10.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Feltherrens Fodregiment · Se mer »

Fjälkinge

Fjälkinge är en tätort i Kristianstads kommun i Skåne län och kyrkby i Fjälkinge socken, belägen cirka åtta kilometer öster om Kristianstad vid E22:an mellan Kristianstad och Bromölla.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Fjälkinge · Se mer »

Fleninge

Fleninge är en tätort i Helsingborgs kommun och kyrkby i Fleninge socken i Skåne.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Fleninge · Se mer »

Flygblad

Skandias flygblad vid invigningen i Stockholm 1923. Flygblad, flyer eller flajer är litet pappersblad med ett enkelt budskap.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Flygblad · Se mer »

Frankrike

Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Frankrike · Se mer »

Frantz Joachim von Dewitz

Frantz Joachim von Dewitz, född 17 oktober 1666, död 9 september 1719, var en dansk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Frantz Joachim von Dewitz · Se mer »

Freden i Traventhal

Freden i Traventhal var ett fredsfördrag under stora nordiska kriget.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Freden i Traventhal · Se mer »

Fredrik IV av Danmark

Fredrik IV (Frederik 4.), född 11 oktober 1671 i Köpenhamn, död 12 oktober 1730 i Odense, var kung av Danmark och Norge från 1699 till sin död 1730.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Fredrik IV av Danmark · Se mer »

Fredrik IV:s lantmilis

Danska infanteriuniformer 1702 (ur ''Den Danske Hærs Historie til Nutiden og den Norske Hærs Historie indtil 1814'' av Otto Frederik von Vaupell). Fredrik IV:s lantmilis, på danska Frederik 4.s landmilits eller endast landmilitsen, var en dansk lantvärnsstyrka bestående av värnpliktiga bondkarlar upprättad år 1701 av Fredrik IV.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Fredrik IV:s lantmilis · Se mer »

Fredriksdal, Helsingborg

Fredriksdal är en stadsdel i Helsingborg, belägen i stadens östra delar.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Fredriksdal, Helsingborg · Se mer »

Fredriksdals herrgård

Fredriksdals herrgård i Helsingborgs socken i Helsingborgs kommun uppfördes 1787 som sommarbostad åt familjen Cöster.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Fredriksdals herrgård · Se mer »

Fregatt

''Boudeuse'', av Louis Antoine de Bougainville. Fregatt är en typ av örlogsfartyg.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Fregatt · Se mer »

Fynske Livregiment

Fynske Livregiments uniformer omkring 1760 till 1761 (då benämnt Kronprins Christians Regiment). Fynske Livregiment (på svenska: Fyns livregemente), var ett danskt infanteriregemente som var verksamt under olika namn mellan 1614 och 1991.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Fynske Livregiment · Se mer »

Galliot

Galliot från Willaumezs ''Dictionnaire de la Marine''. Galliot eller galjot var ursprungligen särskilt i äldre tid i medelhavsländerna ett fartyg som var mindre och lättare slag av galärer.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Galliot · Se mer »

Gärdsgård

Svensk, klassisk gärdsgård vid Nyhammar. Gärdsgård (även gärdesgård eller gärsgård; uttalas järsgård) är en typ av traditionell hägnad som kan variera kraftigt i utseende och konstruktion mellan olika trakter.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Gärdsgård · Se mer »

Göran Gyllenstierna (1662–1736)

Göran Gyllenstierna af Björksund och Helgö, född omkring 1662, död 27 augusti 1736 på Torönsborg i Sankt Anna socken i Östergötland, var en svensk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Göran Gyllenstierna (1662–1736) · Se mer »

Gdańsk

Gdańsk (polskt uttal; på tyska och äldre svenska: Danzig, tyskt uttal, svenskt uttal; kasjubiska: Gduńsk) är huvudstad i Pommerns vojvodskap i Polen, och hade 461 531 invånare i slutet av 2013.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Gdańsk · Se mer »

Gedsholm

Gedsholms säteri Gedsholms säteri är en herrgård i Ekeby socken i Bjuvs kommun och ligger 1 km nordväst om Ekeby i Skåne, tidigast omtalad 1443.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Gedsholm · Se mer »

Generalauditör

Generalauditör är en juridisk ämbetsman, som i högsta instans föredrager juridisk-militära mål.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Generalauditör · Se mer »

Generalkvartermästare

Generalkvartermästare, senare även kallat överstekvartermästare, var den officer, som i fält bland annat ledde en armés marsch och förläggning, uppförande av befästningars och utförande av belägringar.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Generalkvartermästare · Se mer »

Generallöjtnant

Generallöjtnant är en militär generalsgrad.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Generallöjtnant · Se mer »

Georg Wilhelm Fleetwood

Georg Wilhelm Fleetwood, född 26 september 1669 på Svanaholms säteri i Ås socken, Västbo härad, Jönköpings län, död 17 april 1728 i Kalmar, var en svensk friherre, militär och landshövding i Kalmar län mellan 1721 och 1728.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Georg Wilhelm Fleetwood · Se mer »

Gregorianska kalendern

Den svenska almanackan anno 1753, året då den gregorianska kalendern infördes i Sverige. Gregorianska kalendern, i Sverige även kallad nya stilen, är den kalender som används i de flesta av världens länder.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Gregorianska kalendern · Se mer »

Grenaderkorpset

Grenaderkorpsets uniformer omkring 1760 till 1761. Grenaderkorpset (på svenska: Grenadjärkåren), var ett danskt kungligt elitförband verksamt mellan 1701 och 1763 då det införlivades i Livgarden til fods.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Grenaderkorpset · Se mer »

Gustaf Adam Taube

Gustaf Adam Taube, född 1 december 1673, död 14 oktober 1732 i Stockholm, var en svensk greve (från 17 april 1719) och militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Gustaf Adam Taube · Se mer »

Gustaf Cederström

Gustaf Olof Cederström, född 12 april 1845 i Stockholm, död där 20 augusti 1933, var en svensk friherre och konstnär, som var en av landets mest populära historiemålare under 1800-talet.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Gustaf Cederström · Se mer »

Gustaf Fredrik Lewenhaupt

Gustaf Fredrik Lewenhaupt, död 10 februari 1723, var en svensk greve och general.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Gustaf Fredrik Lewenhaupt · Se mer »

Gustaf Johan Tunderfelt

Gustaf Johan Tunderfelt (född de Rodes) född 7 februari 1656 i Moskva, död 10 mars 1710 (enligt den gregorianska kalendern) vid slaget vid Helsingborg, var en svensk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Gustaf Johan Tunderfelt · Se mer »

