Snabbare tillgång än webbläsare!
21 relationer: Akademiska Karelen-Sällskapet, Andra världskriget, Östersjöfinska språk, Dagorder, Ed (juridik), Finland, Finlands gränsförändringar, Finnlands Lebensraum, Finnmarken, Finska inbördeskriget, Folk, Fortsättningskriget, Gustaf Mannerheim, Ingermanland, Karelen, Kolahalvön, Nationalism, Stat, Tornedalen, Uralbergen, Vinterkriget.
Akademiska Karelen-Sällskapet
Akademiska Karelen-Sällskapet, Akateeminen Karjala-Seura (AKS) var en rörelse som bildades i februari 1922 i Finland av en grupp studenter och akademiker, Elias Simojoki, Erkki Räikkönen och Reino Vähäkallio, efter sin hemkomst från den snöpligen avslutade folkresningen i Fjärrkarelen, i syfte att hjälpa karelska stamfränder som hade tvingats fly till Finland.
Ny!!: Storfinland och Akademiska Karelen-Sällskapet · Se mer »
Andra världskriget
Andra världskriget var en väpnad konflikt som pågick från hösten 1939 till hösten 1945, med inledande konflikter redan 1938 och tidigare, och involverade de flesta av världens nationer, inklusive alla stormakter, vilka till slut bildade två motsatta militärallianser: de allierade, ledda av Storbritannien, vilka stod mot axelmakterna, ledda av Nazityskland.
Ny!!: Storfinland och Andra världskriget · Se mer »
Östersjöfinska språk
Östersjöfinska språk är en grupp av närbesläktade finsk-ugriska språk ur familjen uraliska språk som talas i området runt Östersjön.
Ny!!: Storfinland och Östersjöfinska språk · Se mer »
Dagorder
Dagorder är en från högre militärt befäl personlig skrivelse eller kungörelse till dennes underlydande som ett medel att kommunicera.
Ny!!: Storfinland och Dagorder · Se mer »
Ed (juridik)
En ed är inom juridiken en under religiös eller annan högtidlig form uttalad försäkran.
Ny!!: Storfinland och Ed (juridik) · Se mer »
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Ny!!: Storfinland och Finland · Se mer »
Finlands gränsförändringar
Detta är en översikt över Finlands gränsförändringar genom historien.
Ny!!: Storfinland och Finlands gränsförändringar · Se mer »
Finnlands Lebensraum
Finnlands Lebensraum ("Finlands livsrum") är ett tyskspråkigt propagandaverk som publicerades 1941 för att stödja ideologin om ett Storfinland.
Ny!!: Storfinland och Finnlands Lebensraum · Se mer »
Finnmarken
Finnmarken var under äldre medeltiden namnet på ett geografiskt område som omfattade Norge norr om Lofoten samt finländska och svenska Lappland, främst befolkad av samer.
Ny!!: Storfinland och Finnmarken · Se mer »
Finska inbördeskriget
Finska inbördeskriget (även frihetskrig, medborgarkrig, revolution) var en väpnad konflikt i det nyligen självständiga Finland, som pågick från den 27 januari till den 15 maj 1918, mellan den "röda" sidan och den "vita" sidan.
Ny!!: Storfinland och Finska inbördeskriget · Se mer »
Folk
Folk eller folkslag är två benämningar för en större grupp människor som delar gemensamma egenskaper gällande utseende och levnadsmönster.
Ny!!: Storfinland och Folk · Se mer »
Fortsättningskriget
Fortsättningskriget (jatkosota, Советско-финская война 1941–1944: Sovetsko-finskaja vojna 1941–1944) utkämpades av Finland och Nazityskland mot Sovjetunionen mellan den 25 juni 1941 och den 19 september 1944 under andra världskriget.
Ny!!: Storfinland och Fortsättningskriget · Se mer »
Gustaf Mannerheim
Carl Gustaf Emil Mannerheim, född 4 juni 1867 på Villnäs slott i Egentliga Finland, död 27 januari 1951 i Lausanne i Schweiz, var en finlandssvensk friherre, militärofficer och statsman. Han är den ende som innehaft titeln marskalk av Finland. Han är främst känd för sin ledande roll under vinterkriget och fortsättningskriget, men hade därtill ett avgörande inflytande på genomförandet av Finlands självständighet, finska inbördeskriget, dess politiska orientering mot övriga Norden och stadfästandet av Finlands regeringsform från 1919. 53 år efter sin död röstades han fram som den främste finländaren genom tiderna. Före 1917 var det som då kallades Storfurstendömet Finland en autonom del av det ryska imperiet, och Mannerheim gjorde karriär i den kejserliga ryska armén. Han hade en framträdande plats vid ceremonierna för kejsar Nikolaus II:s kröning 1896 och hade senare flera privata möten med kejsaren. Han tjänstgjorde i det rysk-japanska kriget och även på östfronten under första världskriget. 1917 utnämndes han till generallöjtnant. Efter den bolsjevikiska revolutionen i november 1917 i Ryssland förklarade Finland sin självständighet den 6 december samma år – men blev snart indraget i finska inbördeskriget 1918, mellan de probolsjevikiska ”röda” och de ”vita”, som de trupper som leddes av Finlands senat, understödda av trupper från tyska riket kallades. En finsk delegation utsåg Mannerheim till militär chef för de vita i januari 1918, och han ledde dem till seger och höll en triumfartad segerparad i Helsingfors i maj. Efter att ha tillbringat en tid utomlands bjöds han tillbaka till Finland för att tjänstgöra som landets andre regent, eller statschef, från december 1918 till juli 1919. Trots att han var monarkist ratificerade han formellt Finlands republikanska grundlag. Han ställde sedan upp mot Kaarlo Juho Ståhlberg i det första finska presidentvalet 1919, men förlorade och lämnade politiken. Mannerheim var med och grundade Mannerheims förbund för barnskydd 1920 och ledde Finlands Röda Kors från 1922 till sin död. Han fick åter en central roll i den nationella försvarspolitiken när president Svinhufvud 1931 utsåg honom till ordförande för Finlands försvarsråd, med uppgift att förbereda ett eventuellt krig mot Sovjetunionen. Man kom också överens om att han tillfälligt skulle ta över rollen som överbefälhavare för landets väpnade styrkor från presidenten om det skulle bli krig. Sedan Sovjetunionen hade invaderat Finland i november 1939, i det som blev vinterkriget, ersatte Mannerheim president Kyösti Kallio som överbefälhavare, och innehade posten även under fortsättningskriget som utbröt året efter vinterkrigets slut. Han blev en enande symbol för krigsansträngningen och en del av landets ledning. Han deltog personligen i planeringen av Operation Barbarossa och ledde de finska försvarsstyrkorna i en invasion av Sovjetunionen parallellt med Nazityskland. Det blev känt som fortsättningskriget (1941–1944). 1944, när utsikterna för att Nazityskland skulle lida nederlag i andra världskriget sågs som uppenbara, avgick president Risto Ryti sedan ett vapenstillestånd med Sovjetunionen hade säkrats och därefter utsågs Mannerheim av riksdagen till Finlands president. Han övervakade fredsförhandlingarna med Sovjetunionen och Storbritannien. På grund av dålig hälsa avgick Mannerheim från presidentposten 1946 och tillbringade en stor del av sitt återstående liv på ett sanatorium i Schweiz, där han skrev sina memoarer och dog 1951 i Lausanne i Schweiz. Mannerheim dog den 27 januari 1951 på (Lausannes universitetssjukhus i Lausanne, Schweiz. Han begravdes 4 februari 1951 på Sandudds begravningsplats i Helsingfors med statsbegravning med fulla militära hedersbetygelser.
Ny!!: Storfinland och Gustaf Mannerheim · Se mer »
Ingermanland
Ingermanland är ett historiskt landskap beläget söder om Finska viken samt norr och söder om floden Neva.
Ny!!: Storfinland och Ingermanland · Se mer »
Karelen
Östkarelen och Västkarelen med gränserna från 1939 och 1940/1947. Områdena kallas även ryska Karelen respektive finska Karelen. Finska Karelen kan delas upp i Norra Karelen och Södra Karelen. Östkarelen (som även kallas Fjärrkarelen) kan delas upp i Vita Karelen (även kallat Vitahavskarelen) och Olonets-Karelen (oftast enbart Olonets eller Aunus). Ladogakarelen och Karelska näset påverkades av att gränserna drogs om under andra världskriget. Karelska dräkten av Pehr Hilleström, 1782-1810. Karelens flagga mellan 1920 och 1922 samt mellan 1941 och 1944. Karelen (historiskt Kirjalaland, karelska och finska: Karjala; ryska: Карелия, Karelija; latin: Carelia) är ett landområde som ligger inom Finlands och Rysslands gränser och är hemland för karelerna.
Ny!!: Storfinland och Karelen · Se mer »
Kolahalvön
Lokaliseringskarta över Kolahalvön i Barents hav. Ryska Murmansk oblast på Kolahalvön Vy över staden Kandalaksja. Kolahalvön (ryska: Кольский полуостров, Kolskij poluostrov; kildinsamiska: Куэлнэгк нёаррк, Kuelnegk njoarrk) är en halvö i nordvästra Ryssland, belägen mellan Barents hav och Vita havet.
Ny!!: Storfinland och Kolahalvön · Se mer »
Nationalism
Nationalism (från franskans nationalisme, av "nation", ursprungligen från latinets nascor, "jag föds") är en världsåskådning som tar sin utgångspunkt i gemenskapen inom nationernas gränser.
Ny!!: Storfinland och Nationalism · Se mer »
Stat
Leviathan'', tecknad av Abraham Bosse. I boken målas bilden upp av naturtillståndet, ett tillstånd som mänskligheten skulle vara i om det inte fanns någon stat. Stat (av lat. status, ställning, fast ordning) (äldre benämning på den svenska staten: kronan) är en grupp av institutioner som innehar auktoriteten att upprätta reglerna för att regera folket i ett land eller flera länder, och som innehar intern eller extern suveränitet över ett givet geografiskt område.
Ny!!: Storfinland och Stat · Se mer »
Tornedalen
Lapplands landskap. Tornedalen är ett geografiskt område i nordöstra Sverige och i nordvästra Finland.
Ny!!: Storfinland och Tornedalen · Se mer »
Uralbergen
Landskapet i den nordliga delen av Uralbergen. Uralbergen är en cirka 2 500 kilometer lång bergskedja i Ryssland.
Ny!!: Storfinland och Uralbergen · Se mer »
Vinterkriget
Vinterkriget (talvisota; Советско-финляндская (советско-финская) война 1939—1940, tr. Sovetsko-finljandskaja (sovetsko-finskaja) vojna 1939—1940; i Sverige vanligen kallat finska vinterkriget) utkämpades mellan Finland och Sovjetunionen, sedan Sovjetunionen den, in i andra världskriget, anfallit Finland.
Ny!!: Storfinland och Vinterkriget · Se mer »
