Snabbare tillgång än webbläsare!
266 relationer: Absolut magnitud, Absorption, Achernar, Alfa Camelopardalis, Alfa Centauri, Alfastrålning, Algol (stjärna), Altair, Angelo Secchi, Annie Jump Cannon, Antikens Grekland, Arcturus, Astronomisk enhet, Astronomisk navigation, Atomkärna, Babylonien, Barnards stjärna, Bayerbeteckning, Bågsekund, Beryllium, Berylliumisotoper, Beta Centauri, Betasönderfall, Betastrålning, Betelgeuse, Big bang, Bindningsenergi, Biruni, Bok-globul, Brun dvärg, Canopus, Cepheid, CGS-systemet, CNO-cykeln, Densitet, Deuterium, Dopplereffekt, Dubbelstjärna, E = mc², Eddington-luminositet, Effektiv temperatur, Egenrörelse, Egypten, Ejnar Hertzsprung, Elektromagnetisk strålning, Elektromagnetiskt spektrum, Elektron, Elektronvolt, Endoterm reaktion, Energi, ..., Engelska, Erg, Eta Carinae, Exoplanet, Exoterm reaktion, Färg, Färgindex, Förbränning, Flamsteedbeteckning, Forntida Egypten, Fotografi, Foton, Fotosfär, Frekvens, Galaktisk halo, Galax, Gammastrålning, Gasjätte, Giordano Bruno, Gliese 892, Gravitation, Grekisk mytologi, Grundämne, H II-region, Halv storaxel, HD 140283, HE 1523-0901, Helium, Helium-3, Heliumisotoper, Henry Norris Russell, Herbig-Ae/Be-stjärna, Herbig-Haro-objekt, Hertzsprung–Russell-diagram, Himlakropp, Hipparchos, Hubbleteleskopet, Huvudserien, Hydrostatisk jämvikt, Hyperjätte, Interferometri, Intergalaktisk stjärna, International Star Registry, Internationella astronomiska unionen, Interstellära mediet, Isaac Newton, Järn, Jättestjärna, Jeans-instabilitet, Johann Bayer, John Flamsteed, Jon, Jorden, Jordens atmosfär, Joseph von Fraunhofer, Jupiter, Kalcium, Karl Schwarzschild, Katalysator, Kärnfusion, Kelvin, Kemi, Kilogram, Kinesisk astronomi, Kisel, Kiselförbränning, Klotformig stjärnhop, Kobolt, Kol, Kolisotoper, Kompakt objekt, Koncentration, Konvektion, Korona, Koronamassutkastning, Krabbnebulosan, Krom, Kromosfär, Kvantmekanik, Kväve, LBV 1806-20, Lista över de ljusaste stjärnorna, Litium, Ljus, Ljusår, Ljusförorening, Logaritmisk skala, Luminositet, Luxor, Luyten 726-8, Magnesium, Magnetfält, Massa, Maunderminimum, Månen, Mesopotamien, Messier 22, Metall, Metallicitet, Meter, Miravariabel, Molekyl, Molekylmoln, Nature, Nebulosa, Neon, Neonförbränning, Neutrino, Neutron, Neutronstjärna, Nova, Ockultation, Olympen, Opacitet, Orion (stjärnbild), Orionnebulosan, Parallax, Parsec, Partikelstrålning, Planckteleskopet, Planet, Planetarisk nebulosa, Planetesimal, Plasma, Population (astronomi), Positron, Procyon, Promille, Proton, Proton-protonkedjan, Protoplanet, Protoplanetär skiva, Protostjärna, Proxima Centauri, PSR B1257+12, Pulsar, R Doradus, Radialhastighet, Radiovågor, Rasalas, Röd dvärg, Röd jätte, Röd superjätte, Rörelsemängdsmoment, Rigel, Romerska riket, Rot av tal, Rymdskrot, Sällsynta jordartsmetaller, Scintillation (astronomi), SI-enhet, Sirius, Skenbar magnitud, Skorpionen (stjärnbild), Skytten (stjärnbild), Solen, Solfackla, Solförmörkelse, Solfläckar, Solluminositet, Solmassa, Solradie, Solsystemet, Solvind, Spektrallinje, Spektraltyp, Spektroskopi, Spektrum, Spikul, Starburstgalax, Stjärna, Stjärnbild, Stjärnbildning, Stjärnhop, Stjärnkarta, Stjärnkatalog, Stjärnvind, Strålning, Strontium, Supernova, Supernova typ Ia, Svart dvärg, Svart hål, Svartkropp, Svavel, Syre, Syreförbränning, T Tauri-stjärna, Teleskop, Termisk energi, Termodynamisk jämvikt, Tid, Titan, Triljard, Trippel-alfa-processen, Universum, Uran, Väte, Vega (stjärna), Vinkeldiameter, Vintergatan, Vit dvärg, Watt, William Herschel, Wolf–Rayet-stjärna, Zodiaken, 1000-talet, 1000-talet f.Kr., 1054, 14 Herculis, 1600, 1785, 1865, 1913, 1990, 51 Pegasi. Förläng index (216 mer) »
Absolut magnitud
Absolut magnitud är ett mått på en stjärnas verkliga ljusstyrka oavsett dess avstånd från jorden.
Ny!!: Stjärna och Absolut magnitud · Se mer »
Absorption
Absorptioner är processer som innebär att minst en andel av en företeelse uppgår i en annan.
Ny!!: Stjärna och Absorption · Se mer »
Achernar
Achernar eller Achenar (α Eri, α Eridani, Alfa Eridani) är den klaraste stjärnan i stjärnbilden Floden Eridanus på den södra stjärnhimlen.
Ny!!: Stjärna och Achernar · Se mer »
Alfa Camelopardalis
Alfa Camelopardalis (α Camelopardalis, förkortat Alfa Cam, α Cam), som är stjärnans Bayer-beteckning, är en ensam stjärna i stjärnbilden Giraffen.
Ny!!: Stjärna och Alfa Camelopardalis · Se mer »
Alfa Centauri
Alfa Centauri-systemet (α Cen, α Centauri, Alfa Centauri) är de stjärnor som ligger närmast vår sol.
Ny!!: Stjärna och Alfa Centauri · Se mer »
Alfastrålning
Alfastrålning eller α-strålning är en typ av joniserande strålning bestående av alfapartiklar, vilket är atomkärnor av helium (två protoner och två neutroner).
Ny!!: Stjärna och Alfastrålning · Se mer »
Algol (stjärna)
AE och Algol A suger därför sakta åt sig massan från Algol B. Animationen består av 55 bilder. Algol (β Per, β Persei, Beta Persei) är en trippelstjärna i stjärnbilden Perseus.
Ny!!: Stjärna och Algol (stjärna) · Se mer »
Altair
Altair (α Aql, α Aquilae, Alfa Aquilae) är den starkast lysande stjärnan i stjärnbilden Örnen och den tolfte starkaste stjärnan på klar natthimmel, med en magnitud på +0,77.
Ny!!: Stjärna och Altair · Se mer »
Angelo Secchi
Pietro Angelo Secchi, född 29 juni 1818 i Reggio nell'Emilia, död 26 februari 1878 i Rom, var en italiensk astronom.
Ny!!: Stjärna och Angelo Secchi · Se mer »
Annie Jump Cannon
Annie Jump Cannon född 11 december 1863 i Dover, Delaware, död 13 april 1941 i Cambridge, Massachusetts, var en amerikansk astronom som arbetade med att klassificera stjärnors spektrum.
Ny!!: Stjärna och Annie Jump Cannon · Se mer »
Antikens Grekland
Akropolis i Aten är en av de mest representativa symbolerna för det antika Greklands kultur och sofistikerade samhälle. Templet är ägnat åt gudinnan Athena. Antikens Grekland eller Antikens Hellas är en samlande benämning på den kultur i östra medelhavsområdet som hade sin storhetstid under antiken från 700-talet f.Kr.
Ny!!: Stjärna och Antikens Grekland · Se mer »
Arcturus
sol Arcturus eller Alfa Boötes (α Boötes, förkortat Alfa Boö, α Boö) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna i den norra delen av stjärnbilden Björnvaktaren.
Ny!!: Stjärna och Arcturus · Se mer »
Astronomisk enhet
Inre Solsystemet, med avståndet mellan Jorden och Solen markerat med grå linje. Astronomisk enhet (Astronomical unit förkortat au, ibland AU, ua eller AE) är ett längdmått som tidigare definierades som avståndet mellan jorden och solen.
Ny!!: Stjärna och Astronomisk enhet · Se mer »
Astronomisk navigation
Den röda cirkeln motsvarar positioner där solen befinner sig på samma höjd över horisonten medan den blå cirkeln avser samma sak för månen. En av de två positionerna där cirklarna möts är där observatören står. Astronomisk navigation är en navigationsteknik som består i att avgöra sin position med hjälp av observationer av astronomiska objekt och mätningar av deras höjd (vinkeln mellan objektet och horisonten).
Ny!!: Stjärna och Astronomisk navigation · Se mer »
Atomkärna
Storleksförhållandet mellan en heliumatom och dess kärna. Atomkärnan är en samling av neutroner och protoner som sitter ihop.
Ny!!: Stjärna och Atomkärna · Se mer »
Babylonien
Babylonien var ett forntida semitiskt rike vars centrum låg vid floden Eufrat och Tigris i södra Mesopotamien i det nuvarande södra Irak.
