Snabbare tillgång än webbläsare!
128 relationer: Adel, Anarki, Aristokrati, Armémuseum, Axel Oxenstierna, Östersjön, Äldre vasatiden, Älvsborgs lösen, Belägringen av Köpenhamn, Bihav, Blekinge, Bohuslän, Brända jordens taktik, Bremen-Verden, Bruttonationalprodukt, Danmark, Det långa 1800-talet, Drottning Kristina, Erik Sparre (1550–1600), Erik XIV, Estland, Europa, Fabrik, Fältherre, Finland, Frankrike, Freden i Brömsebro, Freden i Knäred, Freden i Nystad, Freden i Oliva, Freden i Roskilde, Freden i Traventhal, Fredriksten, Frihetstiden, Gotland, Grafisk tidsaxel över stormaktstiden, Gustav II Adolf, Gustav Vasa, Gustavianska arvegodsen, Gymnasium (Sverige), Habsburg, Halden, Halland, Härad, Härjedalen, Hovrätt, Huvudstad, Indelningsverket, Industri, Ingermanland, ..., Ingermanländska kriget, Jämtland, Järn, Johan Banér, Johan Lilliehöök (1598-1642), Johannes Rudbeckius, Karl IX, Karl X Gustav, Karl XI, Karl XII, Karolinska enväldet, Karolinska tiden, Kexholms län, Kollegium, Kosacker, Kungliga Akademien i Åbo, Landshövding, Landskap i Sverige, Lennart Torstenson, Linköpings blodbad, Livland, Livrustkammaren, Ludvig XIV av Frankrike, Lunds universitet, Medeltiden, Merkantilism, Narva, Nationalencyklopedin, Nationalitetsprincipen, Nederländerna, Nordamerika, Norge, Nya Sverige, Osmanska riket, Periodisering (historia), Pesten i Sverige 1710–1713, Peter den store, Petrus Kenicius, Polen, Pommern, Posten, Prokansler, Protestantism, Riddarhusordningen, Riksråd, Samhällsklass, Sébastien Bourdon, Sekreterarregemente, Sigismund, Självständighet, Skåne, Skånska kriget, Stockholm, Stora nordiska kriget, Stormakt, Svea hovrätt, Svenska besittningar, Svenska kolonier, Svenska reduktioner, Sveriges historia, Sveriges historiska unioner, Tallinn, Tartu universitet, Tre Kronor (byggnad), Trettioåriga kriget, Trondheim, Tysk-romerska riket, Uppsala universitet, Valloner i Sverige, Vasaätten, Vasatiden, Vetenskap, Westfaliska freden, Wismar, Wismar (svenskt guvernement), Yngre vasatiden, Zaporogiska Sitj, 1634 års regeringsform. Förläng index (78 mer) »
Adel
Polska adelsmän, tidigt 1600-tal. Adel (adelskap, ridderskap, frälsemän) är en av börd överordnad samhällsgrupp.
Ny!!: Stormaktstiden och Adel · Se mer »
Anarki
Anarki (av grekiska αναρχία "anarchía") är ett begrepp som används i två olika meningar.
Ny!!: Stormaktstiden och Anarki · Se mer »
Aristokrati
Aristokrati (av grekiska ἀριστοκρατία aristokratía, "de bästas välde"; från ἄριστος aristos, «ypperlig», och κράτος, kratos, «makt») betyder styre av en privilegierad elit, vanligen baserad på börd och ofta identifierat med adel.
Ny!!: Stormaktstiden och Aristokrati · Se mer »
Armémuseum
Armémuseum är ett svenskt statligt museum i Stockholm med försvarshistorisk inriktning.
Ny!!: Stormaktstiden och Armémuseum · Se mer »
Axel Oxenstierna
Axel Oxenstierna, född 16 juni 1583 på Fånö gods i Löts socken, Uppland, död 28 augusti 1654 i Stockholm, var en svensk greve och statsman.
Ny!!: Stormaktstiden och Axel Oxenstierna · Se mer »
Östersjön
Östersjön, även kallad Baltiska havet eller Baltiska sjön, är ett cirka kvadratkilometer stort och upp till 459 meter djupt innanhav med bräckt vatten, beläget i norra Europa.
Ny!!: Stormaktstiden och Östersjön · Se mer »
Äldre vasatiden
Äldre vasatiden är i svensk historiografi perioden 1521–1611 då Gustav Vasa och hans söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt Johan III:s son Sigismund var svenska regenter.
Ny!!: Stormaktstiden och Äldre vasatiden · Se mer »
Älvsborgs lösen
Älvsborgs fästning, beläget vid Göta älv i Göteborg, återstår idag bara en del ruiner. Älvsborgs lösen kallas gemensamt de penningsummor som Sverige vid två olika fredsfördrag – Stettin (1570) och Knäred (1613) – ålades att betala till Danmark för att få tillbaka fästningen (gamla) Älvsborg i Göteborgs hamninlopp.
