Snabbare tillgång än webbläsare!
35 relationer: Adam Heinrich von Steinau, Anders Fryxell, Anikita Repnin, August den starke, Blockhus, Cobrons skans, Daugava, Erik Dahlbergh, Fältslag, Ferdinand Kettler, Generalguvernör, Gregorianska kalendern, Hertigdömet Kurland, Julianska kalendern, Karl XII, Kavalleri, Koknese, Kurfurstendömet Sachsen, Lais, Lars Ericson Wolke, Lettland, Livland, Lucavsala, Otto Arnold Paijkull, Polen, Polsk-litauiska samväldet, Riga, Ryssland, Slaget vid Narva, Stora nordiska kriget, Svenska kalendern, Svenska Livland, Sverige, Taktik, Tartu.
Adam Heinrich von Steinau
Adam Heinrich von Steinau, födelseår okänt, död 1712 på sitt gods i Böhmen, var en greve, sachsisk och polsk militär samt fältmarskalk.
Ny!!: Slaget vid Düna och Adam Heinrich von Steinau · Se mer »
Anders Fryxell
Anders Fryxell, född 7 februari 1795 i Edsleskog i Dalsland, död 21 mars 1881 i Stockholm, var en svensk präst, historiker och skolman.
Ny!!: Slaget vid Düna och Anders Fryxell · Se mer »
Anikita Repnin
Anikita Repnin (1668-1726) Anikita Ivanovitj Repnin (ryska: Аникита Иванович Репнин), född 1668, död 3 juli 1726 i Riga, var en rysk generalfältmarskalk och furste.
Ny!!: Slaget vid Düna och Anikita Repnin · Se mer »
August den starke
August II den starke, född 12 maj 1670 i Dresden i Sachsen, död 1 februari 1733 i Warszawa i Polen-Litauen, var kurfurste av Sachsen från 1694 och blev, genom mutor och politiskt rävspel, också vald till kung av Polen från 1697–1706 och sedan igen från 1709.
Ny!!: Slaget vid Düna och August den starke · Se mer »
Blockhus
Blockhus i Fort Southwest Point, Tennessee. Ett blockhus är en byggnad av timmer och sten, inrättad för försvarsändamål.
Ny!!: Slaget vid Düna och Blockhus · Se mer »
Cobrons skans
Cobrons skans var en skans i Lettland vid floden Düna (Daugava), mitt för Riga, byggd av den i svensk tjänst varande skotske översten Samuel Cobron i augusti 1621 under Rigas belägring vid "tornet" på vänstra flodstranden.
Ny!!: Slaget vid Düna och Cobrons skans · Se mer »
Daugava
Daugava, Düna (tyska och svenska) eller Dyna (äldre svenskt namn) är en flod i Europa.
Ny!!: Slaget vid Düna och Daugava · Se mer »
Erik Dahlbergh
Erik Dahlbergh, fram till det att han adlades 1660 Erik Jönsson, född 10 oktober 1625 i Stockholm, död 16 januari 1703 i Stockholm, gravsatt i Turinge kyrka i Södermanland, var en svensk greve, militär, arkitekt och ämbetsman; krigsråd 1677, landshövding i Jönköping 1687–93, fältmarskalk 1693, generalguvernör i Bremen och Verden 1693, generalguvernör i Livland 1696–1702.
Ny!!: Slaget vid Düna och Erik Dahlbergh · Se mer »
Fältslag
Slaget vid Aspern-Essling var ett fältslag under Napoleonkrigen. Slaget vid Antietam var ett fältslag under amerikanska inbördeskriget. Fältslag (batalj), den blodiga sammanstötningen av två mot varandra kämpande arméer på ett slagfält (slag i mindre omfattning, till exempel mellan enskilda delar av arméer, kallas för strid, träffning, skärmytsling o.s.v.).k.
