Snabbare tillgång än webbläsare!
22 relationer: Artilleri, Belarus, Belägringen av Lachowicze, Dragon (soldat), Fana, Hrodna, Inringningen av Grodno, Ivan Mazepa, Johan Reinhold von Trautvetter, Karl XII, Karl XII:s polska fälttåg, Kloster, Litauen, Ljachavitjy, Massaker, Njasvizj, Peter den store, Puka, Stora nordiska kriget, Stupad i strid, Sverige, Zaporizjzja.
Artilleri
Ryskt artilleri i eldställning framför Berlin 1945. Sovjetiskt fjärrluftvärnsartilleri försvarar Leningrad, 1941. Artilleri är en samlingsbenämning för tyngre eld- och kastvapen.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Artilleri · Se mer »
Belarus
Belarus, traditionellt kallat Vitryssland (formellt statsnamn: Republiken Belarus, Рэспу́бліка Белару́сь, Respublika Bjelarus, Респу́блика Белару́сь, Respublika Belarus), är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina. Belarus huvudstad är Minsk. Fram till 1991, då Belarus frigjorde sig från det sönderfallande Sovjetunionen och utropade sin självständighet, hette landet Vitryska SSR och var en av Sovjetunionens förbundsrepubliker. Belarus är en övervägande flack inlandsstat med moränterräng i norr och stora våtmarker i söder, där flera har utdikats för att bli odlingsmark. Landet har cirka 11 000 sjöar och flera floder. Knappt 30 procent av landet består av skog och hedlandskap, och nästan hälften av arealen är jordbruksmark. De viktigaste grödorna är korn, råg, potatis, sockerbetor och lin. En viktig sektor inom jordbruket är kreatursnäringen, med mjölkproduktion och svinuppfödning. Belarus präglades efter självständigheten 1991 av strejker och politisk oro. Sedan Aleksandr Lukasjenko kom till makten 1994 har dock en gradvis stabilisering skett till priset av kraftigt inskränkta medborgerliga och politiska rättigheter. Nya politiska oroligheter utbröt efter valet 2020, som dock slogs ner av Lukasjenko, med resultatet att en del av oppositionen gick i exil och en annan del fängslades. År 2019 rankades Belarus som Europas minst demokratiska land enligt den amerikanska organisationen Freedom House. Åren 2000 till 2007 hade landets ekonomi god tillväxt, till stor del driven av kraftigt subventionerade olje- och gasleveranser från Ryssland. När den ryska politiken förändrades och olje- och gaspriserna gradvis höjdes, drabbades den belarusiska ekonomin starkt negativt. Från att ha varit skuldfritt har landet på bara några år dragit på sig en betydande utlandsskuld.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Belarus · Se mer »
Belägringen av Lachowicze
Belägringen av Lachowicze i nuvarande Belarus ägde rum i mitten av mars 1706.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Belägringen av Lachowicze · Se mer »
Dragon (soldat)
Svenska dragoner från olika tider. Från vänster: 1676, 1714, 1802 (Västgöta linjedragonregemente; till häst), 1784 (officer vid Lätta dragonerna av livgardet), 1806 (officer vid Västgöta dragonregemente), 1844 (Livregementets dragonkår; till häst) och 1906. Dragon (av dragon, "drake") var ursprungligen en infanterisoldat som förflyttade sig till häst men stred till fots.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Dragon (soldat) · Se mer »
Fana
En fana är en dekorerad duk fäst på en stång avsedd att bäras.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Fana · Se mer »
Hrodna
Hrodna (Гродна), officiellt även ryska Grodno, är en stad i västra Belarus vid floden Njemen med ungefär 365 610 invånare (2016).
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Hrodna · Se mer »
Inringningen av Grodno
Inringningen av Grodno år 1706 var en svensk manöver syftande till att besegra en större rysk styrka som anfallit in i Livland under det Stora nordiska kriget.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Inringningen av Grodno · Se mer »
Ivan Mazepa
Ivan Stepanovitj Mazepa (Іван Степанович Мазепа; Jan Mazepa Kołodyński), född 20 mars (g.s.) 1639, död 2 oktober (g.s.) 1709 i Bender, var en zaporizjakosackisk hetman 1687–1708.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Ivan Mazepa · Se mer »
Johan Reinhold von Trautvetter
Johan Reinhold Trautvetter, född 1600-talets slut, död 1741, var en generallöjtnant i svensk tjänst, under stora nordiska kriget.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Johan Reinhold von Trautvetter · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Karl XII · Se mer »
Karl XII:s polska fälttåg
Karl XII:s polska fälttåg var ett svenskt fälttåg under stora nordiska kriget mellan 1701/1702 och 1705/1706.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Karl XII:s polska fälttåg · Se mer »
Kloster
Gråbrödraklostret i Ystad. Ritešićklostret i Ritešić, Serbiska republiken, Bosnien och Hercegovina. hinduistisk ''matha'' (kloster). ortodoxa kloster på den självstyrande halvön Athos, Grekland. Konpon-chūdō, huvudbyggnaden vid det buddistiska Enryakuji. Alsike kloster. Ett kloster (från latinets claustrum, "inhägnat område") är ett byggnadskomplex avsett som bostad för en grupp personer som valt att leva avskilt från det sekulära (världsliga) samhället, för att kunna ägna sitt liv och arbete åt religiösa ändamål eller religionsutövning enligt ett särskilt regelverk.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Kloster · Se mer »
Litauen
Litauen (Lietuva), formellt Republiken Litauen (Lietuvos Respublika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Litauen · Se mer »
Ljachavitjy
Ljachavitjy (Ляхавічы) är en stad i Brests voblast i sydvästra Belarus.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Ljachavitjy · Se mer »
Massaker
Fotografi från Son My-massakern 1968, av Ronald L. Haeberle. Massaker är mord på många människor vid ett och samma tillfälle.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Massaker · Se mer »
Njasvizj
Njasvizj (Нясвіж, även Несвиж: Nesvizj) är en stad i Minsk oblast i Belarus.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Njasvizj · Se mer »
Peter den store
Peter I, fullständigt namn Pjotr Aleksejevitj Romanov (ryska: Пётр I Алексеевич, "Pjotr I Aleksejevitj"), även känd som Peter den store (ryska: Пётр Великий, Pjotr Velikij), född 30 maj (9 juni enl. nya stilen) 1672 i Moskva, död 28 januari (8 februari enl. nya stilen) 1725 i Sankt Petersburg, var från 1682 till 1725 tsar och storfurste av Ryssland och från 1721 till 1725 Ryska imperiets första kejsare.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Peter den store · Se mer »
Puka
Ett standardtrumset. 1.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Puka · Se mer »
Stora nordiska kriget
Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Stora nordiska kriget · Se mer »
Stupad i strid
Normandies amerikanska kyrkogård och minnesmärke, nära Colleville-sur-Mer i Frankrike, hedrar amerikanska trupper som dog i Europa under andra världskriget Stupad i strid är en militärterm för att klassificera dödsorsak för de som omkommit under militär tjänstgöring och avser de fall där stridande dött (stupat) under stridshandling.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Stupad i strid · Se mer »
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Sverige · Se mer »
Zaporizjzja
Zaporizjzja (Запоріжжя; Запоро́жье, Zaporozje) är en stad i sydöstra Ukraina, vid floden Dnepr (Dnipro), ungefär 70 kilometer söder om Dnipro (tidigare Dnipropetrovsk), i Zaporizjzja oblast i vilket staden är administrativ huvudort.
Ny!!: Slaget vid Nieśwież och Zaporizjzja · Se mer »