Gustav III

Gustav III, född 13 januari (g.s.) 24 januari (n.s.) 1746 i Kungshuset på Riddarholmen i Stockholm, död 29 mars 1792 på Stockholms slott, var kung av Sverige från 1771 fram till sin död.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Gustav III · Se mer »

Guvernör

En guvernör, av franskans gouverneur, är titeln för en ledande politiker eller tjänsteman i en delstat eller en annan administrativ region inom en stat, med olika specifika funktioner i olika länder.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Guvernör · Se mer »

Halland

Halland är ett landskap i sydvästra Sverige.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Halland · Se mer »

Hans Brockenhuus-Löwenhielm

Hans Brockenhuus-Løwenhielm, född 20 augusti 1679 på Hovinsholm i Nes socken, Hedmark fylke i Norge, död 22 september 1734 på Vejrupgård i Marslevs socken på Fyn, var en dansk militär och godsägare.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Hans Brockenhuus-Löwenhielm · Se mer »

Hans Wachtmeister (1641–1714)

Hans Wachtmeister af Johannishus, född 24 december 1641 i Stockholm, död 15 februari 1714 i Stockholm, var en svensk greve, kungligt råd och amiralgeneral.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Hans Wachtmeister (1641–1714) · Se mer »

Hässlunda

Hässlunda är kyrkbyn i Hässlunda socken och en tidigare småort i Helsingborgs kommun, belägen 15 kilometer öster om huvudorten Helsingborg och två kilometer söder om Mörarp.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Hässlunda · Se mer »

Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp

Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp, född 23 oktober 1636, död 24 november 1715, var en svensk drottning och riksföreståndare, gift 24 oktober 1654 med.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp · Se mer »

Helge å

Åns norra utlopp i Åhus Åns södra utlopp vid Gropahålet Helge å, ibland Helgeån, är Skånes största vattendrag.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Helge å · Se mer »

Helsingör

Helsingör från luften Helsingör (Helsingør) är en hamnstad på Själland i Danmark.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Helsingör · Se mer »

Helsingborg

Helsingborg är centralort i Helsingborgs kommun och ligger i nordvästra Skåne län.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Helsingborg · Se mer »

Helsingborgs historia

Helsingborgs nuvarande stadsvapen. Helsingborgs historia sträcker sig tillbaka till vikingatiden.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Helsingborgs historia · Se mer »

Helsingborgs lasarett

Huvudentré Helsingborgs lasarett. Helsingborgs lasarett är ett av Region Skånes fyra specialiserade akutsjukhus och är beläget vid Bergaliden i Helsingborg.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Helsingborgs lasarett · Se mer »

Helsingborgs rådhus

Helsingborgs rådhus, ritat av Alfred Hellerström uppfördes 1897.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Helsingborgs rådhus · Se mer »

Henckelska gården

Henckelska gården är en byggnadsminnesmärkt handelsgård från 1600-talet belägen vid Norra Storgatan i Helsingborg.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Henckelska gården · Se mer »

Henrich Danckwardt

Henrich Danckwardt, född i början av 1670-talet, död, avrättad genom halshuggning, 16 september 1719 i Göteborg, var en svensk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Henrich Danckwardt · Se mer »

Henrik Hammarberg

Henrik Hammarberg, född 1686 på släktgården Viredaholm, Vireda socken, Småland, död där 25 januari 1768, var en svensk ämbetsman och politiker.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Henrik Hammarberg · Se mer »

Herlufsholm

Herlufsholm i slutet av 1800-talet Herlufsholm idag. Skolslipsar. Herlufsholm en internatskola i Danmark grundad 1565 av den skånske amiralen Herluf Trolle och hans hustru Birgitte Gøye.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Herlufsholm · Se mer »

Historiska media

Historiska Media är ett svenskt bokförlag grundat år 1995 av Erik Osvalds (VD och förlagschef) och Björn Andersson.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Historiska media · Se mer »

Hugo Hamilton af Hageby

Hugo Hamilton af Hageby, född 1655, död 1724, var en svensk friherre (Hamilton af Hageby), ämbetsman och militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Hugo Hamilton af Hageby · Se mer »

Husensjö

Husensjö är en stadsdel i östra Helsingborg.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Husensjö · Se mer »

Huset Stuart

Huset Stuart (av lågskotska för Steward, som är en alternativ stavning) var ett skotskt kungahus och klan vars förste regent var Robert II Stuart som hade Skottlands tron 1371–1390.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Huset Stuart · Se mer »

Indelningsverket

Två indelta soldater från 1800-talets första hälft, klädda i uniform m/1816 med tschakå m/1831. Illustration av Adolf Ulrik Schützercrantz. Indelningsverket var ett personalfinansieringssystem inom svenska staten och försvaret grundat på naturahushållning.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Indelningsverket · Se mer »

Infanteri

250x250px Västerbottens infanteriregemente, på Gumboda hed cirka 1860. Infanteriet eller, ålderdomligare, fotfolket eller fotsoldat är det truppslag inom en armé som traditionellt strider till fots.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Infanteri · Se mer »

Italien

Italien (Italia), formellt Republiken Italien (Repubblica ItalianaI Italien har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktonta (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Italiens officiella namn enligt följande.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Italien · Se mer »

Jacob Burensköld

Jacob Burensköld född 25 december 1655 i Stockholm, död 12 mars 1738 i Fyllingarum i Ringarums socken, Östergötland, var en svensk friherre, militär och ämbetsman, son till juris professorn, slutligen stadspresidenten Nils Burensköld och Eva Ulfvenklou.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Jacob Burensköld · Se mer »

Jacob Grundel

Jacob Grundel, född 1657, död 1737, var en svensk friherre och militär, son till borgmästaren i Stockholm Jacob Grundel d.ä..

