Snabbare tillgång än webbläsare!
37 relationer: Analytisk kemi, Astronomi, Atom, Atomfysik, Centrifugalkraft, Diskreta värden, Elektromagnetisk strålning, Elektromagnetiskt spektrum, Elektronkonfiguration, Excitation, Fasta tillståndets fysik, Foton, Frekvens, Funktion, Fysikalisk kemi, Graf, Grundämne, Harmonisk oscillator, Intensitet, Kärnmagnetisk resonans, Kvantmekanik, Kvantum, Ljusets hastighet, Masspektrometri, Medicin (vetenskap), Meteorologi, Molekyl, Plancks konstant, Prisma (optik), Ramanspridning, Röntgenemissionspektroskopi, Solen, Spektrografi, Spektrum, Tröghetsmoment, Våglängd, Vibration.
Analytisk kemi
Lavoisier, Wilhelm Ostwald och Gustav Kirchhoff Analytisk kemi en gren inom kemin som inriktar sig på undersökning av prover för att fastställa ämnets natur, hur det är uppbyggt, vad det innehåller och hur mycket av respektive ämne det innehåller.
Ny!!: Spektroskopi och Analytisk kemi · Se mer »
Astronomi
Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.
Ny!!: Spektroskopi och Astronomi · Se mer »
Atom
En atom (av, átomos, "odelbar") är den minsta enheten av ett grundämne som definierar dess kemiska egenskaper.
Ny!!: Spektroskopi och Atom · Se mer »
Atomfysik
Atomfysik är den vetenskapliga studien av atomernas struktur, deras energinivåer och växelverkan med andra partiklar och fält.
Ny!!: Spektroskopi och Atomfysik · Se mer »
Centrifugalkraft
Centrifugalkraft (från latinets centrum och fugere (undflyende)) är den skenbara kraft som strävar att dra en roterande kropp bort från dess rotationscentrum.
Ny!!: Spektroskopi och Centrifugalkraft · Se mer »
Diskreta värden
Diskreta värden är värden som är åtskilda från varandra till skillnad från kontinuerliga värden.
Ny!!: Spektroskopi och Diskreta värden · Se mer »
Elektromagnetisk strålning
Elektromagnetisk strålning (ems) är en vågrörelse som fortplantas i tid och rum.
Ny!!: Spektroskopi och Elektromagnetisk strålning · Se mer »
Elektromagnetiskt spektrum
Ett diagram över det elektromagnetiska spektrumet, som visar olika egenskaper över hela våglängds- och frekvensområdet. Det elektromagnetiska spektrumet omfattar hela frekvensområdet för elektromagnetisk strålning med respektive, associerade fotonvåglängder.
Ny!!: Spektroskopi och Elektromagnetiskt spektrum · Se mer »
Elektronkonfiguration
Elektronkonfiguration anger hur elektronerna i en atom av visst atomnummer är arrangerade.
Ny!!: Spektroskopi och Elektronkonfiguration · Se mer »
Excitation
I fysik innebär excitation (av latin: excitare, egga, stimulera) att energi tillförs till en atom så att en elektron får mer energi och "hoppar upp" (exciterar) till ett skal som motsvarar en högre energinivå.
Ny!!: Spektroskopi och Excitation · Se mer »
Fasta tillståndets fysik
Animering av en atombytesprocess som äger rum på ett fyrkantigt gitter. Fasta tillståndets fysik (FTF) är den del av fysikvetenskapen som behandlar ämnen i fast form.
Ny!!: Spektroskopi och Fasta tillståndets fysik · Se mer »
Foton
Foton /fot'ån/ (från φως (phos), ljus) är det elektromagnetiska fältets energikvantum, den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.
Ny!!: Spektroskopi och Foton · Se mer »
Frekvens
reciproka. Sinusvågor med olika frekvens. Vågen längst ner har högst frekvens och vågen längst upp har lägst. Den horisontella axeln representerar tid. Frekvens är en storhet för antalet repeterande händelser inom ett givet tidsintervall.
Ny!!: Spektroskopi och Frekvens · Se mer »
Funktion
En funktion ''f'' tar ett invärde ''x'', och returnerar ett utvärde ''f(x)''. En liknelse är att beskriva funktionen som en maskin eller hemlig låda som för vissa invärden returnerar bestämda utvärden. graf. Detta är funktionen ''f''(''x'').
Ny!!: Spektroskopi och Funktion · Se mer »
Fysikalisk kemi
Fysikalisk kemi är en av kemins huvudgrenar, och använder fysik, framförallt termodynamik och kvantmekanik, för att förklara och studera kemiska fenomen på molekylnivå.
Ny!!: Spektroskopi och Fysikalisk kemi · Se mer »
Graf
Graf kan syfta på.
Ny!!: Spektroskopi och Graf · Se mer »
Grundämne
Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.
Ny!!: Spektroskopi och Grundämne · Se mer »
Harmonisk oscillator
En harmonisk oscillator är inom fysiken ett oscillerande system där den återdrivande kraften F är proportionell mot avvikelsen från jämviktsläget x0, det vill säga system som kan beskrivas med Hookes lag: där k är systemets kraftkonstant.
Ny!!: Spektroskopi och Harmonisk oscillator · Se mer »
Intensitet
Intensitet är inom fysik olika storheter såsom.
Ny!!: Spektroskopi och Intensitet · Se mer »
Kärnmagnetisk resonans
En oskärmad 900 MHz NMR-magnet vid Svenskt NMR-center i Göteborg. Kärnmagnetisk resonans, även kallat magnetresonans, kärnspinnresonans eller NMR (från engelska nuclear magnetic resonance) är ett atomfysiskt fenomen som används flitigt inom sjukvård (i magnetresonanstomografi, MRI), organisk kemi och biokemi.
Ny!!: Spektroskopi och Kärnmagnetisk resonans · Se mer »
Kvantmekanik
Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.
Ny!!: Spektroskopi och Kvantmekanik · Se mer »
Kvantum
Kvantum, av latin "hur mycket?", diskret enhet av någonting, särskilt verkanskvantat (Plancks konstant) som spelar en grundläggande roll i kvantfysik.
Ny!!: Spektroskopi och Kvantum · Se mer »
Ljusets hastighet
Ljusets hastighet (betecknas c) är egentligen två olika hastigheter.
Ny!!: Spektroskopi och Ljusets hastighet · Se mer »
Masspektrometri
En SIMS masspektrometer, modell IMS 3f. Masspektrometri, ofta förkortat som MS, är en teknik för att separera joner i gasfas från varandra utifrån deras förhållande mellan massa och laddning (m/z).
Ny!!: Spektroskopi och Masspektrometri · Se mer »
Medicin (vetenskap)
grekisk symbol för läkekonsten. Används av otaliga medicinska institutioner världen över. Medicin eller biomedicin är den vetenskap och praktik som ägnar sig åt att förhindra, diagnostisera och behandla sjukdomar, samt att upprätthålla mänsklig hälsa och att undvika död.
Ny!!: Spektroskopi och Medicin (vetenskap) · Se mer »
Meteorologi
Orkanen Hugo (1989). Meteorologi (av grekiska μετέωρος, "meteoros", som betyder "i luften befintlig" vilket kan jämföras med begreppet meteor, och λογία, "logia", som betyder lära eller vetenskap) är vetenskapen om jordatmosfärens fysik och kemi och inkluderar därmed allt som har med väder att göra.
Ny!!: Spektroskopi och Meteorologi · Se mer »
Molekyl
En och samma molekyl kan representeras i bild på flera olika sätt. En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar.
Ny!!: Spektroskopi och Molekyl · Se mer »
Plancks konstant
Plancks konstant, betecknad h, namngiven efter fysikern Max Planck, är en fysikalisk konstant som förekommer i kvantmekaniska ekvationer.
Ny!!: Spektroskopi och Plancks konstant · Se mer »
Prisma (optik)
Dispersion av vitt ljus i ett prisma. Inom optik är ett prisma ett transparent optiskt element med plana sidor som bryter ljuset.
Ny!!: Spektroskopi och Prisma (optik) · Se mer »
Ramanspridning
Ramanspridning är inelastisk spridning av ljus eller annan elektromagnetisk strålning genom växelverkan med elektroniska, magnetiska eller vibrationella excitationer i materia.
Ny!!: Spektroskopi och Ramanspridning · Se mer »
Röntgenemissionspektroskopi
Röntgenemissionspektroskopi är en experimentell mätmetod där man registrerar röntgenfotoner som ett prov sänder ut (emitterar; se också emissionslinje)) efter att den har exciterats med en annan elementarpartikel eller foton som hade tillräckligt hög energi. Denna excitation försätter en atom i provet i ett tillstånd där en plats i ett av de inre elektronskalen har frigjorts och kan ta emot en annan elektron som befinner sig i ett av de yttre skalen. En röntgenfoton kan emitteras när en sådan yttre elektron "faller ner i" (fyller) det tomma elektronskalet. Strålningen kallas för "karaktäristisk" eftersom de inre elektronskalens energinivåer är ganska väl bestämda ("skarpa") och grundämnenas energinivåer välseparerade från varandra.
Ny!!: Spektroskopi och Röntgenemissionspektroskopi · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Spektroskopi och Solen · Se mer »
Spektrografi
Spektrografi är en typ av akustisk analys genom vilken spektrogram, eller sonogram som det ibland också kallas, framställs, en form av akustiska diagram med tre dimensioner: frekvens vertikalt, tid horisontellt och intensitet via svärtningsgrad.
Ny!!: Spektroskopi och Spektrografi · Se mer »
Spektrum
Det elektromagnetiska spektrumets olika våglängder; synligt ljus i detalj. Inom fysiken är ett spektrum (plural spektrum, spektrer eller spektra) en uppdelning av elektromagnetisk strålning eller annan typ av vågrörelse i olika våglängder eller frekvenser.
Ny!!: Spektroskopi och Spektrum · Se mer »
Tröghetsmoment
En kropps tröghetsmoment är ett mått på det vridmoment som krävs för en given ändring per tidsenhet av kroppens rotationshastighet kring en given axel.
Ny!!: Spektroskopi och Tröghetsmoment · Se mer »
Våglängd
Våglängden är avståndet mellan repeterande delar av ett vågmönster.
Ny!!: Spektroskopi och Våglängd · Se mer »
Vibration
Vibration är en svängningsrörelse kring ett jämviktsläge i ett mekaniskt system.
Ny!!: Spektroskopi och Vibration · Se mer »
Omdirigerar här:
Mikrospektroskopi, Spektrometri.
