Logotyp
Unionpedia
Kommunikation
Ladda ned på Google Play
Ny! Ladda ner Unionpedia på din Android™-enhet!
Ladda ner
Snabbare tillgång än webbläsare!
 

Slaktoppsstarr

Index Slaktoppsstarr

Slaktoppsstarr (Carex straminea) är en flerårig gräslik växt inom släktet starrar och familjen halvgräs.

20 relationer: Augusti, Blomställning, Blomväxter, Den nya nordiska floran, Enhjärtbladiga växter, Eukaryoter, Familj (biologi), Fröväxter, Fruktgömme, Gräsordningen, Halvgräs, Juli, Nordamerika, Norden, Släkte, Småax, Starrsläktet, Svealand, Sverige, Växtriket.

Augusti

Augusti är årets åttonde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.

Ny!!: Slaktoppsstarr och Augusti · Se mer »

Blomställning

Blomställning är en del av en växt.

Ny!!: Slaktoppsstarr och Blomställning · Se mer »

Blomväxter

Blomväxter, gömfröiga växter eller angiospermer (Angiospermae, synonymer Magnoliophyta eller Anthophyta), är växter som karaktäriseras av att de sätter frö inneslutna i en frukt (till skillnad från nakenfröiga växter).

Ny!!: Slaktoppsstarr och Blomväxter · Se mer »

Den nya nordiska floran

Den nya nordiska floran är en flora som vänder sig till nybörjare, botaniker, taxonomer, växtgeografer, naturvårdare och ekologer.

Ny!!: Slaktoppsstarr och Den nya nordiska floran · Se mer »

Enhjärtbladiga växter

Enhjärtbladiga gömfröväxter (Monocotyledonae, kallas också Liliopsida) omfattar olika liljeartade växter med gräslikt utseende, flera av familjerna är vattenlevande, och även andra växter såsom palmer och bananväxter.

Ny!!: Slaktoppsstarr och Enhjärtbladiga växter · Se mer »

Eukaryoter

Eukaryoter (Eukaryota) är en av de tre domäner som organismer delas in i enligt modern systematik.

Ny!!: Slaktoppsstarr och Eukaryoter · Se mer »

Familj (biologi)

hierarkiska systemet i biologin. Inom den biologiska systematiken är en familj en undergrupp till en ordning, och består av ett eller flera släkten, vilka i sin tur delas in i arter.

Ny!!: Slaktoppsstarr och Familj (biologi) · Se mer »

Fröväxter

Fröväxter (division Spermatophyta / klassen Spermatopsida) är växter som har frön.

Ny!!: Slaktoppsstarr och Fröväxter · Se mer »

Fruktgömme

Plattat fruktgömme med långt spröt hos ''Carex bohemica''. Runt fruktgömme med kort spröt hos ''Carex flava''. Runda fruktgömmen med långa spröt hos ''Carex vesicaria''. Fruktgömme är den av ett förblad formade flaskliknande bildning, vilken hos arterna i starrsläktet omsluter först honblomman och senare den nöt som denna bildar.

Ny!!: Slaktoppsstarr och Fruktgömme · Se mer »

Gräsordningen

Gräsordningen (Poales) är en ordning i undergruppen commelinider av enhjärtbladiga växter.

Ny!!: Slaktoppsstarr och Gräsordningen · Se mer »

Halvgräs

Halvgräs (Cyperaceae) är en växtfamilj bland de enhjärtbladiga växterna. Dessa växter är örter som till det yttre liknar gräsen, med vilka de också är ganska nära besläktade. De har liksom gräsen oansenligt färgade blommor med mycket enkelt hylle eller inget alls. Blommorna har vanligen tre ståndare och sitter i ax. Blommornas färg kommer av att de pollineras genom spridning med vinden, de är inte utformade för att attrahera insekter. Halvgräsen skiljs från gräsen genom att strået skenbart är oledat (det består av en utvecklad och flera outvecklade mellanleder) samt inuti är svampigt (inte ihåligt), att bladens slidor i regel är helt slutna och att fröet inte är sammanväxt med fruktväggen. Detta är en stor familj med flera tusen arter. De förekommer i nästan alla länder, men rikligast i de nordligare, där de utgör en betydande del av växtligheten. Av de växtfamiljer som finns i Skandinavien är denna, näst efter korgblommiga växter och gräs (Poaceae), den talrikaste, av vilka de flesta hör till släktet starrar (Carex). De flesta halvgräs växer i kärr och på våta platser. Välbekanta är säv (Schoenoplectus lacustris), som kantar stränderna av insjöar, ängsull (Eriophorum angustifolium), utmärkt genom de vita, långhåriga fruktaxen, och starrarterna, av vilka en del utgör det mesta av gräset på sanka ängar. Stråna och bladen är kiselrika, saftlösa och torra. Flera arter, till exempel jordmandel (Cyperus esculentus) och vattenkastanj, har underjordiska stamdelar, som används som livsmedel. De underjordiska stamdelarna från andra arter har använts inom medicinen.

Ny!!: Slaktoppsstarr och Halvgräs · Se mer »

Juli

Juli är årets sjunde månad i den gregorianska kalendern och har 31 dagar.

Ny!!: Slaktoppsstarr och Juli · Se mer »

Nordamerika

Nordamerika är en världsdel som omfattar den norra delen av dubbelkontinenten Amerika.

Ny!!: Slaktoppsstarr och Nordamerika · Se mer »

Norden

De nordiska staternas flaggor Minnestavla på Hässelby slotts trädgårdsmur med de nordiska huvudstädernas stadsvapen. Från vänster Helsingfors, Köpenhamn, Oslo, Reykjavik och Stockholm. Se artikel Nordiskt kultursamarbete mellan huvudstäderna. Norden är ett område i norra Europa som består av länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige samt de självstyrande områdena Åland (tillhör Finland), Färöarna och Grönland (tillhör Danmark).

Ny!!: Slaktoppsstarr och Norden · Se mer »

Släkte

hierarkiska systemet i biologin I biologisk systematik är ett släkte (synonym: genus, pluralis: genera) en grupp inom en familj.

Ny!!: Slaktoppsstarr och Släkte · Se mer »

Småax

Småax är en specialiserad form av blomställning som finns hos gräs.

Ny!!: Slaktoppsstarr och Småax · Se mer »

Starrsläktet

Starrsläktet (Carex) är ett släkte i familjen halvgräs.

Ny!!: Slaktoppsstarr och Starrsläktet · Se mer »

Svealand

Sverigekarta med Svealand markerat. De landskap som ingår i Svealand. Svealand är den mellersta av Sveriges tre landsdelar, och består av landskapen Dalarna, Närke, Södermanland, Uppland, Värmland och Västmanland.

Ny!!: Slaktoppsstarr och Svealand · Se mer »

Sverige

Sverige, formellt Konungariket Sverige, är ett land som ligger på Skandinaviska halvön i Nordeuropa.

Ny!!: Slaktoppsstarr och Sverige · Se mer »

Växtriket

Växtriket (Plantae) är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken.

Ny!!: Slaktoppsstarr och Växtriket · Se mer »

Omdirigerar här:

Carex straminea.

UtgåendeInkommande
Hallå! Vi är på Facebook nu! »