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Jacob Grundel · Se mer »

Järnvägsgatan, Helsingborg

Järnvägsgatans norra del. Järnvägsgatan är en större gata i centrala Helsingborg.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Järnvägsgatan, Helsingborg · Se mer »

Jönköpings regemente

Jönköpings regemente (I 12) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1623–1927.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Jönköpings regemente · Se mer »

Jöran Nordberg

Jöran Nordberg, född 3 september 1677 i Stockholm, död 23 mars 1744, var en svensk präst, känd som författare av Karl XII:s historia.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Jöran Nordberg · Se mer »

Jørgen Rantzau

Jørgen Rantzau, född omkr.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Jørgen Rantzau · Se mer »

Johan August Meijerfeldt den äldre

Johan August Meijerfeldt den äldre, född 1664 i svenska Livland, död 9 november 1749 på Sövdeborg i Skåne, var en svensk-livländsk militär, och från 1714 greve.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Johan August Meijerfeldt den äldre · Se mer »

Johan Braun

Johan Braun, född 29 juni 1659 i Göteborg, död 5 mars 1710, var en svensk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Johan Braun · Se mer »

Johan Jacob Döbelius

Johan Jacob von Döbeln, före adlandet år 1717 Döbelius, född 29 mars 1674 i Rostock, död 14 januari 1743 i Lund, var en tyskfödd svensk läkare och professor i praktisk medicin.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Johan Jacob Döbelius · Se mer »

Johann Dietrich von Lattorff

Johann (Jahn) Dietrich von Lattorff, född 21 februari 1661, död 10 mars 1710 (enligt den gregorianska kalendern) under Slaget vid Helsingborg, var en dansk militär från den anhaltiska adelssläkten Lattorff.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Johann Dietrich von Lattorff · Se mer »

John Börjeson

I ateljén i Sergelhuset, Stockholm, 1901. Johan (John) Laurentius Helenus Börjeson, född 30 december 1835 i Tölö socken i Halland, död 29 januari 1910 i Storängen i Nacka, var en svensk skulptör.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och John Börjeson · Se mer »

John Churchill, hertig av Marlborough

John Churchill, från 1702 hertig av Marlborough, född 26 maj 1650 på Ashe House nära Musbury i Devon, död 16 juni 1722 på Windsor Lodge vid Windsor Castle i Berkshire, var en engelsk militär och politiker (ursprungligen tory, men periodvis istället stöttad av whigs).

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och John Churchill, hertig av Marlborough · Se mer »

Josef I (tysk-romersk kejsare)

Josef I (ty. Joseph I.), född 26 juli 1678, död 17 april 1711, tysk-romersk kejsare från 1705 fram till sin död.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Josef I (tysk-romersk kejsare) · Se mer »

Julianska kalendern

Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Julianska kalendern · Se mer »

Jyske Fodregiment

Jyske Fodregiment uniformer omkring 1760 till 1761 (då benämnt Jyske geworbne Regiment). Jyske Fodregiment (på svenska: Jyllands infanteriregemente), var ett danskt infanteriregemente som var verksamt under olika namn mellan 1675 och 1991.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Jyske Fodregiment · Se mer »

Kalmar regemente (gamla)

Kalmar regemente (I 21) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1623–1927.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Kalmar regemente (gamla) · Se mer »

Karl Fredrik av Holstein-Gottorp

Karl Fredrik, född 19 april g.s./29 april n.s. 1700 i Stockholm, död 18 juni 1739 i Rohlfshagen, var hertig av Holstein-Gottorp från 1702 och en svensk prins.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Karl Fredrik av Holstein-Gottorp · Se mer »

Karl I av Hessen-Philippsthal

Karl I av Hessen-Philippsthal, född 23 september 1682 i Schmalkalden i Thüringen, död 8 maj 1770 i Philippsthal i Hessen, var en tysk militär, medlem av ätten Hessen och lantgreve av Hessen-Philippsthal från 1721 fram till sin död.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Karl I av Hessen-Philippsthal · Se mer »

Karl XII: en biografi

Karl XII: en biografi, biografi om Karl XII:s liv, författad av Bengt Liljegren, utgiven på bokförlaget Historiska Media 2000.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Karl XII: en biografi · Se mer »

Karlshamn

Karta över Karlshamn från 1790-talet Karlshamn på 1850-talet. Karlshamn är en tätort och centralort i Karlshamns kommun i Blekinge län.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Karlshamn · Se mer »

Karlskrona

Karlskrona är en tätort i Blekinge och centralort i Karlskrona kommun samt residensstad för Blekinge län.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Karlskrona · Se mer »

Karolinsk stridstaktik

Karolinsk stridstaktik användes av karolinska armén verksamma främst under Karl XII.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Karolinsk stridstaktik · Se mer »

Kartesch

Kartesch, kort kt, är en gammal ammunitionstyp för artilleri som i grunden utgörs av en eldrörsladdad patron försedd med drivspegel och hagelladdning (såsom grovt druvhagel eller fint kärvhagel) likt en hagelpatron, vilken avfyras med kardus för att skapa en hagelkärve framför mynningen på artilleripjäsen.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Kartesch · Se mer »

Katslösa, Helsingborgs kommun

Katslösa är en bebyggelse nordost om Rydebäck i Kvistofta socken i Helsingborgs kommun.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Katslösa, Helsingborgs kommun · Se mer »

Kavalleri

Kavalleri eller rytteri är ett beridet truppslag som historiskt använde hästar för förflyttning och strid.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Kavalleri · Se mer »

Kävlingeån

Kävlingeån eller Lödde å är ett vattendrag i mellersta Skåne.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Kävlingeån · Se mer »

Kongens Fodregiment

Kongens Livregiments uniformer omkring 1760 till 1761. Kongens Fodregiment (på svenska: Konungens infanteriregemente), var ett danskt infanteriregemente som var verksamt under olika namn mellan 1657 och 1961.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Kongens Fodregiment · Se mer »

Konsul Perssons villa

Konsul Perssons villa, även känd som Essenska villan, var på sin tid den största privatbostaden i Helsingborg.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Konsul Perssons villa · Se mer »

Kriget i Danmark 1700 under stora nordiska kriget

Kriget i Danmark var den landstigningen på Själland 1700 i början av stora nordiska kriget.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Kriget i Danmark 1700 under stora nordiska kriget · Se mer »

Krigskommissarie

Krigskommissarie (alt Kommissarius) är en gammal titel för en tjänsteman som tidigare utförde uppgifter vilket senare tillkom intendenturen.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Krigskommissarie · Se mer »

Kristianstad

Kristianstad är en tätort som är centralort i Kristianstads kommun i Skåne län.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Kristianstad · Se mer »

Kronobergs regemente

Porträtt av kapten Carl Adolf Möllerswärd iklädd regementets uniform m/1765. Runt armen syns den vita armbindeln som blev en del av den svenska officersuniformen efter Gustav III:s statsvälvning den 19 augusti 1772. På bröstet bär han dessutom Svärdsorden. Målning från 1775 av Ulrika Pasch. Kronobergs regemente (I 11/Fo 16) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1623–1997.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Kronobergs regemente · Se mer »

