Snabbare tillgång än webbläsare!
30 relationer: Apostoliska trosbekännelsen, Athanasianska trosbekännelsen, Augsburgska bekännelsen, Augsburgska bekännelsens apologi, Bekännelseskrifter, Envälde, Förmyndarregering, Första konciliet i Konstantinopel, Karl XI, Konkordieboken, Konkordieformeln, Kristendom, Kyrkoordningen, Lars Eckerdal, Litteraturåret 1944, Lutherdom, Martin Luthers lilla katekes, Martin Luthers stora katekes, Nicaenska trosbekännelsen, Om påvens makt och överhöghet, Per Erik Persson, Pro Fide et Christianismo, Schmalkaldiska artiklarna, Svensk teologisk kvartalskrift, Svenska, Svenska kyrkan, Svenska kyrkans grundläggande dokument, Trosbekännelse, Uppsala möte, 1686 års kyrkolag.
Apostoliska trosbekännelsen
Sankt Olofs kyrka utanför Simrishamn. Den apostoliska trosbekännelsen (latin: symbolum Apostolicum eller enbart Apostolicum) är den äldsta av de tre så kallade ekumeniska huvudsymbola.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Apostoliska trosbekännelsen · Se mer »
Athanasianska trosbekännelsen
Ikonen är från bysantinska kyrkan i Santorini, och föreställer kyrkofadern Athanasius. Denne har gett namn åt trosbekännelsen, men är sannolikt inte dess upphovsman. Den athanasianska trosbekännelsens ursprung är okänt.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Athanasianska trosbekännelsen · Se mer »
Augsburgska bekännelsen
Titelsidan i den första med företal och bilagor försedda latinska utgåvan av Augsburgska bekännelsen, Wittenberg 1531 Augsburgska bekännelsen (latin Confessio Augustana, förkortad Augustana) är den främsta bland den evangelisk-lutherska kyrkans bekännelseskrifter.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Augsburgska bekännelsen · Se mer »
Augsburgska bekännelsens apologi
Augsburgska bekännelsens apologi (på latin: Apologia confessionis augustanae, på tyska: Apologia der Confession) är en luthersk skrift som skrevs som försvar för Augsburgska bekännelsen, då den bemötts av sina motståndare.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Augsburgska bekännelsens apologi · Se mer »
Bekännelseskrifter
Bekännelseskrifter är skriftliga sammanställningar av de bekännelser och symbola som gäller som norm för läran och är auktoriserade från kyrkligt eller teologiskt håll.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Bekännelseskrifter · Se mer »
Envälde
Envälde, politisk absolutism, monokrati eller autokrati (grekiska αυτοκρατία, självvälde, från αυτός, själv, och κρατείν, härska) är ett statsskick utan maktdelning där den offentliga makten utövas av en envåldshärskare eller självhärskare (autokrat) med absolut makt, till exempel diktatur, absolut monarki och tyranni.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Envälde · Se mer »
Förmyndarregering
Förmyndarregering, särskilt anordnad regering i en monarki, där den egentlige monarken ännu enligt lag ej är tillräckligt gammal för att uppstiga på tronen.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Förmyndarregering · Se mer »
Första konciliet i Konstantinopel
Första konciliet i Konstantinopel var det andra ekumeniska kyrkomötet, och ägde rum 381.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Första konciliet i Konstantinopel · Se mer »
Karl XI
Karl XI, född 24 november 1655, död 5 april 1697, var kung av Sverige från 1660 till sin död. Han regerade även från 1681 som hertig Karl I över Pfalz-Zweibrücken. Han var son till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora av Holstein-Gottorp samt gift med Ulrika Eleonora av Danmark (1656–1693). De fick bland andra barnen Hedvig Sofia, Karl XII och Ulrika Eleonora. Regeringstiden för Karl XI inleddes med skånska kriget mot framför allt Danmark, som efter stora ansträngningar avslutades utan betydande landavträdelser. Han förde en försiktig politik där Sveriges finanser stabiliserades, försvaret reformerades och mycket begränsade landavträdelser gjordes. Han inrättade det karolinska enväldet och för att kunna finansiera en större armé genomfördes en omfattande reduktion, vilket kraftigt minskade adelns tillgångar. Därefter inriktades ansträngningar till stor del mot att förhindra ett nytt krig, vilket ledde till skapandet av det yngre indelningsverket och den karolinska armén. Karl XI efterträddes av sin ende överlevande son Karl XII, som använde sin fars armé i Stora nordiska kriget.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Karl XI · Se mer »
Konkordieboken
Konkordieboken (lat. Conco'rdia pia, "den fromma endräkten") är en beteckning för de lutherska bekännelseskrifterna och utgavs 1580.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Konkordieboken · Se mer »
Konkordieformeln
Konkordieformeln (latin Fo'rmula conco'rdiæ ”endräktsformeln”) är den del av Konkordieboken som skrevs sist, 1577.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Konkordieformeln · Se mer »
Kristendom
Kristendom (från grekiskans Χριστιανισμός, från ordet Xριστός, Christós, Kristus, som är det grekiska ordet för det hebreiska Messias) är den största religionen i världen, med omkring 2,18 miljarder anhängare (2011).