Ny!!: Stjärna och Babylonien · Se mer »
Barnards stjärna
Barnards stjärna (Velox Barnardi / Barnards pilstjärna) är en stjärna i stjärnbilden Ormbäraren och uppvisar det största kända egenrörelsen (10,3″om året).
Ny!!: Stjärna och Barnards stjärna · Se mer »
Bayerbeteckning
Bayerbeteckning är en beteckning på stjärnor, där varje specifik stjärna identifieras av en grekisk bokstav följt av den genitiva formen av det latinska namnet på dess stjärnbild.
Ny!!: Stjärna och Bayerbeteckning · Se mer »
Bågsekund
En bågsekund är en enhet för att mäta vinklar.
Ny!!: Stjärna och Bågsekund · Se mer »
Beryllium
Beryllium är ett grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller.
Ny!!: Stjärna och Beryllium · Se mer »
Berylliumisotoper
Hastigheten för överföringen av 7Be från luften till marken i JapanM. Yamamoto ''et al.'', ''Journal of Environmental Radioactivity'', 2006, '''8''', 110–131. Berylliumisotoper är isotoper av grundämnet beryllium (Be), det vill säga atomer och kärnor med 4 protoner och olika antal neutroner.
Ny!!: Stjärna och Berylliumisotoper · Se mer »
Beta Centauri
Hadar eller Beta Centauri (β Centauri, förkortat Beta Cen, β Cen) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en trippelstjärna belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Kentauren.
Ny!!: Stjärna och Beta Centauri · Se mer »
Betasönderfall
Betasönderfall innebär att den radioaktiva kärnan avger en betapartikel. Betasönderfall, även β-sönderfall, är inom kärnfysiken ett radioaktivt sönderfall som innebär att en atomkärna sönderfaller genom att avge en betapartikel, det vill säga en elektron eller positron.
Ny!!: Stjärna och Betasönderfall · Se mer »
Betastrålning
Betastrålning eller β-strålning är en typ av joniserande strålning bestående av betapartiklar, det vill säga, elektroner och/eller positroner, som uppstår vid radioaktivt betasönderfall.
Ny!!: Stjärna och Betastrålning · Se mer »
Betelgeuse
Betelgeuse (α Ori, α Orionis, Alfa Orionis, tidigare även stavat Betelgeuze) är en superjätte i stjärnbilden Orion.
Ny!!: Stjärna och Betelgeuse · Se mer »
Big bang
Illustration av hur universum expanderar enligt big bang-teorin. Big bang (eller stora smällen) är den mest vedertagna kosmologiska teorin om universums tidiga utveckling.
Ny!!: Stjärna och Big bang · Se mer »
Bindningsenergi
Bindningsenergi är den energi som frigörs då ett system av fria partiklar hamnar i ett bundet tillstånd, ibland med motsatt tecken beroende på konventioner.
Ny!!: Stjärna och Bindningsenergi · Se mer »
Biruni
al-Birunis ritning av månfaserna. Abu Rayhan Mohammad Ebn-e Ahmad Biruni (persiska: ابوریحان بیرونی; arabiska ابو الريحان محمد بن احمد البيروني), ofta bara al-Biruni, var en persisk vetenskapsman född 973 i Kath (nuvarande Beruniy i Uzbekistan), död 1048 i Ghazni i nuvarande Afghanistan.
Ny!!: Stjärna och Biruni · Se mer »
Bok-globul
WFPC2 på Rymdteleskopet Hubble. En Bok-globul är ett mörkt moln i den interstellära rymden med förhållandevis höga tätheter av stoft och gas där stjärnbildning ibland kan ske.
Ny!!: Stjärna och Bok-globul · Se mer »
Brun dvärg
Bruna dvärgar är stjärnobjekt som har en massa mindre än de lättaste stjärnorna och större än de tyngsta gasjättarna.
Ny!!: Stjärna och Brun dvärg · Se mer »
Canopus
Canopus eller Alfa Carinae (α Carinae förkortat Alfa Car, α Car), som är stjärnans Bayer-beteckning är en ensam stjärna i den nordvästra delen av stjärnbilden Kölen, vilken inte kan ses från de nordligaste delarna av jordklotet.
Ny!!: Stjärna och Canopus · Se mer »
Cepheid
En animation som visar en cepheidvariabeln pulserande. Cepheid, eller cepheidvariabel, är en variabel stjärna som varierar i ljusstyrka på ett bestämt sätt.
Ny!!: Stjärna och Cepheid · Se mer »
CGS-systemet
CGS (akronym för centimeter–gram–sekund) eller Gauss system är ett måttsystem som utgår från grundenheterna centimeter, gram och sekund.
Ny!!: Stjärna och CGS-systemet · Se mer »
CNO-cykeln
Översikt över CNO I-cykeln. CNO-cykeln (från engelskans carbon-nitrogen-oxygen cycle; kol-kväve-syrecykeln), ibland även kallad Bethe-Weizsäckercykeln, är en av två primära fusionsreaktioner genom vilka stjärnor konverterar väte till helium.
Ny!!: Stjärna och CNO-cykeln · Se mer »
Densitet
Densitet, volymmassa är (enligt ISO 31) ett mått av ett ämnes täthet, således massa per volymenhet.
Ny!!: Stjärna och Densitet · Se mer »
Deuterium
Förenklad modell av en deuteriumatom. Deuterium, av grekiska deuteros ("den andre"), vanligen kallat tungt väte, är en stabil isotop av väte, där atomkärnan innehåller en neutron utöver den proton som kännetecknar den vanliga väteisotopen protium.
Ny!!: Stjärna och Deuterium · Se mer »
Dopplereffekt
Ett objekt rör sig från höger till vänster medan det sänder ut vågrörelser. Våglängden blir kortare till vänster och längre till höger. Illustration av Dopplereffekten och varför frekvensen mäts olika av en observatör när källan rör sig. Dopplereffekt är ett fysikaliskt fenomen, som innebär en förändring av frekvensen (svängningstalet) hos en signal, till exempel ljud eller ljus, beroende på om källan närmar sig eller avlägsnar sig i förhållande till observatören.
Ny!!: Stjärna och Dopplereffekt · Se mer »
Dubbelstjärna
En konstnärs framställning av ett dubbelstjärnesystem bestående av ett svart hål med ackretionsskiva och en ordinär stjärna En dubbelstjärna eller binär stjärna är ett stjärnsystem som består av två stjärnor i stället för en enda som i vårt eget solsystem.
Ny!!: Stjärna och Dubbelstjärna · Se mer »
E = mc²
Formeln E.
Ny!!: Stjärna och E = mc² · Se mer »
Eddington-luminositet
Explosionen av η Carinae orsakades möjligen av att Eddingtongränsen överskreds Eddington-luminositet (ibland även Eddingtongränsen) är den högsta luminositet som kan passera genom ett skikt av gas i hydrostatisk jämvikt, vid sfärisk symmetri.
Ny!!: Stjärna och Eddington-luminositet · Se mer »
Effektiv temperatur
K) är temperaturen som motsvaras av den temperatur en svartkropp av samma storlek måste ha för att generera samma energiutflöde. Den effektiva temperaturen hos en stjärna är den temperatur hos en svartkropp med samma luminositet per yta (\mathcal_) som stjärnan och definieras av Stefan-Boltszmanns lag \mathcal_.
Ny!!: Stjärna och Effektiv temperatur · Se mer »
Egenrörelse
Barnards stjärna har den största egenrörelsen, över 10 bågsekunder per år Egenrörelse, en stjärnas (vinkel)rörelse tangentiellt mot synlinjen.
Ny!!: Stjärna och Egenrörelse · Se mer »
Egypten
Egypten (مصر, Miṣr eller Máṣr; koptiska: Kīmi; fornegyptiska: Kemet), formellt Arabrepubliken Egypten (جمهوريّة مصرالعربيّة, Ǧumhuriyat Misr al-ˁArabiyah), är en republik i östra Nordafrika, vid Medelhavet och Röda havet.
Ny!!: Stjärna och Egypten · Se mer »
Ejnar Hertzsprung
Gliesekatalogen över närbelägna stjärnor. Utarbetat av http://www.atlasoftheuniverse.com/hr.html Richard Powell. Ejnar Hertzsprung, född 8 oktober 1873, död 21 oktober 1967, var en dansk astronom.
Ny!!: Stjärna och Ejnar Hertzsprung · Se mer »
Elektromagnetisk strålning
Elektromagnetisk strålning (ems) är en vågrörelse som fortplantas i tid och rum.
Ny!!: Stjärna och Elektromagnetisk strålning · Se mer »
Elektromagnetiskt spektrum
Ett diagram över det elektromagnetiska spektrumet, som visar olika egenskaper över hela våglängds- och frekvensområdet. Det elektromagnetiska spektrumet omfattar hela frekvensområdet för elektromagnetisk strålning med respektive, associerade fotonvåglängder.
Ny!!: Stjärna och Elektromagnetiskt spektrum · Se mer »
Elektron
En elektron, historiskt även känd som megatron eller negatron, är en elementarpartikel med en negativ laddning (elementarladdning).
Ny!!: Stjärna och Elektron · Se mer »
Elektronvolt
Elektronvolt är en energienhet med beteckningen eV, som används som enhet för små energier.