Kropp, Helsingborgs kommun

Kropp är kyrkbyn i Kropps socken i Helsingborgs kommun i Skåne, öster om Helsingborg.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Kropp, Helsingborgs kommun · Se mer »

Kurtin

Kurtin som förbinder två försvarstorn i den medeltida franska borgen Pouancé. Rekonstruerad kurtinelement vid Malmöhus slott. Kurtin (franska courtine, förhänge) är en mur eller vall i en medeltida fästning som sammanlänkar anläggningens försvarstorn.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Kurtin · Se mer »

Lamoral van der Noth

Lamoral von der Noth (även skrivet van der Noot) född omkring 1663, död 28 februari 1710 under slaget vid Helsingborg, var en svensk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Lamoral van der Noth · Se mer »

Landborgen, Helsingborg

Del av landborgen vid Hälsovägen Landborgen i Helsingborg är en så kallad abrasionsbrant, som sträcker sig något indragen längs Öresundskusten, från Hittarp till Ramlösadalen.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Landborgen, Helsingborg · Se mer »

Landskrona citadell

Landskrona citadell eller Landskrona slott är en fästning i Landskrona, Skåne län.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Landskrona citadell · Se mer »

Lars Hierta (1648–1711)

Lars Hierta, född den 23 oktober 1648 på Tumleberg i Essunga socken, död den 14 februari 1711, var en svensk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Lars Hierta (1648–1711) · Se mer »

Lavett

Krupps 32-pundiga bakladdningskanon på lavett. Lavett eller lavettage (av franskans l'affût, "stödet", "stativet") är den ställning eller det underrede av trä, järn eller stål som en kanon, haubits, mörsare, kulspruta eller annan typ av tung pjäs monteras i, eller stöds mot.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Lavett · Se mer »

Linjeskepp

slaget vid Hogland den 17 juli 1788. Marinmuseums i Karlskrona samtida modell av linjeskeppet ''Kronprins Gustaf Adolf'' (1782). Linjeskepp betecknar de örlogsfartyg som under perioden cirka 1650 till 1850 var byggda för att vid sjöslag ingå i själva slaglinjen.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Linjeskepp · Se mer »

Livregementet till häst (det äldre)

Livregementet till häst var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1667–1791.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Livregementet till häst (det äldre) · Se mer »

Loshult

Loshults kyrka från söder. Loshult är kyrkbyn i Loshults socken och en småort i Osby kommun i Skåne län, belägen cirka en halv kilometer från gränsen till Småland och cirka 5 kilometer från Älmhult.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Loshult · Se mer »

Lothar Adolf Henrik Klepping

Lothar Adolf Henrik Klepping, ökänt födelsedatum, död 13 september 1712 nära Rostock, var en dansk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Lothar Adolf Henrik Klepping · Se mer »

Ludvig XIV av Frankrike

Ludvig XIV (Louis XIV), kallad solkungen (le Roi Soleil), född 5 september 1638 i Saint-Germain-en-Laye, Frankrike, död 1 september 1715 i Versailles, Frankrike, var kung av Frankrike och Navarra från 14 maj 1643 till sin död.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Ludvig XIV av Frankrike · Se mer »

Luggude härad

Luggude var ett härad i nordvästra Skåne, i dåvarande Malmöhus län.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Luggude härad · Se mer »

Magistrat i Sverige

Magistrat var i Sverige från medeltiden till kommunreformen 1862 det högsta styrande organet för städer med egen jurisdiktion.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Magistrat i Sverige · Se mer »

Magnus Ernst von Prehn

Magnus Ernst von Prehn (släktnamnet även skrivet von Preen), född 1676, död 1731 i Fredericia, var en dansk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Magnus Ernst von Prehn · Se mer »

Magnus Gripensköld

Magnus Gripensköld kan syfta på.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Magnus Gripensköld · Se mer »

Magnus Palmqvist (1660–1729)

Magnus Palmqvist. Magnus Palmqvist, född den 28 augusti 1660 i Stockholm, död i samma stad den 27 juli 1729, var en svensk krigare, son till Gustaf Palmqvist, bror till Erik och Johan Palmqvist samt far till Fredric Palmqvist.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Magnus Palmqvist (1660–1729) · Se mer »

Magnus Stenbock

Magnus Stenbock, född 12 maj 1665 i Jakobs församling i Stockholm, död 23 februari 1717 i Köpenhamn, var en svensk greve och militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Magnus Stenbock · Se mer »

Magnus Stenbocksskolan

Magnus Stenbocksskolan var en grundskola i Helsingborg som invigdes den 11 januari 1912, men togs i bruk redan 1911.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Magnus Stenbocksskolan · Se mer »

Malmöhus

Malmöhus eller Malmöhus slott är ett slott med medeltida anor beläget på Slottsholmen i Malmö.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Malmöhus · Se mer »

Manderup Due (militär)

Manderup Due (Taube), född 5 februari 1668 på Krastrups gods i Farstrups socken i dåvarande Ålborgs amt på Jylland, död 11 mars 1710 (enligt gregorianska kalendern) efter slaget vid Helsingborg, var en dansk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Manderup Due (militär) · Se mer »

Marineregimentet

Marineregimentets uniformer omkring 1760 till 1761 (då Bornholmske Infanteriregiment). Marineregimentet (på svenska: Marinregementet), var ett danskt infanteriregemente som var verksamt under olika namn mellan 1672 och 2000.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Marineregimentet · Se mer »

Marinregementet

Marinregementet var ett sjöartilleriförband inom svenska flottan som verkade i olika former åren 1824–1886.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Marinregementet · Se mer »

Mörrumsån

Boskvarnasjön intill Lindshammar där Mörrumsån rinner upp. Mörrumsån vid Blidingsholm, söder om Åsnen. Mörrumsån vid Svängsta. Mörrumsån är en å i Småland och Blekinge; den största av åarna som mynnar i Blekinge.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Mörrumsån · Se mer »

Moras

Ett moras är en svårframkomlig, stenig våtmark.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Moras · Se mer »

Nederländerna

Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Nederländerna · Se mer »

Nils Forsberg

arkivdatum.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Nils Forsberg · Se mer »

Nils Hästesko

Nils Hästesko (Hestskoo), född omkring 1660, död 7 mars 1724 på Bjersgård i Gråmanstorps socken, var en svensk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Nils Hästesko · Se mer »