Ny!!: Slaget vid Düna och Fältslag · Se mer »
Ferdinand Kettler
Ferdinand Kettler, född 1655 i Mitau (nuv. Jelgava i Lettland), död 4 maj 1737 i Danzig (Gdańsk), var regerande hertig av Kurland och Semgallen från 1730 till 1737.
Ny!!: Slaget vid Düna och Ferdinand Kettler · Se mer »
Generalguvernör
Generalguvernör är titeln för den högste ämbetsmannen inom ett förvaltningsområde, ofta kallat generalguvernement.
Ny!!: Slaget vid Düna och Generalguvernör · Se mer »
Gregorianska kalendern
Den svenska almanackan anno 1753, året då den gregorianska kalendern infördes i Sverige. Gregorianska kalendern, i Sverige även kallad nya stilen, är den kalender som används i de flesta av världens länder.
Ny!!: Slaget vid Düna och Gregorianska kalendern · Se mer »
Hertigdömet Kurland
Hertigdömet Kurland (Ducatus Curlandiæ et Semigalliæ; Herzogtum Kurland und Semgallen; Kurzemes un Zemgales hercogiste; Kuršo ir Žiemgalos kunigaikštystė; Księstwo Kurlandii i Semigalii) var ett hertigdöme i Baltikum åren 1561–1795, i dåvarande Livland.
Ny!!: Slaget vid Düna och Hertigdömet Kurland · Se mer »
Julianska kalendern
Julianska kalendern eller gamla stilen är en kalender, som fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f.Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern.
Ny!!: Slaget vid Düna och Julianska kalendern · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Slaget vid Düna och Karl XII · Se mer »
Kavalleri
Kavalleri eller rytteri är ett beridet truppslag som historiskt använde hästar för förflyttning och strid.
Ny!!: Slaget vid Düna och Kavalleri · Se mer »
Koknese
Koknese (tyska: Kokenhusen) är en stad och en fästning vid Düna i Lettland.
Ny!!: Slaget vid Düna och Koknese · Se mer »
Kurfurstendömet Sachsen
Kurfurstendömet Sachsen var ett kurfurstendöme inom Tysk-romerska riket som existerade mellan 1356 och 1806.
Ny!!: Slaget vid Düna och Kurfurstendömet Sachsen · Se mer »
Lais
Lais var ett slott i Estland, numera ruin, som tillhörde den Flemingska släkten.
Ny!!: Slaget vid Düna och Lais · Se mer »
Lars Ericson Wolke
Lars Johan Ericson Wolke, ursprungligen Ericson, född 20 juni 1957 i Enskede församling i Stockholms stad, är en svensk historiker, arkivarie och fackboksförfattare.
Ny!!: Slaget vid Düna och Lars Ericson Wolke · Se mer »
Lettland
Lettland (Latvija), officiellt Republiken Lettland (Latvijas Republika), är en republik i Baltikum i Nordeuropa med kust mot Östersjön och gräns mot Estland, Ryssland, Belarus och Litauen.
Ny!!: Slaget vid Düna och Lettland · Se mer »
Livland
Livland (latin: Livonia, estniska: Liivimaa, lettiska: Livonija och Līvzeme, polska: Inflanty, ryska: Лифляндия translitteration: Lifljandija) är en historisk region i Baltikum, som störst omfattande nuvarande Lettland och Estland.
Ny!!: Slaget vid Düna och Livland · Se mer »
Lucavsala
Lucavsala är en ö som ligger i floden Daugava i staden Riga, Lettland.
Ny!!: Slaget vid Düna och Lucavsala · Se mer »
Otto Arnold Paijkull
Otto Arnold Paijkull, född omkring 1662, död 1707, var en livländsk militär i sachsisk tjänst.
Ny!!: Slaget vid Düna och Otto Arnold Paijkull · Se mer »
Polen
Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.
Ny!!: Slaget vid Düna och Polen · Se mer »
Polsk-litauiska samväldet
Polsk-Litauiska samväldet eller Polen-Litauen (polska: Rzeczpospolita Obojga Narodów; litauiska: Abiejų Tautų Respublika) var mellan 1385 och 1795 en statsbildning i Central- och Östeuropa.