Ny!!: Stjärna och Elektronvolt · Se mer »
Endoterm reaktion
En endoterm reaktion är en kemisk reaktion som upptar värme ur sin omgivning.
Ny!!: Stjärna och Endoterm reaktion · Se mer »
Energi
Doel i Belgien. Väderkvarnen använder luftens rörelseenergi för att sönderdela säd. Kärnkraftverket omvandlar kärnenergi till elektrisk energi. Energi (av grekiskans ἐνέργεια energeia, arbete) är en fysikalisk storhet som beskriver något med potential att medföra rörelse, alltså inte nödvändigtvis arbete.
Ny!!: Stjärna och Energi · Se mer »
Engelska
Engelska (English) är ett västgermanskt språk, dock starkt påverkat av bland annat franska och latin.
Ny!!: Stjärna och Engelska · Se mer »
Erg
Erg är den grundläggande energienheten i CGS-systemet.
Ny!!: Stjärna och Erg · Se mer »
Eta Carinae
Eta Carinae (η Carinae / η Car) är en mycket stor och ljusstark stjärna i stjärnbilden Kölen.
Ny!!: Stjärna och Eta Carinae · Se mer »
Exoplanet
En konstnärs bild av hur solnedgång på exoplaneten HD 188753 Ab skulle kunna se utNyupptäckta exoplaneter per år. En extrasolär planet, eller exoplanet, är en planet som befinner sig utanför vårt eget solsystem.
Ny!!: Stjärna och Exoplanet · Se mer »
Exoterm reaktion
En exoterm reaktion, från grekiskans Exo- för ut och Thermes- för värme, är en kemisk reaktion där värme avges.
Ny!!: Stjärna och Exoterm reaktion · Se mer »
Färg
Ordet färg syftar på en rad olika företeelser.
Ny!!: Stjärna och Färg · Se mer »
Färgindex
Färgindex är inom astronomin ett enkelt numeriskt uttryck som bestämmer färgen på ett objekt, vilket i fallet för en stjärna ger dess temperatur.
Ny!!: Stjärna och Färgindex · Se mer »
Förbränning
En brinnande tändsticka. Förbränning är ett begrepp som kan definieras på olika sätt.
Ny!!: Stjärna och Förbränning · Se mer »
Flamsteedbeteckning
John Flamsteed, den engelske astronomen som gett namn åt Flamsteedbeteckningarna. Flamsteedbeteckning är en kombination av ett nummer och stjärnbildsnamn som skapar ett identifieringssystem över de flesta stjärnor som går att se med blotta ögat i de moderna stjärnbilderna synliga från södra England.
Ny!!: Stjärna och Flamsteedbeteckning · Se mer »
Forntida Egypten
Det forntida Egypten var en civilisation i nordöstra Afrika med centrum längs floden Nilen i det som i dag är den moderna staten Egypten.
Ny!!: Stjärna och Forntida Egypten · Se mer »
Fotografi
'''Principen för en hålkamera eller camera obscura.''' Ljus som reflekteras från ett objekt passerar ett hål och bildar en uppochnervänd bild. '''Subtraktiv färgblandning är en grundläggande teknik i färgfotografi.'''Det är ''bakgrundens färg'' som separeras till tre primärfärger. Om ingenting släpps igenom blir det svart. Fotografi är vetenskapen om framställning och behandling av fotografier.
Ny!!: Stjärna och Fotografi · Se mer »
Foton
Foton /fot'ån/ (från φως (phos), ljus) är det elektromagnetiska fältets energikvantum, den minsta energimängd som kan överföras av elektromagnetisk strålning.
Ny!!: Stjärna och Foton · Se mer »
Fotosfär
En solfläck med omgivande eldstormar eller ''granuler''.Fotosfären är den punkt där ett astronomiskt objekt slutar vara transparent.
Ny!!: Stjärna och Fotosfär · Se mer »
Frekvens
reciproka. Sinusvågor med olika frekvens. Vågen längst ner har högst frekvens och vågen längst upp har lägst. Den horisontella axeln representerar tid. Frekvens är en storhet för antalet repeterande händelser inom ett givet tidsintervall.
Ny!!: Stjärna och Frekvens · Se mer »
Galaktisk halo
En galaktisk halo är området i en galax utanför en galaxskiva där stjärnhopar och olika objekt roterar runt galaxens centrum.
Ny!!: Stjärna och Galaktisk halo · Se mer »
Galax
En galax (från grekiskans γαλαξίας κύκλος, galaxías kýklos – ”mjölkringen”, avseende Vintergatan) är en stor samling av materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och förmodad mörk materia, sammanbunden genom gravitation.
Ny!!: Stjärna och Galax · Se mer »
Gammastrålning
Gammastrålning eller γ-strålning är fotonstrålning, det vill säga joniserande strålning av fotoner.
Ny!!: Stjärna och Gammastrålning · Se mer »
Gasjätte
Neptunus. En gasjätte (även kallad jätteplanet eller gasplanet) är en typ av planet som mestadels består av gasformig eller flytande materia.
Ny!!: Stjärna och Gasjätte · Se mer »
Giordano Bruno
Giordano Bruno-monumentet på Piazza Campo dei Fiori. Giordano Bruno, född i januari 1548 i Nola i Kungariket Neapel som Filippo, död (avrättad) 17 februari 1600 i Rom i Kyrkostaten, var en italiensk dominikanmunk, filosof och författare.
Ny!!: Stjärna och Giordano Bruno · Se mer »
Gliese 892
Gliese 892 eller HD 219134 är en ensam stjärna i stjärnbilden Cassiopeja.
Ny!!: Stjärna och Gliese 892 · Se mer »
Gravitation
Gravitationen håller solsystemets planeter i omloppsbana kring solen.''Notera: Bilden är ej skalenlig.'' Gravitation (av latin gravis.
Ny!!: Stjärna och Gravitation · Se mer »
Grekisk mytologi
Den tre grekiska gudar som härskar över jordens tre riken: Zeus (himlen), Poseidon (hav) och Hades (underjorden). Teos (mindre gudar) är barn till dessa tre. Sköna Helena och kung Menelaos. Grekisk mytologi är en samling mytologiska berättelser som innefattar såväl svarssägner och skapelseberättelse, mytologiska beskrivningar av äldre historiska händelser som rent sagostoff.
Ny!!: Stjärna och Grekisk mytologi · Se mer »
Grundämne
Guld är ett grundämne. Grundämne är en substans där alla atomer har samma antal protoner i atomkärnan.
Ny!!: Stjärna och Grundämne · Se mer »
H II-region
Mörka regioner med stjärnbildning i Örnnebulosan En H II-region är ett interstellärt moln av glödande gas och plasma, ibland flera hundra ljusår tvärs över, i vilket stjärnbildning äger rum.
Ny!!: Stjärna och H II-region · Se mer »
Halv storaxel
Ellips. Sträckan a är halva storaxeln. Halva storaxeln används i geometrin för att beskriva storleken hos ellipser och hyperbler.
Ny!!: Stjärna och Halv storaxel · Se mer »
HD 140283
HD 140283, informellt kallad Metusalem-stjärnan, är en metallfattig underjättestjärna belägen cirka 190 ljusår bort från jorden i stjärnbilden Vågen.
Ny!!: Stjärna och HD 140283 · Se mer »
HE 1523-0901
HE 1523-0901 är en röd jätte i stjärnbilden Vågen.
Ny!!: Stjärna och HE 1523-0901 · Se mer »
Helium
Helium är grundämne nummer två i det periodiska systemet, en färglös och luktlös ädelgas.
Ny!!: Stjärna och Helium · Se mer »
Helium-3
Helium-3, He-3, ibland tralphium, är en stabil isotop av helium vars kärna består av två protoner och en neutron.
Ny!!: Stjärna och Helium-3 · Se mer »
Heliumisotoper
Heliumisotoper är isotoper av grundämnet helium (He), det vill säga atomer och kärnor med 2 protoner och olika antal neutroner.
Ny!!: Stjärna och Heliumisotoper · Se mer »
Henry Norris Russell
Henry Norris Russell, född 25 oktober 1877, New York, USA, död 18 februari 1957 i Princeton, New Jersey, var en amerikansk astrofysiker.
Ny!!: Stjärna och Henry Norris Russell · Se mer »
Herbig-Ae/Be-stjärna
Herbig-Ae/Be-stjärnor är unga stjärnor av spektraltyp A och B som ännu inte har nått huvudserien.
Ny!!: Stjärna och Herbig-Ae/Be-stjärna · Se mer »
Herbig-Haro-objekt
astronomiska enheter (1000 gånger avståndet mellan jorden och solen och ungefär 20 gånger storleken på vårt solsystem. Herbig-Haro-objekt (HH-objekt) är en speciell kategori små nebulosor som ses i samband med nyfödda stjärnor.
Ny!!: Stjärna och Herbig-Haro-objekt · Se mer »
Hertzsprung–Russell-diagram
Gliesekatalogen över närbelägna stjärnor. Utarbetat av http://www.atlasoftheuniverse.com/hr.html Richard Powell. Ett Hertzsprung–Russell-diagram, HR-diagram, är en grafisk presentation av stjärnornas absoluta ljusstyrkor eller luminositeter mot något mått på deras temperatur, spektraltyp eller färg.