Nils Lovén

Nils Lovén, känd under pseudonymen Nicolovius, född 18 juni 1796 i Räng på Söderslätt i dåvarande Malmöhus län, död 10 februari 1858 i Äspö i nuvarande Trelleborgs kommun, var en svensk präst, författare, översättare, folklivsskildrare och universitetslärare.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Nils Lovén · Se mer »

Norje

Norje är en tätort i Sölvesborgs kommun i Blekinge län.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Norje · Se mer »

Norra Skrävlinge socken

Norra Skrävlinge socken i Skåne ingick i Onsjö härad, ingår sedan 1971 i Svalövs kommun och motsvarar från 2016 Norra Skrävlinge distrikt.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Norra Skrävlinge socken · Se mer »

Norrvidinge

Norrvidinge är en ort och kyrkby i Norrvidinge socken i Svalövs kommun i Skåne.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Norrvidinge · Se mer »

Olof Troilius

Olof Troilius, född 1661 i på Stora Tuna prästgård, död 15 november 1732 på Stora Tuna prästgård, var en svensk präst och far till ärkebiskopen Samuel Troilius.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Olof Troilius · Se mer »

Onsjö härad

Onsjö härad (till 1658 danska: Onsø Herred även Othens härad) var ett härad i västra Skåne, i dåvarande Malmöhus län.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Onsjö härad · Se mer »

Osby

Osby kyrka från sydväst Osbysjön Brioleksak i jätteformat strax utanför Osby, längs med riksväg 23 Osby är en tätort som är centralort i Osby kommun i Skåne län.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Osby · Se mer »

Pålsjö skog

Pålsjö skog är en lövskog, samt ett grön- och strövområde beläget i Helsingborgs norra del och är sedan 2016 del av Pålsjö naturreservat.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Pålsjö skog · Se mer »

Pålsjö slott

Pålsjö slott i utförandet med kupolförsett torn 1869–1873. Pålsjö slott är ett slott beläget vid Pålsjö skog i Helsingborgs socken i Helsingborgs kommun.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Pålsjö slott · Se mer »

Pesten i Sverige 1710–1713

Pesten i Sverige 1710–1713 var den senaste stora pestepidemin som hemsökte Sverige.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Pesten i Sverige 1710–1713 · Se mer »

Peter den store

Peter I, fullständigt namn Pjotr Aleksejevitj Romanov (ryska: Пётр I Алексеевич, "Pjotr I Aleksejevitj"), även känd som Peter den store (ryska: Пётр Великий, Pjotr Velikij), född 30 maj (9 juni enl. nya stilen) 1672 i Moskva, död 28 januari (8 februari enl. nya stilen) 1725 i Sankt Petersburg, var från 1682 till 1725 tsar och storfurste av Ryssland och från 1721 till 1725 Ryska imperiets första kejsare.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Peter den store · Se mer »

Pfalziska tronföljdskriget

Pfalziska tronföljdskriget, Nioårskriget, var ett krig 1688-1697 mellan Frankrike å ena sidan och den augsburgska ligan ("stora alliansen" efter 1689) bestående av Nederländerna, England, Tysk-romerska riket, Spanien, Sverige och Savojen å den andra.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Pfalziska tronföljdskriget · Se mer »

Prästeståndet i Sverige

Prästeståndet sammanträdde vid Själakoret i Storkyrkan i Stockholm Prästeståndet (officiellt Högvördiga Prästerskapet), i Sverige ett av de fyra ständer som ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagen fram till representationsreformen 1866.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Prästeståndet i Sverige · Se mer »

Rackare

Rackaren var i södra Sverige i Nationalencyklopedin bödelns dräng.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Rackare · Se mer »

Raus kyrka

Raus kyrka är en kyrkobyggnad i Raus kyrkby i Lunds stift.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Raus kyrka · Se mer »

Råå

Råå, nära hamnen. Råå är ett fiskeläge i södra Helsingborg.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Råå · Se mer »

Råå vallar

Råå vallar och badstranden. Försvarsvallen syns i högra delen av bilden. Råå vallar är ett fornminne och en badstrand i södra Helsingborg mellan Råå och stadens hamnområde.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Råå vallar · Se mer »

Råån

Råån eller Råå-ån, förr även Kvistoftaån eller Kvistofta-Råån, är en cirka 30 km lång å som mynnar ut vid det gamla fiskeläget Råå i Helsingborg.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Råån · Se mer »

Rönnebergs härad

Rönnebergs härad var ett härad i västra Skåne, i dåvarande Malmöhus län.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Rönnebergs härad · Se mer »

Riddarholmen

Sammanbindningsbanan är just färdig och Riddarholmshamnen gör fortfarande skäl för sitt namn. Färglitografi av Otto August Mankell. Riddarholmen (tidigare Kidaskär, Gråbrödraholmen, Gråmunkeholmen) är en ö i Mälaren och en stadsdel i centrala Stockholm innerstad, tillhörande Södermalms stadsdelsområde.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Riddarholmen · Se mer »

Riksänkedrottningens livregemente till häst

299x299px Riksänkedrottningens livregemente till häst, var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1661–1720.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Riksänkedrottningens livregemente till häst · Se mer »

Riksväg 1, Sverige

En del av den ursprungliga Riksettan vid Bergaholms gravfält i Salems kommun. Riksväg 1 mellan Helsingborg och Stockholm. Riksväg 1 (Riksettan) var 1945–1962 huvudvägen mellan Helsingborg och Stockholm.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Riksväg 1, Sverige · Se mer »

Ringstorp, Helsingborg

Ringstorps vattentorn. Ringstorp är en stadsdel i den norra delen av Helsingborg.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Ringstorp, Helsingborg · Se mer »

Ringstorps vattentorn

Ringstorps vattentorn. Ringstorps vattentorn. Ringstorps vattentorn uppfördes 1904 på Ringstorpskullen i stadsdelen Ringstorp i Helsingborg.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Ringstorps vattentorn · Se mer »

Ronneby

stadsrättigheterna 1387–1680 och 1882–1932. Tallriken är tillverkad 1932 av Kockums Emaljerverk då Ronneby stad firade sitt 50-årsjubileum med att ha återfått sina stadsrättigheterna. Ronneby är en tätort i Blekinge och centralort i Ronneby kommun i Blekinge län, belägen vid Ronnebyån mellan östersjökusten och europavägen E22:an.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Ronneby · Se mer »

