Snabbare tillgång än webbläsare!
29 relationer: Adjektivattribut, Adposition, Agglutinerande språk, Analytiska språk, Areala drag, August Wilhelm Schlegel, Enskilt språk, Ergativ–absolutiva språk, Flekterande språk, Fonologi, Genitivattribut, Grundordföljd, Joseph Greenberg, Morfologi (lingvistik), Nominativ–ackusativa språk, Objekt (satsdel), Ordaccent, Ordton, Påståendesats, Polysyntetiska språk, Predikat, Subjekt (satsdel), Subjekt–objekt–verb-språk, Subjekt–verb–objekt-språk, Syntetiska språk, Urval (språktypologi), V2-ordföljd, Verb–subjekt–objekt-språk, Wilhelm von Humboldt.
Adjektivattribut
Ett adjektivattribut beskriver egenskaper hos, det vill säga är en bestämning till, sitt huvudord.
Ny!!: Språktypologi och Adjektivattribut · Se mer »
Adposition
Adpositioner är ett ordklassnamn som förekommer som alternativ, sammanfattande benämning på prepositioner, cirkumpositioner och postpositioner, men som sällan används i svensk grammatikundervisning.
Ny!!: Språktypologi och Adposition · Se mer »
Agglutinerande språk
De agglutinerande språken är en undertyp av de syntetiska språken, det vill säga språk där enskilda ord ändrar form för att kunna användas i olika grammatiska sammanhang.
Ny!!: Språktypologi och Agglutinerande språk · Se mer »
Analytiska språk
Analytiska språk eller isolerande språk är en lingvistisk term för att språktypologiskt kategorisera språk som oftare uttrycker grammatiska relationer genom att lägga till eller flytta på ord, än genom morfologi (böjningsformer).
Ny!!: Språktypologi och Analytiska språk · Se mer »
Areala drag
Areala drag är språkdrag som språk i ett visst geografiskt område delar trots att de inte är genetiskt besläktade.
Ny!!: Språktypologi och Areala drag · Se mer »
August Wilhelm Schlegel
August Wilhelm Schlegel August Wilhelm Schlegel, född 8 september 1767 i Hannover, död 12 maj 1845 i Bonn, var en tysk författare.
Ny!!: Språktypologi och August Wilhelm Schlegel · Se mer »
Enskilt språk
Ett språk, i betydelsen enskilt språk eller tungomål, är ett specifikt system av språkljud, skrivtecken eller gester som används (eller har använts) av en grupp människor för kommunikation i tal eller skrift.
Ny!!: Språktypologi och Enskilt språk · Se mer »
Ergativ–absolutiva språk
Ergativ–absolutiva språk (eller bara ergativa språk) är språk som ger en avvikande grammatisk markör till den eller det som utför något i en sats där även något/någon som påverkas av handlingen (den semantiska rollen patient) ingår (så kallade transitiva satser).
Ny!!: Språktypologi och Ergativ–absolutiva språk · Se mer »
Flekterande språk
Flekterande språk är en lingvistisk term som används inom morfologisk typologi för den grupp av språk som bildar en undertyp av syntetiska språk.
Ny!!: Språktypologi och Flekterande språk · Se mer »
Fonologi
Fonologi (av grekiskans phōnē, "ljud", och logia, "lära", även kallat fonematik, främst av engelska strukturalistiska fonologer) är vetenskapen om språkljudens och prosodins interna funktion.
Ny!!: Språktypologi och Fonologi · Se mer »
Genitivattribut
Genitivattribut är ett genitivuttryck, som fungerar som attribut, alltså bestämning till ett substantiviskt ord.
Ny!!: Språktypologi och Genitivattribut · Se mer »
Grundordföljd
Grundordföljd är vilken ordning fraser kommer i en prototypisk huvudsats.
Ny!!: Språktypologi och Grundordföljd · Se mer »
Joseph Greenberg
Joseph Harold Greenberg, född 28 maj 1915 i Brooklyn, New York, död 7 maj 2001 i Stanford, Kalifornien, var en framstående men också kontroversiell lingvist.
Ny!!: Språktypologi och Joseph Greenberg · Se mer »
Morfologi (lingvistik)
Morfologi eller formlära är den del av lingvistiken som studerar ordens struktur, deras former och bildning.