Ny!!: Stjärna och Hertzsprung–Russell-diagram · Se mer »
Himlakropp
En himlakropp är ett naturligt föremål i rymden.
Ny!!: Stjärna och Himlakropp · Se mer »
Hipparchos
Hipparchos eller Hipparkos (grekiska Ἳππαρχος, latin Hipparchus), född omkring 190 f.Kr i Nicaea, död omkring 125 f.Kr., var en grekisk astronom och matematiker.
Ny!!: Stjärna och Hipparchos · Se mer »
Hubbleteleskopet
Hubble:s huvudspegel. Foto: NASA Hubbleteleskopet är ett rymdteleskop som NASA och ESA sände upp i rymden 1990.
Ny!!: Stjärna och Hubbleteleskopet · Se mer »
Huvudserien
Huvudserien i ett Hertzsprung-Russell-diagram är en kurva längs med vilken de flesta stjärnor befinner sig.
Ny!!: Stjärna och Huvudserien · Se mer »
Hydrostatisk jämvikt
Hydrostatisk jämvikt, alternativt hydrostatisk balans, uppstår när kompression på grund av tyngdkraften av en gas eller vätska balanseras av en tryckgradient som skapar en tryckkraft i den motsatta riktningen.
Ny!!: Stjärna och Hydrostatisk jämvikt · Se mer »
Hyperjätte
Storleksjämförelse mellan solen och hyperjätten VY Canis Majoris, en av de största kända stjärnorna. En hyperjätte är en stjärna med en enorm massa och extremt hög ljusstyrka.
Ny!!: Stjärna och Hyperjätte · Se mer »
Interferometri
Ljus som passerar igenom en Michelsons interferometer. De två ljusstrålarna med en gemensam källa kombineras vid den halvbestrukna spegeln. De kan antingen interferera konstruktivt (öka ljusets intensitet) om ljusvågorna är i fas, eller interferera destruktivt (minska ljusets intensitet) om de är ur fas – allt beroende på det exakta avståndet mellan de tre speglarna. Interferometri är mätning av interferens mellan koherenta vågor från en och samma källa.
Ny!!: Stjärna och Interferometri · Se mer »
Intergalaktisk stjärna
Virgohopen. En intergalaktisk stjärna, eller fri stjärna, är en stjärna som inte är bunden till någon galax.
Ny!!: Stjärna och Intergalaktisk stjärna · Se mer »
International Star Registry
Företaget International Star Registry (ISR), grundat 1979, låter köpare namnge en stjärna som en gåva eller minne efter en avliden.
Ny!!: Stjärna och International Star Registry · Se mer »
Internationella astronomiska unionen
Möte 2006 Internationella astronomiska unionen (IAU), som grundades 1919, är en sammanslutning av de olika nationella astronomiska sällskapen från hela världen.
Ny!!: Stjärna och Internationella astronomiska unionen · Se mer »
Interstellära mediet
Interstellära mediet är den materia, främst i form av gas, plasma och rymdstoft, som finns mellan stjärnorna i universum, ofta förkortat ISM.
Ny!!: Stjärna och Interstellära mediet · Se mer »
Isaac Newton
Sir Isaac Newton, född 25 december 1642 (4 januari 1643 enligt nya stilen) i Woolsthorpe-by-Colsterworth i Lincolnshire, död 20 mars (31 mars enligt nya stilen) 1727 i Kensington i London, var en engelsk naturvetenskapsman, matematiker, teolog (antitrinitarian) och alkemist.
Ny!!: Stjärna och Isaac Newton · Se mer »
Järn
Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Ny!!: Stjärna och Järn · Se mer »
Jättestjärna
En jättestjärna, eller rätt och slätt jätte, är en stjärna som befinner sig i sena utvecklingsstadier, där allt väte hunnit omvandlas till helium och kol i centrum.
Ny!!: Stjärna och Jättestjärna · Se mer »
Jeans-instabilitet
Jeans-instabilitet är inom astrofysiken ett tillstånd som leder till kollaps av interstellära gasmoln och därefter till att stjärnor nybildas.
Ny!!: Stjärna och Jeans-instabilitet · Se mer »
Johann Bayer
Stjärnbilden Orion ur Johann Bayers stjärnatlas Uranometria. Johann Bayer, född 1572 i Rain, död 7 mars 1625 i Augsburg, var en tysk astronom.
Ny!!: Stjärna och Johann Bayer · Se mer »
John Flamsteed
John Flamsteed, född 14 augusti 1646 i Denby, död 31 december 1719 i Burstow, var en engelsk astronom.
Ny!!: Stjärna och John Flamsteed · Se mer »
Jon
Koksalt består av natriumjoner (grå) och kloridjoner (gröna). En jon är en atom eller molekyl som har en elektrisk laddning.
Ny!!: Stjärna och Jon · Se mer »
Jorden
Jorden är den tredje planeten från solen och den största av de så kallade stenplaneterna i solsystemet.
Ny!!: Stjärna och Jorden · Se mer »
Jordens atmosfär
Jordens atmosfär utifrån. Jordens atmosfär, av de grekiska ordstammarna atmos (ånga) och sfaira (klot), är det gashölje som omsluter jorden och hålls kvar av jordens gravitationskraft.
Ny!!: Stjärna och Jordens atmosfär · Se mer »
Joseph von Fraunhofer
Joseph von Fraunhofer, född 6 mars 1787 i Straubing i Bayern, död 7 juni 1826 i München, var en tysk instrumentmakare och vetenskapsman.
Ny!!: Stjärna och Joseph von Fraunhofer · Se mer »
Jupiter
Jupiter (symbol: ♃) är den femte planeten från solen och är med stor marginal solsystemets största planet.
Ny!!: Stjärna och Jupiter · Se mer »
Kalcium
Kalcium är ett metalliskt grundämne som har atomnummer 20 och kemiskt tecken Ca.
Ny!!: Stjärna och Kalcium · Se mer »
Karl Schwarzschild
Karl Schwarzschild, född 9 oktober 1873 i Frankfurt am Main, död 11 maj 1916 i Potsdam till följd av sjukdom ådragen i krigstjänst, var en tysk astronom och astrofysiker som givit namn åt Schwarzschildradien.
Ny!!: Stjärna och Karl Schwarzschild · Se mer »
Katalysator
En katalysator är ett ämne som utan att själv förbrukas ändrar kinetiken hos en termodynamiskt tillåten kemisk reaktion genom att öppna en alternativ reaktionsväg med lägre aktiveringsenergi så att fler partiklar har tillräckligt hög energi för att kunna reagera.
Ny!!: Stjärna och Katalysator · Se mer »
Kärnfusion
Deuterium-tritium-fusion Kärnfusion är den process då atomkärnor smälter samman och bildar större och tyngre kärnor.
Ny!!: Stjärna och Kärnfusion · Se mer »
Kelvin
Kelvin (K) (skrivs i löpande text kelvin och inte Kelvin, alternativt K, se nedan) är SI-enheten för temperatur.
Ny!!: Stjärna och Kelvin · Se mer »
Kemi
kemiska reaktioner. substansers interaktioner och de energimängder som därvid omsätts. Kemi (arabiska: كيمياء latin: chem (kēme), ordets etymologi är dock omtvistad) är en naturvetenskap som studerar materia, och dess sammansättning, uppträdande, struktur och egenskaper, såväl som de ändringar den genomgår vid kemiska reaktioner.
Ny!!: Stjärna och Kemi · Se mer »
Kilogram
Kopia av arkivkilogrammet Ett kilogram, förkortat kg, är grundenheten för massa i Internationella måttenhetssystemet (SI) – den enda grundenhet som bär ett SI-prefix.
Ny!!: Stjärna och Kilogram · Se mer »
Kinesisk astronomi
Dunhuangkartan från Tangdynastin. Denna karta tros härstamma från Kejsare Zhongzong av Tangdynastins regim (705-710). Den hittades i Dunhuang, Gansu. Hela samlingen kartor innehöll 1 300 stjärnor. Kinesisk astronomi har en mycket lång historia och brukar räknas till en av de stora aktörerna i astronomins utveckling.
Ny!!: Stjärna och Kinesisk astronomi · Se mer »
Kisel
Kisel är ett halvmetalliskt grundämne med atomnumret 14 och det kemiska tecknet Si (latin: silicium).
Ny!!: Stjärna och Kisel · Se mer »
Kiselförbränning
Kiselförbränning är samlingsnamnet på fusionsprocesser i en massiv stjärna där kisel, svavel och andra atomer från syreförbränningen fusionerar till järn, nickel, krom, titan och andra tunga atomer med atomnummer ≤ 56.
Ny!!: Stjärna och Kiselförbränning · Se mer »
Klotformig stjärnhop
Skorpionen En klotformig stjärnhop eller klothop är en form av stjärnhop där stjärnorna ligger mycket tätt och är starkt sammanbundna av gravitationen.
Ny!!: Stjärna och Klotformig stjärnhop · Se mer »
Kobolt
Kobolt är ett hårt, silvergrått, metalliskt grundämne med kemiskt tecken Co.
Ny!!: Stjärna och Kobolt · Se mer »
Kol
Kol är ett grundämne som har det kemiska tecknet C och atomnumret 6.
Ny!!: Stjärna och Kol · Se mer »
Kolisotoper
Kolisotoper är isotoper av grundämnet kol (C), det vill säga atomer och kärnor med 6 protoner och olika antal neutroner.
Ny!!: Stjärna och Kolisotoper · Se mer »
Kompakt objekt
Simulering av ett svart hål på 10 solmassor betraktat från ett avstånd av 600 km Kompakt objekt avser inom astronomin detsamma som kompakt stjärna och syftar på kollektivet vita dvärgar, neutronstjärnor, vissa andra exotiska stjärnor och svarta hål.
Ny!!: Stjärna och Kompakt objekt · Se mer »
Koncentration
Ett exempel på koncentrationen av ett färgämne, med mest utspädd till vänster och mest koncentrerad till höger. Koncentration anger hur stor mängd av ett ämne som finns per enhetsvolym i en blandning.
Ny!!: Stjärna och Koncentration · Se mer »
Konvektion
Konvektionsströmmar vid rumsuppvärmning. I) Radiator (''A'') mot yttervägg. II) Eldstad (''B'') mot innervägg och förstärkt kallras vid fönster Konvektion (strömning) är en rörelse i en vätska eller gas (fluid) som till exempel vatten eller luft.
Ny!!: Stjärna och Konvektion · Se mer »
Korona
På denna bild från en solförmörkelse (1999) syns ''koronan'' väl Koronan är solens yttersta atmosfär som syns som bäst vid en total solförmörkelse.
Ny!!: Stjärna och Korona · Se mer »
Koronamassutkastning
Koronamassutkastning 31 augusti 2012 Koronamassutkastning, ofta förkortat CME efter engelskans coronal mass ejection, inträffar då mycket stora mängder partiklar kastas ut med solvinden till följd av stora explosioner på solens yta.
Ny!!: Stjärna och Koronamassutkastning · Se mer »
Krabbnebulosan
Chandra-teleskopet Krabbnebulosan, NGC 1952 eller M1 (det första objektet i Messiers katalog) är ett expanderande moln av gas som utgör resterna efter en supernova som kunde ses 4 juli år 1054.
Ny!!: Stjärna och Krabbnebulosan · Se mer »
Krom
Krom är ett metalliskt grundämne som ofta används i legeringar och är näst efter kol (diamant) och bor det hårdaste grundämnet.
Ny!!: Stjärna och Krom · Se mer »
Kromosfär
filament. Kromosfären är det näst yttersta skiktet av solens atmosfär, mellan koronan (ytterst) och fotosfären.
Ny!!: Stjärna och Kromosfär · Se mer »
Kvantmekanik
Kvantmekanik, även kallad kvantfysik eller kvantteori, är en övergripande teori inom den moderna fysiken och även inom kemin.
Ny!!: Stjärna och Kvantmekanik · Se mer »
Kväve
Kväve eller nitrogen är grundämnet med tecknet N och atomnummer 7.
Ny!!: Stjärna och Kväve · Se mer »
LBV 1806-20
LBV 1806-20 är en luminös blå variabel eller möjligen en dubbelstjärna i stjärnbilden Skytten på mellan 30 000 och 49 000 ljusårs avstånd.
Ny!!: Stjärna och LBV 1806-20 · Se mer »
Lista över de ljusaste stjärnorna
De ljusaste stjärnorna kan betyda två olika saker.
Ny!!: Stjärna och Lista över de ljusaste stjärnorna · Se mer »
Litium
Litium, uttal: li't(s)ium (latinskt namn Lithium), är grundämne nummer tre (3) i det periodiska systemet.
Ny!!: Stjärna och Litium · Se mer »
Ljus
Ljus syftar dels på en sinnesupplevelse och dels på den elektromagnetiska strålning som kan ge upphov till sådana upplevelser.
Ny!!: Stjärna och Ljus · Se mer »
Ljusår
Alfa Centauri (A, B) ligger 4,37 ljusår från jorden. Andromedagalaxen ligger 2,5 miljoner ljusår från jorden. Begreppet ljusår är en längdenhet som används inom astronomin.
Ny!!: Stjärna och Ljusår · Se mer »
Ljusförorening
Europa om natten sett från satellit. Empire State Building på natten. I bakgrunden syns Chrysler building vars fasadbelysning lyser med en styrka som klart överträffar omgivningen. Mount Palomar att etablera sig allt längre bort, först Hawaii och sedan Chile. Ljusförorening sker då överflödig belysning används eller då ljusets riktning är ineffektiv och lyser upp mer än vad som är tänkt.
Ny!!: Stjärna och Ljusförorening · Se mer »
Logaritmisk skala
I en dubbellogaritmisk graf, där båda axlar är i en logaritmisk skala, ser potensfunktioner ut som räta linjer med en lutning proportionell mot exponenten. Tillväxten av Englands befolkning ritad på logaritmisk skala (1,67 årtionden). På en logaritmisk skala anger man värdet av en storhet som logaritmen av förhållandet till något standardvärde.
Ny!!: Stjärna och Logaritmisk skala · Se mer »
Luminositet
Luminositet är en storhet som används inom astronomi.
Ny!!: Stjärna och Luminositet · Se mer »
Luxor
Luxor (الأقصر, al-Uqsur) är en stad vid Nilen i mellersta Egypten.
Ny!!: Stjärna och Luxor · Se mer »
Luyten 726-8
Luyten 726-8 (eller Gliese 65) är en dubbelstjärna som tillhör jordens närmaste grannar bland stjärnorna.
Ny!!: Stjärna och Luyten 726-8 · Se mer »
Magnesium
Magnesium är ett grundämne som tillhör gruppen alkaliska jordartsmetaller.
Ny!!: Stjärna och Magnesium · Se mer »
Magnetfält
Magnetfält behandlas inom fysiken som vektorfält, vilka beskriver krafterna mellan magneter och strömförande elektriska ledare.
Ny!!: Stjärna och Magnetfält · Se mer »
Massa
En vikt med massan 2 kg. Massa är en fysikalisk storhet som anger ett objekts materieinnehåll.
Ny!!: Stjärna och Massa · Se mer »
Maunderminimum
Maunderminimum, även känt som "det långvariga solfläcksminimumet", var en period under 1645 till 1715 då solfläckar var mycket sällsynta.
Ny!!: Stjärna och Maunderminimum · Se mer »
Månen
Månen (latin: Luna, symbol: ☾) är jordens enda naturliga satellit och den femte största månen i solsystemet.
Ny!!: Stjärna och Månen · Se mer »
Mesopotamien
Karta över Mesopotamien Mesopotamien (grekiska för "landet mellan de två floderna"; syriska: ܒܝܬ ܢܗܪ̈ܝܢ "Bēṯ Nahrīn") eller Tvåflodslandet är området runt floderna Eufrat och Tigris i nuvarande Irak, och delar av Iran, Syrien och Turkiet.
Ny!!: Stjärna och Mesopotamien · Se mer »
Messier 22
Messier 22 eller M22, även känd som NGC 6656, är en elliptisk klotformig stjärnhop i stjärnbilden Skytten, nära den galaktiska bulgregionen.
Ny!!: Stjärna och Messier 22 · Se mer »
Metall
Gallium är en metall. En metall är ett grundämne (eller en legering) med metalliska egenskaper, till exempel hög ledningsförmåga för elektricitet och för värme, formbarhet, i allmänhet hög densitet och metallglans.
Ny!!: Stjärna och Metall · Se mer »
Metallicitet
population II För andra betydelser av ordet Metall, se Metall (olika betydelser).
Ny!!: Stjärna och Metallicitet · Se mer »
Meter
Meter är SI-enheten för längd.
Ny!!: Stjärna och Meter · Se mer »
Miravariabel
Miravariabler, efter stjärnan Mira, är en klass av pulserande variabla stjärnor som karaktäriseras av mycket röd färg, pulserande perioder längre än etthundra dygn och en skillnad i ljusstyrka på över 2,5 magnituder.
Ny!!: Stjärna och Miravariabel · Se mer »
Molekyl
En och samma molekyl kan representeras i bild på flera olika sätt. En molekyl definieras som en grupp av två eller fler atomer ordnade i ett precist arrangemang med hjälp av kovalenta bindningar.
Ny!!: Stjärna och Molekyl · Se mer »
Molekylmoln
Ett molekylmoln är inom astronomin en typ av interstellära moln vars densitet och storlek tillåter bildandet av molekyler, huvudsakligen molekylärt väte (H2).
Ny!!: Stjärna och Molekylmoln · Se mer »
Nature
Nature är en framstående brittisk vetenskaplig veckotidskrift som började utges 4 november 1869 och grundades av Norman Lockyer.
Ny!!: Stjärna och Nature · Se mer »
Nebulosa
M33. Ringnebulosan (M57), en planetarisk nebulosa. Hästhuvudnebulosan, exempel på en mörk nebulosa. Nebulosa kallas ett flera ljusår stort moln av gas och rymdstoft.
Ny!!: Stjärna och Nebulosa · Se mer »
Neon
Neon är ett icke-metalliskt grundämne som har kemiskt tecken Ne och atomnummer 10.
Ny!!: Stjärna och Neon · Se mer »
Neonförbränning
Neonförbränning är samlingsnamnet på fusionsprocesser i en massiv stjärna där neon fusionerar till syre och magnesium som ackumuleras i stjärnans mitt.
Ny!!: Stjärna och Neonförbränning · Se mer »
Neutrino
Den första observationen av en neutrino i en bubbelkammare (1970). En neutrino kommer från höger, träffar en proton, och tre laddade partiklar lämnar spår. En myon uppstår och lämnar det långa spåret till det övre vänstra hörnet; protonen lämnar det korta spåret snett uppåt; det tredje spåret är en pimeson som skapats i kollisionen. Neutrinon är en elementarpartikel som tillhör familjen leptoner och saknar elektrisk laddning.
Ny!!: Stjärna och Neutrino · Se mer »
Neutron
Neutronen (n) är en subatomär partikel som tillsammans med protoner bildar en atomkärna.
Ny!!: Stjärna och Neutron · Se mer »
Neutronstjärna
En modell av en neutronstjärna. Gravitationell böjning av ljuset på en neutronstjärna. Genom relativistisk ljusböjning är mer än halva stjärnans yta synlig (varje ruta representerar här 30 x 30 grader). En neutronstjärna är ett av flera möjliga slut för en stjärna.
Ny!!: Stjärna och Neutronstjärna · Se mer »
Nova
En nova eller klassisk nova kallas en stjärna, vanligtvis en vit dvärg i nära kontakt med en röd jätte, som under en period ökar sin ljusstyrka kraftigt.
Ny!!: Stjärna och Nova · Se mer »
Ockultation
Stjärnan Aldebaran strax efter ockultation bakom månen Ockultation eller betäckning är det astronomiska fenomen då en himlakropp täcker en annan himlakropp.
Ny!!: Stjärna och Ockultation · Se mer »
Olympen
Olympen eller Olymp (grekiska Όλυμπος Olympos) var i grekisk mytologi gudarnas boning.
Ny!!: Stjärna och Olympen · Se mer »
Opacitet
Opacitet är ett begrepp och en storhet inom optiken som används för att ange transparens, alltså genomskinlighet.
Ny!!: Stjärna och Opacitet · Se mer »
Orion (stjärnbild)
Orion (samma på latin) är en av stjärnhimlens bäst kända stjärnbilder.
Ny!!: Stjärna och Orion (stjärnbild) · Se mer »
Orionnebulosan
Orionnebulosan, även kallad M42 - Messier 42, eller NGC 1976, är en ljusstark nebulosa i Orions stjärnbild.
Ny!!: Stjärna och Orionnebulosan · Se mer »
Parallax
Astronomisk parallax Överdrivet stor parallax. Analogt mätinstrument med spegelskala. Här sammanfaller visaren inte med sin spegelbild, eftersom ögat tittar snett på skalan, med parallaxfel som följd. Parallax eller parallaxmätning (av grekiska parallaxis, ombyte, förflyttning).
Ny!!: Stjärna och Parallax · Se mer »
Parsec
Den matematiska definitionen av längdenheten Parsec. (''Bilden är inte skalenlig'') Parsec eller parsek (pc) är en längdenhet som används inom astronomi.
Ny!!: Stjärna och Parsec · Se mer »
Partikelstrålning
Partiklar stoppas i material genom att de tappar fart: alfastrålning av ett pappersark och betastrålning av till exempel aluminiumplåt; gammastrålning däremot minskar i intensitet. Partikelstrålning är en form av joniserande strålning.
Ny!!: Stjärna och Partikelstrålning · Se mer »
Planckteleskopet
WMAP och Planck Planckteleskopet, Planck Surveyor, är ett av ESA utvecklat rymdteleskop, som skall utforska den kosmiska bakgrundsstrålningen, CMB.
Ny!!: Stjärna och Planckteleskopet · Se mer »
Planet
månhorisonten. En planet är en himlakropp som rör sig i en omloppsbana runt en stjärna, har tillräckligt stor massa för att vara nästintill rund, och dominerar sin omgivning.
Ny!!: Stjärna och Planet · Se mer »
Planetarisk nebulosa
En planetarisk nebulosa är ett astronomiskt objekt som består av materia som små och medeltunga stjärnor i slutfasen av sitt liv stöter ut.
Ny!!: Stjärna och Planetarisk nebulosa · Se mer »
Planetesimal
En planetesimal är en asteroidliknande himlakropp, en byggsten till planeter.
Ny!!: Stjärna och Planetesimal · Se mer »
Plasma
Plasma är inom fysik ett aggregationstillstånd av materia.
Ny!!: Stjärna och Plasma · Se mer »
Population (astronomi)
Med population inom astronomi avses en grupp av stjärnor utvalda efter vissa kriterier.
Ny!!: Stjärna och Population (astronomi) · Se mer »
Positron
En positron (antielektron) är elektronens antipartikel.
Ny!!: Stjärna och Positron · Se mer »
Procyon
Procyon eller Alfa Canis Minoris (α Canis Minoris, förkortat Alfa Cmi, α CMi), som är stjärnans Bayerbeteckning, är en dubbelstjärna belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Lilla hunden där den utgör ett hörn i vintertriangelns asterism.
Ny!!: Stjärna och Procyon · Se mer »
Promille
En järnvägsskylt i Tjeckien som anger en lutning på 20 ‰ vilket innebär att lutningen är 2 % Promille är en måttenhet för en tusendel (per mille).
Ny!!: Stjärna och Promille · Se mer »
Proton
Protoner är positivt laddade subatomära partiklar som tillsammans med neutroner bildar atomkärnor.
Ny!!: Stjärna och Proton · Se mer »
Proton-protonkedjan
Proton-protonkedjan är en av flera fusionsreaktioner genom vilka stjärnor omvandlar väte till helium, det främsta alternativet är CNO-cykeln.
Ny!!: Stjärna och Proton-protonkedjan · Se mer »
Protoplanet
Protoplanetär skiva En protoplanet (från grekiskans πρώτος, protos, ”första”) är en föregångare till en planet i dess utveckling.
Ny!!: Stjärna och Protoplanet · Se mer »
Protoplanetär skiva
En proplyd i Orionnebulosan. jetströmmar, en vanlig företeelse för dessa fenomen. En konstnärs bild av en protoplanetär skiva. En protoplanetär skiva, eller proplyd, är en roterande cirkumstellär skiva med tät gas som omger en mycket ung stjärna, en T-Tauri-stjärna eller Herbig-Ae/Be-stjärna.
Ny!!: Stjärna och Protoplanetär skiva · Se mer »
Protostjärna
En bild på en protostjärna tagit av Spitzerteleskopet i nära infrarött ljus En protostjärna är ett förstadium i en stjärnas utveckling där moln av väte, helium och rymdstoft kontraherar innan den når den så kallade huvudserien.
Ny!!: Stjärna och Protostjärna · Se mer »
Proxima Centauri
Proxima Centauri i storleksjämförelse med solen och Alfa Centauri A och B. Proxima Centauri fotograferad 2013 av Rymdteleskopet Hubble. Proxima Centauri (Latinets proxima.
Ny!!: Stjärna och Proxima Centauri · Se mer »
PSR B1257+12
PSR B1257+12 (ibland också kallad PSR 1257+12) är en pulsar på omkring 980 ljusårs avstånd från jorden.
Ny!!: Stjärna och PSR B1257+12 · Se mer »
Pulsar
En pulsar (av engelskans pulsating star) är en roterande neutronstjärna som genererar regelbundna pulser av strålning med våglängder från radiostrålning till gammastrålning.
Ny!!: Stjärna och Pulsar · Se mer »
R Doradus
R Doradus (också kallad HD 29712) är en röd jättestjärna och en halvregelbunden variabel av SRB-typ, som är belägen i den sydliga stjärnbilden Svärdfisken.
Ny!!: Stjärna och R Doradus · Se mer »
Radialhastighet
rörelse längs den röda linjen. Vid en viss tidpunkt ''t'' är dess hastighet ''v(t)''. Denna hastighet kan ses som en vektorsumma av en radiell hastighet (grön) och en transversell hastighet (blå). Radialhastighet är den komponent av ett föremåls hastighet som är riktad emot eller bort från en observatör.
Ny!!: Stjärna och Radialhastighet · Se mer »
Radiovågor
Radiovågor eller radiosignal är den mest lågfrekventa formen av elektromagnetisk strålning.
Ny!!: Stjärna och Radiovågor · Se mer »
Rasalas
Rasalas eller My Leonis (μ Leonis, förkortat My Leo, μ Leo) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i den nordvästra delen av stjärnbilden Lejonet.
Ny!!: Stjärna och Rasalas · Se mer »
Röd dvärg
Röda dvärgar är dvärgstjärnor med cirka en tredjedels solmassa och mindre diameter.
Ny!!: Stjärna och Röd dvärg · Se mer »
Röd jätte
Om 5 miljarder år blir Solen en röd jätte och kommer att expandera till ca 250 gånger sin nuvarande storlek. De innersta planeterna, Merkurius, Venus och Jorden, kommer att slukas. En röd jätte är huvudseriestjärna som intagit ett stadium där förbränningen växlat över från vätefusion till heliumfusion i stjärnans kärna, och är ett stadium på vägen till omvandling till vit dvärg.
Ny!!: Stjärna och Röd jätte · Se mer »
Röd superjätte
Röd superjätte är ett utvecklingsstadium i en massiv stjärnas utveckling när den går från att förbränna väte och helium, till att förbränna tyngre ämnen såsom kol och neon.
Ny!!: Stjärna och Röd superjätte · Se mer »
Rörelsemängdsmoment
Rörelsemängdsmoment (ibland även benämnt impulsmoment) är ett centralt begrepp inom fysiken.