Rya, Helsingborgs kommun

Rya är en bebyggelse norr om Rydebäck i Kvistofta socken i Helsingborgs kommun.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Rya, Helsingborgs kommun · Se mer »

Sachsiska infanteriregementet

Sachsiska infanteriregementet var ett svenskt arméförband, som sattes upp 1707 genom värvning av sachsiska krigsfångar, och bestod från början av 1 152 man.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Sachsiska infanteriregementet · Se mer »

Sankt Jörgens plats

Sankt Jörgens plats. Sankt Jörgenspalatset i norr. Axel Wallenberg. Sankt Jörgens plats är ett torg och en grön plats i centrala Helsingborg.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Sankt Jörgens plats · Se mer »

Sankta Maria kyrka, Helsingborg

Sankta Maria kyrka är en kyrkobyggnad i Helsingborg.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Sankta Maria kyrka, Helsingborg · Se mer »

Södermanlands regemente (infanteri)

Södermanlands regemente (I 10) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1634–1942 och 1957–1963.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Södermanlands regemente (infanteri) · Se mer »

Senderöd

Senderöd var ett frälsehemman norr om Helsingborg som förr lydde under Krapperups slott och senare Pålsjö slott.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Senderöd · Se mer »

Simon Henrik von Donop

Simon Henrik von Donop, död 24 oktober 1727, var en dansk militär.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Simon Henrik von Donop · Se mer »

Sinclairvisan

Noter till Sinclairvisan. "Sinclairvisan", eller "Sinclairsvisan", är en svensk propagandavisa med nittio verser av Anders Odel från 1739 till "La folia"-melodin.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Sinclairvisan · Se mer »

Själland

Själland (Sjælland) är det egentliga Danmarks (bortsett från hela världens största ö Grönland, som också tillhör Danmark) största ö, med sina 7 031 kvadratkilometer.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Själland · Se mer »

Sjællandske Kyrasserregiment

Sjællandske Kyrasserregiment (på svenska: Själlands kyrassiärregemente), var ett danskt kavalleriregemente som var verksamt under olika namn mellan 1670 och 1767.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Sjællandske Kyrasserregiment · Se mer »

Skarhult

Skarhult är kyrkby i Skarhults socken i Eslövs kommun i Skåne län, belägen öster om Eslöv.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Skarhult · Se mer »

Skåne

Socknarna i Skåne med härads- och länsgränser cirka 1870. Gerhard von Buhrmans karta över Skåne från 1684. ''Landskapsvy från Skåne''. Målning av Peter Adolf Persson. Målad år 1889. Skånsk slätt med pilevall en disig dag i april. Ingelstorps ängar, i fonden Hammars backar nära Kåseberga i sydöstra Skåne. Stora delar av Skåne består av jordbruksmark. Bilden visar ett rapsfält utanför Svedala. Citadellet i Landskrona, sett ovanifrån. Utsikt från Kopparhatten på Söderåsen. Malmö är Sveriges tredje, och Skånes största, stad med knappt 350 000 invånare i kommunen. Utsikt över Västra hamnen med Turning Torso. Skåne har många milslånga sandstränder. Här syns Sandhammaren. Öresundsbron, som stod klar år 2000, förbinder Skåne med danska Amager. Här passerar både bilar och tåg. 2010 byggdes Citytunneln, som förbinder och kompletterar Öresundsförbindelsen. Detta är södra trapphallen vid Triangelns station. Skånsk bokskog i lövsprickning. Handritad karta från 1698 av Erik Dahlbergh. Skåne är Sveriges sydligaste landskap.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Skåne · Se mer »

Skånes historia

Tidig avbildning av Skånes landskapsvapen, från Karl X Gustavs begravning den 4 november 1660. Karta över Skåne av Gerhard von Buhrman, 1684. Skånes historia börjar när den senaste istidens is drog sig tillbaka, för omkring 14 000–13 000 år sedan.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Skånes historia · Se mer »

Skånska dragonregementet (kavalleri)

Skånska dragonregementet (K 6) var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1676–1709 och 1709–1927.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Skånska dragonregementet (kavalleri) · Se mer »

Skånska husarregementet

Skånska husarregementet (K 5) var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1658–1709 och 1709–1927.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Skånska husarregementet · Se mer »

Skånska kriget

Skånska kriget var ett krig 1675–1679 som stod mellan Danmark-Norge, Brandenburg och Sverige.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Skånska kriget · Se mer »

Skillingtryck

Skillingtryck är en enkel trycksak som innehåller visor av olika slag, riktade till en bred allmänhet.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Skillingtryck · Se mer »

Skottland

Skottland (skotsk gaeliska: Alba; engelska och lågskotska: Scotland) är en självstyrande riksdel (constituent country) inom Storbritannien.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Skottland · Se mer »

Skvadron

Polskt kavalleri 1830–31. Skvadron är en beteckning på ett militärförband.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Skvadron · Se mer »

Skytts härad

Skytts härad var ett härad i sydvästra Skåne, i dåvarande Malmöhus län.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Skytts härad · Se mer »

Slaget vid Gadebusch

Slaget vid Gadebusch utkämpades den 9 december (g.s.) 1712 mellan Sverige å ena sidan och Danmark och Sachsen å den andra.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Slaget vid Gadebusch · Se mer »

Slaget vid Helsingborg (1362)

Slaget vid Helsingborg bestod av en av tyska Hansan 1362 påbörjad belägring av Helsingborgs slott samt ett sjöslag på redden utanför.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Slaget vid Helsingborg (1362) · Se mer »

Slaget vid Helsingborg (1535)

Slaget vid Helsingborg utspelade sig den 13 januari 1535 som en del av det danska inbördeskriget Grevefejden.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Slaget vid Helsingborg (1535) · Se mer »

Slaget vid Köge bukt (1710)

Slaget vid Köge bukt, den 24−27 september 1710, var ett sjöslag mellan Sverige och Danmark under stora nordiska kriget.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Slaget vid Köge bukt (1710) · Se mer »

Slaget vid Kliszów

Slaget vid Kliszów var ett fältslag som utkämpades den 9 juli 1702 (enligt den svenska kalendern; 8 juli enligt den julianska och 19 juli enligt den gregorianska) under det stora nordiska kriget.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Slaget vid Kliszów · Se mer »