Ny!!: Stormaktstiden och Älvsborgs lösen · Se mer »
Belägringen av Köpenhamn
Belägringen av Köpenhamn var en nästan två år lång belägring av den danska huvudstaden under Sveriges kung Karl X Gustavs andra danska krig, då svenska trupper under kungens ledning inringade Köpenhamn från den 11 augusti 1658 till den 27 maj 1660.
Ny!!: Stormaktstiden och Belägringen av Köpenhamn · Se mer »
Bihav
Karta övrt bi- och randhav enligt Internationella sjöfartsorganisationen. Ett bihav, inhav eller innanhav är en avgränsad del av en ocean.
Ny!!: Stormaktstiden och Bihav · Se mer »
Blekinge
Blekinge är ett landskap i sydöstra Sverige som gränsar i väster till Skåne, i norr till Småland och i öster och söder till Östersjön.
Ny!!: Stormaktstiden och Blekinge · Se mer »
Bohuslän
Bohuslän är Sveriges västligaste landskap och är beläget vid Skagerrak och norra delen av Kattegatt på västkusten.
Ny!!: Stormaktstiden och Bohuslän · Se mer »
Brända jordens taktik
britterna boernas hus. Brinnande oljekälla under Kuwaitkriget. Finnmarks residensstad Vadsø efter nedbränningen 1944. Brända jordens taktik är en metod i krigföring där en part som retirerar från ett område förstör resurser i området som annars skulle kunna vara till nytta för den framryckande parten.
Ny!!: Stormaktstiden och Brända jordens taktik · Se mer »
Bremen-Verden
Bremen-Verden var en svensk besittning i norra Tyskland under åren 1648-1719.
Ny!!: Stormaktstiden och Bremen-Verden · Se mer »
Bruttonationalprodukt
Köpkraftsparitetsjusterad BNP (PPP) per capita (2018) Nominell köpkraftsparitetsjusterad BNP (PPP) från CIA World Factbook (2020) Bruttonationalprodukt (BNP) är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år.
Ny!!: Stormaktstiden och Bruttonationalprodukt · Se mer »
Danmark
Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa.
Ny!!: Stormaktstiden och Danmark · Se mer »
Det långa 1800-talet
Det långa 1800-talet är en term myntad av den engelske historikern Eric Hobsbawm.
Ny!!: Stormaktstiden och Det långa 1800-talet · Se mer »
Drottning Kristina
Kristina Augusta (antog namnet Kristina Alexandra 1655), född 18 december 1626 i Stockholm i Sverige, död 19 april 1689 i Rom i Italien, var drottning av Sverige i egen rätt från 1632 till 1654, regerande från 1644.
Ny!!: Stormaktstiden och Drottning Kristina · Se mer »
Erik Sparre (1550–1600)
Erik Sparre, född den 13 juli 1550 på Stora Sundby slott nära Alberga i Öja socken, Södermanland vid Hjälmaresund, avrättad 20 mars 1600 genom halshuggning vid Linköpings blodbad, var en svensk rikskansler och riksråd.
Ny!!: Stormaktstiden och Erik Sparre (1550–1600) · Se mer »
Erik XIV
Erik XIV, född 13 december 1533 på Tre Kronor, död 26 februari 1577 på Örbyhus slott, var Sveriges kung mellan 1560 och 1568.
Ny!!: Stormaktstiden och Erik XIV · Se mer »
Estland
Estland (estniska: Eesti), officiellt Republiken Estland (Eesti Vabariik, från vaba, "fri", och riik, "stat, rike"), är en republik i Baltikum i Nordeuropa.
Ny!!: Stormaktstiden och Estland · Se mer »
Europa
Politisk karta över Europa. Europa (från grekiskans: Ευρώπη) är jordens näst minsta världsdel till ytan men tredje folkrikaste, med lite mer än 750 miljoner invånare (2023) varav över 90 procent talar språk som tillhör den indoeuropeiska språkfamiljen.
Ny!!: Stormaktstiden och Europa · Se mer »
Fabrik
Volkswagen-fabrik i Wolfsburg i Tyskland En fabrik (latin fabrica) är en industriell anläggning där det i mängd och av ett antal arbetare produceras likartade varor (fabrikat), halvfabrikat och/eller sker en förädling av råvaror.
Ny!!: Stormaktstiden och Fabrik · Se mer »
Fältherre
Fältherre eller härförare kallas en person som under ett krig leder en på en krigsskådeplats självständigt uppträdande här.
Ny!!: Stormaktstiden och Fältherre · Se mer »
Finland
Finland, officiellt Republiken Finland (Suomen tasavalta), är en republik i norra Europa.
Ny!!: Stormaktstiden och Finland · Se mer »
Frankrike
Frankrike, enligt svenskt diplomatiskt protokoll formellt Republiken Frankrike, fast det officiella franska namnet République française på svenska ordagrant blir Franska republiken, är en republik i Västeuropa.
Ny!!: Stormaktstiden och Frankrike · Se mer »
Freden i Brömsebro
Sveriges territoriella vinster (gult) vid freden i Brömsebro. Halland (rött) erhölls på 30 år. Fredsstenen vid Brömsebro, rest 1915 mitt på holmen i Brömsebäck. På stenen står "Minne af Freden i Brömsebro - de la Thuilerie - Axel Oxenstierna - Corfitz Ulfeldt - Stenen restes 1915". Freden i Brömsebro avslutade den 13 augusti 1645 Torstensonska kriget, som inleddes 1643 mellan Sverige och Danmark-Norge under drottning Kristinas respektive Kristian IV av Danmarks regeringsperioder.
Ny!!: Stormaktstiden och Freden i Brömsebro · Se mer »
Freden i Knäred
Minnesplatsen för freden 1613. Minnesstenen vid Sjöared. Freden i Knäred slöts den 20 januari 1613 mellan Danmark under Kristian IV av Danmark, som vid tiden bodde dels på Halmstads slott, dels på Lagaholms slott vid Laholm, och Sverige under Gustav II Adolf, som å sin sida vid tiden vistades i Värnamo.
Ny!!: Stormaktstiden och Freden i Knäred · Se mer »
Freden i Nystad
Freden i Nystad är den fred som slöts mellan Sverige och Ryssland den 30 augusti 1721 i Nystad i nuvarande Finland.
Ny!!: Stormaktstiden och Freden i Nystad · Se mer »
Freden i Oliva
Freden i Oliva slöts den 3 maj (23 april enl. g.s.) 1660, och avslutade Karl X Gustavs polska krig som då pågått i fyra år och nio månader mellan Sverige å ena sidan och Polen, Tysk-romerska riket samt Brandenburg å den andra.
Ny!!: Stormaktstiden och Freden i Oliva · Se mer »
Freden i Roskilde
Sveriges erövringar vid freden i Roskilde (gult, rött, lila). Freden i Roskilde är det fredsfördrag mellan Sverige och Danmark-Norge som slöts i den danska staden Roskilde den 26 februari 1658.
Ny!!: Stormaktstiden och Freden i Roskilde · Se mer »
Freden i Traventhal
Freden i Traventhal var ett fredsfördrag under stora nordiska kriget.
Ny!!: Stormaktstiden och Freden i Traventhal · Se mer »
Fredriksten
Fredrikstens fästning i Halden. Fredrikstens fästning i Halden. Fredriksten är en fästning vid staden Halden (som 1665–1928 hette Fredrikshald) i Norge, uppkallad efter Fredrik III av Danmark.
Ny!!: Stormaktstiden och Fredriksten · Se mer »
Frihetstiden
Frihetstiden är en epok i Sveriges historia som varade mellan 1719 och 1772.
Ny!!: Stormaktstiden och Frihetstiden · Se mer »
Gotland
Gotland (gutniska Gutland) är Sveriges största ö, belägen i Östersjön, cirka 100 kilometer från det svenska fastlandet.
Ny!!: Stormaktstiden och Gotland · Se mer »
Grafisk tidsaxel över stormaktstiden
Detta är en grafisk tidsaxel över den period i Sveriges historia, som är känd som stormaktstiden, det vill säga från Gustav II Adolfs trontillträde 1611 till Karl XII:s död 1718.
Ny!!: Stormaktstiden och Grafisk tidsaxel över stormaktstiden · Se mer »
Gustav II Adolf
Gustav II Adolf, född 9 december (enl. g.s.) 1594 på Tre Kronor i Stockholm, död 6 november (enl. g.s.) 1632 i Lützen, var Sveriges kung 1611–1632.
Ny!!: Stormaktstiden och Gustav II Adolf · Se mer »
Gustav Vasa
Gustav Vasa eller Gustav I, ursprungligen Gustav Eriksson, enligt flera källor född 12 maj 1496, död 29 september 1560 på Tre Kronor i Stockholm, var kung av Sverige 1523–1560 och riksföreståndare 1521–1523, under det pågående befrielsekriget.
Ny!!: Stormaktstiden och Gustav Vasa · Se mer »
Gustavianska arvegodsen
Gustavianska arvegodsen kallades den enskilda fasta egendom som Gustav Vasa efterlämnade vid sin död 1560.
Ny!!: Stormaktstiden och Gustavianska arvegodsen · Se mer »
Gymnasium (Sverige)
Thorildsplans gymnasium i Stockholm Gymnasium var en sekundärutbildning som fanns i Sverige från 1600-talets början och fram till 1971, då den reformerades till gymnasieskola genom Lgy 70, som slog samman gymnasiet med fackskola och yrkesskola.
Ny!!: Stormaktstiden och Gymnasium (Sverige) · Se mer »
Habsburg
Habsburg var ett tyskt furstehus, som regerade i Österrike från 1278 till 1780.
Ny!!: Stormaktstiden och Habsburg · Se mer »
Halden
Halden är en tätort och stad i sydöstra Norge.
Ny!!: Stormaktstiden och Halden · Se mer »
Halland
Halland är ett landskap i sydvästra Sverige.
Ny!!: Stormaktstiden och Halland · Se mer »
Härad
Ett härad (pl. härad, härader eller häraden) är ett mindre folk- och landområde, vars huvudsyfte ursprungligen verkar ha varit av rättslig natur, nämligen upprätthållandet av allmän ordning och säkerhet.
Ny!!: Stormaktstiden och Härad · Se mer »
Härjedalen
Härjedalen är ett landskap i Norrlands inland i mellersta Sverige.
Ny!!: Stormaktstiden och Härjedalen · Se mer »
Hovrätt
Hovrätternas indelning av riket. En hovrätt är en allmän (andra) domstolsinstans i Finlands och Sveriges domstolsväsen.
Ny!!: Stormaktstiden och Hovrätt · Se mer »
Huvudstad
Enligt Sveriges grundlag sammanträder Sveriges riksdag i Stockholm, i riksdagshuset i bildens mitt. Till vänster i bild syns Stockholms slott, som är kungens officiella residens. En huvudstad är den stad i en suverän stat där dess statschef eller lagstiftande församling har sitt säte.
Ny!!: Stormaktstiden och Huvudstad · Se mer »
Indelningsverket
Två indelta soldater från 1800-talets första hälft, klädda i uniform m/1816 med tschakå m/1831. Illustration av Adolf Ulrik Schützercrantz. Indelningsverket var ett personalfinansieringssystem inom svenska staten och försvaret grundat på naturahushållning.
Ny!!: Stormaktstiden och Indelningsverket · Se mer »
Industri
Industriområde i Elizabeth, New Jersey, USA. Industri (av latinets industria, ivrig verksamhet, flit, företagsamhet) är framställning av produkter genom att råvaror förädlas.
Ny!!: Stormaktstiden och Industri · Se mer »
Ingermanland
Ingermanland är ett historiskt landskap beläget söder om Finska viken samt norr och söder om floden Neva.
Ny!!: Stormaktstiden och Ingermanland · Se mer »
Ingermanländska kriget
Ingermanländska kriget mellan Sverige och Ryssland, som pågick mellan 1610 och 1617 kan betraktas som en del av Stora oredan, känt bland annat för försöket att sätta en svensk hertig på den ryska tsartronen.
Ny!!: Stormaktstiden och Ingermanländska kriget · Se mer »
Jämtland
Jämtland (jämtska: Jamtlann) är ett landskap i södra Norrlands inland i mellersta Sverige.
Ny!!: Stormaktstiden och Jämtland · Se mer »
Järn
Järn (latinskt namn: Ferrum) är ett vanligt förekommande metalliskt grundämne som tillhör övergångsmetallerna.
Ny!!: Stormaktstiden och Järn · Se mer »
Johan Banér
Johan Gustafsson Banér, även Jan Banér, född 23 juni 1596 på Djursholm, död 10 maj 1641 i Halberstadt, var en svensk fältherre; överste 1620, riksråd och general 1630, fältmarskalk 1634.
Ny!!: Stormaktstiden och Johan Banér · Se mer »
Johan Lilliehöök (1598-1642)
Johan Nilsson Lilliehöök var en svensk militär, sedermera rikstygmästare och general, född 1598 i Fårdala, död 23 oktober 1642 i Leipzig.
Ny!!: Stormaktstiden och Johan Lilliehöök (1598-1642) · Se mer »
Johannes Rudbeckius
Johannes Johannis Rudbeckius, även Johannes Rudbeckius d.ä., född 3 april 1581 i Ormesta, Almby socken, utanför Örebro, död 8 augusti 1646 i Västerås, var en svensk biskop.
Ny!!: Stormaktstiden och Johannes Rudbeckius · Se mer »
Karl IX
Karl IX, före trontillträdet känd som hertig Karl, född 4 oktober 1550 i Stockholm, död 30 oktober 1611 i Nyköping, var kung av Sverige 1604–1611.
Ny!!: Stormaktstiden och Karl IX · Se mer »
Karl X Gustav
Karl X Gustav, född 8 november 1622 på Nyköpingshus, död 13 februari 1660 i Göteborg, var kung av Sverige från 1654 till sin död sex år senare.
Ny!!: Stormaktstiden och Karl X Gustav · Se mer »
Karl XI
Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.
Ny!!: Stormaktstiden och Karl XI · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Stormaktstiden och Karl XII · Se mer »
Karolinska enväldet
Det karolinska enväldet i Sverige genomdrevs på riksdagar under 1600-talet, av framför allt kung Karl XI, baserat på teorin om kungadömet av Guds nåde, och det kom att vara till Karl XII:s död 1718.
Ny!!: Stormaktstiden och Karolinska enväldet · Se mer »
Karolinska tiden
Karolinska tiden avser i Sveriges historia perioden från 1654 till 1718, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter.
Ny!!: Stormaktstiden och Karolinska tiden · Se mer »
Kexholms län
Kexholms län var ett förvaltningsområde som omfattade de delar av Karelen som låg väster och nordväst om Ladoga.
Ny!!: Stormaktstiden och Kexholms län · Se mer »
Kollegium
Ordet kollegium kommer av det latinska ordet collegium som betyder sammanslutning.
Ny!!: Stormaktstiden och Kollegium · Se mer »
Kosacker
Ej att förväxla med kazaker, som i grunden hade samma livsstil, men med en annan etnicitet. Zaporizjakosackerna skriver brev till turkiske sultanen. Brevet har blivit känt som diplomatins grövsta skällbrev. Målning av Ilja Repin, 1880-1891. ukrainsk folkmusiker i traditionell dräkt spelar bandura. Kosacker är ett östslaviskt kristet ortodoxt folk.
Ny!!: Stormaktstiden och Kosacker · Se mer »
Kungliga Akademien i Åbo
Domkyrkan. Till vänster tomten där nya (nu gamla) akademihuset byggdes. Åbo gamla observatorium på Vårdberget från 1819, ritat av Carl Ludvig Engel. Kungliga Akademien i Åbo grundades den 26 mars 1640 och var det tredje (Uppsala 1477, Dorpat 1632, Greifswald (grundlagt 1456, svenskt 1648–1815) och Lund 1666) av de fem svenska riksuniversiteten under stormaktstiden.
Ny!!: Stormaktstiden och Kungliga Akademien i Åbo · Se mer »
Landshövding
En landshövding är statens företrädare i de svenska länen.
Ny!!: Stormaktstiden och Landshövding · Se mer »
Landskap i Sverige
Sveriges 25 landskap. ''Blå toner'': landskap i Götaland, ''gula toner'': landskap i Svealand, ''beige toner'': landskap i Norrland. En grovindelning av Sveriges landskap år 1560. Landskap i Sverige är, i likhet med landskap i många andra länder, avgränsade landsregioner, en kvarleva av en äldre indelning av landet.
Ny!!: Stormaktstiden och Landskap i Sverige · Se mer »
Lennart Torstenson
Lennart Torstenson (skrev sitt namn Linnardt Torstenson), född 17 augusti 1603 på Forstena, död 7 april 1651 i Stockholm, var en svensk greve och militär.
Ny!!: Stormaktstiden och Lennart Torstenson · Se mer »
Linköpings blodbad
Linköpings blodbad är benämningen på ett antal avrättningar som genomfördes på skärtorsdagen den 20 mars 1600.
Ny!!: Stormaktstiden och Linköpings blodbad · Se mer »
Livland
Livland (latin: Livonia, estniska: Liivimaa, lettiska: Livonija och Līvzeme, polska: Inflanty, ryska: Лифляндия translitteration: Lifljandija) är en historisk region i Baltikum, som störst omfattande nuvarande Lettland och Estland.
Ny!!: Stormaktstiden och Livland · Se mer »
Livrustkammaren
Livrustkammaren är ett svenskt statligt historiskt museum, sedan 1978 inrymt i Kungliga slottet i Stockholm.
Ny!!: Stormaktstiden och Livrustkammaren · Se mer »
Ludvig XIV av Frankrike
Ludvig XIV (Louis XIV), kallad solkungen (le Roi Soleil), född 5 september 1638 i Saint-Germain-en-Laye, Frankrike, död 1 september 1715 i Versailles, Frankrike, var kung av Frankrike och Navarra från 14 maj 1643 till sin död.
Ny!!: Stormaktstiden och Ludvig XIV av Frankrike · Se mer »
Lunds universitet
Lunds universitet (LU) (ursprungligt namn Regia Academia Carolina, Kungliga Karolinska akademien) är ett svenskt statligt universitet.
Ny!!: Stormaktstiden och Lunds universitet · Se mer »
Medeltiden
Byggplats under högmedeltiden. Illumination i en medeltida handskrift. Leo III. Från kalendern ''Les Très Riches Heures du Duc de Berry''. Medeltiden är en traditionell benämning på en period av Västerlandets historia som ligger mellan antiken och modern tid.
Ny!!: Stormaktstiden och Medeltiden · Se mer »
Merkantilism
Merkantilism (ytterst av latin mercor, "driva handel") är en samlande beteckning på ekonomiska idéer vars gemensamma drag är att välstånd bygger på ackumulation av ekonomiska tillgångar.
Ny!!: Stormaktstiden och Merkantilism · Se mer »
Narva
Narva (Нарва) är en stad som utgör en egen kommun (stadskommun) i landskapet Ida-Virumaa i nordöstra Estland.
Ny!!: Stormaktstiden och Narva · Se mer »
Nationalencyklopedin
Nationalencyklopedin, förkortas ofta NE, är ett uppslagsverk.
Ny!!: Stormaktstiden och Nationalencyklopedin · Se mer »
Nationalitetsprincipen
Nationalitetsprincipen är grundsatsen att folkens uppdelning i statssamhällen bör ske efter nationalitet (.