Ny!!: Stjärna och Rörelsemängdsmoment · Se mer »
Rigel
sol. Rigel (β Ori, β Orionis, Beta Orionis) är, trots att den är döpt till "beta", den ljusstarkaste stjärnan i stjärnbilden Orion och den sjunde ljusstarkaste stjärnan på natthimlen.
Ny!!: Stjärna och Rigel · Se mer »
Romerska riket
Romerska riket, romarriket, romerska civilisationen eller antikens Rom var en kulturell, militär och politisk enhet som utgick från staden Rom och så småningom kom att dominera hela medelhavsområdet och stora delar av Europa.
Ny!!: Stjärna och Romerska riket · Se mer »
Rot av tal
En n:te rot till ett tal a är ett tal x sådant att xn.
Ny!!: Stjärna och Rot av tal · Se mer »
Rymdskrot
geosynkront samt för låg omloppsbana. Rymdskrot eller rymdskräp är rester av mänsklig aktivitet i rymden, kvarlämnade i jordens omloppsbana sedan rymdfartens början i slutet av 1950-talet.
Ny!!: Stjärna och Rymdskrot · Se mer »
Sällsynta jordartsmetaller
Sällsynta jordartsmetaller (förkortas ibland REE efter engelskans rare-earth element eller REM efter rare-earth metal), är metalliska grundämnen vars föreningar förekommer relativt sparsamt i naturen.
Ny!!: Stjärna och Sällsynta jordartsmetaller · Se mer »
Scintillation (astronomi)
Scintillation (av lat. scintilla, gnista), gnistrande, tindrande, blixtrande, kallas inom astronomin det ibland av färgförändringar åtföljda tindrande, som kan iakttas i fixstjärnornas ljus.
Ny!!: Stjärna och Scintillation (astronomi) · Se mer »
SI-enhet
SI-enheterna ingår i det Internationella måttenhetssystemet (SI), en standard för måttenheter att användas vid mätning av storheter.
Ny!!: Stjärna och SI-enhet · Se mer »
Sirius
Sirius eller Alfa Canis Majoris (α Canis Majoris, förkortat Alfa CMa, α CMa), som är stjärnans Bayer-beteckning, även känd som hundstjärnan, är huvudstjärnan i stjärnbilden Stora hunden.
Ny!!: Stjärna och Sirius · Se mer »
Skenbar magnitud
Andromedagalaxen sedd med kikare. Galaxen går också att se med blotta ögat på platser långt borta från stadsbelysning. Skenbar magnitud, eller apparent magnitude, är en logaritmisk måttenhet för en himlakropps ljusstyrka som den uppfattas från jorden.
Ny!!: Stjärna och Skenbar magnitud · Se mer »
Skorpionen (stjärnbild)
Skorpionen (Scorpius på latin) är den sydligaste stjärnbilden på ekliptikan.
Ny!!: Stjärna och Skorpionen (stjärnbild) · Se mer »
Skytten (stjärnbild)
Skytten (Sagittarius på latin) är en stjärnbild på ekliptikan.
Ny!!: Stjärna och Skytten (stjärnbild) · Se mer »
Solen
Solen är en stjärna av en relativt vanlig typ som befinner sig i centrum av vårt solsystem och som bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan när ett moln av gas och stoft i Vintergatan drogs samman.
Ny!!: Stjärna och Solen · Se mer »
Solfackla
En solfackla är ett ljusare, och därmed hetare, område på solens yta.
Ny!!: Stjärna och Solfackla · Se mer »
Solförmörkelse
Principen för en solförmörkelse Total solförmörkelse i Frankrike, 11 augusti 1999. Historisk solförmörkelse Solförmörkelse 1 augusti 2008. Den svarta fläcken markerar områden med total solförmörkelse, den gråa skuggan områden med partiell solförmörkelse. Solförmörkelse inträffar då månen passerar mellan jorden och solen, och dessa ligger i en rät linje, varvid solen helt eller delvis blir skymd för betraktare från jorden.
Ny!!: Stjärna och Solförmörkelse · Se mer »
Solfläckar
Solfläckar är mörka fläckar på solen som beror på att lokala magnetfält på solen hindrar flödet av solens energi inifrån att nå solens yta just där.
Ny!!: Stjärna och Solfläckar · Se mer »
Solluminositet
Solluminositeten, L_\bigodot, är en konstant luminositetsenhet (effekt utstrålad i form av fotoner) som används inom astronomin för att ange luminositeten hos stjärnor.
Ny!!: Stjärna och Solluminositet · Se mer »
Solmassa
Solmassa (M☉) är en standardmassenhet som används inom astronomi, speciellt populärvetenskaplig sådan.
Ny!!: Stjärna och Solmassa · Se mer »
Solradie
Solradien används inom astronomin för att beskriva stjärnors och galaxers storlekar.
Ny!!: Stjärna och Solradie · Se mer »
Solsystemet
Planeter och dvärgplaneter i solsystemet. Planeternas storlek är i skala, men inte det relativa avståndet till solen. En ramsa från 1950-talet för att lära sig planeternas namn, och ordning från solen räknat. Solsystemet är det vardagliga namnet på vårt planetsystem där bland annat solen, jorden och månen ingår.
Ny!!: Stjärna och Solsystemet · Se mer »
Solvind
Pioneer 10 och 11 samt Voyager 1 och Voyager 2 Solvinden är en plasmavind (alltså ett flöde av laddade partiklar, främst elektroner och protoner) som ständigt skickas ut från solen, rakt genom solsystemet.
Ny!!: Stjärna och Solvind · Se mer »
Spektrallinje
Kontinuerligt spektrum Emissionslinjer Absorptionslinjer 'Spektralcirklar' från en kvicksilverlampa fotograferade genom en CD-skiva. Spektrallinjer är ljusa eller mörka linjer i spektrumet från en ljuskälla.
Ny!!: Stjärna och Spektrallinje · Se mer »
Spektraltyp
Spektraltyp eller spektralklass är en klassifikation av stjärnor genom det generella utseendet av stjärnans spektrum.
Ny!!: Stjärna och Spektraltyp · Se mer »
Spektroskopi
prisma, är ett exempel på spektroskopi Spektroskopi är samlingsnamnet för experimentella metoder för att studera spektra.
Ny!!: Stjärna och Spektroskopi · Se mer »
Spektrum
Det elektromagnetiska spektrumets olika våglängder; synligt ljus i detalj. Inom fysiken är ett spektrum (plural spektrum, spektrer eller spektra) en uppdelning av elektromagnetisk strålning eller annan typ av vågrörelse i olika våglängder eller frekvenser.
Ny!!: Stjärna och Spektrum · Se mer »
Spikul
En spikul är inom solfysiken en dynamisk jetström med en diameter på omkring 500 km på solen.
Ny!!: Stjärna och Spikul · Se mer »
Starburstgalax
ESA En starburstgalax (engelska starburst galaxy) är en galax med en exceptionellt hög, närmast explosionsartad, produktionstakt av nya stjärnor jämfört med vanliga galaxer.
Ny!!: Stjärna och Starburstgalax · Se mer »
Stjärna
Stjärnhopen Messier 22 fotograferat rymdteleskopet Hubble. En stjärna är en mycket stor och självlysande himlakropp av plasma.
Ny!!: Stjärna och Stjärna · Se mer »
Stjärnbild
En stjärnbild definieras som ett område på stjärnhimlen med fastställda gränser, och hela himlen är indelad i sådana områden.
Ny!!: Stjärna och Stjärnbild · Se mer »
Stjärnbildning
Orionnebulosan är som en bildbok över stjärnor som bildas. Området är en av de mest dramatiska och fotogeniska "stjärnfabrikerna" i vår del av galaxen. Där kan stora mängder stjärnor i olika stadier av deras utveckling observeras. Stjärnbildning är den process där kompakta molekylmoln kollapsar till ett plasma och senare blir en stjärna.
Ny!!: Stjärna och Stjärnbildning · Se mer »
Stjärnhop
Messier 37 i Kusken, en öppen stjärnhop. Messier 3 i Jakthundarna, en klotformig stjärnhop. En stjärnhop är en samling stjärnor som ligger nära varandra och ingår som en del i Vintergatan eller andra galaxer.
Ny!!: Stjärna och Stjärnhop · Se mer »
Stjärnkarta
En stjärnkarta från 1600-talet av den nederländska kartografen Frederik de Wit. En stjärnkarta är en karta över natthimlen.
Ny!!: Stjärna och Stjärnkarta · Se mer »
Stjärnkatalog
En stjärnkatalog är en astronomisk katalog som förtecknar stjärnor.
Ny!!: Stjärna och Stjärnkatalog · Se mer »
Stjärnvind
Nebulosan NGC 7635 bildas när stjärnvinden från stjärnan BD +60º2522 möter det interstellära mediet. Stjärnvind är ett flöde av gas som kommer från en stjärnas övre atmosfär.
Ny!!: Stjärna och Stjärnvind · Se mer »
Strålning
miniatyr Strålning (även radiation) är utsläpp eller överföring av energi i form av vågor eller partiklar genom rum eller genom ett materialmedium.
Ny!!: Stjärna och Strålning · Se mer »
Strontium
Strontium är ett grundämne som är del av gruppen alkaliska jordartsmetaller och har atomnummer 38 och kemiskt tecken Sr.
