Snabbare tillgång än webbläsare!
30 relationer: Benedictus Svenonis Camoenius, Caméen, Carolus Carlsson, Catharina Bröms, Cederström, Elias von Walcker, Filosofie magister, Fredrik I, Gustaf Bonde, Jöran Nordberg, Karl XII, Konventikelplakatet, Lista över biskopar i Västerås stift, Matthias Iser, Nils Barchius, Pietism, Prästeståndet i Sverige, Stånd (samhällsklass), Storkyrkoförsamlingen, Svea livgarde, Svenska kyrkan, Teologie doktor, Uppsala universitet, Värmland, Västerås stift, 11 juli, 1667, 1725, 1729, 6 juli.
Benedictus Svenonis Camoenius
Benedictus Svenonis Camoenius, född 5 maj 1635, död 5 september 1704 i Karlstad, var en svensk superintendent.
Ny!!: Sven Caméen och Benedictus Svenonis Camoenius · Se mer »
Caméen
Caméen, tidigare Camoenius och Elfdalius, är en svensk släkt varav grenar adlats.
Ny!!: Sven Caméen och Caméen · Se mer »
Carolus Carlsson
Carl (latiniserat Carolus) Carlsson, född 24 november 1642 i Kalmar, död 14 april 1708, var biskop i Västerås stift 1680–1708.
Ny!!: Sven Caméen och Carolus Carlsson · Se mer »
Catharina Bröms
Catharina Bröms, född 5 oktober 1665, död 27 oktober 1735, var brukspatron vid Wij säteri och bruk i Ockelbo i Gästrikland mellan 1708 och 1735.
Ny!!: Sven Caméen och Catharina Bröms · Se mer »
Cederström
Cederström är en svensk adelsätt härstammande från Kalmar. Stamfader för ätten är rådmannen i Kalmar, Carl Joensson (död 1670) som med sin hustru Katarina Gerdtsdotter van Glaen blev far till biskopen i Västerås stift, Carolus Carlsson; hans syster gifte sig med prosten Johannes Sigtunia i Arboga och var mormor till Johan Browallius. Carolus Carlsson var gift två gånger. Första hustrun var Margareta Svebilia Adlerberg (1659–1688), dotter till ärkebiskop Olaus Svebilius och biskop Samuel Enanders dotter Elisabeth Gyllenadler. Andra hustrun var Catharina Bröms på Wij bruk i Gästrikland, dotter till Sven Bröms och Katarina Halleday, vars mor tillhörde ätten Feif och var Bureättling. Barnen till biskopen adlades 1684 med namnet Cederström och introducerades år 1686 på nummer 1062. Två söner till biskop Carlsson, halvbröderna Olof och Sven, blev stamfäder till ättens två grenar. Den äldre av bröderna, Olof som var son till Margareta Svebilia Adlerberg, blev år 1731 upphöjd till friherre och introducerades på nummer 211. En ättling till Olof Cederström, Olof Rudolf Cederström, upphöjdes till grevlig värdighet 1819 på nummer 135. Den grevliga ättelinjen upphöjdes enligt 1809 års regeringsform varför endast huvudmannen äger grevlig värdighet. Dennes bror generalmajor Claes Cederström avsade sig sitt adelskap vid riksdagen år 1800 och upptog släktnamnet Claesson. Den yngre av biskopens söner, Sven, var son till Catharina Bröms och ärvde och drev bruk i Gästrikland och Hälsingland och Ockelboverken. Denna gren utslocknade år 1815. Av de 335 personer som bär namnet (2004) tillhör dock inte alla denna släkt, Hjalmar Cederström tillhör bland annat inte adelsätten.
Ny!!: Sven Caméen och Cederström · Se mer »
Elias von Walcker
Elias von Walcker, ursprungligen Wolker, född 1660 i Gävle, död den 26 mars 1733, var en svensk ämbetsman och känd svensk pietist.
Ny!!: Sven Caméen och Elias von Walcker · Se mer »
Filosofie magister
Filosofie magister (fil.mag.) är en magisterexamen, en allmän högskoleexamen på avancerad nivå, med huvudämne från humanistisk, matematisk–naturvetenskaplig eller samhällsvetenskaplig fakultet.