Slaget vid Landskrona

Slaget vid Landskrona utkämpades den 14 juli 1677, cirka 12 kilometer öster om Landskrona mellan Tirup, Sireköpinge, Asmundtorp och Billeberga. Efter det misslyckade anfallet mot Malmö hade Kristian V med den danska armén återvänt till Landskronatrakten. Den 12 juli hade danskarna med 12 000 man tagit ställning på höjderna vid Rönneberga backar. Samma dag bröt Karl XI upp från Herrevadskloster sedan han fått förstärkningar från norra Sverige. Den svenska hären bestod av 10 000 soldater samt 4 000 uppbådade småländska bönder. Den stod den 13 juli mellan Torrlösa och Källs Nöbbelöv och marscherade tidigt följande dag i riktning mot Tirup. Den danska hären hade ändrat ställning och stod dold bakom en jordvall, som från en punkt strax väster om Billeberga sträckte sig i riktning mot Hedegården. Den upptäcktes emellertid av Rutger von Ascheberg, som rekognoscerade framför armén. Svenskarna marscherade då förbi Tirup, varigenom den danska hären riskerade att rullas upp från flanken eller anfallas i ryggen. Kristian V och hans närmaste man, fältmarskalklöjtnant von der Goltz, lät då armén ändra ställning. När härarna intagit slagordning hade de en sänka framför Tirup mellan sig. Vid middagstid gick Karl XI, som befann sig ytterst på sin högra flygel, till anfall. Inom kort vann denna flygel en avgörande seger över danska vänstra flygeln. När den flydde drogs även en del av den danska mitten med. Förföljandet pågick fram till Asmundtorp. Under tiden hade emellertid Kristian V med sin högra flygel fått klart övertag mot den yttersta delen av den vänstra svenska flanken. I denna strid stupade flygelns chef, fältmarskalk Simon Grundel-Helmfelt. Under striden träffades hans häst och Helmfelts ben klämdes fast under den när den föll. En Tysk löjtnant stack honom i halsen med sin värja och dödade honom. Danskarna trängde ända fram till Tirup, där de småländska bönderna stod, men vände tillbaka. Efter en ny sammanstötning såg Kristian V att hans vänstra flygels och mitts nederlag vara ofrånkomligt. Han drog sig då tillbaka över Billeberga och fortsatte reträtten till Landskrona. Dagen för slaget var oerhört varm. Ett monument restes 1911 på en höjd strax nordväst om Billeberga till minne av slaget. Den 14 juli 1927 firades 250-årsminnet av slaget vid Landskrona av Skånska husarregementet vid Billebergamonumentet.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Slaget vid Landskrona · Se mer »

Slaget vid Narva

Slaget vid Narva var ett fältslag som utkämpades vid staden Narva i nordöstra Estland den 20 november 1700 (enligt svenska stilen; 19 november enligt julianska kalendern och 30 november enligt gregorianska).

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Slaget vid Narva · Se mer »

Slaget vid Poltava

Slaget vid Poltava var ett fältslag som utkämpades vid staden Poltava i dagens Ukraina den 28 juni 1709 (enligt den svenska kalendern; 27 juni enligt den julianska och 8 juli enligt den gregorianska).

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Slaget vid Poltava · Se mer »

Smålands husarregemente

Lyckås gård 1913 Smålands husarregemente (K 4) var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1543–1927.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Smålands husarregemente · Se mer »

Spansk ryttare

En modern variant av spansk ryttare med taggtråd, gjord för att hindra infanteri. Klassiska spanska ryttare vid Belägringen av Petersburg (1864), gjorda för att hindra kavalleri. Spansk ryttare är ett hinder som består av två eller flera kryss av spetsade stockar, hopfästade vid centrum med en vågrät stock, så att den spanska ryttaren påminner om en sågbock.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Spansk ryttare · Se mer »

Spanska tronföljdskriget

Spanska tronföljdskriget var ett europeiskt storkrig 1701–1714 som bottnade i oenighet angående tronföljdsfrågan i Spanien.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Spanska tronföljdskriget · Se mer »

Stadsparken, Helsingborg

Stadsparken i morgonljus. Hängstolarna i träden började hängas upp sommaren 2009. Stadsbiblioteket och fontänen. Soldyrkare på Stadsparkens gräsmatta. Stadsparken, egentligen Krookska planteringen, i Helsingborg ligger mycket centralt, strax söder om stadens äldre delar, avgränsad av Järnvägsgatan i väster, Trädgårdsgatan i norr, Södergatan, Thure Röings gata och Carl Krooks gata i öster, samt Bollbrogatan i söder.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Stadsparken, Helsingborg · Se mer »

Standar

Standar med horisontell stång. Standar är ett tygstycke – liknande en flagga eller fana – som hänger från en horisontell stång, som i sin tur sitter på en bärstång.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Standar · Se mer »

Stenbocks kurir

''Stenbocks kurir'', tavla målad 1911 av Nils Forsberg. Stenbocks kurir är en dikt av Carl Snoilsky som ingår i diktsamlingen Svenska bilder.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Stenbocks kurir · Se mer »

Stockamöllan

Stockamöllan är en bebyggelse i Eslövs kommun i Billinge socken i Skåne län.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Stockamöllan · Se mer »

Stora nordiska kriget

Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Stora nordiska kriget · Se mer »

Storbritannien

Storbritannien, formellt Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland med kortform Förenade kungariket (United Kingdom of Great Britain and Northern Ireland,I Storbritannien och dess kronbesittningar har andra språk officiellt erkänts som legitima autoktona (regionala) språk under Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk. I vart och ett av dessa är Storbritanniens officiella namn enligt följande.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Storbritannien · Se mer »

Stormaktstiden

Stormaktstiden är en epok i Sveriges historia.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Stormaktstiden · Se mer »

Stortorget, Helsingborg

Stortorget sett från Terrasstrapporna. Hotell Mollberg. Stortorget i Helsingborg är stadens äldsta och mest centrala torg.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Stortorget, Helsingborg · Se mer »

Suecia antiqua et hodierna

Titelbladet i volym 1 av ''Suecia antiqva et hodierna'' domkyrkan ges överdrivna proportioner jämfört med övrig bebyggelse. Trapphuset, Drottningholms slott, gravyr av W. Swidde, 1694 Suecia antiqua et hodierna (latin för "Det forna och nuvarande Sverige"), även vardagligt kallad Suecian, är ett topografiskt planschverk med koppargravyrer över stormaktstidens Sverige på 1600-talet.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Suecia antiqua et hodierna · Se mer »