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Kristendom · Se mer »
Kyrkoordningen
Kyrkoordningen (formellt: Kyrkoordning för Svenska kyrkan) är det regelverk som kyrkomötet fastställer för att Svenska kyrkan över hela Sverige internt ska ha gemensamma regler, trots att församlingarna och stiften är självständiga organisationer som lyder under Lagen om trossamfund och Lag om Svenska kyrkan.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Kyrkoordningen · Se mer »
Lars Eckerdal
Lars Hugo Eckerdal, född 15 augusti 1938 i Töllsjö i Västergötland, död 28 augusti 2022 i Lund, var en svensk teolog som var biskop i Göteborgs stift 1991–2003.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Lars Eckerdal · Se mer »
Litteraturåret 1944
Ingen beskrivning.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Litteraturåret 1944 · Se mer »
Lutherdom
Lutherdomen (Luthertum) är en undergrupp av kristendomsinriktningar inom protestantismen som uppkom vid reformationen som följd av Martin Luthers och hans efterföljares (däribland Philipp Melanchthons) bibelförståelse och verksamhet.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Lutherdom · Se mer »
Martin Luthers lilla katekes
Martin Luthers lilla katekes (Der Kleine Katechismus) är en katekes, skriven av Martin Luther och publicerad 1529.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Martin Luthers lilla katekes · Se mer »
Martin Luthers stora katekes
Martin Luthers stora katekes (på tyska: Der große Katechismus, på latin: Catechismus major) är ett verk av Martin Luther.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Martin Luthers stora katekes · Se mer »
Nicaenska trosbekännelsen
Ikon föreställande det första konciliet i Nicaea. Den nic(a)enska trosbekännelsen – också kallad Credo, eftersom den på latin inleds med detta ord – är en kristen trosbekännelse, som, sånär som på två ord, är gemensam för både västliga och östliga kyrkor.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Nicaenska trosbekännelsen · Se mer »
Om påvens makt och överhöghet
Om påvens makt och överhöghet (på latin: De potestate et primatu papae tractatus per theologos Smalcaldiae congregatos conscriptus, på tyska: Von der Gewalt und Obrigkeit des Bapsts, durch die Gelehrten zusammengezogen zu Scmalkalden) är en luthersk skrift som ingår i de lutherska bekännelseskrifterna.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Om påvens makt och överhöghet · Se mer »
Per Erik Persson
Per Erik Persson, född 16 februari 1923 i Jämjö församling, Blekinge län, död 15 oktober 2019, var en svensk teolog.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Per Erik Persson · Se mer »
Pro Fide et Christianismo
Samfundet Pro Fide et Christianismo är en kristen sammanslutning inom Svenska kyrkan.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Pro Fide et Christianismo · Se mer »
Schmalkaldiska artiklarna
Schmalkaldiska artiklarna är en luthersk bekännelseskrift som ingår i Konkordieboken.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Schmalkaldiska artiklarna · Se mer »
Svensk teologisk kvartalskrift
Svensk teologisk kvartalskrift, förkortat STK, är en fackvetenskaplig tidskrift inom teologi, som sedan 1925 ges ut på teologiska fakulteten vid Lunds universitet, numera av universitetets Centrum för teologi och religionsvetenskap.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Svensk teologisk kvartalskrift · Se mer »
Svenska
Svenska är ett östnordiskt språk som talas av ungefär tio miljoner personer, främst i Sverige där språket har en dominant ställning som huvudspråk, men även som det ena nationalspråket i Finland och som enda officiella språk på Åland.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Svenska · Se mer »
Svenska kyrkan
Uppsala domkyrka, Svenska kyrkans "rikshelgedom". Svenska kyrkan är ett svenskt evangelisk-lutherskt kristet trossamfund (kyrka).
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Svenska kyrkan · Se mer »
Svenska kyrkans grundläggande dokument
Svenska kyrkans grundläggande dokument är de för svenska kyrkans lära definierande skrifterna.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Svenska kyrkans grundläggande dokument · Se mer »
Trosbekännelse
Ett flertal religioner har en eller flera klart formulerade trosbekännelser.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Trosbekännelse · Se mer »
Uppsala möte
Ett dokument gällande Uppsala möte, som har underskrifter och sigill från en rad präster i Västerås stift. Uppsala möte avhölls i Academia Carolina. Uppsala möte 1593 är Svenska kyrkans viktigaste kyrkomöte då det markerar det slutgiltiga brottet med den katolska kyrkan efter decennier av gradvisa förändringar i reformatorisk riktning.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och Uppsala möte · Se mer »
1686 års kyrkolag
1686 års kyrkolag (Kyrkio-Lag och Ordning) var en reglering av förhållandet mellan kyrka och stat i Sverige från Karl XI till 1992 års kyrkolag trädde i kraft den 1 januari 1993 inför det att Svenska kyrkan skildes från staten år 2000 och kyrkolagen avskaffades och ersattes med kyrkoordningen.
Ny!!: Svenska kyrkans bekännelseskrifter och 1686 års kyrkolag · Se mer »