Ny!!: Stormaktstiden och Nationalitetsprincipen · Se mer »
Nederländerna
Nederländerna (Nederland,, frisiska: Nederlân), traditionellt kallat '''Holland''', är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Till Nederländerna hör även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien. Nederländerna, Aruba, Curaçao och Sint Maarten bildar tillsammans Konungariket Nederländerna. Nederländernas huvudstad är Amsterdam, men regeringen och generalstaterna har säte i Haag, där också monarken har sitt residens. Officiellt språk är nederländska. Västfrisiska är officiellt språk (vid sidan av nederländska) i provinsen Friesland. Ytterligare erkända regionala språk, dock inte med samma status som västfrisiska, är lågsaxiska och limburgiska. På Bonaire är papiamento officiellt språk, på Saba och Sint Eustatius engelska. Med cirka 400 invånare/km² är Nederländerna det befolkningstätaste landet i Europa (mikrostater borträknade). Landet deltog i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen 1951, vilken senare utvecklades till Europeiska unionen. Nederländerna är även medlem i militäralliansen Nato sedan den grundades 1949.
Ny!!: Stormaktstiden och Nederländerna · Se mer »
Nordamerika
Nordamerika är en världsdel som omfattar den norra delen av dubbelkontinenten Amerika.
Ny!!: Stormaktstiden och Nordamerika · Se mer »
Norge
Karta över Norge Norge (Norge (bokmål) eller Noreg (nynorska); Norga; Vuodna; Nöörje), formellt Konungariket Norge, är en konstitutionell monarki i norra Europa, väster om Sverige på Skandinaviska halvön.
Ny!!: Stormaktstiden och Norge · Se mer »
Nya Sverige
Nya Sverige (latin: Nova Svecia, New Sweden) var en svensk koloni som grundades 1638.
Ny!!: Stormaktstiden och Nya Sverige · Se mer »
Osmanska riket
Osmanska riket (osmanska: دولتِ عَليه عُثمانيه/Devlet-i Aliyye-i Osmaniyye) eller Ottomanska riket var en 600-årig turkisk islamisk stormakt som uppstod i Anatolien i slutet av 1200-talet och bestod till den 29 oktober 1923.
Ny!!: Stormaktstiden och Osmanska riket · Se mer »
Periodisering (historia)
Periodisering är uppdelningen av historiska skeden i perioder eller epoker.
Ny!!: Stormaktstiden och Periodisering (historia) · Se mer »
Pesten i Sverige 1710–1713
Pesten i Sverige 1710–1713 var den senaste stora pestepidemin som hemsökte Sverige.
Ny!!: Stormaktstiden och Pesten i Sverige 1710–1713 · Se mer »
Peter den store
Peter I, fullständigt namn Pjotr Aleksejevitj Romanov (ryska: Пётр I Алексеевич, "Pjotr I Aleksejevitj"), även känd som Peter den store (ryska: Пётр Великий, Pjotr Velikij), född 30 maj (9 juni enl. nya stilen) 1672 i Moskva, död 28 januari (8 februari enl. nya stilen) 1725 i Sankt Petersburg, var från 1682 till 1725 tsar och storfurste av Ryssland och från 1721 till 1725 Ryska imperiets första kejsare.
Ny!!: Stormaktstiden och Peter den store · Se mer »
Petrus Kenicius
Petrus Kenicius, egentligen Peter Königsson, född 1555 i Umeå landsförsamling, Baggböle, död 3 februari 1636 i Uppsala, var en svensk professor och biskop, från 1609 ärkebiskop.
Ny!!: Stormaktstiden och Petrus Kenicius · Se mer »
Polen
Polen (Polska) formellt Republiken Polen (Rzeczpospolita Polska), är en republik i Centraleuropa.
Ny!!: Stormaktstiden och Polen · Se mer »
Pommern
Pommern (tyska och svenska), på polska: Pomorze (ursprungligen "Po more": "vid havet"), är ett område vid Östersjöns södra kust, ungefär från Mecklenburgbukten till Gdańskbukten.
Ny!!: Stormaktstiden och Pommern · Se mer »
Posten
Posten (firma Posten AB (publ.)) var ett aktiebolag bildat 1994, vilket var Sveriges dominerande postoperatör och det enda företaget som erbjöd posttjänster över hela landet.
Ny!!: Stormaktstiden och Posten · Se mer »
Prokansler
Prokansler är en akademisk titel för ställföreträdaren för en universitetskansler.
Ny!!: Stormaktstiden och Prokansler · Se mer »
Protestantism
Ordet protestantism eller protestantisk kristendom används numera om ett antal, sinsemellan olika kristendomsriktningar; bland annat kyrkor, samfund och grupper som har sitt ursprung i några av de kristna reformrörelserna som ägde rum under 1500-talet, som avvisar den romersk-katolska kyrkans anspråk på att vara den enda rättmätiga kristna kyrkan, och som inte står i kommunion med de ortodoxa kyrkorna.
Ny!!: Stormaktstiden och Protestantism · Se mer »
Riddarhusordningen
Riddarhusordningen är den svenska adelns ståndsorganisation.
Ny!!: Stormaktstiden och Riddarhusordningen · Se mer »
Riksråd
Riksråd är i Skandinavien dels en titel på en kunglig rådgivare (rådsherre), dels på samlingen av dessa rådgivare.