Ny!!: Språktypologi och Morfologi (lingvistik) · Se mer »
Nominativ–ackusativa språk
Nominativ–ackusativa språk (eller bara ackusativa språk) kallas de språk som grupperar subjekt för sig och objekt för sig, både i transitiva och intransitiva fraser.
Ny!!: Språktypologi och Nominativ–ackusativa språk · Se mer »
Objekt (satsdel)
Objekt är ett satsled som fungerar som bestämning till transitiva verb.
Ny!!: Språktypologi och Objekt (satsdel) · Se mer »
Ordaccent
Ordaccent eller tonal accent (ibland omnämnt som accent; uttal) är en form av accent, det vill säga betoning av en del av ett ord via tonhöjd, längd och/eller intensitet (ljudstyrka).
Ny!!: Språktypologi och Ordaccent · Se mer »
Ordton
De fyra vokaltonerna i standardkinesiska. Ordtoner utnyttjas i många språk som betydelseskiljande element, på samma sätt som ordens fonem och inre längd- och tryckförhållanden.
Ny!!: Språktypologi och Ordton · Se mer »
Påståendesats
Påståendesats eller deklarativ sats är en satstyp med vilkens hjälp satsens användare framlägger ett påstående, det vill säga hävdar att ett givet sakförhållande råder eller inte råder.
Ny!!: Språktypologi och Påståendesats · Se mer »
Polysyntetiska språk
De polysyntetiska språken är en undertyp av de syntetiska språken, det vill säga språk där enskilda ord ändrar form för att kunna användas i olika grammatiska sammanhang.
Ny!!: Språktypologi och Polysyntetiska språk · Se mer »
Predikat
Predikat är en satsdel som normalt utgörs av eller innehåller satsens finita verb, till exempel fiskade i Erik fiskade.
Ny!!: Språktypologi och Predikat · Se mer »
Subjekt (satsdel)
Subjekt är ett nominalt satsled som tillsammans med predikatet utgör kärnan i en sats.
Ny!!: Språktypologi och Subjekt (satsdel) · Se mer »
Subjekt–objekt–verb-språk
Ett subjekt–objekt–verb-språk (SOV-språk) är inom lingvistiken ett språk som har en grundordföljd där subjektet (S) står först i satser, följt av objektet (O) och sedan (predikats-)verbet (V).
Ny!!: Språktypologi och Subjekt–objekt–verb-språk · Se mer »
Subjekt–verb–objekt-språk
Ett subjekt–verb–objekt-språk (SVO-språk) är inom lingvistiken ett språk som har en grundordföljd där subjektet (S) står först i satser, följt av (predikats-)verbet (V) och sedan objektetet (O).
Ny!!: Språktypologi och Subjekt–verb–objekt-språk · Se mer »
Syntetiska språk
Syntetiska språk är inom språktypologi en term som används för att beskriva språk där enskilda ord ändrar form (böjs) beroende på grammatisk funktion.
Ny!!: Språktypologi och Syntetiska språk · Se mer »
Urval (språktypologi)
Urval (alternativt sampling) syftar inom språktypologi vanligen på de språkval som inkluderas i en typologisk undersökning, exempelvis med syfte att studera hur något förhåller sig inom världens språk.
Ny!!: Språktypologi och Urval (språktypologi) · Se mer »
V2-ordföljd
V2-ordföljd är inom lingvistik ett ordföljdssystem där predikatsverbet i regel måste komma på andra plats bland leden i en sats, med första platsen i satsen reserverad för det tema som man vill topikalisera (framhäva).
Ny!!: Språktypologi och V2-ordföljd · Se mer »
Verb–subjekt–objekt-språk
Ett verb–subjekt–objekt-språk (VSO-språk) är inom lingvistiken ett språk som har en grundordföljd där (predikats-)verbet (V) står först i satser, följt av subjektet (S) och sedan objektet (O).
Ny!!: Språktypologi och Verb–subjekt–objekt-språk · Se mer »
Wilhelm von Humboldt
Friedrich Wilhelm Christian Carl Ferdinand von Humboldt, född 22 juni 1767 i Potsdam, död 8 april 1835 i Berlin, var en tysk friherre, grundare av Humboldt-Universität zu Berlin, det första moderna forskningsuniversitetet.
Ny!!: Språktypologi och Wilhelm von Humboldt · Se mer »