Svenska bilder (diktsamling)

Svenska bilder är en diktsamling av Carl Snoilsky.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Svenska bilder (diktsamling) · Se mer »

Svenska kalendern

30 dagar i februari 1712. Den svenska kalendern eller svenska stilen, som användes från 1 mars 1700 (11 mars 1700 enligt den gregorianska kalendern och 29 februari 1700 enligt den julianska kalendern) till den 30 februari 1712 (11 mars 1712 enligt den gregorianska kalendern och 29 februari 1712 enligt den julianska kalendern) var tio dagar efter den gregorianska kalendern och en dag före den julianska kalendern.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Svenska kalendern · Se mer »

Svenskt biografiskt lexikon

Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett svenskt personhistoriskt uppslagsverk, ett standardverk vars utgivning påbörjades 1917.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Svenskt biografiskt lexikon · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Sverige · Se mer »

Sveriges ståndsriksdag

Kammarrätten. Ståndsriksdagen eller Rikets ständer (Riksens ständer alt Svea rikes ständer) som från början av 1600-talet blev det officiella namnet på riksdagen som institution i Sverige.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Sveriges ståndsriksdag · Se mer »

Tågarp, Svalövs kommun

Tågarp är en tätort belägen vid Råån i Svalövs kommun i Skåne län.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Tågarp, Svalövs kommun · Se mer »

Tillförordnande

Ett tillförordnande (förkortat tf.) för en tjänst eller befattning innebär att en person upprätthåller befattningen tillfälligt i väntan på att någon ordinarie innehavare av posten skall utses.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Tillförordnande · Se mer »

Torsebro

Helge å vid Torsebro. Torsebro är en före detta tätort i Kristianstads kommun i Skåne län, belägen cirka tio kilometer uppströms Helge å från Kristianstad.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Torsebro · Se mer »

Träffningen vid Fjälkinge

Träffningen vid Fjälkinge var den största sammandrabbningen mellan danskar och svenskar som utspelade sig mellan den danska landstigningen vid Råå den 2 november 1709 och slaget vid Helsingborg den 28 februari 1710 (enligt den svenska kalendern).

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Träffningen vid Fjälkinge · Se mer »

Tremänningsregementen

Tremänningsregementen eller tremänningar kallades en del av de reservtrupper som sattes upp under stora nordiska kriget.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Tremänningsregementen · Se mer »

Ulrik Christian Gyldenløve (1678–1719)

Kristian V.Porträttsamlingen på Frederiksborgs slott. Ulrik Christian Gyldenløve, född på Samsø 24 juni 1678, död i Köpenhamn 8 december 1719, var en dansk greve och sjöofficer, son till kung Kristian V och grevinnan Sophie Amalie Moth.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Ulrik Christian Gyldenløve (1678–1719) · Se mer »

Ulrika Eleonora

Ulrika Eleonora den yngre, född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719–1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora (den äldre), syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Ulrika Eleonora · Se mer »

Ungern

Ungern (Magyarország) är en republik i Centraleuropa.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Ungern · Se mer »

Upplands regemente (infanteri)

Upplands regemente (I 8) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1626–1957.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Upplands regemente (infanteri) · Se mer »

Valentin von Eickstedt (1669–1718)

Valentin von Eickstedt, född 13 december 1669 på herrgården Hohenholz utanför Stettin i dåvarande Vorpommern, död 17 september 1718 på Frederiksborgs slott på Själland, var en dansk militär, överkrigssekreterare och amtman.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Valentin von Eickstedt (1669–1718) · Se mer »

Sankta Gertruds klosterkyrkoruin i Vä. Vä är den sydligaste delen av tätorten Kristianstad i Kristianstads kommun och kyrkby i Vä socken i nordöstra Skåne, med cirka 2 500 invånare.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Vä · Se mer »

Välluv

Välluv är kyrkbyn i Välluvs socken i Helsingborgs kommun, Skåne län.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Välluv · Se mer »

Västgöta dragonregemente

Västgöta dragonregemente var ett kavalleriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1628–1811.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Västgöta dragonregemente · Se mer »

Västmanlands regemente (gamla)

Västmanlands regemente (I 18) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1628–1927.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Västmanlands regemente (gamla) · Se mer »

Västra Karaby

Västra Karaby är en tätort i Kävlinge kommun och kyrkby i Västra Karaby socken i Skåne.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Västra Karaby · Se mer »

Vilhelm III av England

Vilhelm III av England Vilhelm III, William III (även känd som Vilhelm III av Oranien och Vilhelm II av Skottland), född 4 november (g.s.) 1650 i Haag, Nederländerna, död 8 mars 1702 på Kensington Palace i London (i lunginflammation som blev förvärrad av komplikationer efter en ridolycka), var ståthållare i Nederländerna från 1672, kung av England, Skottland och Irland från 1689, tillsammans med sin fru Maria II av England som medregent 1689 - 1694 (hennes död), därefter ensam regent fram till sin död 1702.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Vilhelm III av England · Se mer »

Wilhelm Bennet

Wilhelm Bennet, född 1677, död 18 november 1740 i Malmö var landshövding i Hallands län 1728–1737 och i Malmöhus län 1737–1740.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Wilhelm Bennet · Se mer »

Wrangelska palatset

Wrangelska palatset på Birger Jarls torg 16, Riddarholmen, Stockholm är sedan 1756 säte för Svea hovrätt.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Wrangelska palatset · Se mer »

Zepelins Regiment

Zepelins Regiment (på svenska: Zepelins regemente), var ett danskt infanteriregemente som var verksamt under olika namn mellan 1677 och 1714 då det inlemmades i ''Sjællandske geworbne Regiment''.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och Zepelins Regiment · Se mer »

1. Fynske nationale Rytterregiment

1.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och 1. Fynske nationale Rytterregiment · Se mer »

1. Sjællandske nationale Rytterregiment

1.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och 1. Sjællandske nationale Rytterregiment · Se mer »

2. Dragonregiment

Livregiment Dragoners uniform 1760–1761. 2.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och 2. Dragonregiment · Se mer »

3. Dragonregiment

3.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och 3. Dragonregiment · Se mer »

3. Sjællandske nationale Rytterregiment

3.

Ny!!: Slaget vid Helsingborg och 3. Sjællandske nationale Rytterregiment · Se mer »

Omdirigerar här:

Slaget vid Hälsingborg, Slaget vid Ringstorp, Slaget vid helsingborg.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »