Snabbare tillgång än webbläsare!
49 relationer: Adenosintrifosfat, Akrosom, Anisogami, Antonie van Leeuwenhoek, Azoospermi, Barrväxter, Befruktning, Blomväxter, Brunalger, Bukfetma, Cell, Cytoplasma, Enzym, Evolution, Fetma, Flagell, Fucus, Gametofyt, Ginkgo, Gnetophyta, Grönalger, Kön, Könscell, Kottepalmer, Kromosom, Laminaria, Landväxter, Lummerväxter, Manlig ejakulation, Mikrometer, Mitokondrie, Mitokondriellt DNA, Mossor, Mutation, Ormbunksväxter, Ploiditet, Pollen, Pollinering, Sädesvätska, Scrotum, Sexuell förökning, Spermatogenes, Spermiekonkurrens, Testikel, Växtriket, X-kromosom, Y-kromosom, Zona pellucida, 1679.
Adenosintrifosfat
Adenosintrifosfat, eller ATP, är en nukleotid som spelar en central roll i alla cellers energihantering och ämnesomsättning.
Ny!!: Spermie och Adenosintrifosfat · Se mer »
Akrosom
I många djur är akrosomen en organell som utgör den främre delen av spermiens huvud.
Ny!!: Spermie och Akrosom · Se mer »
Anisogami
Anisogami (även kallat heterogami, se nedan) är en form av sexuell reproduktion där gameterna är av olika storlekar.
Ny!!: Spermie och Anisogami · Se mer »
Antonie van Leeuwenhoek
Antonie van Leeuwenhoek, född 24 oktober 1632 i Delft, död 27 augusti 1723, var en nederländsk naturforskare.
Ny!!: Spermie och Antonie van Leeuwenhoek · Se mer »
Azoospermi
Azoospermi är den medicinska termen för att sädesvätska saknar spermier.
Ny!!: Spermie och Azoospermi · Se mer »
Barrväxter
Barrväxter (Coniferales, Coniferophyta, Coniferae, Pinophyta, Pinophytina, Pinopsida eller Pinales) är ett taxon inom växtriket.
Ny!!: Spermie och Barrväxter · Se mer »
Befruktning
En spermie tas in genom äggcellens membran. Befruktning, ibland konception, fertilisering, fekundation eller syngami, är den process då två könsceller (normalt manlig respektive kvinnlig) förenas och bildar en ny organism av samma art.
Ny!!: Spermie och Befruktning · Se mer »
Blomväxter
Blomväxter, gömfröiga växter eller angiospermer (Angiospermae, synonymer Magnoliophyta eller Anthophyta), är växter som karaktäriseras av att de sätter frö inneslutna i en frukt (till skillnad från nakenfröiga växter).
Ny!!: Spermie och Blomväxter · Se mer »
Brunalger
Ishavstång (''Fucus distichus'') i Olympic National Park, Washington, USA. Brunalger (Phaeophyceae) är en stor grupp av flercelliga alger som ytligt sett liknar växter, men saknar närmare släktskap med dessa.
Ny!!: Spermie och Brunalger · Se mer »
Bukfetma
Central obesitas av män '''Stiliserade figuerar av män.'''Mannen till vänster är normalviktig. Ju längre till höger, desto större övervikt och större bukfetma. Bukfetma hos män korrelerar ofta med övervikt. Bukfetma eller central obesitas, är en typ av fetma som orsakas av fettansamling runt organen i bukhålan och runt tarmarna (visceralt fett).
Ny!!: Spermie och Bukfetma · Se mer »
Cell
Schematisk bild över en typisk eukaryot cell, som visar cellens subcellulära komponenter. Organeller: (1) Nukleol (2) Cellkärna (3) Ribosom (4) Vesikel (5) Korniga endoplasmatiska nätverket (6) Golgiapparaten (7) Cellskelettet (8) Glatta endoplasmatiska nätverket (9) Mitokondrie (10) Vakuol (11) Cytoplasma (12) Lysosom (13) Centriol Cellen är den funktionella och strukturella enheten i alla levande organismer; den kallas ibland för "kroppens byggsten".
Ny!!: Spermie och Cell · Se mer »
Cytoplasma
Cytoplasman finns innanför cellens cellmembran och består av cellens cytosol och organellerna i cellen.