Ny!!: Slaget vid Düna och Polsk-litauiska samväldet · Se mer »
Riga
Gamla staden med Daugava i bakgrunden. Riga (Rīga, Рига) är Lettlands huvudstad och ligger vid floden Daugava, nära dess utlopp vid Rigabukten i Östersjön.
Ny!!: Slaget vid Düna och Riga · Se mer »
Ryssland
Ryssland (Rossija), formellt Ryska federationen (Rossijskaja Federatsija), är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela Nordasien.
Ny!!: Slaget vid Düna och Ryssland · Se mer »
Slaget vid Narva
Slaget vid Narva var ett fältslag som utkämpades vid staden Narva i nordöstra Estland den 20 november 1700 (enligt svenska stilen; 19 november enligt julianska kalendern och 30 november enligt gregorianska).
Ny!!: Slaget vid Düna och Slaget vid Narva · Se mer »
Stora nordiska kriget
Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.
Ny!!: Slaget vid Düna och Stora nordiska kriget · Se mer »
Svenska kalendern
30 dagar i februari 1712. Den svenska kalendern eller svenska stilen, som användes från 1 mars 1700 (11 mars 1700 enligt den gregorianska kalendern och 29 februari 1700 enligt den julianska kalendern) till den 30 februari 1712 (11 mars 1712 enligt den gregorianska kalendern och 29 februari 1712 enligt den julianska kalendern) var tio dagar efter den gregorianska kalendern och en dag före den julianska kalendern.
Ny!!: Slaget vid Düna och Svenska kalendern · Se mer »
Svenska Livland
Livland var en svensk besittning i Baltikum under stormaktstiden. Området, som utgjorde huvuddelen av det dessförinnan polska Livland, erövrades 1621 och Sverige fick formell rätt till det vid stilleståndet i Altmark 1629; för att skilja det från den delen av Livland som blev kvar inom Polen, har det ibland kallats Svenska Livland (Zviedru Livonija). Sverige avträdde Livland till Ryssland 1721 vid freden i Nystad, men hade i praktiken förlorat området redan 1710. Livland motsvarade södra hälften av dagens Estland och norra hälften av dagens Lettland, samt ön Ösel. I norr gränsade området till det likaledes svenska Estland (som även omfattade ön Dagö), i öster till Ryssland, och i söder till de dåvarande polska provinserna Kurland och polska Livland. De största städerna i svenska Livland var Riga och Dorpat (nuvarande Tartu).
Ny!!: Slaget vid Düna och Svenska Livland · Se mer »
Sverige
Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.
Ny!!: Slaget vid Düna och Sverige · Se mer »
Taktik
Taktik (grek. taktikē, konsten att ställa upp en här till strid), är den del av krigskonsten, som behandlar truppernas användning inför och under striden.
Ny!!: Slaget vid Düna och Taktik · Se mer »
Tartu
Tartus rådhus. Drönavideo av Toomemägi och Tartu. Tartu, äldre svenskt namn: Dorpat, Dörpt,, tyska: Dorpat, ryska 1893–1918 Юрьев, Jurjev) är en universitetsstad i sydöstra Estland. Staden är centralort i stadskommunen Tartu stad samt residensstad i landskapet Tartumaa och har 103 284 invånare (2010). Tartu ligger i det historiska Livland och var fram till Estlands självständighet 1918 känd i omvärlden som Dorpat. Tartu universitet grundades ursprungligen 1632 i Svenska Livland och var då Sveriges andra universitet. Universitetet är Estlands äldsta och största universitet.
Ny!!: Slaget vid Düna och Tartu · Se mer »
Omdirigerar här:
Slaget vid Daugava, Slaget vid Duna, Slaget vid Riga (1701), Slaget vid Västra Dvina, Övergången av Düna, Övergången vid Düna.