Ny!!: Sven Caméen och Filosofie magister · Se mer »
Fredrik I
Fredrik I, Friedrich av Hessen, född 17 april enl.
Ny!!: Sven Caméen och Fredrik I · Se mer »
Gustaf Bonde
Gustaf Bonde kan avse olika medlemmar av släkten Bonde.
Ny!!: Sven Caméen och Gustaf Bonde · Se mer »
Jöran Nordberg
Jöran Nordberg, född 3 september 1677 i Stockholm, död 23 mars 1744, var en svensk präst, känd som författare av Karl XII:s historia.
Ny!!: Sven Caméen och Jöran Nordberg · Se mer »
Karl XII
Karl XII, född 17 juni 1682 på slottet Tre Kronor i Stockholm, död 30 november (11 december enligt n.s.) 1718 i Fredrikshald i Norge, var kung av Sverige från 1697 till sin död, likaså hertig över Pfalz-Zweibrücken mellan 1697 och 1718 under namnet Karl II. Karl XII:s regeringstid tillhör de mest omdiskuterade och kontroversiella vad gäller de svenska kungarna. Han brukar betraktas som en skicklig militär ledare och en krigslysten kung, vars liv har givit upphov till ett flertal skrifter och kulturella verk, inklusive en populär biografi skriven av filosofen Voltaire, liksom bidragit till en polariserad debatt kring hans eftermäle och om omständigheterna rörande hans död. Karl XII tog makten över stormaktsriket Sverige år 1697 som enväldig kung. Huvuddelen av sin regeringstid tillbringade han i fält under stora nordiska kriget, där han bekrigade en trippelallians bestående av Danmark-Norge, Sachsen-Polen och Ryssland, som under år 1700 anföll det svenska riket från flera håll. Kungens ledarskap och taktiska färdigheter bidrog till inledande framgångar i kriget genom att snabbt tvinga Danmark-Norge till fred och slå den ryska armén vid Narva. Senare tågade Karl XII in i Polen och efter ett långvarigt fälttåg besegrade han sin kusin August (II) den starkes sachsiska armé och detroniserade honom som polsk kung. Efter sin inmarsch i Sachsen tvingade han August II att underteckna freden i Altranstädt år 1706. Krigslyckan vände för Karl XII under fälttåget mot Ryssland, som han inledde hösten 1707 och som slutade med hans avgörande nederlag i slaget vid Poltava 1709. Kungens armé kapitulerade inför ryssarna, varefter Sveriges tidigare fiender kunde återvända till kriget och ockupera de svenska besittningarna. Karl XII flydde till Osmanska riket, där han vistades under flera år och genomförde flera omtvistade skattereformer för att skapa en ny svensk armé. Han misslyckades med att koordinera ett gemensamt fälttåg mot sina fiender genom en allians med osmanerna; de senare gav honom det turkiska smeknamnet Demirbaş ("Järnhuvudet"). Karl XII återvände till Sverige först år 1715 för att i stället bekriga Danmark-Norge. Hans första anfall mot Norge år 1716 misslyckades på grund av livsmedelsbrist. Ett förnyat och större anfall mot Norge år 1718 avslutades abrupt då han blev dödsskjuten under belägringen av Fredrikstens fästning. Karl XII:s död och Sveriges nederlag i kriget innebar slutet för Sveriges stormaktstid. Då kungen var ogift och saknade avkomma blev hans syster Ulrika Eleonora regerande svensk drottning, även om hon i sin tur snart lämnade över tronen till sin make Fredrik I. Som en reaktion på Karl XII:s styre avvecklades det karolinska enväldet, varpå makten hamnade i riksdagen. Vidare avskaffades Karl XII:s skattereformer och Sverige gick in i den period som kom att kallas för frihetstiden, som varade i ett halvt sekel innan det tog slut i och med kung Gustav III:s statskupp.