Ny!!: Spermie och Cytoplasma · Se mer »
Enzym
enzyminhibitorn ''S''-hexylglutation visas genom en kalottmodell sittande i enzymets två aktiva centrum. Enzymer är proteiner som katalyserar, alltså ökar eller minskar hastigheten på kemiska reaktioner.
Ny!!: Spermie och Enzym · Se mer »
Evolution
Livets träd i grova drag. Evolution i biologisk mening är den process varigenom levande organismers egenskaper förändras från en form till en annan mellan successiva generationer.
Ny!!: Spermie och Evolution · Se mer »
Fetma
Fetma eller obesitas, förr fettsot, är en näringsrubbning där kroppen bär på så mycket kroppsfett att det är skadligt för hälsa och förväntas leda till kortare livslängd.
Ny!!: Spermie och Fetma · Se mer »
Flagell
nm tjock. E. coli''. Flagell (latin flagellum, piska) eller gissel är en extracellulär organell som förekommer på vissa eukaryota och prokaryota celler.
Ny!!: Spermie och Flagell · Se mer »
Fucus
Fucus är ett algsläkte av familjen Fucaceæ.
Ny!!: Spermie och Fucus · Se mer »
Gametofyt
nålfruktsmossa. Gametofyt är en sexuellt reproducerande växts haploida livsfas (även ordet gamofyt förekommer).
Ny!!: Spermie och Gametofyt · Se mer »
Ginkgo
Hela blad "Frukt" Ginkgo-träd utefter Nygatan i Trelleborg. Ginkgoträdet vid Südagatan i Tallinn i Estland. Ginkgo eller kinesiskt tempelträd (Ginkgo biloba) är ett unikt träd, den enda arten i sin division.
Ny!!: Spermie och Ginkgo · Se mer »
Gnetophyta
Gnetophyta (eller som underdivision: Gnetophytina) är en möjligen parafyletisk grupp växter vars taxonomiska status är omdiskuterad.
Ny!!: Spermie och Gnetophyta · Se mer »
Grönalger
Grönalger är en stor grupp såväl marina, sötvattenslevande och även landlevande alger.
Ny!!: Spermie och Grönalger · Se mer »
Kön
Olika typer av kromosombaserade könsbestämningssystem. Kön är en beteckning som används för att bland arter som fortplantas genom sexuell förökning skilja på individer beroende på vilken typ av könsceller de producerar.
Ny!!: Spermie och Kön · Se mer »
Könscell
Könscellerna eller gameter är haploida celler som tillverkas för att skapa en ny individ, en komplett befruktad zygot.
Ny!!: Spermie och Könscell · Se mer »
Kottepalmer
Kottepalmer (divisionen Cycadophyta/underdivisionen Cycadophytina) är en grupp växter som har funnits på jorden i miljontals år.
Ny!!: Spermie och Kottepalmer · Se mer »
Kromosom
'''Skiss över en eukaryotisk kromosom i metafas'''(1) Kromatid - en av de två identiska delarna av kromosomen(2) Centromer - den punkt där kromatiderna sitter ihop(3) Kort arm, p-arm(4) Lång arm, q-arm mus.''' Här har DNA färgats blått. De tydligt åtskilda kromosomområdena för kromosom 2 (röd) och kromosom 9 (grön) har gjorts synliga med fluorescerande ljus. En kromosom är en struktur i cellen i vilken hela eller delar av genomet (arvsmassan) finns.
Ny!!: Spermie och Kromosom · Se mer »
Laminaria
Laminaria är ett släkte i familjen Laminariaceae bland brunalgerna.
Ny!!: Spermie och Laminaria · Se mer »
Landväxter
Landväxter, Embryophyta, embryofyter, är en undergrupp av gröna växter i växtriket.
Ny!!: Spermie och Landväxter · Se mer »
Lummerväxter
Lummerväxter (Lycopodiophyta, ibland även kortversionen Lycophyta) är både en division och en familj inom den botaniska systematiken och tillhör domänen eukaryoter (Eukaryota) och växtriket (Plantae).
Ny!!: Spermie och Lummerväxter · Se mer »
Manlig ejakulation
Manlig ejakulation, utlösning eller sädesuttömning, är benämningen på uttömning av sädesvätska (ejakulat) genom en erigerad penis.
Ny!!: Spermie och Manlig ejakulation · Se mer »
Mikrometer
En sex mikrometer tjock kolfibertråd ovanpå ett 50 mikrometer tjockt hårstrå. En mikrometer är 10−6 meter, alltså en miljondels meter eller 0,000 001 meter.
Ny!!: Spermie och Mikrometer · Se mer »
Mitokondrie
Glatt endoplasmatiskt nätverk 9. '''Mitokondrie''' 10. Lysosom 11. Cytoplasma (med cytosol och cytoskelett) 12. Peroxisom 13. Centriol 14. Cellmembran Mitokondriens struktur. Mitokondrier (av klassisk grekiska μίτος, "tråd", och χονδρίον, "litet korn") är en typ av organeller i eukaryota celler.
Ny!!: Spermie och Mitokondrie · Se mer »
Mitokondriellt DNA
Mitokondriellt DNA eller mitokondrie-DNA (förkortning: mtDNA eller mDNA) är DNA som finns i mitokondrierna – cellens kraftstationer – som tillverkar bränsle i form av adenosintrifosfat (ATP) som sedan övriga delar av cellen kan använda.
Ny!!: Spermie och Mitokondriellt DNA · Se mer »
Mossor
vitmossa. Mossor är trivialnamn på vad som i dag vanligen anses vara en parafyletisk grupp av tre skilda divisioner av växter: nålfruktsmossor (Anthoceratophyta), levermossor (Marchantiophyta) och bladmossor (Bryophyta).
Ny!!: Spermie och Mossor · Se mer »
Mutation
tulpan med ett delvis gult kronblad som uppkommit på grund av en mutation i tulpanens gener. Mutationer är förändringar i cellers genetiska material (oftast DNA, ibland RNA).
Ny!!: Spermie och Mutation · Se mer »
Ormbunksväxter
Ormbunksväxter (Pteridophyta) är en division växter som har både inre stöd och kärlsträngar.
Ny!!: Spermie och Ormbunksväxter · Se mer »
Ploiditet
Ploiditet betecknar antalet kromosomuppsättningar som ingår i en cell.
Ny!!: Spermie och Ploiditet · Se mer »
Pollen
Teckning av olika pollen Pollen eller frömjöl är blomväxters och barrträds ena befruktningsorgan.
Ny!!: Spermie och Pollen · Se mer »
Pollinering
Fakta om pollinering 185x185px Pollinering är ett system för sexuell befruktning som används av en majoritet av växtarterna som blommar och sätter frö, fanerogamer.
Ny!!: Spermie och Pollinering · Se mer »
Sädesvätska
Sädesvätska. Sädesvätska eller sperma är den vätska som utsöndras vid hanens sädesuttömning för att befrukta honans ägg.
Ny!!: Spermie och Sädesvätska · Se mer »
Scrotum
Pung, scrotum eller skrotum består av hud och muskler innehållande bland annat sädesledare och testiklar, där spermierna produceras.