Ny!!: Stormaktstiden och Riksråd · Se mer »
Samhällsklass
Samhällsklass (från latin classis, jämför calare, kalla, sammankalla) eller socialgrupp är ett samhällsvetenskapligt begrepp som används inom exempelvis sociologi och statsvetenskap.
Ny!!: Stormaktstiden och Samhällsklass · Se mer »
Sébastien Bourdon
''Upphittandet av Moses'', cirka 1650. Kristina av Sverige'' (1653). Sébastien Bourdon, född 2 februari 1616 i Montpellier, död 8 maj 1671 i Paris, var en fransk målare och gravör under barockepoken.
Ny!!: Stormaktstiden och Sébastien Bourdon · Se mer »
Sekreterarregemente
Sekreterarregemente är en beteckning på tendensen hos svenska kungar – bland annat Gustav Vasa och Erik XIV – att förlita sig på lågadliga eller ofrälse sekreterare (vilket vid denna tid var en ställning motsvarande kanslichef) i förvaltningen istället för högadelns män.
Ny!!: Stormaktstiden och Sekreterarregemente · Se mer »
Sigismund
Sigismund (polska: Zygmunt III Waza, litauiska: Zigmantas Vaza), född 20 juni 1566, död 30 april (19 april enl. g.s.) 1632, var som Sigismund III Vasa kung av Polen samt storfurste av Litauen 1587–1632 och även kung av Sverige 1592–1599.
Ny!!: Stormaktstiden och Sigismund · Se mer »
Självständighet
Självständighet eller oavhängighet innebär att en stat är fullständigt oberoende gentemot andra och räknas som ett eget subjekt med handlingsförmåga i det internationella samfundet.
Ny!!: Stormaktstiden och Självständighet · Se mer »
Skåne
Socknarna i Skåne med härads- och länsgränser cirka 1870. Gerhard von Buhrmans karta över Skåne från 1684. ''Landskapsvy från Skåne''. Målning av Peter Adolf Persson. Målad år 1889. Skånsk slätt med pilevall en disig dag i april. Ingelstorps ängar, i fonden Hammars backar nära Kåseberga i sydöstra Skåne. Stora delar av Skåne består av jordbruksmark. Bilden visar ett rapsfält utanför Svedala. Citadellet i Landskrona, sett ovanifrån. Utsikt från Kopparhatten på Söderåsen. Malmö är Sveriges tredje, och Skånes största, stad med knappt 350 000 invånare i kommunen. Utsikt över Västra hamnen med Turning Torso. Skåne har många milslånga sandstränder. Här syns Sandhammaren. Öresundsbron, som stod klar år 2000, förbinder Skåne med danska Amager. Här passerar både bilar och tåg. 2010 byggdes Citytunneln, som förbinder och kompletterar Öresundsförbindelsen. Detta är södra trapphallen vid Triangelns station. Skånsk bokskog i lövsprickning. Handritad karta från 1698 av Erik Dahlbergh. Skåne är Sveriges sydligaste landskap.
Ny!!: Stormaktstiden och Skåne · Se mer »
Skånska kriget
Skånska kriget var ett krig 1675–1679 som stod mellan Danmark-Norge, Brandenburg och Sverige.
Ny!!: Stormaktstiden och Skånska kriget · Se mer »
Stockholm
Stockholm är Sveriges huvudstad och största stad samt landets kulturella, politiska, mediala och ekonomiska centrum.
Ny!!: Stormaktstiden och Stockholm · Se mer »
Stora nordiska kriget
Stora nordiska kriget var ett krig som pågick mellan 1700 och 1721 i norra, mellersta och östra Europa.
Ny!!: Stormaktstiden och Stora nordiska kriget · Se mer »
Stormakt
stormaktsväldet. En stormakt är ett land med möjlighet att påverka världshändelser och manifestera sin makt i stor skala, men inte i samma skala som en supermakt.
Ny!!: Stormaktstiden och Stormakt · Se mer »
Svea hovrätt
Svea hovrätt är en svensk allmän domstol med säte i Stockholm.
Ny!!: Stormaktstiden och Svea hovrätt · Se mer »
Svenska besittningar
Sverige hade framförallt under stormaktstiden ett stort antal besittningar av varierande omfattning och varaktighet i norra Europa.
Ny!!: Stormaktstiden och Svenska besittningar · Se mer »
Svenska kolonier
Svenska kolonier har utgjorts av fem besittningar varav fyra kortvariga: Nya Sverige, Cabo Corso, Saint-Barthélemy, Guadeloupe och Porto-Novo.
Ny!!: Stormaktstiden och Svenska kolonier · Se mer »
Svenska reduktioner
En reduktion var i Sveriges historia en indragning till staten av egendom, som jord och jordinkomster, vilka tidigare avsöndrats till i första hand adeln genom förläningar, ärftliga donationer, och dylikt.
Ny!!: Stormaktstiden och Svenska reduktioner · Se mer »
Sveriges historia
Sveriges historia är beskrivningen av Sverige i det förflutna, och av det som innan statsbildningen på medeltiden skulle komma att bli Sverige.