Ny!!: Sven Caméen och Karl XII · Se mer »
Konventikelplakatet
Konventikelplakatet var en svensk förordning från den 12 januari 1726 som förbjöd konventiklar (bönemöten i andra lokaler än i kyrkan, till exempel i hemmet, med undantag för familjeandakter).
Ny!!: Sven Caméen och Konventikelplakatet · Se mer »
Lista över biskopar i Västerås stift
David av Munktorp (död 1082) har uppgetts vara den första Västeråsbiskopen, vilket dock avfärdats av moderna historiker.
Ny!!: Sven Caméen och Lista över biskopar i Västerås stift · Se mer »
Matthias Iser
Matthias Johannis Iser, född 7 oktober 1645, död 10 februari 1725, var en svensk kyrkoman.
Ny!!: Sven Caméen och Matthias Iser · Se mer »
Nils Barchius
Nils Barchius, född 25 november 1676 i Västerås, död där 16 februari 1733, var en svensk biskop.
Ny!!: Sven Caméen och Nils Barchius · Se mer »
Pietism
Pietism (av latinets pietas, fromhet, gudaktighet) är en väckelserörelse som uppstod inom tysk lutherdom under sent 1600-tal.
Ny!!: Sven Caméen och Pietism · Se mer »
Prästeståndet i Sverige
Prästeståndet sammanträdde vid Själakoret i Storkyrkan i Stockholm Prästeståndet (officiellt Högvördiga Prästerskapet), i Sverige ett av de fyra ständer som ägde rätt till politisk representation vid ståndsriksdagen fram till representationsreformen 1866.
Ny!!: Sven Caméen och Prästeståndet i Sverige · Se mer »
Stånd (samhällsklass)
Präst, riddare och bonde. Ett stånd är någon av de historiska samhällsklasser som haft juridiskt fastställda privilegier och skyldigheter.
Ny!!: Sven Caméen och Stånd (samhällsklass) · Se mer »
Storkyrkoförsamlingen
Storkyrkoförsamlingen var en församling i Stockholms stift i Stockholms kommun.
Ny!!: Sven Caméen och Storkyrkoförsamlingen · Se mer »
Svea livgarde
Svea livgarde (I 1/Fo 44) var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1521–2000.
Ny!!: Sven Caméen och Svea livgarde · Se mer »
Svenska kyrkan
Uppsala domkyrka, Svenska kyrkans "rikshelgedom". Svenska kyrkan är ett svenskt evangelisk-lutherskt kristet trossamfund (kyrka).
Ny!!: Sven Caméen och Svenska kyrkan · Se mer »
Teologie doktor
Teologie doktor är en titel som erhålls genom doktorsexamen (doktorsgrad) från teologisk fakultet.
Ny!!: Sven Caméen och Teologie doktor · Se mer »
Uppsala universitet
Universitetshuset i Uppsala, universitetets huvudbyggnad, invigt år 1887. Uppsala universitet (UU) är ett svenskt statligt universitet i Uppsala.
Ny!!: Sven Caméen och Uppsala universitet · Se mer »
Värmland
Värmland är ett landskap i västra Sverige, norr om Vänern.
Ny!!: Sven Caméen och Värmland · Se mer »
Västerås stift
Västerås stift är ett stift inom Svenska kyrkan som omfattar landskapen Västmanland och Dalarna (förutom Hamra-delen av Los-Hamra församling i Orsa finnmark som tillhör Uppsala stift) samt några församlingar i Uppland.
Ny!!: Sven Caméen och Västerås stift · Se mer »
11 juli
11 juli är den 192:a dagen på året i den gregorianska kalendern (193:e under skottår).
Ny!!: Sven Caméen och 11 juli · Se mer »
1667
1667 (MDCLXVII) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Sven Caméen och 1667 · Se mer »
1725
1725 (MDCCXXV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.
Ny!!: Sven Caméen och 1725 · Se mer »
1729
1729 (MDCCXXIX) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Ny!!: Sven Caméen och 1729 · Se mer »
6 juli
6 juli är den 187:e dagen på året i den gregorianska kalendern (188:e under skottår).
Ny!!: Sven Caméen och 6 juli · Se mer »