Ny!!: Spermie och Scrotum · Se mer »
Sexuell förökning
Två flugor parar sig under flygning. Sexuell förökning eller könlig fortplantning är en livscykel som karakteriseras av växling mellan celler med enkel (haploid) och dubbel (diploid)) kromosomuppsättning. Celler med dubbel kromosomuppsättning kan delas upp i celler med enkel kromosomuppsättning i en process som kallas meios. Två celler med enkel kromosomuppsättning kan därefter förena sig till en cell med dubbel kromosomuppsättning i en process som kallas befruktning. Hos bland annat nästan alla djur och växter finns det två typer av cell med enkel kromosomuppsättning, hanliga hanliga och honliga. De honliga könscellerna kallas äggceller och är stora och orörliga. De hanliga kallas spermier hos djur, och spermatozoider hos växter och är små och rörliga. Nästan alla organismer som är tillräckligt stora för att ses med blotta ögat har sexuell förökning, även om vissa även kan föröka sig asexuellt. Det finns ett flertal olika system för sexuell förökning. Könsceller bildas hos diploida organismer (organismer med dubbel kromosomuppsättning) genom en särskild form av celldelning som benämnes reduktionsdelning eller meios. Den normala kromosomuppsättningen innebär att individen har dubbla upplagor av alla arvsanlag, ärvt från vardera föräldern. I meiosen bildas haploida celler, med enkel kromosomuppsättning. Hos haplonta organismer (organismer med enkel kromosomuppsättning) sker meiosen direkt efter att en zygot har bildats. Könscellerna bildas då direkt från den vuxna individen. Befruktning innebär att den hanliga könscellen för över sitt genetiska innehåll till ägget. Vanligen sker sexuell förökning genom korsbefruktning, vilket innebär att han- och honcell från olika individer smälter samman. Självbefruktning, att en individ kan befrukta sig själv, är ovanligt hos djur men förekommer hos plattmaskar, ledmaskar, och ibland hos daggmaskar. Hos växterna är självbefruktning vanligare, och förekommer bland annat hos en del gräs, korsblommiga växter och blåklockor. Den sexuella förökningen utvecklades senare i evolutionen än den asexuella. Utvecklingen av sexuell förökning är ett viktigt och förbryllande problem i modern evolutionsbiologi. Många grupper av organismer, framför allt de flesta djur och växter, förökar sig sexuellt. Utvecklingen av sexuell förökning innehåller två närstående, men ändå klart olika teman: dess ursprung och dess vidmakthållande. Men eftersom de befintliga hypoteserna om ursprunget är svåra att testa experimentellt, har det mesta av aktuell forskning varit inriktad på vidmakthållandet av sexuell reproduktion. Flera förklaringar har föreslagits av biologer, inklusive William D. Hamilton, Alexej Kondrasjov, George C. Williams, Harris Bernstein, Carol Bernstein, Michael M. Cox, Frederic A. Hopf och Richard E. Michod att förklara hur sexuell förökning vidmakthålls i ett stort antal olika nu levande organismarter. De första fossila bevisen på organismer som reproducerade sig sexuellt är på eukaryoter för någonting mellan 1,2 och 1 miljarder år sedan. Dess fördel framför asexuell förökning är möjligheten till korsbefruktning, som ger upphov till individer som är genetiskt olika föräldraorganismerna. Detta ger en större genetisk mångfald, och tillåter arter att förändras snabbare än enbart genom mutationer. Avkommans genuppsättning skiljer sig från föräldraorganismen, eftersom dessa slumpmässigt donerar halva sitt genom till var och en av könscellerna, genom en process som kallas meios. Dessa könsceller med halv genuppsättning möts sedan och smälts samman, för att producera en ny individ med en helt ny genuppsättning.
Ny!!: Spermie och Sexuell förökning · Se mer »
Spermatogenes
Spermatogenes är den process i vilken de manliga könscellerna differentieras från stamceller till färdiga spermier.
Ny!!: Spermie och Spermatogenes · Se mer »
Spermiekonkurrens
Spermiekonkurrens är konkurrensen mellan spermier från två eller flera hanar för att få befrukta en honas ägg.
Ny!!: Spermie och Spermiekonkurrens · Se mer »
Testikel
Testiklarna är den manliga gonaden som bildar spermier, samt mannens endokrina körtlar som producerar könshormoner.
Ny!!: Spermie och Testikel · Se mer »
Växtriket
Växtriket (Plantae) är ett av de riken vilka ingår i den biologiska systematiken.
Ny!!: Spermie och Växtriket · Se mer »
X-kromosom
X-kromosomen är den honliga könskromosomen hos människan och många andra djurarter.
Ny!!: Spermie och X-kromosom · Se mer »
Y-kromosom
Schema över områden på människans Y-kromosom Y-kromosomen är den manliga könskromosomen hos däggdjur och groddjur.
Ny!!: Spermie och Y-kromosom · Se mer »
Zona pellucida
Ägg från människa. Ägget, med cellkärnan är den innersta grå delen. Den vita ringen är '''zona pellucida''', som i sin tur är omgiven av corona radiata. Zona pellucida är ett skyddande glykoproteinmembran runt äggceller.
Ny!!: Spermie och Zona pellucida · Se mer »
1679
1679 (MDCLXXIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Spermie och 1679 · Se mer »
Omdirigerar här:
Sperma., Spermatozo, Spermatozoer, Spermier, Sädescell.