Ny!!: Stormaktstiden och Sveriges historia · Se mer »
Sveriges historiska unioner
Sveriges historiska unioner har varit åtskilliga.
Ny!!: Stormaktstiden och Sveriges historiska unioner · Se mer »
Tallinn
Tallinn, tidigare Reval, är Estlands huvudstad och största stad, belägen vid Finska viken i den norra delen av landet.
Ny!!: Stormaktstiden och Tallinn · Se mer »
Tartu universitet
Tartu universitet (grundat som Dorpats universitet, Tartu Ülikool; Universitas Tartuensis), är ett estniskt statligt universitet i Tartu, som grundlades 1632 under svenskt styre.
Ny!!: Stormaktstiden och Tartu universitet · Se mer »
Tre Kronor (byggnad)
Tre Kronor (ursprungligen Stockholm eller Stockholms slott) var en borg och försvarsanläggning som utvecklades till slott och kungligt residens på Stadsholmen i Stockholm, enligt traditionen grundat av Birger jarl vid 1200-talets mitt.
Ny!!: Stormaktstiden och Tre Kronor (byggnad) · Se mer »
Trettioåriga kriget
Trettioåriga kriget (1618–1648) var en serie militära konflikter som utspelades i Centraleuropa, huvudsakligen i det som idag är Tyskland.
Ny!!: Stormaktstiden och Trettioåriga kriget · Se mer »
Trondheim
Trondheim (tidigare även Trondhjem eller Nidaros) är en tätort och stad i Trøndelag fylke i Norge.
Ny!!: Stormaktstiden och Trondheim · Se mer »
Tysk-romerska riket
Tysk-romerska riket, formellt Heliga romerska riket av tysk nation var en riksbildning i Centraleuropa från år 962 till 1806.
Ny!!: Stormaktstiden och Tysk-romerska riket · Se mer »
Uppsala universitet
Universitetshuset i Uppsala, universitetets huvudbyggnad, invigt år 1887. Uppsala universitet (UU) är ett svenskt statligt universitet i Uppsala.
Ny!!: Stormaktstiden och Uppsala universitet · Se mer »
Valloner i Sverige
Valloner i Sverige utgör ett mytomspunnet kapitel i Sveriges migrationshistoria.
Ny!!: Stormaktstiden och Valloner i Sverige · Se mer »
Vasaätten
Vasaätten var en svensk adelsätt med ursprung i Uppland.
Ny!!: Stormaktstiden och Vasaätten · Se mer »
Vasatiden
Vasatiden är den tid i svensk historia då Vasaätten besatt Sveriges tron.
Ny!!: Stormaktstiden och Vasatiden · Se mer »
Vetenskap
Personifiering av vetenskap, i Paris. Vetenskap beskrivs ofta som produktion av ny kunskap med systematiska metoder.
Ny!!: Stormaktstiden och Vetenskap · Se mer »
Westfaliska freden
Westfaliska freden (tyska: der Westfälische Friede (bestämd form) eller Westfälischer Friede (obestämd form), latin: Pax Westphalica) kallas den fred som slöts den 24 oktober 1648 (14 oktober 1648 enligt den gamla kalendern) och som avslutade det trettioåriga kriget och Nederländska frihetskriget.
Ny!!: Stormaktstiden och Westfaliska freden · Se mer »
Wismar
Marknadstorget i Wismar. Wismar är en tysk hamnstad, belägen vid Östersjön och huvudort i distriktet Nordwestmecklenburg i Mecklenburg-Vorpommern i nordöstra Tyskland.
Ny!!: Stormaktstiden och Wismar · Se mer »
Wismar (svenskt guvernement)
Karta över svenska Wismar, Neukloster och Poel. Wismar med exklaverna Poel och Neukloster i Mecklenburg var en svensk besittning 1648-1803.
Ny!!: Stormaktstiden och Wismar (svenskt guvernement) · Se mer »
Yngre vasatiden
Yngre vasatiden är i Sveriges historia benämningen på perioden 1611–1654, då Gustav II Adolf och dennes dotter Kristina var Sveriges regenter.
Ny!!: Stormaktstiden och Yngre vasatiden · Se mer »
Zaporogiska Sitj
Zaporogiska Sitj (Запорiзька Січ: Zaporiska Sitj) var ett område i östra Ukraina bortom Dneprforsarna, dit livegna ukrainare och belarusier flydde undan sina litauiska bojarer och polska furstar.
Ny!!: Stormaktstiden och Zaporogiska Sitj · Se mer »
1634 års regeringsform
1634 års regeringsform var Sveriges första regeringsform, men hade ej karaktär av grundlag.
Ny!!: Stormaktstiden och 1634 års regeringsform · Se mer »
Omdirigerar här:
Stora Sverige, Stormaktstid, Svenska imperiet, Svenska stormaktstiden, Sverige 1561-1721, Sverige under stormaktstiden, Sveriges historia: Stormaktstiden, Sveriges långa 1600-tal, Sveriges stormaktstid, Östersjöriket.