Ny!!: Stjärna och Strontium · Se mer »
Supernova
En supernova är en exploderande eller en exploderad stjärna.
Ny!!: Stjärna och Supernova · Se mer »
Supernova typ Ia
Konsensusmodellen för hur en ''supernova typ Ia'' blir till. En supernova typ Ia, förkortat till SN Ia eller SNe Ia (plural), ibland skrivet supernova typ 1a tros vara en exploderande vit dvärg i ett dubbelstjärnesystem tillsammans med en röd jätte.
Ny!!: Stjärna och Supernova typ Ia · Se mer »
Svart dvärg
En svart dvärg är en hypotetisk kvarleva efter en stjärnas kollaps, och antas uppstå då en vit dvärg svalnat så mycket att värme eller ljus inte längre avges.
Ny!!: Stjärna och Svart dvärg · Se mer »
Svart hål
M87, från Event Horizon Telescope. strålar. Ett svart hål är, enligt den allmänna relativitetsteorin, en koncentration av massa med ett så starkt gravitationsfält att ingenting, inte ens ljus, kan övervinna kroppens gravitation.
Ny!!: Stjärna och Svart hål · Se mer »
Svartkropp
Spektrum av svartkroppsstrålning vid olika temperaturer på en dubbellogaritmisk skala; den gula kurvan visar solens yttemperatur och regnbågen det synliga spektrumet. Ungefärliga färger vid olika temperaturer (i Kelvin). En svartkropp är ett objekt som absorberar all infallande elektromagnetisk strålning, och därmed inte reflekterar någonting.
Ny!!: Stjärna och Svartkropp · Se mer »
Svavel
Svavel (sulphur) är ett icke-metalliskt grundämne som naturligt förekommer som svavelkristaller med formeln S8 eller i föreningar med andra grundämnen.
Ny!!: Stjärna och Svavel · Se mer »
Syre
Med en pulsoximeter kan man mäta pulsen och syremättnaden i blodet med hjälp av ljus. En normal saturation hos en lungfrisk vuxen person ska ligga på mellan 96 och 100% (på bilden visar mätaren ett värde på 97% syremättnad). Syre eller oxygen är ett grundämne med tecknet O och atomnummer 8.
Ny!!: Stjärna och Syre · Se mer »
Syreförbränning
Syreförbränning är fusionsprocesser i en massiv stjärna där syre fusionerar till kisel och svavel, samt mindre mängder fosfor och magnesium, som ackumuleras i stjärnans mitt.
Ny!!: Stjärna och Syreförbränning · Se mer »
T Tauri-stjärna
T Tauri-stjärnor (eng.: T Tauri stars), ofta förkortat TTS, är en klass variabla stjärnor som har fått sitt namn efter prototypen - T Tauri.
Ny!!: Stjärna och T Tauri-stjärna · Se mer »
Teleskop
Reflektorteleskop, även kallat Newtonteleskop. Optiskt refraktorteleskop. Radioteleskop. Rymdteleskopet Hubble är ett optiskt teleskop som placerats i omloppsbana runt jorden. Teleskop, från grekiskans tele "fjärrseende", är en anordning som gör det möjligt att observera och avbilda små och ljussvaga astronomiska objekt.
Ny!!: Stjärna och Teleskop · Se mer »
Termisk energi
Termiska rörelser hos en proteinmolekyl. Termisk energi (eller värmeenergi), är den energi som är lagrad i de oordnade rörelserna hos atomer eller molekyler hos ett objekt.
Ny!!: Stjärna och Termisk energi · Se mer »
Termodynamisk jämvikt
Vid 0 °C är is i termodynamisk jämvikt med vatten. Termodynamisk jämvikt har uppnåtts när alla kontraster eller termodynamiska potentialer är utjämnade, som t.ex.
Ny!!: Stjärna och Termodynamisk jämvikt · Se mer »
Tid
klocka. Tid är en grundläggande dimension i vår tillvaro som gör att vi kan beskriva händelser i vad som har skett, vad som sker nu och vad som kommer att hända senare, det vill säga ge en ordnad följd, en sekvens, av händelser.
Ny!!: Stjärna och Tid · Se mer »
Titan
Titan (latin: titanium, franska: titane) är ett metalliskt grundämne och det nionde vanligaste grundämnet i jordskorpan.
Ny!!: Stjärna och Titan · Se mer »
Triljard
Triljard är talet 1021 och kan skrivas med en etta följd av 21 nollor, alltså SI-prefixet för en triljard är zetta.
Ny!!: Stjärna och Triljard · Se mer »
Trippel-alfa-processen
Trippel-alfa-processen är en kärnreaktion där heliumkärnor (alfapartiklar) fusionerar till kol och i massiva stjärnor till syre och neon.
Ny!!: Stjärna och Trippel-alfa-processen · Se mer »
Universum
Universum eller världsalltet är all rumtid och allt som existerar däri, inklusive alla planeter, stjärnor, galaxer, innehållet i intergalaktiska rymden, de minsta subatomära partiklarna, och all materia och energi.
Ny!!: Stjärna och Universum · Se mer »
Uran
Uran är ett radioaktivt grundämne som tillhör aktiniderna.
Ny!!: Stjärna och Uran · Se mer »
Väte
Väte eller hydrogen är det enklaste, lättaste, vanligaste och tidigast bildade grundämnet i universum efter big bang.
Ny!!: Stjärna och Väte · Se mer »
Vega (stjärna)
Vega (α Lyr, α Lyrae, Alfa Lyrae) är den ljusaste stjärnan i stjärnbilden Lyran.
Ny!!: Stjärna och Vega (stjärna) · Se mer »
Vinkeldiameter
Vinkeldiametern hos ett objekt sett från en observatör är den "visuella diametern" hos objektet mätt som en vinkel.
Ny!!: Stjärna och Vinkeldiameter · Se mer »
Vintergatan
Vintergatan är en stavspiralgalax som har en diameter på cirka 100 000 ljusår och är ungefär 12 000 ljusår tjock.
Ny!!: Stjärna och Vintergatan · Se mer »
Vit dvärg
En vit dvärg är en stjärna som varit normalstor men kollapsat till en dvärgstjärna med mycket liten storlek efter att den gjort slut på sitt kärnbränsle.
Ny!!: Stjärna och Vit dvärg · Se mer »
Watt
En Wattmeter visar effekten 63 Watt. Watt, med symbolen W, är härledd SI-enhet för den fysikaliska storheten effekt, det vill säga energi (eller arbete) per tidsenhet.
Ny!!: Stjärna och Watt · Se mer »
William Herschel
Sir Frederick William Herschel, tysk namnform Friedrich Wilhelm Herschel, född den 15 november 1738 i Hannover, död den 25 augusti 1822 i Slough, Berkshire, var en tysk-brittisk astronom.
Ny!!: Stjärna och William Herschel · Se mer »
Wolf–Rayet-stjärna
WR 136 tillhör gruppen WN-stjärnor. Den har skapat nebulosan NGC 6888. Wolf–Rayet-stjärna är en stjärna med hög yttemperatur och vars spektrum uppvisar mycket breda och kraftiga emissionslinjer.
Ny!!: Stjärna och Wolf–Rayet-stjärna · Se mer »
Zodiaken
199x199px Zodiaken eller djurkretsen är inom astrologi och den äldre astronomin en tänkt uppdelning av solens, månens och de olika planeternas banor (ekliptikan) över stjärnhimlen.
Ny!!: Stjärna och Zodiaken · Se mer »
1000-talet
stjärnatlas, från 1000-talets mitt, av den kände kinesiske astronomen Su Song som levde under Songdynastin 960-1279. (Inte förrän på 1500-talet gjordes en likvärdig stjärnatlas i Europa.) 1000-talet är det första århundradet inom millenniet 1000-talet.
Ny!!: Stjärna och 1000-talet · Se mer »
1000-talet f.Kr.
Denna artikel handlar om seklet 1000-talet f.Kr., åren 1099-1000 f.Kr. För millenniet 1000-talet f.Kr., åren 1999-1000 f.Kr., se 1000-talet f.Kr. (millennium).
Ny!!: Stjärna och 1000-talet f.Kr. · Se mer »
1054
1054 (MLIV) var ett normalår som började en lördag i den Julianska kalendern.
Ny!!: Stjärna och 1054 · Se mer »
14 Herculis
14 Herculis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, eller HD 145675, är en ensam stjärna i den norra delen av stjärnbilden Herkules.
Ny!!: Stjärna och 14 Herculis · Se mer »
1600
1600 (MDC) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Stjärna och 1600 · Se mer »
1785
1785 (MDCCLXXXV) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Stjärna och 1785 · Se mer »
1865
1865 (MDCCCLXV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Stjärna och 1865 · Se mer »
1913
1913 (MCMXIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Stjärna och 1913 · Se mer »
1990
1990 (MCMXC) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Ny!!: Stjärna och 1990 · Se mer »
51 Pegasi
51 Pegasi, som är stjärnans Flamsteedbeteckning, eller Helvetios, är en ensam stjärna i stjärnbilden Pegasus.
Ny!!: Stjärna och 51 Pegasi · Se mer »
Omdirigerar här:
Blå eftersläntrare, Stjärna (astronomi), Stjärna (fysik), Stjärnan, Stjärnor, Stjärnorna.
