Snabbare tillgång än webbläsare!
40 relationer: Ackretionsskiva, Astronomi, Big bang, Brun dvärg, Cirkumstellär skiva, Deuterium, Dubbelstjärna, Elektromagnetiskt spektrum, Extinktion (astronomi), Fragmentskiva, Fri planet, Gravitationskollaps, Hayashispåret, HE 1523-0901, Helium, Henyeyspåret, Herbig-Haro-objekt, Hertzsprung–Russell-diagram, Huvudserien, Infraröd strålning, Interstellära mediet, Kärnfusion, Kosmisk bakgrundsstrålning, Litium, Molekylmoln, Nebulosa, Plasma, Protoplanetär skiva, Protostjärna, Röd jätte, Rörelsemängd, Rymdstoft, Solmassa, Spitzerteleskopet, Stjärna, Strålningstryck, Supernova, T Tauri-stjärna, Väte, Vintergatan.
Ackretionsskiva
binärt system Ackretionsskiva, även kallad insamlingsskiva, är huvudsakligen ett begrepp inom högenergiastrofysiken, men det används även inom till exempel stjärnbildning.
Ny!!: Stjärnbildning och Ackretionsskiva · Se mer »
Astronomi
Astronomi (ἀστρονομία; bokstavligen "stjärnonas lag") är vetenskapen om himlakropparna och universum.
Ny!!: Stjärnbildning och Astronomi · Se mer »
Big bang
Illustration av hur universum expanderar enligt big bang-teorin. Big bang (eller stora smällen) är den mest vedertagna kosmologiska teorin om universums tidiga utveckling.
Ny!!: Stjärnbildning och Big bang · Se mer »
Brun dvärg
Bruna dvärgar är stjärnobjekt som har en massa mindre än de lättaste stjärnorna och större än de tyngsta gasjättarna.
Ny!!: Stjärnbildning och Brun dvärg · Se mer »
Cirkumstellär skiva
En cirkumstellär skiva är en ringformad ansamling av material i form av gas, stoft, planetesimaler, asteroider eller kollisionsspillror kring stjärnor i olika stadier av sin livscykel.
Ny!!: Stjärnbildning och Cirkumstellär skiva · Se mer »
Deuterium
Förenklad modell av en deuteriumatom. Deuterium, av grekiska deuteros ("den andre"), vanligen kallat tungt väte, är en stabil isotop av väte, där atomkärnan innehåller en neutron utöver den proton som kännetecknar den vanliga väteisotopen protium.
Ny!!: Stjärnbildning och Deuterium · Se mer »
Dubbelstjärna
En konstnärs framställning av ett dubbelstjärnesystem bestående av ett svart hål med ackretionsskiva och en ordinär stjärna En dubbelstjärna eller binär stjärna är ett stjärnsystem som består av två stjärnor i stället för en enda som i vårt eget solsystem.
Ny!!: Stjärnbildning och Dubbelstjärna · Se mer »
Elektromagnetiskt spektrum
Ett diagram över det elektromagnetiska spektrumet, som visar olika egenskaper över hela våglängds- och frekvensområdet. Det elektromagnetiska spektrumet omfattar hela frekvensområdet för elektromagnetisk strålning med respektive, associerade fotonvåglängder.
Ny!!: Stjärnbildning och Elektromagnetiskt spektrum · Se mer »
Extinktion (astronomi)
Extinktion är en term som används inom astronomi för att beskriva den absorption och spridning av ljus från astronomiska objekt orsakat av materia (huvudsakligen rymdstoft och gas) mellan observatören och det utstrålande objektet.
Ny!!: Stjärnbildning och Extinktion (astronomi) · Se mer »
Fragmentskiva
Fragmentskiva runt stjärnan AU Microscopii. Bilden tagen av Rymdteleskopet Hubble En fragmentskiva (eng. debris disk) är en ringformad cirkumstellär skiva av rymdstoft och spillror i omlopp runt en stjärna.
Ny!!: Stjärnbildning och Fragmentskiva · Se mer »
Fri planet
Konstnärens föreställning av en fri planet av Jupiter-storlek. En fri planet eller interstellär planet är ett objekt som har en massa som motsvarar en planets, men som inte är bunden av gravitationen till någon stjärna, utan färdas genom rymden som ett oberoende objekt.
Ny!!: Stjärnbildning och Fri planet · Se mer »
Gravitationskollaps
Gravitationskollaps av en massiv stjärna som resulterar i en supernova typ II. NGC 6745 skapar material med tillräckligt hög densitet för att orsaka gravitationskollaps. Med gravitationskollaps avses att en samling materia faller samman mot sin tyngdpunkt genom inflytande av de ingående delarnas inbördes gravitation.
Ny!!: Stjärnbildning och Gravitationskollaps · Se mer »
Hayashispåret
massa har en utveckling som går i nästan vertikala spår tills de når huvudserien. För mer massiva stjärnor böjer utvecklingsspåret av mot vänster till ett Henyeyspår. Ännu mer massiva stjärnor böjer av direkt till ett Henyeyspår. Längst till vänster i varje spår anges respektive stjärnmassa i solmassor räknat, vilket också visar dess position i huvudserien. Hayashispåret är ett nästan vertikalt utvecklingsspår i Hertzsprung–Russell-diagrammet, som bildas när protostjärnor närmar sig huvudserien, sedan det protostellära molnet nått en ungefärlig hydrostatisk jämvikt.
Ny!!: Stjärnbildning och Hayashispåret · Se mer »
HE 1523-0901
HE 1523-0901 är en röd jätte i stjärnbilden Vågen.
Ny!!: Stjärnbildning och HE 1523-0901 · Se mer »
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Ny!!: Stjärnbildning och Helium · Se mer »
Henyeyspåret
Hayashispår. Längst till vänster i varje spår anges respektive stjärnmassa i solmassor räknat, vilket också visar dess position i huvudserien. Henyeyspåret är ett nästan horisantalt utvecklingsspår i Hertzsprung-Russell-diagrammet, som bildas när protostjärnor närmar sig huvudserien, sedan det protostellära molnet nått en ungefärlig hydrostatisk jämvikt.
Ny!!: Stjärnbildning och Henyeyspåret · Se mer »
Herbig-Haro-objekt
astronomiska enheter (1000 gånger avståndet mellan jorden och solen och ungefär 20 gånger storleken på vårt solsystem. Herbig-Haro-objekt (HH-objekt) är en speciell kategori små nebulosor som ses i samband med nyfödda stjärnor.
Ny!!: Stjärnbildning och Herbig-Haro-objekt · Se mer »
Hertzsprung–Russell-diagram
Gliesekatalogen över närbelägna stjärnor. Utarbetat av http://www.atlasoftheuniverse.com/hr.html Richard Powell. Ett Hertzsprung–Russell-diagram, HR-diagram, är en grafisk presentation av stjärnornas absoluta ljusstyrkor eller luminositeter mot något mått på deras temperatur, spektraltyp eller färg.
Ny!!: Stjärnbildning och Hertzsprung–Russell-diagram · Se mer »
Huvudserien
Huvudserien i ett Hertzsprung-Russell-diagram är en kurva längs med vilken de flesta stjärnor befinner sig.
Ny!!: Stjärnbildning och Huvudserien · Se mer »
Infraröd strålning
Infraröd strålning (IR-strålning) är elektromagnetisk strålning inom våglängdsområdet 700 nm till 1 mm, det vill säga våglängder närmast över de för synligt ljus.
Ny!!: Stjärnbildning och Infraröd strålning · Se mer »
Interstellära mediet
Interstellära mediet är den materia, främst i form av gas, plasma och rymdstoft, som finns mellan stjärnorna i universum, ofta förkortat ISM.
Ny!!: Stjärnbildning och Interstellära mediet · Se mer »
Kärnfusion
Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.
Ny!!: Stjärnbildning och Kärnfusion · Se mer »
Kosmisk bakgrundsstrålning
K. Fluktuationer i den kosmiska bakgrundsstrålningen, uppmätta av WMAP (2006). Färgskalan har en bredd på ± 0,2 millikelvin. I mikrovågsområdet ser man ljuset från tiden då universum blev transparent, och var cirka 1000 gånger mindre än idag. titel.
Ny!!: Stjärnbildning och Kosmisk bakgrundsstrålning · Se mer »
Litium
Litium, uttal: li't(s)ium (latinskt namn Lithium), är grundämne nummer tre (3) i det periodiska systemet.
Ny!!: Stjärnbildning och Litium · Se mer »
Molekylmoln
Ett molekylmoln är inom astronomin en typ av interstellära moln vars densitet och storlek tillåter bildandet av molekyler, huvudsakligen molekylärt väte (H2).
Ny!!: Stjärnbildning och Molekylmoln · Se mer »
Nebulosa
M33. Ringnebulosan (M57), en planetarisk nebulosa. Hästhuvudnebulosan, exempel på en mörk nebulosa. Nebulosa kallas ett flera ljusår stort moln av gas och rymdstoft.
Ny!!: Stjärnbildning och Nebulosa · Se mer »
Plasma
Plasma är inom fysik ett aggregationstillstånd av materia.
Ny!!: Stjärnbildning och Plasma · Se mer »
Protoplanetär skiva
En proplyd i Orionnebulosan. jetströmmar, en vanlig företeelse för dessa fenomen. En konstnärs bild av en protoplanetär skiva. En protoplanetär skiva, eller proplyd, är en roterande cirkumstellär skiva med tät gas som omger en mycket ung stjärna, en T-Tauri-stjärna eller Herbig-Ae/Be-stjärna.
Ny!!: Stjärnbildning och Protoplanetär skiva · Se mer »
Protostjärna
En bild på en protostjärna tagit av Spitzerteleskopet i nära infrarött ljus En protostjärna är ett förstadium i en stjärnas utveckling där moln av väte, helium och rymdstoft kontraherar innan den når den så kallade huvudserien.
Ny!!: Stjärnbildning och Protostjärna · Se mer »
Röd jätte
Om 5 miljarder år blir Solen en röd jätte och kommer att expandera till ca 250 gånger sin nuvarande storlek. De innersta planeterna, Merkurius, Venus och Jorden, kommer att slukas. En röd jätte är huvudseriestjärna som intagit ett stadium där förbränningen växlat över från vätefusion till heliumfusion i stjärnans kärna, och är ett stadium på vägen till omvandling till vit dvärg.
Ny!!: Stjärnbildning och Röd jätte · Se mer »
Rörelsemängd
Inom klassisk mekanik, definieras rörelsemängden (SI-enhet kg·m/s) som produkten av ett objekts massa och hastighet.
Ny!!: Stjärnbildning och Rörelsemängd · Se mer »
Rymdstoft
Rymdstoft i Hästhuvudnebulosan fotograferat av Rymdteleskopet Hubble Porös interplanetär stoftpartikel Rymdstoft eller kosmiskt stoft är partiklar i olika storlek, sammansättning och koncentration.
Ny!!: Stjärnbildning och Rymdstoft · Se mer »
Solmassa
Solmassa (M☉) är en standardmassenhet som används inom astronomi, speciellt populärvetenskaplig sådan.
Ny!!: Stjärnbildning och Solmassa · Se mer »
Spitzerteleskopet
Spitzerteleskopet (eng. Spitzer Space Telescope, tidigare Space Infrared Telescope Facility (SIRTF)) är ett infrarött rymdteleskop som sköts upp 2003, det fjärde och sista av NASA:s Stora Observatorier.
Ny!!: Stjärnbildning och Spitzerteleskopet · Se mer »
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Ny!!: Stjärnbildning och Stjärna · Se mer »
Strålningstryck
Ett solsegel drivs av strålningstryck från solens ljusstrålar. Strålningstryck är trycket som utövas på en yta som utsätts för elektromagnetisk strålning.
Ny!!: Stjärnbildning och Strålningstryck · Se mer »
Supernova
En supernova är en exploderande eller en exploderad stjärna.
Ny!!: Stjärnbildning och Supernova · Se mer »
T Tauri-stjärna
T Tauri-stjärnor (eng.: T Tauri stars), ofta förkortat TTS, är en klass variabla stjärnor som har fått sitt namn efter prototypen - T Tauri.
Ny!!: Stjärnbildning och T Tauri-stjärna · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Stjärnbildning och Väte · Se mer »
Vintergatan
Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.
Ny!!: Stjärnbildning och Vintergatan · Se mer »
Omdirigerar här:
Första stjärnorna, Stjärnutveckling.
